Vad menar vi med vinterförhållanden?

Relevanta dokument
CTRF. HÄRDNING OCH VINTERSTRESS Vad är det som skadar golfgreener? Gräs som tål vinter. Sammanfattning HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL

CTRF. Gräsarter och sorter för tufft vinterklimat. Introduktion. Sammanfattning. Handbook turf grass winter survival

VINTERTÄCKNING AV GREENER Användning av dukar för bättre vinteröverlevnad av greener. Sammanfattning

CTRF. ÅTERETABLERING efter vinterskador. Introduktion. Sammanfattning HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL

CTRF. Vinterarbete på golfgreener. Inledning. Sammanfattning. Handbook turf grass winter survival. Många golfbanor har få anställda under vintern.

CTRF. Höstförberedelser av greener för bättre vinteröverlevnad. Inledning. Sammanfattning. Handbook turf grass winter survival

kommer att minska problemen med is i dessa områden.

Vinterarbete och reetablering på våren

Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

efter vinterskador Av Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO och Carl-Johan Lönnberg, SGF

Återetablering efter vinterskador Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF

Golfbaneskötsel Hjo AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning

Pesticidfri golfbaneskötsel. Hofgårds Golfbana

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Forskning Formar Framtiden

Val av gräs till golfbanor

Projektledare och kontaktperson

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Golfens utmaningar kräver ny kunskap Ta initiativ - Arbeta proaktivt Skapa förändring

Vilka effekter har djupluftning på våren?

Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken

Bra bevattning förutsättning för att klara torra somrar

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004

Bunkerrenovering Upsala Gk HGU Andreas Westin

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Kan vi kombinera rödsvingel och krypven på nordiska greener?

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Rapport från SGF:s bankonsulentbesök 20/4 2017

Resan mot rödsvingelgreener

Utvärdering av vinterskador i vitgröe- och krypvengreener

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Rapport från SGFs Bankonsulent

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

PotenTial för. Brunven. på golfgreener i Norden

ERFARENHETER AV VITGRÖE

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Kärrgröe eller engelskt rajgräs som «hjälpgräs» vid hjälpsådd efter vinterskador

SVAMP, STRESS OCH GRÄS

Gräs till golfbanor. Rätt gräs till rätt miljö. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan).

HGU arbete av Jesper Holmberg. Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren?

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN

Så kan vinterskador. Tema: Invintring

Iskunskap del Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Vilka svampbekämpningsmedel skall vi använda hösten 2013 och hur många bekämpningar är nödvändiga?

De fyra klimatzonerna

Sport/Umgänge Passa olika spelsätt Alternativ, att våga. Estetiskt tilltalande Spellinje, risk, målområden

När skall man stödså?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar

Snabbare etablering med argrow än med Wallco

Klimatet i Skandinavien

Primo MAXX Verkningssätt

GRÄSFÖRSÖK GREENGRÄS PROJEKTARBETE HGU

Tillväxtreglering Kväveförbrukning & trinexapak-etyl

Successful reestablishment of golf greens following winter damages

Practical reestablishment of golf greens following winter damages -a field study

Rapport från SGFs Bankonsulent

Vad kostar det att sköta vitgröe och rödsvingelgreener/kvadratmeter under en säsong?

GOLFKLUBBAR. som initiativtagare för hållbar utveckling av lokala landskap

Nu har klippning och finish högst prioritet på banan

på golfgreener Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel?

Vad är vatten? Ytspänning

är lönsamt för golfen

är lönsamt för golfen

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Skötselstrategier för att optimera gräsets härdning och tidiga vårtillväxt

Höstmöte Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland

Stödsådd med krypven. (Pure Distiction & Crystal Blue Links)

Högre Greenkeeper Utbildning SLITSDRÄNERING. - Med lecakulor och vibratorplog från Shelton. Författare: Anders Askmo

RYDER GRÄSFÄRG ÖVERSIKT

MAGER RUFF. är lättare att spela från och möjliggör ökad biologisk mångfald

Måldokument och kvalitetsmanual för golfbanor

Arrendet. Hvilan. Stadgar. Finansiering. Drottningholm den 15 oktober 2009

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Vad gör en bankonsulent?

Bli proffs på plantering

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning

Hjälpsådd av vinterskadade praktiken.

VINTERTÄCKNING AV GREENER. Svenska Golfförbundet. Handledning och erfarenheter. FAKTABLAD GOLFBANOR Vintertäckning 1

Rapport från SGF:s Bankonsulent

BÄTTRE KONTROLL UNDER VINTERTÄCKNINGSDUKEN. Syre-/koldioxidmätning och Medallionförsök

Kärrgröe i Norrland?

Slutrapport av projekt nr. 17 Practical reestablishment of golf greens following winter damages -a field study

Vintertäckning nyckeln till bättre greener på våren? Boel Pettersson SGF Bankonsulent

Hur påverkas din puls av dykning?

Trender och nytänkande vid renovering av golfbanor Tees

VERKSAMHETSPLAN för MORA GK s bana, 2015

Vinterpreparering av golfgreener

VISION 2030 DJURSHOLMS GOLFKLUBB MASTERPLAN BANAN

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

Abiotiska skador. Vad är en abiotisk skada? Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Examensarbete HGU. - Bevattning med hjälp av fuktmätare. Mattias Wulff SAMMANFATTNING

Måldokument och kvalitetsmanual för våra golfbanor

Tillväxtreglering. på nordiska golfbanor

Transkript:

Handbook turf grass winter survival Vinterspel på sommargreener Tidig vår på Peuramaa Golf, Finland. Foto: Agnar Kvalbein. Inledning Golfarna diskuterar när det är rätt att tillfälligt stänga banan och när det är rätt att stänga den permanent för vintern. Det gör även greenkeepern! Det finns inga generella riktlinjer om detta, då gräsart, mark och klimat varierar mycket från plats till plats. Alla banor upplever inte heller samma tryck från golfare som vill spela allt längre under säsongen. Här kommer vi att fokusera på greener, men vi är helt på det klara med att det även finns andra anledningar till att stänga banan. Ett stark argument ur gräsets perspektiv är att greenområden, gångvägar och fairways inte tål slitage under mycket fuktiga förhållanden. Tramp och körning på fuktig mark ger långvariga packningsskador och det gör det svårt att lyckas med både gräsväxt och eventuell omsådd av gräs. CTRF Vad menar vi med vinterförhållanden? Vinter upplevs olika från plats till plats. Längre söderut associeras vinterspel med bruna «warm season»gräsarter där är utmaningen sällan frost. I ett typiskt kustklimat tänker många på greener som inte växer eftersom temperaturen är låg. Begränsningar av spelet motiveras med hur mycket slitage greenerna tål när gräset inte växer. I denna text fokuserar vi på greener som normalt utsätts för frost och köldgrader under flera veckor. Sammanfattning Ingen tillväxt ingen reparation av slitage Spel på frusna greener tidigt om hösten skadar gräset mycket Vinterspel på djupt tjälade greener kan vara OK Lokala förhållanden avgör om spel kan tillåtas Skydda gräset under tidig vår i fall vintern varit hård C A N A D I A N T U R F G R A S S R E S E A R C H F O U N D A T I O N L A F O N D A T I O N C A N A D I E N N E D E R E C H E R C H E EN G A Z O N

Oppegård golfklubb stängt för golf men öppet för skidåkning. Foto: Pål Melbye. Nordiska vinterförhållanden På gränsen mellan klimatzon 1 och 2 förekommer istäcken rätt ofta. Inlandet i Skandinavien och Finland är normalt täckt med snö under flera månader och vinterspel är varken önskvärt eller möjligt. Västkusten av Norge och Sverige, Skåne och större delen av Danmark har ett klimat som kan jämföras med låglandet i Skottland, där snötäcke endast ligger kvar en vecka eller två. Det mest instabila och varierande vinterförhållandena hittar vi på Island och i områden runt de stora städerna Oslo, Trondheim, Stockholm och Helsingfors. Här, några mil från havet, varierar temperaturen runt nollan under vintern och snö omvandlas till snöslask som blir is när greenerna är frusna. Forskning och rekommendationer Det är mycket få vetenskapliga rapporter 1 i detta ämne och de som finns har liten relevans för nordiska förhållanden. Amerikanska gräskonsulenter har skrivit om saken. Hartwiger och Moeller (2015) har skrivit en vägledning som är värd att läsa och de har också inspirerat till dispositionen av denna text. 1) At Clemson University in South Carolina, US, a L93 creeping bentgrass putting green was subjected to wear from foot traffic or walk behind mowers in the morning at 7 or 9 o clock when temperature were at or below 0 C. The early rolling traffic reduced the turf quality in December with 1.1 characters, and significantly more than foot traffic of 75 footsteps. However, in February differences in the measured quality parameters were not detectable, and by the end of March all plots had acceptable turf quality. The authors conclude that damages on creeping bent grass caused by winter traffic are limited to winter and early spring. (Baldwin et al. 2008)

Skuggan förhindrar frosten från att försvinna. Foto: Agnar Kvalbein. Plantor och köldgrader När det under hösten blir kyligare dagar, kommer gräsplantans celler att genomgå en omfattande inre ombyggnad. Cellmembranen blir mer flexibla och innehållet av proteiner och kolhydrater ökar inne i cellerna. Detta sänker fryspunkten till under noll grader och det minskar storleken på de iskristaller som bildas inne i cellerna. Det kan jämföras med de tillsatsämnen som används i mjukglass eller med kylarvätska. När temperaturen sjunker under noll grader om natten, kommer iskristaller bildas på bladytan från den fuktiga luften som omger plantan. Kondensation av vattenånga och frysning av vatten friger energi och håller temperaturen på bladytan vid noll grader en stund medan temperaturen i luften sjunker. Det betyder att greenen kan ha rimfrost, men inne i plantan kan vattnet fortfarande vara flytande. När temperaturen fortsätter att falla kommer vattnet inuti plantan att omvandlas till is. I växter som tål frost och som blivit tillräckligt härdade under hösten, kommer iskristallerna bildas mellan cellerna. De sylvassa iskristallerna har mycket mindre möjlighet att skada växten när de bildas mellan cellerna. Frysningen sker på ett ögonblick. Plötsligt är hela plantan frusen. Smältning är en långsam och mindre fascinerande process. Det kräver mycket energi för att smälta is till vatten. Solstrålning ger mycket energi. Skugga på greener hindrar ofta effektiv smältning. Jord och frost Temperaturen sjunker fortare i torr jord än i fuktig jord eftersom vatten har stor förmåga att motstå temperaturförändringar jämfört med mineralpartiklar. En praktisk konsekvens av detta blir att greener fryser mycket tidigare än greenområdena. Och golfare vill ut och spela eftersom «det var inte frost på min gräsmatta». Förberedelse för vinterspel Om banägaren tillåter vinterspel på sommargreener bör det göras några ändringar i skötselprogrammet. Djupluftning, som ofta görs som sista åtgärd under hösten, bör göras medan gräset fortfarande växer så att greenerna har bra spelkvalitet igen inför vintern. Den viktigaste uppgiften är att öka dressningen under hösten utöver det som är nödvändigt för att kontrollera filten. Sanden skyddar gräsets tillväxtpunkt mot fysiska skador och tidig uttorkning under våren, men den skyddar inte mot temperaturvariationer. En green som är dressad för att klara vinterspel. Foto: Agnar Kvalbein.

När skall greenerna stängas? Flera förhållanden gör det omöjligt att ge generella rekommendationer; Gräsart Antal golfare Tidpunkt under vinterssäsongen Väderutsikten Vitgröe- (Poa annua) greener växer så länge temperaturen är över noll grader. Det betyder att de kan reparera skador under milda perioder om vintern, men eftersom den har ett svagt rotsystem tål dessa greener mindre slitage. När våren kommer är vitgröegreener förhållandevis enkla att reparera genom vertikalskärning, som stimulerar frögroning och höga mängder gödsel och vatten. I den andra ändan av skalan finns greener som domineras av rödsvingel (Festuca rubra). Denna gräsart slutar växa under hösten, men den sega filten gör att den tål mycket vinterspel. Återväxtförmågan om våren är dålig. Överlevande plantor svarar inte på ökad gödsling och rödsvingelfrö utvecklar sig långsamt. Venarterna (Agrostis stolonifera eller A. Capillaris) intar vanligtvis en mellanställning. De slutar växa när det blir kallt och behöver några veckor med jordtemperatur över 8 C för att börja växa. Det är stora skillnader mellan golfbanor. Den lokala golfklubben, där några seniorer vill spela när det är kallt, är i en helt annan situation än banor som drar till sig greenfeespelare. Olika påfrestningar under vintern gör att gräset blir mer sårbart mot slutet av vinterssäsongen. Då bör gräset skyddas mot slitage i fall vintern har varit tuff. Till exempel kan istäcke minska sockerinnehållet i plantan till en kritisk låg nivå och iskallt smältvatten och fullt solljus om våren kan vara en påfrestning för växtcellerna. Plantor som växer är generellt sätt mer utsatta för frostskador än härdade plantor. Plantor som har påbörjat tillväxten under våren kan lätt torka vid några blåsiga och soliga dagar om marken fortfarande är frusen. Greenkeepers och bankommittéer bör ta ställning till alla dessa förhållanden när de bestämmer om greener skall öppnas eller stängas. En demonstrationsgreen i en park är svår att stänga av. Foto: Agnar Kvalbein. Så här ser det ut på våren efter att någon har rört sig på den frusna greenen under hösten. Foto: Agnar Kvalbein. Några scenarier Innan gräset är ordentligt härdat blir det lätt skadat när det är frost. Vanligt tramp kan ge dödliga skador. Vi tror att den mekaniska påfrestningen i sig själv får vattnet i cellerna att frysa till skadliga kristaller inne i cellerna. Frost på hösten Innan gräset är ordentligt härdat blir det lätt skadat när det är frost. Vanligt tramp kan ge dödliga skador. Vi tror att den mekaniska påfrestningen i sig själv får vattnet i cellerna att frysa till skadliga kristaller inne i cellerna. Undvik all trafik på frusna greener under hösten. Frusna greener under hösten och vintern En green som har djup tjäle efter att gräset har härdats bra, tål mycket slitage i fall tillväxtpunkten är väl skyddad av dressand. Sådana hårda greener ger ju inga bra spelförhållanden och den låga temperaturen minskar ofta antal golfare till en acceptabel nivå.

Handbook turf grass winter survival Författare Agnar Kvalbein Agnar.Kvalbein@nibio.no Wendy Waalen Wendy.Waalen@nibio.no NIBIO Turfgrass Research Group, Norwegian Institute of Bioeconomy Research Fotspår från tidig frost om hösten. Foto: Agnar Kvalbein. Mjuk greenyta på tjälade greener Många har erfarenhet av förhållanden då solen gör greenytan mjuk, medan det är tjälat djupare ner i greenen. En kombination av vind och sol torkar ut ytan och detta gör det tufft för plantorna som inte kan ta upp vatten från den frusna marken. Vanligtvis börjar gräsplantorna inte att växa under sådana extremt torra förhållanden, men plantorna kan bli avhärdade om temperaturen blir hög. Om det sker, kommer gräset att mista sin förmåga till att motså vinterstress. Flera dagar med sol, vind och temperaturer under noll kan torka ut plantor så att de dör av sig själva, utan påverkan från spel och slitage. Mild fuktig luft, dimma och regn kan också tina greener. Kondensation på en kall greenyta leder mycket energi in i greenen och ökar samtidigt vatteninnehållet i ytan. Topplagret kan bli vattenmättat och mycket mjukt eftersom det finns is längre ner i marken som förhindrar dränering. Slitage kommer att skada plantorna under sådana förhållanden. Ännu viktigare är kanske att greenytan blir skadad om greenen fryser till igen och den blir ospelbar. Skadade områden på green möjliggör för vitgröe att etablera sig. Stäng greenerna under sådana förhållanden Avhärdade plantor Om gräset är svagt efter vintern på grund av långvarigt mörker under snö, snömögelangrepp, istäcke eller liknande, mår gräset mycket bra av några veckor utan spel och klippning under våren. Plantorna behöver bygga upp energi genom fotosyntesen för att kunna bilda sidoskott och nya rötter. Det är svårt att hålla golfarna i schack under denna tid på året, men som ett minimum bör klipphöjden ökas och det bör vara möjligt att ersätta klippning med vältning under några veckor. Referenser Baldwin, C. M, H. Liu, L B. McCarty, H. Lou, J. E. Toler, S.H. Long (2008) L-93 Winter Foot and Equipment Traffic Impacts on a L93 Creeping Bentgrass Putting Green. HortScience 43(3): 922-926 White, C.B (1984): Playing Par with Jack Frost USGA Green Section Record Sept/Oct. Hartwiger, C., A Moeller (2015): Winter Play When to Go and When to Say No. Green Section Record Vol 53(1) CTRF C A N A D I A N T U R F G R A S S R E S E A R C H F O U N D A T I O N L A F O N D A T I O N C A N A D I E N N E D E R E C H E R C H E EN G A Z O N STERF (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation) is the Nordic golf federations joint research body. STERF supplies new knowledge that is essential for modern golf course management, knowledge that is of practical benefit and ready for use, for example directly on golf courses or in dialogue with the authorities and the public and in a credible environ-mental protection work. STERF is currently regarded as one of Europe s most important centres for research on the construction and upkeep of golf courses. STERF has decided to prioritise R&D within the following thematic platforms: Integrated pest management, Multifunctional golf facilities, Sustainable water management and Winter stress management. More information can be found at www.sterf.org The CTRF is a registered charity with a mandate to raise monies and sponsor research projects that advance the environmental and economic benefits applicable to turfgrass. The CTRF is funded by contributions received from two national and six regional organizations involved in the golf and sports turf sectors. Over one million dollars has been invested in turf research in Canada by CTRF. The Foundation currently has 10 active research projects. Participating organizations include Golf Canada, the Canadian Golf Superintendents Association, the Western Canada Turfgrass Association, the Alberta Turfgrass Research Foundation, the Saskatchewan Turfgrass Association, the Ontario Turfgrass Research Foundation, the Quebec Turfgrass Research Foundation and the Atlantic Turfgrass Research Foundation. More information can be found at www.turfresearchcanada.ca/