Sågverkens exportorderingång Säsongrensade månadsvärden. Fasta priser

Negativ inflationstakt sid 1 Minskad sysselsättning sid 12 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Ljusning för sågverken Sågverkens exportorderingång Säsongrensade månadsvärden. Fasta priser index = index = 12 12 NUMMER 6 25 juni 6 För sågverksindustrin som traditionellt är en tidig konjunkturindikator har läget ljusnat betydligt den senaste tiden. I april, då exportorderna var de högsta under en månad sedan, hade den samlade orderingången stigit med 4 % sedan bottennivån i december. 6 I mitten Industrin i ett branschperspektiv sidan 8 Kommentarer & Analys

Konjunkturläget 2 Industri 4 Utrikeshandel 7 "I mitten" 8 Varuhandel 9 Byggmarknad 1 Priser 1 Arbetsmarknad 12 Finansmarknad 12 Internationell utblick 14 Svenska ekonomiska indikatorer 16 Konjunkturläget OECD reviderar upp BNP-prognos Så här i början på sommaren visar bilden av den globala ekonomin i sin helhet inga större förändringar jämfört med läget tidigare under våren. Möjligen har den ekonomiska ljusning som tidigare skymtat vid horisonten blivit något starkare jämfört med för ett par månader sedan. Det är framför allt Kina som hittills svarat för den positiva utvecklingen. Där förefaller en begynnande återhämtning redan äga rum. Sedan i början på året ökar industriproduktionen i en allt snabbare takt samtidigt som personbilsförsäljningen visar mycket höga ökningstal. Men också för de två största ekonomierna i världen, USA:s och apans, finns vissa positiva tecken som saknades i början på året. Även den snabba och kraftiga uppgången i råvarupriserna kan tolkas som att inledningen på en ekonomisk återhämtning i världen inte är alltför avlägsen. De kraftiga prisökningarna gäller i stort sett hela råvarumarknaden, men särskilt stark har uppgången varit för råoljepriset som mer än fördubblats sedan årsskiftet, från som lägst 34 dollar till som mest 72 dollar per fat i juni. Till de positiva tecknen för den globala ekonomin kan även fogas OECD:s senaste Outlook från den 24 juni. Den globala ekonomin utvecklas bättre än vad OECD tidigare trott. Den nya Outlooken är en upprevidering av den tidigare BNP-prognosen, vilket i sin tur innebär att den långa serien av nedreviderade tillväxtprognoser från olika prognosinstitut nu har brutits för första gången. OECD-sekretariatet räknar nu med att BNP för OECD-området som helhet kommer att krympa med 4,1 % i år och öka med,7 % 21. En interimsprognos från i mars visade på BNP-minskningar på 4,3 respektive,1 % för och 21. Det är visserligen ganska blygsamma justeringar, men är ändå den första upprevideringen av den ekonomiska tillväxten i området OECD gjort sedan i juni. Stabilare bostadsmarknad i USA I USA är det fortfarande de framåtblickande indikatorerna som står för de ljusa inslagen i ekonomin medan utfallsdata framför allt för produktion och arbetsmarknad fortsätter att utvecklas negativt. På det område där problemen i den amerikanska ekonomin en gång startade bostadsmarknaden och som anses vara något av en nyckel till en återhämtning i ekonomin, fortsätter den stabilisering som inleddes för några månader sedan. Antalet nya kontrakt om köp av befintliga bostäder i USA steg, enligt National Association of Realtors, NAR, preliminärt med 3,6 % i maj efter en uppgång med 2,4 % i april, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Husförsäljningen i maj var därmed den högsta under en månad sedan i oktober i fjol. Vidare var NAR:s index över den s.k. husköpskraften, som beräknas utifrån bolåneräntorna, bostadspriserna och inkomsterna, i april den näst högsta någonsin. Även för nya bostäder fortsätter stabiliseringen. Försäljningen har där planat ut på den lägre nivån sedan i januari, och i maj steg igångsättningen av nya bostäder kraftigt. För enfamiljshus är den positiva trenden tydligare där både ingångsättningen och byggloven i maj var på den högsta nivån sedan i november i fjol. Positiva framåtblickande indikatorer för USA Inom andra områden av den amerikanska ekonomin är utvecklingen fortfarande mer negativ. Efter den kraftiga återhämtning som skedde för detaljhandeln i januari och februari i år kom sedan en lätt rekyl nedåt i mars och april. Men de senaste detaljhandelssiffrorna för maj var åter positiva, med försäljningsökningar på,5 % för både personbilar och övrig detaljhandel, säsongrensat och jämfört med månaden innan. För industrin däremot märks ännu ingen återhämtning i aktiviteten. Industriproduktionen fortsatte att sjunka med ca 1 % mellan april och maj. Det positiva ligger i att minskningstakten för produktionen halverats sedan januari och att fallet för konsumtionsvarorna bromsats upp ännu mer, till en nedgång under de senaste fyra månaderna med,3 % i genomsnitt per månad, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Än mer positiv blir bilden av de framåtblickande indikatorerna. Sålunda ökade industrins orderingång av varaktiga varor i maj med 1,8 % efter en lika stor ökning i april, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Det innebar en uppgång under tre av de fyra senaste månaderna. De amerikanska konsumenterna bli allt mer optimistiska om framtiden. Konsumentförtroendet steg, enligt The Conference Boards index, i maj kraftigt för andra månaden i följd till den högsta nivån sedan september i fjol. Det är framför allt delindexet över hushållens förväntningar på sex månaders sikt som visar en markant stegring, till index 72,3 i maj från 51 i april. En liknande positiv utveckling visar de ledande indikatorerna, som skall förutspå den ekonomiska utvecklingen på ca ett halvårs sikt. I maj steg dessa kraftigt för andra månaden i följd. För första gången sedan juli visar de ledande indikatorerna i maj en uppgång mätt över en sexmånadersperiod. Aktivitetsindex för Sverige steg i april Även för den svenska ekonomin finns tydliga ljuspunkter i den allmänt mörka ekonomiska bilden. Efter den inbromsning av nedgången i BNP som ägde rum under första kvartalet i år då BNP minskade med,9 % efter det branta fallet på 5 % under fjärde kvartalet i fjol tycks den ekonomiska aktiviteten upphört att minska i april. Detta framgår av Aktivitetsindex som har till uppgift att spegla den månatliga förändringen av BNP. Från mars till april steg Aktivitetsindex med,1 % och följde på en uppgång mellan februari och mars också med,1 %, säsongrensat. I april var det främst en stark ökning för detaljhandeln som svarade för uppgången. Av Konjunkturinstitutets, KI:s, konjunkturbarometer framgår att stämningsläget i ekonomin har förbättrats både i maj och i juni. Barometerindikatorn, som sammanfattar företagens och hushållens syn på det ekonomiska läget, steg till 79,4 i juni från 77,6 i maj. Det innebär en uppgång i Barometerindikatorn för andra månaden i följd och till en nivå som är den högsta sedan oktober i fjol. Förbättringen skedde dessutom på en bred bas. I juni liksom i maj bidrog samtliga fem sektorer tillverkningsindustri, byggindustri, detaljhandel, privata tjänstenäringar och hushåll positivt till uppgången. 2

Aktivitetsindex En sammanvägning av månadsvisa indikatorer. Förändring från föregående månad, uppräknat till årstakt. Trend 6 4 2-2 -4-6 % Nytt försäljningsrekord för detaljhandeln Den återhämtning som skett i ekonomin efter det markanta produktionsbortfallet under fjärde kvartalet i fjol svarar främst detaljhandeln för. De svenska hushållen tycks ganska snabbt återgått till ett förhållandevis normalt köpbeteende sedan den värsta chocken släppt efter det att finanskrisen blev akut i september oktober i fjol. Efter den betydande återhämtning som skedde i detaljhandelns försäljning i januari i år kom ett nytt stort lyft för detaljhandeln i april då försäljningsvolymen steg med hela 3,5 % från månaden innan. Det innebar att detaljhandeln i april slog nytt försäljningsrekord genom att överträffa den tidigare högsta nivån från juni ifjol med 1,3 %, säsongrensat. ämfört med den nedpressade nivån i december var försäljningsvolymen i april 4,5 % högre. För den konjunkturberoende handeln med sällanköpsvaror var uppgången mellan de två senaste månaderna hela 5,3 %, även i detta fall nåddes i april med bred marginal en ny högsta försäljningsnivå. Stigande optimism hos hushåll och handel Det ser ut som handeln har fortsatt på den inslagna positiva trenden under våren och i början på sommaren. Det framgår av undersökningar från både Svensk Handel och KI. Enligt juni månads Handelsbarometer från Svensk Handel är den s.k. framtidsindikatorn som mäter handlarnas tilltro till utvecklingen inom detaljhandeln som helhet, efter en ny påtaglig ökning i juni från månaden innan, tillbaka på samma nivå som i juni. Den svaga svenska kronan gynnar inte bara den svenska exportindustrin utan anses spela även den svenska detaljhandeln i händerna. Signaler finns om att fler svenskar i år kommer att förlägga semestern i Sverige samtidigt som tillströmningen av utländska turister väntas tillta. Sedan i början på förra sommaren har euron fördyrats för svenskar med nästan 2 %. Även KI:s konjunkturbarometer visar på en kraftig förbättring för den totala detaljhandeln, inklusive bilhandeln, i både maj och juni. Konjunkturen, som den mäts med Konfidensindikatorn, har förbättrats varje månad sedan i december i fjol, och särskit stark är uppgången i maj och juni. Stämningsläget bland företagen är nu ungefär detsamma som under åren 23. Enligt utfallsdata har också den totala försäljningsvolymen inom detaljhandeln utvecklats betydligt bättre i maj och juni jämfört med tidigare månader under året. Det nya i bilden är den påtagliga förbättring som ägt rum för handeln med motorfordon. Här är Konfidensindikatorn i juni tillbaka på det långsiktiga genomsnittet för branschen samtidigt som bilförsäljningen för första gången på ett och ett halvt år inte minskar. Detaljhandeln har också stöd från en allt mindre uttalad pessimism från hushållens sida. Framför allt har hushållens syn på Sveriges ekonomi på 12 månaders sikt ljusnat markant de två senaste månaderna. Även synen på arbetslösheten har ljusnat Industriproduktion Förändring i % apr 9/ feb apr 9/ apr 9/ jan apr 9/ mar 9 nov 8 jan 9 apr 8 jan apr 8 Hela industrin 2 7 21 22 Trävaruindustri, ej möbler 1 4 13 18 Massa och papper 1 6 11 Grafisk industri 1 1 3 3 Kemisk industri, ej läkemedel 2 2 14 18 Läkemedel 4 6 17 2 Stål- och metallverk 2 9 42 41 Metallvaruindustri 5 11 32 31 Elektronikindustri 1 5 12 11 Maskinindustri 6 14 39 34 Industri för motorfordon 1 25 61 59 Industriproduktionsindex Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärden index = 13 12 7 6 5 Hela industrin SNI B+C Motorfordonsindustri betydligt den senaste tiden. Ljuspunkter i mörk konjunkturbild för industrin För den utlandsberoende industrin fortsätter aktiviteten i företagen, till skillnad från detaljhandeln, att minska och det dessutom kraftigt. För varje månad sedan oktober i fjol har industriproduktionen minskat med mellan två och tre procent, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Det är den svaga utvecklingen för verkstadsindustrin, och i synnerhet fordonsindustrin, som främst bidrar till den negativa utvecklingen. Efter tidigare ras i orderingången verkar det ändå som om efterfrågeutvecklingen för industrin håller på att plana ut. Den samlade orderingången till industrin ökade med,4 % i april efter att ha varit oförändrad i mars, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Av de olika delbranscherna är det framför allt sågverksindustrin som noteras för en positiv utveckling de senaste månaderna. Detta är särskilt intressant med hänsyn till att branschen ses som en tidig indikator på utvecklingen av industrikonjunkturen. Orderingången för sågverken har ökat kraftigt varje månad sedan i december från både hemma- och framför allt från exportmarknaden. Konfidensindikatorn, som har stigit markant från 56 i april till 13 i juni, ligger nu över branschens Aktivitetsindex Index Förändr i % = från föreg mån Säsongrensad mar 12,3,2 apr 12,4,1 Trend mar 14,1,4 apr 13,7,4 3

långsiktiga genomsnitt. Stöd för en utplaning i industrikonjunkturen kommer även från Konjunkturbarometern där Konfidensindikatorn i juni steg för tredje månaden i följd, och till den högsta nivån sedan november i fjol. Under de närmaste månaderna planerar industriföretagen dessutom att åter öka produktionen, de första positiva produktionsplanerna som redovisats sedan april. Industrins leveranser Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser 12 115 15 index 2= Exportleveranser Totala leveranser Hemmamarknadslev. Leverans och order Industri Trots ljuspunkter i den internationella ekonomin i form av olika uppåtpekande konjunkturindikatorer har den negativa utvecklingen för den så exportinriktade svenska industriproduktionen hållit i sig. Den kraftiga produktionsnedgången enligt säsongrensade industriproduktionsindex fortsatte monotont i samma takt under april som under de sex föregående månaderna. Industrins leveranser visade dock att minskningstakten tycks ha börjat avta sedan i december även om mars utgjorde ett undantag och under april ökade leveranserna till och med svagt. Tendensen är i stort sett densamma på export- och hemmamarknaden även om hemmamarknaden har haft en något ljusare utveckling sedan årsskiftet. Även för orderingången tycks nedgången ha stannat av och under de två senast månaderna har förändringstalet legat på noll eller svagt positivt, detta efter en längre tids minskningar. Framförallt är det verkstadsindustrin som fortsätter att tynga industriproduktionen. Utanför verkstadsindustrin finns det dock några ljuspunkter. Konjunkturokänsligare branscher som livsmedels- och läkemedelsindustrin har ökat produktionen under de två respektive tre senaste månaderna. Mer intressant är dock att sågverken som brukar fungera som en tidig konjunkturindikator och den tungt vägande massaindustrin tycks ha kommit igång och har ökat produktionen under de två senaste månaderna. Med undantag för mars så har även orderingången för de båda branscherna visat starka tillväxttal på både export- och hemmamarknaden sedan årsskiftet. Även läkemedelsindustrins orderingång har utvecklats starkt de senaste månaderna medan livsmedelsindustrin har utvecklats något svajigare. Konjunkturbarometerns konfidensindikator för tillverkningsindustrin är ytterligare en indikator som tyder på en viss förbättring för industrin. Även om månadsförändringarna har varit måttliga och har skett från en låg nivå har indikatorn nu stigit tre månader i rad. Uppgången kommer i stort sett enbart av de ljusare produktionsförväntningarna medan de nulägesorienterade bedömningarna av färdigvarulagren och orderstocken har haft en bromsande effekt. Det är dock värt att notera att bakom de ljusare produktionsförväntningarna ligger framförallt fordonsindustrin. Industrins produktionsvolym Senaste uppgift: april Källa: SCB:s industriproduktionsindex (Philip Andö) Industriproduktionen minskade kraftigt i april Industriproduktionen fortsatte att minska starkt i april i år, med 2,1 % jämfört med mars och säsongrensat. Nedgången följde på en minskning mellan februari och mars på 2,5 %. Den bransch som stod för den största minskningen mellan mars och april var industrin för motorfordon som nu drog ned produktionsnivån med ytterligare nära 1 %. Från toppnivån i januari har produktionen inom denna bransch fallit Förändring i % apr 9/ feb apr 9/ apr 9/ mar 9 nov 8 jan 9 apr 8 Orderingång Hemmamarknad 2 3 25 Exportmarknad 1 11 34 Totalt 7 3 Leveranser Hemmamarknad 1 4 23 Exportmarknad 1 12 34 Totalt 1 9 3 Industrins orderingång Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser 125 12 115 15 75 index = Totalt Export Hemma med 61 %. Detta betyder att industriproduktionen har fallit varje månad sedan februari och med mellan 2 och 3 % varje månad från oktober i fjol, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Minskningstakten har ändå dämpats något de tre senaste månaderna, men i ett halvårsperspektiv är trenden fortfarande starkt nedåtriktad. Sålunda har produktionen inom industrin under den senaste tremånadersperioden februari april, minskat med hela 7 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Det motsvarar en nedgång med ca 25 % omräknat till årstakt. Bred nedgång inom verkstadsindustrin Det är verkstadsindustrin som i hög grad bidragit till nedgången och i april kom ett nytt stort fall i produktionen, med 4,7 % säsongrensat och jämfört med mars. Under den senaste tremånadersperioden har verkstadsproduktionen minskat med 12,3 % jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Den kraftigaste minskningen och största bidraget till nedgången under perioden svarar motorfordonsindustrin för, med ett fall på ca 25 %. Därefter kommer maskin- och metallvaruindustrin med minskningar på 13,8 respektive 11,1 %. För industrin för datorer och elektronikvaror begränsas fallet till 4,5 % den senaste tremånadersperioden och mellan mars och april var nedgången bara,5 %. Vändpunkt för skogsindustrin Andra branscher med markanta nedgångar under den senaste tremånadersperioden är stål- och metallverk, samt grafisk industri, med produktionsminskningar i båda fallen 4

Industrins kapacitetsutnyttjande Säsongrensade värden Procent Industrins lager Kvartalsuppgifter. Volym Index kv 1 = 12 Färdiga egna Insatsvaror Industrins investeringar i byggnader och maskiner Förändring i procent från föregående år. Fasta priser 4 3 % Industri totalt 2 S:a lager 1 75 7 65 Stål- och metallverk 7 Varor i arbete -1-2 -3 4/3 5/4 6/5 Byggnader Maskiner Totalt 7/6 8/7 9/8 på 9 %. Även skogsindustrin bidrar till nedgången under den senaste tremånadersperioden, men nu är minskningen mindre än tidigare, 4,4 % för trävaruindustrin och 1,2 % för massa- och pappersindustrin. På detta område som brukar ligga i en tidig konjunkturfas finns dessutom nu tecken på ett trendbrott och med en begynnande återhämtning i produktionen. Tydligast är vändningen för sågverksindustrin där produktionen efter raset i januari i april steg för tredje månaden i följd till en nivå nästan motsvarande den i höstas. För massa- och pappersindustrin där nedgången inte varit lika kraftig märks en tydlig stabilisering sedan årsskiftet. Där steg produktionen i april för andra månaden i följd, och var då endast,4 % lägre än i december i fjol. Återhämtning för kemi och läkemedel Den bransch som berörts minst av den nuvarande krisen inom näringslivet är livsmedelsindustrin där produktionen efter ökningar både i mars och i april nu är större än den var förra sommaren. Andra branscher med tydliga tecken på återhämtning är kemisk industri och läkemedelsindustri där produktionen ökat kraftigt de senaste månaderna och mellan de två senaste tremånadersperioderna med 1,8 respektive 6,4 %. Produktionen ned 22 % i år Hittills i år t.o.m. april är produktionsnivån i industrin 22,4 % lägre jämfört med motsvarande period. Det absolut största bidraget till denna nedgång kommer från motorfordonsindustrin där produktionsnivån sänkts med 58,5 %. Även maskinindustrin med sin höga andel av industrins förädlingsvärde bidrar starkt till raset i industriproduktionen, med en nedgång på 34,4 %. Ännu större är produktionsminskningen för stål- och metallverk, med en nedgång på 4,6 %. En av de få branscher som hållit tillbaka nedgången inom industrin i år är läkemedelsindustrin, med en produktionsökning på 1,6 %. Industrins leverans- och orderläge Senaste uppgift: april Källa: SCB:s leverans- och orderstatistik (Lars Öhman) Svagt ökad orderingång i april Orderingången till den svenska industrin ökade med,4 % från mars till april. Under den senaste tremånadersperioden (februari april) sjönk orderingången med 7,3 % jämfört med närmast föregående tremånadersperiod (november januari). Mellan februari och mars var orderingången oförändrad, vilket innebär en nedrevidering med,4 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för mars. Orderingången från hemmamarknaden Sveriges största exportmarknader Värde mkr Andel Förändr % 9/8 jan apr jan apr % Norge 33 718 38 37 1,2 12 Tyskland 33 6 42 656 1,2 21 Danmark 24 715 31 572 7,4 22 USA 23 281 29 51 7, 21 Storbritannien 22 55 32 34 6,8 3 Finland 21 388 26 649 6,4 2 Frankrike 19 156 22 376 5,8 14 Nederländerna 15 334 21 791 4,6 3 Belgien 12 311 19 353 3,7 36 Italien 1 234 13 819 3,1 26 Kina 1 55 8 315 3, 21 Polen 7 863 1 346 2,4 24 steg med 1,8 % från mars till april, efter att ha minskat med 4,1 % från februari till mars. Under den senaste tremånadersperioden minskade orderingången från hemmamarknaden med 2,6 % jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Orderingången från exportmarknaden minskade med,9 % från mars till april efter att ha ökat med 4, % från februari till mars. Under den senaste tremånadersperioden minskade orderingången från exportmarknaden med 11,1 % jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Den totala orderingången sjönk med 3, % under april jämfört med april. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en minskning med 24,6 %, och för exportmarknaden en minskning med 34,2 %. Antalet arbetsdagar var 2 under april jämfört med 22 under april. Orderingången under mars minskade med 2,6 % jämfört med mars, vilket innebär en nedrevidering med,6 procentenheter jämfört med den första Sveriges största importmarknader Värde mkr Andel Förändr % 9/8 jan apr jan apr % Tyskland 52 315 68 136 17,6 23 Danmark 27 3 35 945 9,1 25 Norge 26 1 32 914 8,8 2 Nederländerna 19 339 21 84 6,5 11 Storbritannien 16 93 25 77 5,7 34 Finland 15 27 2 663 5, 27 Frankrike 14 993 19 4 5, 24 USA 12 582 1 869 4,2 16 Kina 12 551 11 5 4,2 8 Belgien 11 557 14 594 3,9 21 Italien 9 693 12 3 3,3 25 Polen 9 24 12 77 3,1 23 5

Sveriges handelsnetto Ackumulerade månadsvärden från årets början. Miljarder kronor. Löpande priser 125 75 5 25 miljarder kronor F M A M publiceringen av resultaten för mars. Hittills under (januari april) har den totala orderingången till industrin minskat med 28,6 % jämfört med motsvarande period. Orderingången från hemmamarknaden har hittills under samma period minskat med 23,2 %, medan orderingången från exportmarknaden har minskat med 32,6 %. Orderingången till investeringsvaruindustrin sjönk med 1,4 % från mars till april, efter att ha ökat med 1,7 % från februari till mars. Under den senaste tremånadersperioden sjönk orderingången till investeringsvaruindustrin med 14,7 % jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Inom investeringsvaruindustrin är det främst industrin för datorer, elektronikvaror och optik (SNI 26)samt motorfordonsindustrin (SNI 29) som är betydelsefulla för utvecklingen. Orderingången till industrin för datorer, elektronikvaror och optik minskade med A S O N D Export och import av varor samt handelsnetto Säsongrensade månadsvärden i löpande priser. Trend. Miljarder kronor 7 6 5 4 3 2 1 mdr kr Export Import Handelsnetto 4,8 % från mars till april, och med 21,6 % under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Orderingången till motorfordonsindustrin ökade med 7,7 % från mars till april, men minskade med 9,1 % under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Industrins leveranser ökade Industrins leveranser steg med,6 % från mars till april, men minskade med 8,7 % under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Leveranserna under mars minskade med 3,5 % jämfört med februari, vilket innebär en upprevidering med 1,5 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för mars. Leveranserna till hemmamarknaden Detaljhandel Försäljningsvolym inom detaljhandeln. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år apr jan apr Dagligvaruhandel 5,2 1,5 därav: Detaljhandel, mest livsmedel 4,,7 Specialiserad detaljhandel med livsmedel, drycker o tobak 1,8 5,9 Sällanköpsvaruhandel 5,,3 därav: Klädhandel 3,8 1,4 Skohandel 6,2 3,9 Möbelhandel 6,1 1, Elektronikhandel 2,9 14,9 ärn- och bygghandel,2 9,1 Färghandel 2,2 7,1 Bokhandel 17,1 15,4 Guldsmedshandel 2,8 11, Sport- o fritidshandel 19,4 13,7 Postorderhandel 6,5 2,9 Total detaljhandel 5,,9 ökade med,6 % från mars till april. Däremot minskade de med 4,4 % under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Leveranserna till exportmarknaden steg med,5 % från mars till april, men minskade med 12,1 % under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. De totala leveranserna sjönk med 29,5 % under april jämfört med april. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en minskning med 22,6 % och för exportmarknaden en minskning med 34,4 %. Leveranserna under mars minskade med 19,7 % jämfört med mars, vilket innebär en upprevidering med,1 procentenheter jämfört med den första 14 13 Försäljningsvolymen inom total detaljhandel Säsongrensade månadsdata index = Totalt index = 15 13 Säsongrensad serie 12 Branschuppdelat Sällanköpsvaruhandel 12 Dagligvaruhandel Ursprunglig serie 7 6

publiceringen av resultaten för mars. Hittills under (januari april) har industrins totala leveranser minskat med 26,8 % jämfört med motsvarande period. Leveranserna till hemmamarknaden har hittills under samma period minskat med 21,2 % medan leveranserna till exportmarknaden har minskat med 3,8 %. Industrins kapacitetsutnyttjande Senaste uppgift: första kvartalet Källa: SCB:s kapacitetsutnyttjandestatistik (Lars Öhman) Kraftigt minskat kapacitetsutnyttjande första kvartalet Industrins kapacitetsutnyttjande minskade med 5, procentenheter till 78,1 % under det första kvartalet jämfört med det fjärde kvartalet. ämfört med första kvartalet har kapacitetsutnyttjandet minskat med 13,3 procentenheter. Den huvudsakliga orsaken till det minskade kapacitetsutnyttjandet är otillräcklig efterfrågan. Produktionsstörningar är en andra bidragande orsak till nedgången inom kemisk industri. Kapacitetsutnyttjandet inom kemisk industri inklusive läkemedel sjönk med,1 procentenheter till 78,8 % under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet. Inom stål- och metallverk föll kapacitetsutnyttjandet med 13,2 procentenheter till 68, %. Kapacitetsutnyttjandet inom maskinindustrin minskade med 6,3 procentenheter till 78,4 %. Inom industri för datorer, elektronikvaror och optik sjönk kapacitetsutnyttjandet med 3,6 procentenheter till 86,1 %. Kapacitetsutnyttjandet inom motorfordonsindustrin minskade med 14,9 procentenheter till 6,3 %. Industrins investeringar Senaste uppgift: maj Källa: SCB:s investeringsenkät (Eva Lindroth) Industrins investeringar minskar Industrin planerar att investera 56,4 miljarder kronor i Sverige i år. Det innebär att investeringsvolymen beräknas minska med 22 % jämfört med förra året, räknat i fast penningvärde. Investeringarna i industrin uppgick till 68,4 miljarder kronor under. Efter de senaste årens ökningar av investeringarna, väntas under minskade volymer inom industrin i alla branscher utom gruvindustrin. 35 3 25 2 Nyregistrerade personbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad Planerna hos gruvföretagen visar på en oförändrad investeringsvolym jämfört med. Industrin för gummi- och plastvaror redovisar de kraftigaste neddragningarna av volymen, närmare 4 %. Trävaruindustrin, metallvaruindustrin, industrin för el- och optikprodukter och övriga maskiner samt transportmedelsindustrin planerar volymminskningar med närmare 3 % vardera. Massa- och pappersvaruindustrin och den kemiska industrin planerar neddragningar av volymerna med omkring 15 % vardera. Energisektorn ökar investeringarna Energisektorn planerar ökade investeringsvolymer för innevarande år med drygt 5 % jämfört med. De lämnade värdena uppgår till 34,7 miljarder kronor. Detta innebär en minskad ökningstakt av nivån jämfört med tidigare år. Utrikeshandel Fortsatt minskad export av metaller Exportvärdet för metaller fortsatte i april att minska mer än genomsnittet för övriga produkter. Exporten av järn och stål har under årets fyra första månader minskat med 48 % jämfört med motsvarande period föregående år. Värdeminskning i exporten av övriga metaller, exklusive järn och stål, var 36 %. Personbilar, som är den exportvara som tappat mest i exportvärde under det senaste året, fortsatte i april att minska, men takten i nedgången har emellertid bromsats upp. Personbilsexporten är hittills i år mindre än hälften av vad den var under förra året. Exporten av läkemedel har till skillnad från de flesta övriga varor ökat i värde under 7 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Nyregistrerade lastbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad det senaste året. För perioden januari april var ökningen hela 17 % jämfört med året innan. Motsvarande ökning av läkemedelsexporten under perioden januari mars var 14 %. Handelsnetto Senaste uppgift: maj Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik (Runo Samuelsson) Varuimporten minskade med 26 % Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 9,5 miljarder kronor under maj. Detta är en liten minskning jämfört med maj då överskottet var 9,6 miljarder kronor. Varuexportens värde under maj uppgick till 78, miljarder kronor och varuimportens till 68,5 miljarder. Varuexportens värde minskade med 24 % och varuimporten med 26 % jämfört med maj. Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 11,2 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 1,7 miljarder. Antalet vardagar i maj var två färre jämfört med samma månad. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 8,3 miljarder kronor för maj och 8,1 miljarder för april. För mars var motsvarande värde 7,9 miljarder kronor. Hittills under året har värdet av både varuexporten och varuimporten minskat med 21 % i värde jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Varuexportvärdet under denna period uppgick till 49,9 miljarder kronor och varuimportvärdet till 366,4 miljarder. Handelsnettot för januari maj gav därmed ett överskott på 43,5 miljarder kronor. För motsvarande Forts. sid 9

Industrin i ett branschperspektiv I mitten I månadens artikel i I mitten beskrivs konjunkturläget för fem varuproducerande branscher: livsmedelsindustri, sågverksindustri, övrig trävaruindustri, massaindustri samt byggnadsindustri. Livsmedelsindustri Livsmedelsindustrin är inte lika konjunkturberoende som många andra industribranscher och har därmed klarat sig betydligt bättre i den ekonomiska krisen än de flesta andra branscher. Trots den stabilitet som kännetecknar livsmedelsindustrin har branschen ändå känt av vissa konjunktursvängningar de senaste åren. Från en ganska grund konjunkturbotten hösten skedde en återhämtning fram till andra kvartalet i fjol då Konfidensindikatorn i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer åter visade ett markerat fall, en nedgång som höll i sig fram till årsskiftet. Därefter har utvecklingen varit ryckig. Efter en rejäl förbättring i Konfidensindikatorn i maj med den högsta nivån sedan sommaren kom en ny rekyl nedåt i juni. Den samlade orderingången som ökade kraftigt mellan mars och april har utvecklats gynnsamt också i ett lite längre perspektiv, och var den senaste tremånadersperioden, februari april, 3 % högre än fjärde kvartalet i fjol. I april ökade också produktionen för andra månaden i följd till den högsta nivån på ett år. I Konjunkturbarometern från juni är företagens planer för produktion och försäljningspriser tydligt uppåtriktade inför de närmaste månaderna. Sågverksindustri De två delbranscherna inom trävaruindustrin, sågverksindustri och övrig trävaruindustri, är något fasförskjutna i förhållande till varandra. Sågverksindustrin är den bransch som ligger först på konjunkturkurvan och som visade en avmattning i konjunkturen redan i början på då leveranserna till exportmarknaden började vika. Konjunkturen försvagades sedan successivt under drygt ett år fram till juni i fjol då Konfidensindikatorn nådde sin lägsta nivå. Sedan dess har Konfidensindikatorn stigit successivt och kraftigt med en kort rekyl i februari mars i år till en nivå i juni som var den högsta sedan september. Ett snabbt och kraftigt omslag har även skett i sågverkens efterfrågeutveckling efter årsskiftet. I april hade den samlade orderingången stigit med ca 4 % från bottennivån i december. Förbättringarna gäller för både hemma- och exportmarknaden, men är allra störst för exportmarknaden där orderingången nu på fyra månader stigit med ca 54 %. Förbättringen av orderläget tar sig uttryck i att produktionen av sågade trävaror i april steg för tredje månaden i följd och med sammanlagt 19 % från en visserligen rekordlåg nivå i januari. Optimismen är stor inför framtiden. I Konjunkturbarometern från juni räknar företagen med kraftigt höjda priser och produktion de närmaste månaderna. Övrig trävaruindustri För branschen övrig trävaruindustri, exklusive sågverk, som omfattar bl.a. snickerifabriker och monteringsfärdiga trähus där nedgången kom senare än för sågverken märks också en återhämtning, men är inte lika markerad som för syskonbranschen. Här fortsatte Konfidensindikatorn att falla ända fram till årsskiftet och en mer markerad uppgång i Konfidensindikatorn inträffade inte förrän i april maj i år. Företagens utleveranser har också varit fortsatt svaga i år även om en stabilisering skett de senaste månaderna. I april var den samlade orderingången för branschen oförändrad för första gången på länge. Från hemmamarknaden fortsatte efterfrågan att minska, om än bara svagt. Det är på exportmarknaden, med en minskande efterfrågan ända sedan sommaren, som orderingången nu börjat stiga igen, i april för andra månaden i följd och med sammanlagt 2,8 % från februari i år. Produktionen fortsätter dock att falla och dessutom kraftigt. I april var nedgången 3,6 % från mars och närmare 3 % från årsskiftet. Stabiliseringen för branschen tar sig uttryck i att företagen i Konjunkturbarometern från juni, efter en snabb och tydlig återhämtning på hemmamarknaden, räknar med en höjd produktionsnivå de närmaste månaderna. Massaindustri Inom den utpräglat cykliska massaindustrin är stämningsläget på god väg att förbättras i år efter en påtaglig avmattning, som enligt Konfidensindikatorn inleddes i början på. Efter ett bottenläge under perioden december mars har Konfidensindikatorn vänt uppåt rejält i april juni. Orderingången från exportmarknaden har utvecklats starkt de tre senaste må- Industrins produktion och exportorder Säsongrensade månadsvärden i fasta priser, tremånaders glidande medelvärden. Index = Livsmedelsindustri Exportorder 12 Sågverk 12 Övrig trävaruindustri Produktion Massaindustri Produktion 15 Produktion Produktion Exportorder Exportorder 6 7 Exportorder 8

naderna, februari april, och utleveranserna av massa har stigit tre månader i följd till den svenska marknaden och två månader i följd till exportmarknaden. I april var de totala leveranserna av massa de högsta under en månad sedan i november i fjol. Massapriserna har fallit kraftigt sedan i november i fjol, med 15 % fram t.o.m. april. Men från branschhåll ser man nu framför sig en tydlig, utbudsbaserad, vändning i prisnivån, vilket bekräftas av Konjunkturbarometern för juni där företagen räknar med kraftigt höjda priser de närmaste månaderna. Byggnadsindustri Byggkonjunkturen fortsätter att försvagas i snabb takt även om försämringarna från månad till månad inte är lika kraftiga den senaste tiden som tidigare. För liten efterfrågan och finansiella restriktioner är idag allvarliga hinder för byggföretagens verksamhet. En tydligare konjunkturdämpning kom under våren då inflödet av nya order kom att bromsas upp helt, så att den samlade orderstocken inom byggnadsindustrin snabbt började minska i storlek. Den negativa utvecklingen accentuerades i november då Konfidensindikatorn och företagens bedömningar av orderböckerna försämrades dramatiskt, och sedan dess har konjunkturen försvagats drastiskt. Under första kvartalet i år accelererade nedgången i byggvolymen till en minskning med 6,2 %, säsongrensat, jämfört med kvartalet innan och mätt i årstakt. Den främsta förklaringen till den stora nedgången för byggnadsindustrin är ett ras i bostadsbyggandet. En dyster framtidsbild för branschen ges av beviljade bygglov, som under första kvartalet i år föll med över 35 % för såväl bostäder som för övriga byggnader jämfört med första kvartalet. Byggföretagens planer i Konjunkturbarometern för juni är inför de närmaste månaderna fortsatt kraftigt nedåtriktade. Byggvolym 13 12 5 Byggnadsindustri 6 7 Konfidensindikator 4 8 Byggvolym, NR. Index 2= Konfidensindikator, nettotal. KI 9 2-2 -4-6 Forts. från sid 7 månader noterades ett överskott på 54,7 miljarder. Varuhandel, samfärdsel och tjänster Total detaljhandel Senaste uppgift: april Källa: SCB:s o HUI:s detaljhandelsindex (Daniel Wester SCB, onas Arnberg HUI) Stark uppgång för detaljhandeln Tecknen på en vändning uppåt för detaljhandeln blir allt tydligare efter den försvagning som skedde för branschen under andra halvåret i fjol. Redan efter årsskiftet kunde en återhämtning i försäljningen noteras, och denna svagt positiva utveckling förstärktes sedan markant under påskmånaden april då köplusten tycks ha återvänt rejält till de svenska hushållen. ämfört med månaden innan ökade då försäljningsvolymen inom den totala detaljhandeln med hela 3,5 %, säsongrensat. Det var framför allt en kraftig ökning för handeln med sällanköpsvaror på 5,3 % som bidrog till uppgången mellan de två senaste månaderna. Men även dagligvaruhandeln visade en ovanligt stark ökning mellan mars och april, med 1,9 %. Sett ur ett halvårsperspektiv ser utvecklingen för detaljhandeln nu stabil ut, med en ökning av försäljningsvolymen under den senaste tremånadersperioden, februari april, på 1,3 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod november januari. Det motsvarar en ökning med 5,3 % omräknat till årstakt. ämfört med tremånadersperioden oktober december i fjol då detaljhandeln var 14 13 12 11 99 Konsumentprisernas utveckling December föregående år = index D F M A M A S O N D Konsumentprisernas förändring Maj Bidrag till Förändr från förändr Föreg. maj sedan maj månad Livsmedel och alko-,3 3,,4 holhfria drycker Alkoholhaltiga,1 2,3,1 drycker och tobak Kläder och skor,4,1, Boende,9 3,4,9 Inventarier och,7 1,6,1 hushållsvaror Hälso- och sjukvård,1 1,9,1 Transport 1,7 1,3,2 Post och tele-,1 4,3,1 kommunikationer Rekreation och kultur,4 1,1,1 Utbildning, 2,, Restauranger,6 2,9,1 och logi Div varor och tjänster, 2,,1 KPI TOTALT,1,4,4 procentenheter Anmärkning. Avrundningar kan medföra att kolumnsummorna inte överensstämmer med KPI totalt som lägst i samband med de den då akuta krisen på finansmarknaderna är uppgången ännu starkare, med en ökning på hela 7,2 % omräknat till årstakt. Mellan de två senaste tremånadersperioderna var uppgången ungefär lika stark för både dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln, med ökningar på drygt 1 %. Mätt över tolv månader visade flertalet branscher en ökad försäljning i april. I löpande priser och kalenderkorrigerat ökade detaljhandeln sin försäljning i april i år med ca 6 % jämfört med april. Mätt i volym var ökningen 5 %, vilket är den högsta uppgången på länge. De svenska inflationsmåtten maj Förändring i procent sedan apr maj KPI,1,4 NPI,2,7 HIKP,3 1,7 KPIX,3 1,3 KPIF,2 1,7 NPI (Nettoprisindex) anger förändringen av konsumentpriserna exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. HIKP (Harmoniserat konsumentprisindex) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. I KPIX (tidigare benämnd UND1X) exkluderas räntekostnader för egna hem samt effekten av ändrade indirekta skatter (utom lönerelaterade indirekta skatter) och subventioner från KPI. I KPIF (KPI med fast ränta) beräknas egnahemsägarnas räntekostnader vid en konstant räntesats. 9

Inflationstakten i olika länder procent USA Frankrike Tyskland Danmark EU 25 Nederländerna Sverige Finland Storbritannien Norge Personbilar och lastbilar Senaste uppgift: maj apr 9/apr 8 maj 9/maj 8-1,5-1, -,5,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, EU-länder och Norge enligt HIKP Källa: SIKA:s register för fordonsstatistik (Inge Karlsson SCB, Anette Myhr SIKA) Nedgången för bilarna stannade av Nedgången på den svenska nybilsmarknaden fortsätter under våren, men sker sedan några månader tillbaka i en långsammare takt än tidigare. Mellan april och maj i år visade antalet nyregistrerade personbilar t.o.m. en viss ökning, med,8 % säsongrensat. Under den senaste tremånadersperioden, mars maj, minskade nyregistreringarna med 4,7 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Det innebär en minskning med 18,5 % omräknat till årstakt. Under maj nyregistrerades 19 76 personbilar jämfört med 29 129 bilar under maj, en minskning med 32,2 %. Under årets första fem månader har 86 847 personbilar nyregistrerats jämfört med 126 548 personbilar under motsvarande period, vilket är en minskning med 31,4 %. Fortsatt minskning för lastbilarna Den starkt negativa utvecklingen på lastbilsmarknaden fortsatte i maj med ett nytt stort fall på 6,5 % från månaden innan, och säsongrensat. Nedgången har därmed pågått mer eller mindre oavbrutet sedan i början på och antalet nyregistrerade lastbilar under en månad är nu det lägsta sedan i början på 1999. I maj var nyregistreringarna 41,5 % lägre än under motsvarande period. Byggmarknad Enligt Konjunkturbarometern steg konfidensindikatorn för byggindustrin ytterligare i juni efter att ha vänt uppåt i maj. Den här månaden steg den dock endast ett par enheter och läget i branschen är fortfarande svagare än normalt. Såväl byggande som orderingång och sysselsättning har fortsatt att minska och drygt 4 % av byggföretagen är missnöjda med orderstockens storlek. Även anbudspriserna har sänkts ytterligare. Vart tredje företag anger finansiella restriktioner som främsta hindret för verksamheten, medan drygt hälften av företagen rapporterar att efterfrågan utgör främsta hindret, Byggindustrin räknar sammantaget med fortsatt minskat byggande de närmaste månaderna, men andelen företag som förutser en försämring är samtidigt betydligt lägre än tidigare. Ungefär hälften av företagen aviserar ytterligare prissänkningar och sysselsättningen väntas fortsätta att falla. Liksom tidigare är det betydande skillnader mellan de olika verksamhetsområdena. Företag som till största delen är inriktade på husbyggande räknar med en fortsatt försvagning, medan företag inom väg- och anläggningsverksamhet bedömer att såväl byggande som sysselsättning blir ungefär oförändrat under perioden. Priser Konsumentprisindex, nettoprisindex och harmoniserat index för konsumentpriser Senaste uppgift: maj Källa: SCB:s konsumentprisindex (Kamala Krishnan) Fortfarande negativ inflation Inflationstakten, räknad som förändringen 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, Inflationstakten sedan januari Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % EU 25 enl HIKP Sverige enl HIKP Sverige enl KPI under de senaste tolv månaderna, var,4 % i maj (,1 % i april). Konsumentpriserna steg med i genomsnitt,1 % från april till maj. Under samma period förra året ökade konsumentpriserna med,4 %. Årstakten för underliggande inflation enligt måttet KPIF var 1,7 % i maj. Senaste månaden: priserna upp,1 % Konsumentprisindex steg med i genomsnitt,1 % från april till maj. Till månadsförändringen bidrog höjda priser för drift av fordon med,2 procentenheter. Höjningen beror främst på höjda priser på drivmedel (3,4 %). Små prishöjningar inom områdena inventarier och hushållsvaror (,7 %), rekreation och kultur (,4 %) samt restauranger och logi (,6 %) bidrog tillsammans med,1 procentenhet. Ökningen motverkades av sänkta kostnader för reparationer ( 4,5 %) p g a ROTavdraget som bidrog nedåt med,1 procentenhet. Sänkta räntekostnader ( 3,2 %) bidrog också med,1 procentenhet nedåt. Senaste tolv månaderna: priserna ned,4 % Under de senaste tolv månaderna, från maj till maj, har konsumentpriserna sjunkit med i genomsnitt,4 %. Detta är den lägsta inflationstakten sedan februari då den också var,4 %. Till nedgången av konsumentpriserna totalt under de senaste tolv månaderna bidrog sänkta boendekostnader med,9 procentenheter. Därav bidrog sänkta räntekostnader för egnahemsägare ( 29,4 %) nedåt med 1,7 procentenheter. För egnahemsägare bidrog också sänkta kostnader för reparationer ( 2,7 %) pga. ROT-avdraget med ytterligare,1 procentenhet. Dessa 15 1 5-5 -1 Exportprisindex, importprisindex och producentprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % Exportprisindex Importprisindex Producentprisindex 1

sänkningar motverkades av höjningen av den kommunala fastighetsavgiften (14,4 %) som drog upp kostnaderna för boende i egnahem med,1 procentenhet. I övrigt motverkades sänkta kostnader för gruppen boende av höjda elpriser (7,6 %) som bidrog med,3 procentenheter uppåt och höjda hyror (3,4 %) som tillsammans med övriga tjänster bidrog med,5 procentenheter uppåt. Sänkta priser inom gruppen hälso- och sjukvård ( 1,9 %) bidrog nedåt med,1 procentenhet. Inom gruppen transport sjönk priserna ( 1,3 %) och bidrog sammanlagt med,2 procentenheter nedåt. Sänkningen förklaras främst av lägre drivmedelspriser jämfört med maj förra året. Gruppen postoch telekommunikationer drog ned inflationstakten med,1 procentenhet pga. lägre priser på teletjänster ( 5,1 %). Den totala nedgången i konsumentpriserna under det senaste året motverkades främst av högre livsmedelspriser (2,9 %) som drog upp inflationstakten med,4 procentenheter. Prisökningarna för livsmedel beror främst på höjda priser för bröd och övriga spannmålsprodukter (2,8 %), kött (3, %) och frukt (6,2 %). Höjda priser inom grupperna alkoholhaltiga drycker och tobak (2,3 %), restauranger och logi (2,9 %), inventarier och hushållsvaror (1,6 %) samt diverse varor och tjänster (2, %) drog upp konsumentpriserna med,1 procentenhet vardera. Priser inom gruppen rekreation och kultur ökar (1,1 %) och drar också upp inflationstakten med,1 procentenhet. Inom gruppen drog dock sänkta priser för audiovisuell, fotografisk och datorutrustning ( 15,1 %) ner inflationstakten med,4 procentenheter. Dessa prissänkningar motverkade av höjda priser för rekreationstjänster och kulturella tjänster (3,4 %), tidningar, böcker och skrivmaterial (6,5 %) som tillsammans med små prishöjningar på övriga varor inom gruppen bidrog uppåt med,3 procentenheter. Höjda priser på paketresor (15,6 %) drog upp inflationstakten med ytterligare,2 procentenheter. KPI för maj var 299,45 (19=). Priserna i producent-, export- och importleden Senaste uppgift: maj Källa: SCB:s producentprisindex (Maria Hjalmarsson) Producentpriser Producentpriserna totalt sjönk med,5 % från april till maj. Lägre priser på försörjningstjänster avseende värme och kyla samt på järn, stål och ferrolegeringar bidrog till nedgången med,3 respektive,2 procentenheter. Lägre priser på papper och papp samt elektricitet bidrog med vardera,1 procentenhet. Producentpriserna inom tillverkningsindustrin sjönk med,3 % från april till maj. Under det senaste året har producentpriserna inom tillverkningsindustrin ökat med 2,5 %. På hemmamarknaden gick producentpriserna ner med,8 % från april till maj. Störst effekt hade lägre priser på försörjningstjänster avseende värme och kyla, vilket bidrog med,6 procentenheter nedåt. Lägre priser på elektricitet samt järn, stål och ferrolegeringar bidrog med,2 procentenheter respektive,1 procentenhet nedåt. Priserna på hemmamarknaden inom el, gas och fjärrvärme sjönk från april till maj med i genomsnitt 5,4 %. Elpriserna gick ned med 1,9 % jämfört med föregående månad. Från maj till maj har priserna inom el, gas och fjärrvärme ökat med i genomsnitt 7,2 %. Priserna på exportmarknaden gick ned med,3 % från april till maj. Lägre priser på järn, stål och ferrolegeringar samt papper och papp bidrog med,3 respektive,2 procentenheter till nedgången. Under de senaste tolv månaderna har producentpriserna totalt stigit med 2,9 %, medan de på exportmarknaden har ökat med 5,7 %. Motsvarande tolvmånadersförändringar föregående månad var 3,2 respektive 5,9 %. På hemmamarknaden har priserna den senaste tolvmånadersperioden gått ned med,2 %. Förra månaden hade priserna stigit,3 % på årsbasis på hemmamarknaden. Importpriser Importpriserna steg med i genomsnitt,3 % från april till maj. Högre priser på råolja 46 44 42 4 3 36 34 32 3 2 26 24 Antalet arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna 1 -tals personer F M A M A S O N D Ålder 15 74 år. Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. samt raffinerade petroleumprodukter bidrog med,5 respektive,2 procentenheter till uppgången. Under den senaste tolvmånadersperioden har importpriserna sjunkit med,3 % vilket är lägre än föregående månad, då importpriserna hade stigit med,6 % på årsbasis. Priser för inhemsk tillgång Priserna på varor till inhemska kunder, dvs. producentpriser på hemmamarknaden och importpriser sammantaget, sjönk i genomsnitt med,3 % från april till maj. Den största effekten hade lägre priser på försörjningstjänster avseende värme och kyla som bidrog med,3 procentenheter nedåt. Detta motverkades av högre priser på råolja samt raffinerade petroleumprodukter som bidrog med,2 procentenheter respektive,1 procentenhet uppåt. Priserna på konsumtionsvaror sjönk med,1 % från april till maj. Under den senaste tolvmånadersperioden har priserna för inhemsk tillgång sjunkit med,1 %. Det är lägre jämfört med april då priserna hade stigit med,5 % på årsbasis. Priserna på konsumtionsvaror har stigit med 4,9 % medan priserna på energirelaterade varor har sjunkit med 17,2 % under samma period. Vidare har priserna på investeringsvaror ökat med 8,6 %. Byggpriser Senaste uppgift: maj Källa: SCB:s byggprisindex (ana Kaarto) April maj +,1 % Mellan april och maj ökade faktorprisindex med,1 %. Entreprenörens kostnader var oförändrade. Byggmaterialpriser- 4 4 4 7 4 6 4 5 4 4 Antalet sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarna 1 -tals personer F M Ålder 15 74 år. A M A S O N D 11

na var i genomsnitt oförändrade. Likaså var entreprenörens övriga kostnader samt kostnader för löner och maskiner oförändrade. Kostnaderna för transporter, drivmedel och elkraft steg med,3 %. Byggherrekostnaderna steg med,9 %. Störst påverkan på byggmaterialkostnaderna i maj hade VVSmaterial som ökade med,6 %. Priserna på trävaror sjönk med,4 %. El-materiel samt järn och stål sjönk båda med,3 %. Maj maj +,8 % Faktorprisindex steg med,8 % mellan maj och maj. Motsvarande förändring i årstakt var +2,9 % i februari, +2,1 % i mars samt +1,4 % i april. Entreprenörens kostnader steg med 2, %, vilket drog upp totalindex med 1,8 procentenheter. Den största påverkan på entreprenörens kostnader har varit byggmaterial som steg med 1,8 %. Det bidrog till att faktorprisindex ökade med,9 procentenheter. Kostnaderna för maskiner gick upp med 1,4 %. Transporter, drivmedel och elkraft sjönk med 6,6 %. Inom den gruppen noteras att kostnaderna för lastbilstransporter sjönk med 6,1 % och dieseloljan sjönk med 25 %. Entreprenörens övriga omkostnader och lönekostnader gick upp med 5,5 respektive 3,3 %. Sysselsättning och arbetslöshet Senaste uppgift: maj Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar Serie Am (Susanne Munter) Arbetsmarknad Arbetsmarknad I maj uppgick antalet sysselsatta till 4 487 i åldern 15 74 år vilket är en minskning med 17 personer. Nedgången skedde inom både privat och kommunal sektor. Antal arbetslösa uppgick till 446 vilket motsvarar 9, % av arbetskraften. Varselnivån var fortsatt hög och efterfrågan på arbetskraft fortsatte att minska. Minskad sysselsättning i privat och kommunal sektor Sedan februari har antalet sysselsatta minskat jämfört med samma månad föregående år och så var även fallet denna månad. Antalet sysselsatta uppgick till 4 487 vilket motsvarar en minskning med 17 personer. Liksom i mars och april var den största nedgången inom den privata sektorn där antalet anställda minskade med 48. Denna månad var det även en nedgång i antal sysselsatta inom den kommunala sektorn som minskade med 38 anställda. Sett till näringsgren skedde en fortsatt nedgång inom Tillverkning och utvinning, energi och miljö som minskade med 51 sysselsatta. Denna näringsgren har minskat alltsedan februari i år. Bland dessa återfanns 3 inom Tillverkning av verkstadsvaror. Bland de som vanligen arbetar heltid, 35 timmar per vecka eller mer, minskade antalet sysselsatta med 53. Heltidsarbetande har minskat sedan februari i år för båda könen. I likhet med april gick även sysselsättningen ned bland de som arbetar så kallad kort deltid, dvs. 1 19 timmar per vecka. Arbetslösheten fortsatte öka I maj var 446 personer i åldern 15 74 år arbetslösa varav 165 var heltidsstuderande som sökt och kunnat ta ett arbete. ämfört med föregående år ökade antalet arbetslösa med 157, cirka en tredjedel av denna ökning utgjordes av heltidsstuderande. I åldern 15 24 var 196 personer arbetslösa varav 114 var heltidsstuderande. Det relativa arbetslöshetstalet ökade med 3,1 procentenheter till 9, %. Uppdelat på kön var arbetslösheten 9,3 % för män och Antal sysselsatta, Antal arbetade Antal arbetslösa, 1 -tal timmar, 1 -tal 1 -tal jan 4 442 4 494 4 478 13 656 13 22 12 27 331 37 351 feb 4 441 4 535 4 46 14 678 15 2 14 65 35 293 387 mar 4 418 4 529 4 459 14 622 13 9 14 9 33 34 44 apr 4 484 4 576 4 46 13 816 15 71 13 23 311 293 43 maj 4 535 4 594 4 487 13 3 14 73 14 61 293 289 446 jun 4 596 4 686 14 164 14 51 387 416 jul 4 761 4 798 9 269 9 51 274 2 aug 4 662 4 6 11 981 11 4 262 256 sep 4 522 4 566 15 366 15 4 269 288 okt 4 558 4 593 15 6 15 7 274 2 nov 4 575 4 559 15 33 15 3 252 34 dec 4 52 4 519 13 34 13 3 267 39 Uppgifterna baserar sig på den nya åldersindelningen i AKU, dvs. 15 74 år, och antal arbetslösa inkluderar heltidsstuderande som sökt och kunnat ta arbete. 8,8 % för kvinnor. Sett till ålder skedde den största ökningen i åldersgruppen 15 24 år för vilka arbetslösheten uppgick till 3, %. En stor del av den siffran kan förklaras av att heltidsstuderande söker arbete inför sommaren. Det sämre arbetsmarknadsläget kan även bidra till att ungdomar söker arbete tidigare än vanligt. I åldersgruppen 15 19 år utgör heltidsstuderande mer än % av de arbetslösa. Arbetade timmar Det totala antalet arbetade timmar uppgick i genomsnitt till 146,1 miljoner timmar per vecka. ämfört med föregående år är det ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad. Det totala antalet arbetade övertidstimmar uppvisade ingen signifikant skillnad mot maj. I april minskade de arbetade övertidstimmarna både med och utan ersättning. Fortsatt många varsel I maj uppgick antalet varsel till 8 7 vilket är en ökning med 3 6 jämfört med maj förra året. Enligt Arbetsförmedlingen har varselvågen dämpats något men höstens och vinterns varsel börjar nu resultera i uppsägningar. De högsta varselnivåerna var inom tillverkningsindustrin och uppdragsverksamhet. Ett ökat antal varsel inom den offentliga sektorn noterades även där antalet varsel i maj uppgick till 1 2. Efterfrågan på arbetskraft fortsatte att minska under maj. Antalet lediga platser som anmälts till landets arbetsförmedlingar minskade med drygt 29 jämfört med maj och uppgick till 3. Nedgången i antalet lediga platser var markant inom tillverkningsindustrin, uppdragsverksamheten, transportsektorn och offentliga verksamheter som vård, omsorg och utbildning. Finansmarknad Blygsamma förändringar på världens börser Stockholmsbörsen sjönk något i juni. Vid stängning den 24 juni hade Affärsvärldens generalindex gått ner,2 % jämfört med utgången av maj. Den starka utvecklingen i april gör dock att andra kvartalet totalt sett resulterat i en uppgång på 21 %. Tecken på att den värsta nedgången i konjunkturen har blåst över är bl.a. att inköpschefsindex steg till 43,7 i maj jämfört med 38,8 i april. Fortfarande är det dock en bit kvar till indextal över 5 som betyder positiv tillväxt inom industrin. I New York sjönk Dow ones-index med 2,4 % under perioden 31 maj till och med 24 juni medan Nasdaqbörsen under sam- 12