folkbildningsaktion En folkbildningsaktion från ABF för att fokusera på och bidra till att befria Palestina, Israel och världen från ockupationen Är detta en människa? 1
är detta en människa? Välkommen! Det här är en inbjudan till att med folkbildning och fredliga, opinionsbildande aktioner medverka till att befria de palestinska områdena och staten Israel från den sistnämndas ockupation av de förstnämnda. Den 5 juni 2017 har ockupationen av Västbanken, östra Jerusalem och Gaza varat i exakt 50 år. Den har inte fört något gott med sig. Tvärtom, ockupationen har lett till hopplöshet, misstro och våld på båda sidor, och bidragit till att militarisera och destabilisera regionen. Med utgångspunkt i att de mänskliga rättigheterna omfattar alla människor och i tron på solidaritetens samhällsförändrande kraft inbjuder ABF alla intresserade, individer såväl som organisationer, i Sverige såväl som i andra länder, att medverka i folkbildningsaktionen Är detta en människa?. Varför? Den s k Palestina-konflikten är lång och komplicerad och till synes utan slut. Den kan te sig både obegriplig och olöslig. Det är i så fall en felsyn. Den nuvarande situationen är resultat av politiska beslut och kan förändras genom politiska beslut. En rot till det onda ligger i den ockupation som inleddes som konsekvens av det så kallade sexdagarskriget i juni 1967. Att agera för ockupationens avskaffande innebär inte att skriva folk i regionen på näsan och tala om för dem hur konflikten bör lösas, bara att verka för en nödvändig förutsättning för en hållbar och rättvis lösning. Uppgiften kan te sig övermäktig för vem som helst: vad kan jag göra åt en konflikt som mäktiga politiker och inflytelserika fredsmäklare misslyckats med att lösa? Dessutom är världen full av konflikter och orättvisor, varför ska jag engagera mig just i den här? Många studiecirklar har ägnats Palestina-frågan genom åren, vad är det som är så speciellt med denna? Frågorna är relevanta och i slutändan kan bara du själv besvara dem. Men låt oss redan så här inledningsvis ge dig några preliminära argument. 2
folkbildningsaktion Folkbildningsaktionen Är detta en människa? : har som mål att befria Palestina, Israel och världen från ockupationen, dvs den fokuserar konfliktens huvudorsak i stället för att, som mycket biståndsarbete, ägna sig åt dess bieffekter och följdverkningar; syftar till handling och inte bara studier och diskussion samtidigt som den låter aktionen upplysas och vägledas av kunskap och medvetenhet, och inte utlösas av plötsliga känslor eller förutfattade meningar; utgår från heta potatisar snarare än falskt samförstånd; äger rum på flera plattformar och prövar olika interaktiva, interkulturella arbetssätt; involverar människor och organisationer i regionen och i andra länder; kan användas av många olika organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i regionen i deras nationella och internationella nätverk. På det viset kan vi samverka mot ett gemensamt mål samtidigt som vi utvecklar våra organisationers respektive särart, och våra kontakter i Palestina, Israel och övriga världen; samlar litteratur, filmer, kontakter, idéer, erfarenheter i ett gemensamt digitalt arkiv, en kunskapsbank som är tillgänglig för alla; genomför en mängd olika (endast fantasin och omdömet sätter gräns) fredliga och opinionsbildande aktioner i syfte att uppmärksamma och befria de palestinska områdena och Israel från ockupationen. 3
är detta en människa? Nour Hassan, 10. Ur FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 4
folkbildningsaktion Utgångspunkter: Mänskliga rättigheter & solidaritet Titta på den här bilden. Den föreställer Nour Hassan, en tioårig skolflicka i Gaza city. Frågan som den här folkbildningsaktionen reser är mycket enkel. Den lyder: är Nour en människa? Om du svarar ja så kommer följdfrågan som ett mail i inkorgen: varför förnekas hon i så fall sina mänskliga rättigheter? Varför tvingas Nour och hennes syskon och föräldrar att leva under ständigt hot om raketbeskjutningar och flyganfall? Varför tvingas de nöja sig med otjänligt dricksvatten och otillräcklig elektricitet? Varför är de berövade rätten att besöka släktingar på Västbanken eller studera utomlands? Varför kan människor i Gaza inte importera livsnödvändiga mediciner eller exportera de varor som ännu produceras av Gazas förstörda näringsliv? Den humanitära krisen beror inte på att en naturkatastrof har inträffat. Den är en följd av politiska beslut, verkställda av militärmakt, i strid mot folkrätt, internationella konventioner och humanitet. Så här står det i FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna (antagna av Generalförsamlingen 1948, samma år som staten Israel grundas): Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. 5
är detta en människa? Palestinas förlust av land, från1947 till idag Judiska bosättningar Palestinskt land Israeliskt land Palestinskt land Israeliskt land Palestinskt land Israeliskt & ockuperat land Palestinskt land Jerusalem Palestina Jerusalem FN admin. Palestina Palestina Israel Israel Israel 1947 Delningsplan,1947 1949 1967 Idag Titta på de här kartorna som visar hur de palestinska områdena inskränkts sedan FN antog delningsplanen av det tidigare brittiska mandatet Palestina 1947. Är detta ett land? Kan detta bli ett land? Så här står det i FN:s generalförsamlings resolution 2625 (XXV), Deklarationen om principerna i internationell rätt om vänskapliga förbindelser och samarbete mellan medlemsstater i enlighet med FN-stadgan, 24 oktober 1970: I enlighet med principen om lika rättigheter och självbestämmande för människor fastslagen i Förenta nationernas stadga, har alla folk rätt att fritt bestämma, utan yttre inblandning, sin politiska status och sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling, och alla stater har en skyldighet att respektera denna rätt i enlighet med stadgans bestämmelser. De mänskliga rättigheterna och folkrätten utgör denna folkbildningsaktions ena utgångspunkt. Vänd nu blicken och uppmärksamheten mot dig själv: Är du en människa? Om vi i omvärlden är människor, kan eller rentav bör vi i så fall göra något åt ockupationen av de palestinska områdena? Är det vår plikt, vår skyldighet som människor? Är det vår möjlighet att visa vår mänsklighet? Vi, du, har ett val. Att fästa blicken på det som upprör eller att vända bort den. Att agera eller att inte agera. 6
folkbildningsaktion Solidariteten den verklighetsförändrande kraft som springer ur allas vårt beroende av varandra är denna folkbildningsaktions andra utgångspunkt. Syfte Folkbildningsaktionen Är detta en människa? har tre syften: 1. att öka kunskapen om situationen på de palestinska områdena och konsekvenserna av ockupationen; 2. att öka medvetenheten om vad solidaritet är och kan vara; 3. att i praktisk handling bidra till en utveckling mot fred och rättvisa i regionen Mål Folkbildningsaktionen Är detta en människa? har ett mål: att bidra till att befria de palestinska områdena från ockupationen. Bakgrund Svenska folkrörelser är sedan länge engagerade i strävandena för fred och rättvisa i Mellanöstern. När staten Israel utropades väcktes förhoppningar på en fristad för det förföljda judiska folket och på en demokratisk socialism som många i vår del av världen kände sig befryndade med. I entusiasmen över nationsbildningen glömde man ofta bort konsekvenserna för den arabiska befolkning som fördrevs eller tog till flykten. Efter sexdagarskriget i juni 1967 och Israels ockupation av de palestinska områdena nyanserades bilden av regionen och konflikten. Under 1970- och 80-talen spelade politiker som Evert Svensson, Sten Andersson och Olof Palme en viktig roll när det gällde att uppmärksamma palestiniernas situation och bidrog till att det internationella samfundet började lyssna till också deras röst. 1976 bildades Palestinagrupperna i Sverige (PGS) genom samgående av lokala solidaritetsgrupper. Fackföreningsrörelsen hade under lång tid nära samarbete med sina israeliska motsvarigheter. Socialdemokrater för tro och solidaritet (fd Broderskapsrörelsen) och, på senare år, Olof Palmes Internationella Centrum, har spelat en strategisk roll för fredssträvandena genom sina insatser som brobyggare och demokratiutbildare. En lång rad svenska folkrörelser och organisationer är engagerade i biståndsprojekt på de ockuperade palestinska områdena. Många är de svenskar som rest till Israel och Palestina inom ramen för Kyrkornas Världsråds Ekumeniska följeslagarprogram, som biståndsarbetare, journalister eller som aktivister inom organisationer som International Solidarity Movement. 7
är detta en människa? 2o/10 2012. Människorättsaktivister från flera länder, inklusive Israel, ombord på Ship to Gazas S/V Estelle ser israeliska krigsfartyg närma sig. I samband med kapningen släpps brevduvor som med sig för datachip med bilder som visar hur den förment fredliga bordningen egentligen gick till. Foto: Ship to Gaza Ship to Gaza är ett exempel på en idédriven folkrörelse av 2000-talet, ett initiativ för praktisk solidaritet som är besjälat av samma etos som en gång formade arbetarrörelsen. Grundfrågan som Ship to Gaza aktualiserar är enkel: Är palestinier människor? Liksom följdfrågorna: Varför förnekas de i så fall sina mänskliga rättigheter? Och: Vad kan vi i omvärlden göra för att bidra till en utveckling mot fred och rättvisa? Det är samma frågor som en gång ställdes av den unga arbetarrörelsen, kvinnorörelsen och antiapartheid-rörelsen. I likhet med dessa är vi övertygade om att kampen för mänskliga rättigheter kräver kunskap och upplysning, men också handling. Som en följd av flyktingströmmar och migration är många män ni skor med rötterna i Palestina bosatta i vår del av världen. Ship to Gaza praktiserar inte bara solidaritet på avstånd eller genom opinionsbildning på hemmaplan. Inte heller reser föreningens aktivister, som 1930-talets Spanien-frivilliga, till konfliktområdet med vapen i hand. Ship to Gaza är del av den växande globala freds- och rättviserörelse som iakttar strikta ickevåldsprinciper när den trotsar folkrättsbrott som det internationella samfundet tiger still om. Som aktion har Ship to Gaza tre dimensioner: 1) seglatsen till Gaza, 2) gräsrotsarbetet hemmavid, 3) global opinionsbildning. Dessa understöder varandra och tjänar alla syftet att häva blockaden och reaktivera folkrätten. De griper också in i varandra. Seglatsen är en viktig del av opinionsbildningen, som i sin tur verkar mobiliserande på gräsrotsarbetet, som skapar de logistiska förutsättningarna för seglatsen. 8
folkbildningsaktion Affischkampanj för den inter nationella folkbildningsaktionen Är detta en människa som ställer frågan varför palestinier nekas grundläggande mänskliga rättigheter. Inspirerade av denna anda har Arbetarnas Bildningsförbund tillsammans med intresserade folkrörelser beslutat samverka i en både riksomfattande och internationell folkbildningsaktion för att öka kunskapen om läget på de ockuperade palestinska områdena, och i praktisk handling bidra till att förändra det i riktning mot fred och rättvisa. Upplägg Vi kallar det här studiematerialet för folkbildningsaktion för att understryka att lärandet ska resultera i handling. Därför har vi valt tre sammanhängande ledord för arbetet: studera-diskutera-agera. STUDERA: sök på egen hand kunskap på nätet och i bibliotek. Ta del av både fack- och skönlitteratur, dokumentär- och spelfilm, konst och musik. Bjud in föreläsare och lyssna till föreläsningar online. Gör intervjuer med hjälp av telefon, skype och mail. DISKUTERA: samtala i studiecirkel-form i verkliga livet och online, skypesamtala med människor i Palestina och Israel, och med cirkeldeltagare i andra delar av världen, spela rollspel, forumteater, datorspel allt som ökar din inlevelse i och förståelse för ockupationens konsekvenser. AGERA: utöva konsumentmakt i den lokala butiken; gör en utställning i det lokala biblioteket, skriv insändare i lokaltidningen eller på den egna bloggen; twittra, spela in Youtubeklipp; måla, musicera och spela teater; engagera dig i Unga Örnar, Ship to Gaza, Palestinagrupperna, ISM, Ekumeniska följeslagarprogrammet; res till Palestina. Hitta på en egen fredlig och opinionsbildande aktion! 9
är detta en människa? Studiecirkel Studiecirkeln är en form av folkbildning som, demokratisk i sig själv, har spelat en nyckelroll i demokratiseringen av Sverige genom att bemyndiga breda folklager och göra dem i stånd att ta aktiv del i samhällslivet. I en värld som präglas av motsättningar och murar mellan folk, religioner, samhällsklasser finns alla skäl att nyttja studiecirkeln som verktyg i och för ett demokratiskt samtal om fred och rättvisa. Låt oss gemensamt globalisera studiecirkeln! Och detta inte enbart av altruistiska skäl. Trots att de flesta folkrörelser ingår i internationella nätverk sker mycket av det vardagliga arbetet inom relativt snäva nationella ramar. Den globala fredsoch rättviserörelsen visar med sitt exempel på hur organisationer vitaliseras av utbytet med rörelser i andra delar av världen. Studiecirkeln Är detta en människa? är: interaktiv: utgår ifrån deltagarnas eget intresse och kunskapssökande, och ersätter den traditionella lärar-elev-relationen med en relation mellan likar; praktisk: strävar efter att omsätta inlästa kunskaper i praktisk handling, och inbjuder till reflektion över vad du behöver lära dig för att genomföra den aktion du vill; interkulturell & internationell: syftar till samverkan med män niskor och organisationer på de ockuperade palestinska områdena och i Israel, samt med intresserade i och från andra länder; flexibel: möjlig att delta i oavsett förkunskaper, samt tillgänglig, helt eller delvis, för olika organisationer, folkrörelser och individer inom den egna sammanslutningen och i deras respektive internationella nätverk; öppen: inget fixt och färdigt utbildningspaket utan en inbjudan till en öppen och av deltagarna formad läroprocess; folkbildning i ordets verkliga mening. Teman Mänskliga rättigheter: Historia, betydelse, funktion. Diskussionsunderlag: FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, 1948; www.globalportalen.org; Jesper Hansén m fl, Människorätt: en grundbok om mänskliga rättigheter, 2010; Goldstone-rapporten, 2009 Solidaritet: Medkänsla, inlevelse, handling. Varför ska jag som lever här bry mig om dom som lever där? Diskussionsunderlag: Sven-Eric Liedman, Att se sig själv i andra. Om solidaritet, 1999; Johannes Anyuru, En civilisation utan båtar, 2011 10
folkbildningsaktion Aktionsalternativ: Vad bör göras och vad kan just jag/vi göra bäst: BDS (Boycotts, Divestment, Sanctions); utöva konsumentmakt i den lokala butiken; gör en utställning i det lokala biblioteket, skriv insändare i lokaltidningen eller på den egna bloggen; twittra, spela in Youtubeklipp; måla, musicera och spela teater; engagera dig i Unga Örnar, Ship to Gaza, Palestinagrupperna, ISM, Ekumeniska följe slagarprogrammet; organisera resa till Palestina. Hitta på en egen fredlig och opinionsbildande aktion Diskussionsunderlag: www.bdsmovement.net, www.palestinagrupperna.se tulkarem 14 maj 2008. El Nakba den stora katastrofen, palestinsk demonstration till minne av att det är 60 år sedan staten Israel bildades. Foto: Conny Nylén Historien: Några årtal: 1917 (Balfour-deklarationen), 1947 48 (FN:s delningsplan, staten Israels grundande, al-nakba), 1964 (PLO), 1967 (sex - dagarskriget, ockupationen), 1978 (Fred Nu grundas i Israel), 1987 (första intifadan), 1993 2000 (fredsprocessen från Oslo till Camp David), 2000 (andra intifadan), 2005 (Israel lämnar Gaza), 2006 (Hamas vinner valet i Gaza, öppen konflikt med Fatah), 2007 (blockaden mot Gaza inleds), 2008 9 (första Gaza-kriget), 2010 (Ship to Gaza attackeras och nio människor dödas), 2012 (andra Gaza-kriget) Diskussionsunderlag: Ulf Bjereld & Ulf Carmesund, Israel och Palestina i våra röda hjärtan; Evert Svensson, Vägen till Palestina; Per Gahrton, Palestinas frihetskamp 11
är detta en människa? Naturresurserna: Jorden, Vattnet, Oljan, Gasen Diskussionsunderlag: www.pchr.org, www.btselem.org, www.palestinagrupperna.se, Dagens Nyheter 15/7 2013 Ideologin: Sionism, Panarabism, Palestinsk nationalism, Islamism Diskussionsunderlag: Bjereld & Carmesund, Israel och Palestina i våra röda hjärtan, Evert Svensson, Vägen till Palestina, Göran Rosenberg, Det förlorade landet Konflikten: Kolonialism-ockupation-blockad-separation-apartheid? Antikolonial befrielserörelse-intifada-terrorism Hur påverkar ockupationen Israel? Fredsprocessen tvåstatslösningen? Diskussionsunderlag: Franz Fanon, Jördens fördömda, Susan Abulhawa, Morgon i Jenin, Bryt tystnaden (Breaking the silence), www.breakingthesilence.org.il, www.gush-shalom.org Omvärlden: medierna det internationella samfundet, Kvartetten biståndsindustrin det globala civilsamhället & folkbildningsaktionen Är detta en människa? Diskussionsunderlag: www.pchr.org, Edward Said, Fred utan land, 1997, Robert Fisk, Det stora kriget för mänskligheten, 2007 Kunskapsbank: (webbaserad databas, tillgänglig för alla att bidra till och utnyttja) Föreläsare Litteratur Hemsidor Filmer Samarbetsorganisationer Pedagogiska metoder Förslag på aktioner Konsumentmakt BDS Opinionsbildning: utställningar, insändare Konstnärlig verksamhet Engagera sig i befintliga organisationer Organisera resa till Palestina 12
folkbildningsaktion Så här kan man jobba Här följer ett förslag i tolv steg på hur man kan lägga upp sin folkbildningsaktion. Observera att det bara är ett förslag som ni kan själva följa, helt eller delvis, efter intresse och behov. Det viktiga i sammanhanget är att hålla folkbildningsaktionens övergripande utgångspunkter, syfte och mål levande för sig i planeringen av arbetet. Det handlar alltså om att bidra till att reaktivera de mänskliga rättigheterna och folkrätten i Palestina. De tolv steg som här anges kan naturligtvis delas upp i flera mötestillfällen. STEG 1: Vilka är vi, vad vill vi och hur vill vi jobba? Presentation och upplägg presentation av cirkeldeltagarna, bakgrund, intresse etc. inventera ev internationella kontakter och hur ni ska komma i kontakt med människor i Palestina prata lite om varför ni är intresserade av Palestina-frågan prata lite om arbetsformer och hur ni ska organisera arbetet: ska alla göra samma förberedelser eller ska ni fördjupa er i olika aspekter som ni sedan presenterar för varandra berätta om era tankar och eventuella idéer om vad som bör göras bestäm er redan nu för ett upplägg alternativt enas kring att gemensamt läsa en bok och/eller se en film att samtala om till nästa mötestillfälle STEG 2: Är detta en människa? Mänskliga rättigheter i Palestina läs på om de mänskliga rättigheternas historia titta närmare på arbetarrörelsen, kvinnorörelsen, antiapartheidrörelsen som rörelser för mänskliga rättigheter läs och diskutera Primo Levis bok Är detta en människa? studera rapporter om brott mot de mänskliga rättigheterna som förmedlats av FN:s speciella sändebud, palestinska och israeliska MR-organisationer som Palestinian Center for Human Rights och B Tselem diskutera förhållandet mellan makt och rätt diskutera hur olika aktioner förhåller sig till de mänskliga rättigheterna 13
är detta en människa? STEG 3: Varför ska jag som lever här bry mig om dom som lever där? Om solidaritet läs Sven-Eric Liedmans idéhistoriska bok om solidaritet: Att se sig själv i andra ta reda på hur Solidaritet, den polska fackföreningsrörelsen, växte fram och definierade solidaritet diskutera vad man menar med solidaritetsrörelse och hur en sådan förhåller sig till NGO, folkrörelse, biståndsorganisation, Amnesty etc diskutera hur solidaritet förhåller sig till medlidande, medkänsla, inlevelse diskutera hur olika aktioner är solidariska STEG 4: Vad bör göras och vad kan just jag/vi göra bäst? Diskutera olika aktionsalternativ: BDS (Boycott, Disinvestment, Sanctions) utöva konsumentmakt i den lokala butiken gör en utställning i det lokala biblioteket skriv insändare i lokaltidningen eller på den egna bloggen, spela in Youtubeklipp måla, musicera och spela teater engagera dig i Unga Örnar, Ship to Gaza, Palestinagrupperna, ISM, Ekumeniska följeslagarprogrammet organisera resa till Palestina. hitta på en egen fredlig, opinionsbildande aktion STEG 5: Vi var här först! Om historien som argument en seglivad propagandamyt lanserades av Israels tidigare premiärminister Golda Meir: ett folk utan land kom till ett land utan folk. I själva verket gör två folk anspråk på samma land mellan Medelhavet och Jordanfloden. Det innebär att varje plats har två namn och är inskriven i två olika historier, några är dessutom vallfärdsorter för tre världsreligioner. Orientera er i regionens historia genom att göra några nedslag i Palestinas och Israels historia, exempelvis med fokus på viktiga årtal 14
folkbildningsaktion några årtal att fördjupa sig i: 1917 (Balfour-deklarationen), 1947 48 (FN:s delningsplan, staten Israels grundande, al-nakba), 1964 (PLO), 1967 (sexdagarskriget, ockupationen), 1978 (Fred Nu grundas i Israel), 1987 (första intifadan), 1993 2000 (fredsprocessen från Oslo till Camp David), 2000 (andra intifadan), 2005 (Israel lämnar Gaza), 2006 (Hamas vinner valet i Gaza, öppen konflikt med Fatah), 2007 (blockaden mot Gaza inleds), 2008 9 (första Gaza-kriget), 2010 (Ship to Gaza attackeras och nio människor dödas), 2012 (andra Gaza-kriget). Förslag på litteratur: Ulf Bjereld & Ulf Carmesund, Israel och Palestina i våra röda hjärtan; Evert Svensson, Vägen till Palestina; Per Gahrton, Palestinas frihetskamp diskutera vilken roll Förintelsen spelar i dagens konflikt diskutera argumentet vi var här först som äganderättsanspråk och jämför med andra argument, typ vi har bott här längst, vi har fått öknen att blomma, vi har lidit mest diskutera hur er aktionsidé förhåller sig till de här sätten att använda historien Jordbrukare köar vid vägspärren utanför Deir al-ghusun på norra Västbanken för att komma till sina marker. Vid vägspärren finns en Ekumenisk följeslagare som internationellt vittne. Foto: Conny Nylén 15
är detta en människa? STEG 6: Vi har fått öknen att blomma! Kampen om naturresurserna ockupationen handlar om att tillskansa sig naturresurser: mark, vatten men också gas och olja. De tydligaste uttrycken för detta är bosättningarna på ockuperad mark som är väl dokumenterade av inte minst israeliska MR-organisationer som B Tselem och forskare som Sara Roy. Studera några rapporter från vederhäftiga FN-organ och biståndsorganisationer som klargör hur denna Land grab går till i praktiken i östra Jerusalem och på Västbanken, där bosättningar, motorvägar och muren går över palestinsk mark och splittrar upp de palestinska områdena i en osammanhängande arkipelag studera situationen på den belägrade Gaza-remsan: hur står det till med odlingsmarken, dricksvattenförsörjningen, fiskevattnen? kolla uppgifterna om betydande gas- och oljefyndigheter i östra Medelhavet, och diskutera huruvida dessa kan inverka på ockupationspolitiken diskutera hur er aktionsídé förhåller sig till kampen om naturresurserna STEG 7: Sionism och palestinsk nationalism. Ideologins betydelse staten Israel är otänkbar utan den sionistiska rörelse som startade i Europa i slutet av 1800-talet. Sionismen är delvis en konsekvens av månghundraåriga judeförföljelser och den europeiska antisemitismen. Den palestinska nationalismen är i sin tur otänkbar utan Israel. Sätt er något in i och diskutera hur dessa tankesätt hänger samman och påverkar varandra studera och diskutera hur och varför den socialistiskt influerade panarabismen under senare decennier förvandlas till politisk islamism studera och diskutera förhållandet mellan antisemitism och ockupationskritik: när förkläs det förra till det senare? Och när anklagas det senare för att vara det förra? diskutera hur er aktionsidé förhåller sig till de i regionen verksamma ideologierna. Hur förhåller ni er till den palestinska myndigheten i Ramallah och terroriststämplade Hamas i Gaza? 16
folkbildningsaktion STEG 8: Terrorism eller antikolonial befrielserörelse? Tolkningar av konflikten tolkningen av ockupationen och motståndet mot den är avgörande för betraktarens sympatier. Ockupationen framstår som legitim om den betraktas som en nödvändig säkerhetsåtgärd gentemot terrorister som strävar efter att fullborda den förintelse av det judiska folket som nazisterna påbörjade. Betraktas däremot ockupationen som ett kolonialt projekt, som syftar till att erövra territorier och resurser genom att fördriva eller underordna ett annat folk, framstår ockupationen som ett folkrättsbrott. studera och diskutera argumenten för och emot de båda synsätten studera och diskutera argumenten för och emot att ockupationspolitiken kan och bör betraktas som apartheid studera och diskutera skillnaden mellan den politik som ockupationsmakten för visavi Västbanken respektive Gaza, varför går den senare ibland under beteckningen separationspolitik? den palestinska motståndskampen har under åren tagit sig många former. Hur ser den ut idag, och vilka kampformer tror ni har bäst förutsättningar att bli framgångsrika? det internationella samfundet har investerat både pengar och prestige i att få igång en fredsprocess som ska leda fram till en fredlig och rättvis tvåstatslösning. Vilken tolkning av konflikten ligger till grund för omvärldens engagemang idag? diskutera vilken tolkning av konflikten som er aktionsidé bygger på STEG 9: Bryt tystnaden! Om hur ockupationen påverkar Israel läs och diskutera Bryt tystnaden, israeliska soldaters vittnesmål från de ockuperade områdena ta kontakt med aktivister inom den israeliska fredsrörelsen, exempelvis Fred nu (gush-shalom.org), och samtala med dem om konsekvenserna av ockupationen ta del av och granska argumenten för ockupationen och den s k separationsbarriären. Ligger det något i påståendet att Israel behöver ockupationen för sin säkerhet? 17
är detta en människa? STEG 10: Bistånd som ockupationssponsring. Omvärldens engagemang Mellanöstern är en av världens mest mediebevakade regioner. Studera hur bilden av ockupationen ser ut i några utvalda medier: lokala, rikstäckande, globala. Diskutera hur mediernas nyhetsvärdering, perspektiv och ordval påverkar den politiska dagordningen. Det internationella samfundet anfört av den s k Kvartetten (USA, FN, EU och Ryssland) förordar fredsprocess och tvåstatslösning, men hur förhåller man sig i praktiken till de illegala bosättningarna och ockupationspolitiken? Vad gör Sverige och EU? Studera några exempel och diskutera dem Israel och de ockuperade palestinska områdena är jordens mest biståndsintensiva region. Vad används det amerikanska och europeiska biståndet till? Kritiker hävdar att biståndet i praktiken finansierar och därmed förlänger ockupationen genom att det från Israel lyfter det ekonomiska ansvar för de ockuperade som enligt folkrätten åvilar en ockupationsmakt. Diskutera om det finns någon grund för ett sådant påstående. Om det gör det, vad kan då göras för att biståndet ska främja det internationella samfundets mål med sitt bistånd, nämligen en rättvis och fredlig lösning av konflikten? vid sidan av det bistånd som distribueras av stater är ett stort antal mer eller mindre ideella organisationer verksamma i regionen med olika projekt som alla syftar till att bidra till en utveckling mot fred och rättvisa. Också denna folkbildningsaktion som du just nu deltar i har ett sådant syfte. Hur ska de och du undvika att bidra till status quo och i stället åstadkomma förändring? diskutera hur er aktion bidrar till verklig förändring STEG 11: Slutplanera och genomför er aktion STEG 12: Utvärdera aktionen och hela folkbildningsaktionen. Dokumentera vad ni gjort och dela med er i det gemensamma digitala arkivet ABF, 2014. Text: Mikael Löfgren, Foto sid 1, 3 och 9: Eman Mohammed Grafisk form: Graffoto 18