Utvärdering av kulturplaneprocessen 2013, inkl förbättringsförslag Inledning Syftet är att utvärdera arbetet med framtagandet av Region Gotland Kulturplan 2014-2016. Arbetet med kulturplanen genomfördes februari-september 2013. Genomförande Utvärderingen har vid tre tillfällen skett i samverkan med berörda parter. Vid två tillfällen efter kulturfrukostar, den 2 oktober och den 6 november 2013, då intresserade stannade kvar efter frukosten och lämnade sina synpunkter i diskussionsform utefter ett skriftligt underlag. Vid ett annat tillfälle, den 3 december, inbjöds de som varit särskilt berörda, dvs politiker, tjänstemän, institutionschefer, konsulenter med flera, att delge sina synpunkter. Tidsplan, Delaktighet, Information/kommunikation och Remissförfarandet har varit de parametrar utifrån vilka processen utvärderats. Alla utvärderingstillfällen har letts av kvalitetssamordnare Roger Nilsson och kulturstrateg Catrine Wikström. Upplägg Under synpunkter redovisas de åsikter som kommit förvaltningen till del. Vissa synpunkter är rena citat, vissa är sammanfattningar av längre resonemang. Om en synpunkt har återkommit flera gånger är det ej givet att den återges lika många gånger. De synpunkter som avsåg kulturplanens innehåll behandlas inte i denna rapport. Ett urval av de synpunkter som ej gått att kategorisera under givna rubriker finns med under Övriga synpunkter. Tidsplan synpunkter Om man vill ha en heltäckande kulturplan, som omfattar inte bara institutionerna, måste man börja tidigare. Att börja med att planera delaktighetsprocessen ger underlag för tidsplan. Info har ofta varit för sen för att hinna reagera. Tidsplanen bör ligga så att remisshanteringen inte ligger mitt i semestern. Remiss- och svarstid utan tidspress. Beslut ska tas i Regionfullmäktige innan man sätter igång en genomförandeprocess där man avkräver verksamheter planer, budgetar mm. Förbättringsförslag angående tidsplan Tidsplaneringen för nästa kulturplan bör tidigareläggas för att man i processen ska kunna hinna nå alla berörda parter för dialog och remissförfarande.
Delaktighet synpunkter Kulturaktörer, sakkunniga, civilsamhället, utförare alla behöver vara med i processen. Tjänstemän är möjliggörare som har ansvar att ordna demokratiska strukturer och väl förberedda arbetsmöten. Frukostar/ting är uttröttningsmekanism. Mer omvärldsbevakning för tjänstemän så att processen blir mer demokratisk. Kulturens tjänstemän behöver samplanera mer med destinationsutvecklingsaktörer och andra politikområden inom regionen, t ex Inspiration Gotland, Tillväxt Gotland, näringslivsenheten m fl. Synpunkter på processledarna på kulturtinget, att de ej hade kulturbakgrund själva samt att ledningen ur genusperspektiv var ofördelaktig för kvinnor i förhållande till män. Ett större lyssnande från tjänstemännens sida. Synpunkter på att det är Kultur- och fritidsnämnden som genom planen föreskriver vad andra nämnder, förvaltningar eller myndigheter ska göra eller ha för mål. Därför måste ett formellt samråd ske, dvs en officiell remiss. Tydlighet kring vilka som berörs av planen. Regional verksamhet eller primärkommunal? Institutioner eller andra? Även namnet bör avspegla detta. Endast Kulturplan är alltför brett och otydligt i detta fall. Möjligen Kulturplan för samverkansmodellens institutioner. Det har känts oklart att kulturplanen är ett politiskt dokument, känslan har varit att det är utövarna och tjänstemännen som skrivit planen och politikerna bara undertecknat det, delaktigheten från politikerna har saknats. Har en känsla av att vara isolerade och tappar det politiska fästet, i grund och botten ska styrningen komma från politiken. Frågorna stannar mellan utövarna och tjänstemännen. Ansvaret måste tydliggöras, stora förändringar måste vara politikerbeslut och inte tjänstemannabeslut. Önskas tydliggjort vad de sakkunniga ska göra och i vilken omfattning/tid arbetet med kulturplanen ska få ta och vad är rimlig ersättning. Ska man lägga tid på att vara sakkunnig måste man veta omfattningen och i vilken egenskap - vem representerar jag? Civilsamhället ska också ha en roll i samverkan. Gotland saknar en tydlig person för kulturella och kreativa näringar (KKN) som de ska ha kontakt med. Gotland är litet, demokratins väsen är att företräda folket och vilja något, varför händer det inget på den politiska arenan, detta är en mycket större fråga än bara kultur- och fritidsförvaltningen politikerna verkar inte bry sig om detta, hur kan vi väcka politikerna? Ett problem att man inte ser kulturen som en näring. Det finns mycket kvalificerat folk men en total politisk omedvetenhet om kulturens kraft, tjänstemännen behöver upplysa om dessa krafter, besöksnäring oh kulturen måste
samarbeta för att nå resultat och få en dialog med politiken, detta måste vara en av våra viktigaste uppgifter. Behandling i RSAU och RS bör ej sammanfalla med budget, vilket kan göra att frågan ej får den uppmärksamhet den förtjänar. Koppla in andra nämnder i kreativa möten. Tillväxtverket är gärna behjälplig i att utveckla material och upplägg, det är ett tillfälle för tjänstemän att kalla på politiker från olika håll. Förbättringsförslag angående delaktighet Förtydliga dokument som anger strukturen för beslutsgången inom samverkansmodellen. Samverka mer över förvaltningsgränser under processen. Att inför nästa kulturplaneprocess görs en enkät med frågor av typen: Är du nöjd med i vilken utsträckning du eller din organisation har deltagit i arbetet med att ta fram den förra regionala kulturplanen? Hur kan du eller din organisation ges bättre möjligheter att delta i det framtida kulturplanearbetet? Information/kommunikation - synpunkter Institutionerna upplevs ta för mycket plats/ha för mycket makt i förhållande till alla andra. Bättre kulturplaneprocess än förra gången, det har blivit tydligare vilket också kanske skapat en irritation, det är ingen plan som lovar en massa. Fördelar med kommunikation och samverkan i en sån liten region, vi har bra kontakt med människor både utanför och innanför organisationer. Förbättringsförslag angående information/kommunikation Ytterligare förtydliga att kulturplanen gäller all kulturverksamhet på ön. Eventuellt göra två delar i planen, en för kultursamverkansmodellen och en för primärkommunal verksamhet.
Remissförfarandet - synpunkter Borde ha varit en politisk remissrunda också. Upplevs att processen inte blev demokratisk p g a att de politiska nämnderna ej fick en färdig produkt att ge remissvar på. RS borde ha varit med i processen. Hade möjlighet att lämna remissvar som alla andra, men ändå har strukturer saknats. Det är olämpligt att en förvaltnings eget perspektiv så tydligt ska prägla en plan som berör så många olika verksamheter och aktörer. Därför är inhämtande av synpunkter och en officiell remissomgång och hantering särskilt viktig. Barn- och utbildningsnämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden borde genom ett officiellt remissförfarande ha beretts möjlighet att ge synpunkter på förslaget. I planen finns förslag och synpunkter som i högsta grad påverkar de bägge nämndernas ansvarsområden. Ett remissförfarande till nämnder möjliggör ett större politiskt engagemang. Den metod för process som valdes blev otydlig för den kommunala världen då nämnderna ej fick tydlig remissförfrågan. Särskilt viktigt för berörda nämnder som t ex BUN. Man väntade på den vanliga remissrundan som brukar förekomma vid liknande dokument, men den kom ej. Förbättringsförslag angående remissförfarandet Att ha en remissomgång av slutförslaget eller nära slutförlaget, dvs när materialet är så klart att det går att bedöma inriktning, mål, uppdrag mm. Att ha 10-12 veckors remissperiod så att alla nämnder hinner ha sammanträden och lämna remissvar. Tydlig efterfrågan till alla nämnder av yttranden/remiss av förslaget.
Övriga synpunkter Vi måste bli mer strategiska att i lyfta kulturfrågorna, är det någonstans kulturen kan bli en tillgång så är det på gotland, dock finns vi inte med i diskussionen om utveckling, vi måste hitta smarta sätt att lyfta frågorna, hur kan vi använda kulturen för att öka attraktiviteten? Denna plan bör inte kallas en allmän kulturplan för Gotland utan en plan för samverkansmodellen. Den bör remitteras till, samverkas och samordnas med andra nämnder och förvaltningar, med andra myndigheter och institutioner som Riksantikvarieämbetet m fl och med de fria aktörernas organisationer. Kulturplanens primära syfte är att tydliggöra uppdrag för samverkansmodellens /institutionernas verksamheter men vid framtagandet av planen tycks ambitionen ha varit att göra Kulturplanen till en styrande plan även för andra verksamheter som inte ligger inom Kultur- och fritidsförvaltningens ansvarsområde. Då planen inte är kommunicerad i ett remissförfarande tydliggörs svårigheten för oss att förhålla oss till planen. Vem gäller den? Frågan ägs i slutänden av Regionfullmäktige men det är olämpligt att föreskriva nämnder och verksamheter att göra prioriteringar som man inte fått uttala sig om. Det föreliggande förslaget är otydligt i vad som är mål och åtaganden för Samverkansmodellens verksamheter/institutioner och vad som är mål och åtaganden för Regionens förvaltningar och nämnder med ett primärt ansvar för barn och ungdom. 2014-03-25 För sammanställningen svarar: Catrine Wikström Regional kulturstrateg