Nedskräpade återvinningsstationer. vad är myt och vad är verklighet?

Nedskräpade återvinningsstationer vad är myt och vad är verklighet?

förord I din hand har du en rapport som handlar om nedskräpning. Det är ett allt för vanligt fenomen som diskuteras vid köksborden och där nya regler som straffbelägger nedskräpning beslutades för ett par år sedan. I detta fall handlar det om skräp vid återvinningsstationer där du och jag förväntas lämna in våra utsorterade förpackningar och tidningar och som varje år bidrar till att närmre 700 000 ton tidningar och förpackningar återvinns för att bli nya produkter. Bakgrunden till rapporten är att vi på Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) vill göra det enkelt och bekvämt för alla att bidra till att förpackningar och tidningar samlas in. En del i detta är att upplevelsen av återvinningsstationerna ska vara positiv, att servicen är bra och att det alltid finns plats i de olika behållarna. För att vårt ständiga förbättringsarbete ska nå detta behöver vi öka kunskapen om vad som är nedskräpningens orsaker men också vad skräpet består av. Ett annat motiv till denna rapport är att det i debatten som följt av avfallsutredningen ofta hävdas att nedskräpningen är orsakad av bristande tömning av återvinningsbehållare och att en kommunalisering av systemet skulle innebära en förändring. Med denna rapport vill vi vederlägga denna myt med fakta. Med utgångspunkt i ett projekt som genomförts i Göteborg tillsammans med bland annat Håll Sverige Rent liksom med en analys av genomförda städrapporter från ett antal utvalda kommuner blir bilden tydlig. Det finns inget samband mellan överfulla behållare och nedskräpning. Följaktligen består inte heller skräpet av förpackningar och tidningar. I själva verket är det en beteendefråga där ett fåtal individer förstör för de många återvinnarna genom att medvetet dumpa annat avfall på återvinningsstationerna. Med andra ord handlar det inte om systemets utformning i sig, utan om en felaktig handling. Att förändra ansvaret för insamlingen löser inte detta problem. Istället måste andra lösningar vidareutvecklas. Vi vill förstärka informationen, utveckla metoder för minskad nedskräpning och utveckla stationernas utformning och placering tillsammans med berörda kommuner. Men det handlar också om att servicen i kommunernas system för hantering av grovavfall måste möta medborgarnas krav så att rätt avfall hamnar på rätt plats. Tillsammans kan vi minska nedskräpningen. Kent Carlsson, FTI

bakgrund 2011 tillsatte regeringen en utredning för att se över hela den svenska avfallshanteringen. Utredningens förslag överlämnades i augusti 2012. Regeringen kommer, efter att ha inhämtat synpunkter från ett stort antal remissinstanser, under hösten 2013 att ta fram förslag till nya regler. Avfallsutredaren föreslår att producenterna ska fråntas ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar och att ett rikstäckande producentansvar ska ersättas med att varje enskild kommun tar hand om insamlingen på producenternas bekostnad. FTI anser tvärtom att producenterna bör få ett större och tydligare ansvar för insamlingen. Vi vill höja ambitionsnivån för insamlingssystemet och välkomnar en tydlig myndighetstillsyn som säkerställer att ambitionen förverkligas och vi vill teckna samverkansavtal med varje kommun för ökad delaktighet. Servicenivån ska öka, med mer fastighetsnära insamling och bättre information till hushållen. Samverkansavtal finns redan på plats i ett dryga 30-tal kommuner och erfarenheterna därifrån är goda.

Denna rapport På uppdrag av de företag, som säljer tidningar och förpackningar i Sverige, ansvarar FTI för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar. Verksamheten finansieras av producenterna och bedrivs helt utan vinstsyfte. FTI:s mål är att erbjuda ett tydligt och enkelt system med bästa service och högsta miljönytta avvägt mot att så lite som möjligt påverka priset på de varor och tidningar du köper. Under våren 2013 har FTI fokuserat extra på att se över situationen på återvinningsstationer i Göteborg. FTI har tillsammans med bland andra stiftelsen Håll Sverige Rent genomfört ett pilotprojekt i Göteborg, då det bland annat mättes hur nedskräpade återvinningsstationerna var samt hur ofta behållare var fulla. Projektet var småskaligt och omfattade totalt 15 stationer där situationen bedömdes vid tre separata tillfällen. Den här rapporten är i mångt och mycket en uppföljning på den studien, om än mer omfattande. Totalt i uppföljningen har 726 städprotokoll från 5 kommuner och 195 återvinningsstationer behandlats. Om återvinningsstationer I alla svenska kommuner finns FTI:s återvinningsstationer, totalt omkring 5800 stycken. Här kan hushållens förpackningar och tidningar lämnas för återvinning. De flesta stationer har behållare för förpackningar av glas, papper, metall, plast och tidningar. Verksamheten bygger på regeringens förordningar om producentansvar för förpackningar och tidningar och insamlingssystemet finansieras i huvudsak genom förpackningsavgifter som producenterna betalar. År 2011 återvanns t.ex. 95 procent av alla tidningar och 92 procent av glasförpackningar i Sverige, varav mycket insamlats via återvinningsstationerna. Andel återvunna förpackningar och tidningar av respektive slag, år 2011. Tidningar 95% Plast 26% Metall 68% Kartong 75% Glas 92% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Håll Sverige Rents rapport Mätning av skräp vid återvinningsstationer - Göteborg våren 2013 Under våren 2013 gav stiftelsen Håll Sverige Rent ut en rapport vid namn Mätning av skräp vid återvinningsstationer Göteborg våren 2013. Rapporten baserades på det pilotprojekt som gjorts tillsammans med FTI i Göteborg och mätte bl.a. hur pass nedskräpade återvinningsstationer var samt hur ofta behållare var fulla. Projektet var småskaligt och omfattade totalt 15 stationer där situationen bedömdes vid tre separata tillfällen. Mättillfällena skedde på måndagar före dess att städning och/eller tömning skett. Vid varje besiktningstillfälle kontrollerades skräpsituationen på återvinningsstationen som noterades och bedömdes på en femgradig skala. Även antalet fulla behållare noterades och bedömdes. Vid 87 procent av besöken identifierades skräp som inte ska lämnas vid återvinningsstationerna. Totalt var elva behållare fulla, men det har inte haft någon inverkan på nedskräpningssituationen vid dessa stationer. Bara vid ett tillfälle bedöms nedskräpningen bero på en full behållare. Vid fyra stationer återfanns farligt avfall så som en gasoltub, mediciner och bilbatterier. Vidare återfanns vid flera stationer skräp som klassas som grovsopor men som samtidigt kan vara farliga, så som vassa metallföremål och speglar. Ett antal olika aktiviteter för att förbättra skräpsituationen prövades i samband med rapporten; återvinningsstationer sattes under bevakning och information delades ut. Håll Sverige rents rapport kan inte verifiera att någon av aktiviteterna sänkt nedskräpningsfrekvensen. STIFTELSEN HÅLL SVERIGE RENT Mätning av skräp vid återvinningsstationer Göteborg våren 2013 En studie av Stiftelsen Håll Sverige Rent 2013-03-21

analys av rapporter från fem kommuner Info om statistiken Återvinningsstationerna städas flera gånger i veckan och den som städar stationerna skriver i samband med detta anteckningar i ett stationsprotokoll. I det noteras när städningen gjorts, i vilken grad, om någon återvinningsstation upplevs som nedskräpad, om behållare som är fulla samt om det finns skräp som inte lämnats i någon behållare. Om sådant skräp upptäcks antecknas även vilken typ av skräp det rör sig om. Vilka städer som valts ut och varför I den här studien analyseras situationen på återvinningsstationer i fem kommuner: Malmö, Ludvika, Eskilstuna, Örebro och Jönköping. Dessa kommuner har slumpmässigt valts ut för att representera olika typer av kommuner som finns i Sverige. Studien omfattar genomgångna protokoll för perioden 1 till 10 maj. Perioden representerar inte tio normala dagar, utan tio dagar med hög belastning. Det kommer sig främst av att två storhelger, första maj och Kristi Himmelfärd, infaller under perioden, men även på grund av att svenskar ofta storstädar under våren, vilket ökar trycket på återvinningsstationerna. Att perioden innebär extra belastning är positivt för analysen, då det innebär att det är skräpigare än vanligt.

resultat Inget samband mellan fulla behållare och skräp på stationerna I protokollen noteras om skräp lämnats utanför behållarna samt vilken typ av skräp det rör sig om. I det material som gåtts igenom, totalt 726 protokoll, finns ingen notering om att skräp av en viss typ lämnats utanför behållarna vid de tillfällen då behållaren för den typen av skräp varit full. I de fem undersökta kommunerna har det vid samtliga tillfällen då skräp lämnats utanför behållarna rört sig om skräp som inte ska lämnas på återvinningsstationer, i det här fallet hushållsavfall samt grovsopor. För att verifiera att den typ av skräp som ska lämnas på återvinningsstationerna, så som förpackningar av plast och tidningar, noteras i protokollen studerades ytterligare 1266 protokoll från tre olika kommuner. I det materialet fanns totalt 171 observationer av skräp av typen förpackningar plast, papper, metall, glas och av tidningar, det vill säga skräp av den typ som ska lämnas på återvinningsstationerna. Det innebär att den typen av skräp identifierades i 14 procent av observationerna. Dock går det inte heller i det materialet att se något samband mellan skräp utanför behållarna och fulla behållare. I de fall då det fanns skräp som borde vara i behållarna utanför behållarna var det bara i 4 procent av fallen som det sammanföll med att den behållare skräpet borde befunnit sig i var full. I Håll Sverige Rents studie görs samma iakttagelse: Totalt var 11 behållare fulla Detta har inte haft någon stor inverkan på nedskräpningssituationen vid dessa stationer. Få stationer har fulla behållare Enbart vid 10 procent av städtillfällena fanns vid återvinningsstationerna en eller flera behållare som var fulla. Det här är en bild som bekräftas i Håll Sverige Rents rapport där fulla behållare identifierades i 16 procent av observationerna. Andel av städtillfällena då en eller flera behållare var fulla 10% Total 0% 14% Ludvika Malmö 10% Eskilstuna 17% Örebro 1% Jönköping

Som synes i grafen ovan var en eller flera behållare fulla vid 17 procent av städtillfällena i Örebro kommun, vilket är den högsta uppmätta andelen i de undersökta kommunerna. Lägst andel återfinns i Ludvika kommun där det inte vid ett enda av de 45 städtillfällena fanns en full behållare. Återvinningsstationerna upplevs som förhållandevis rena VVid varje städtillfälle gör städaren en besiktning av återvinningsstationen och skräpsituationen ges en siffra: 1 betyder rent, 2 betyder lite skräpigt, 3 betyder skräpigt och 4 betyder mycket skräpigt. Det genomsnittliga betyget sett till alla stationerna i de undersökta kommunerna är 2,15. Medelvärde för hur skräpigt det var på återvinningsstationerna (skala 1-4) Total 2,4 Malmö 2,2 Ludvika 2,7 Eskilstuna 2,0 Örebro 2,2 Jönköping 2,0 1 2 3 4 lite skräpigt skräpigt rent mycket skräpigt I Ludvika var medelvärdet för den bedömda skräpigheten vid återvinningsstationerna 2,67, vilket är det högsta uppmätta värdet. I Jönköpings kommun, med lägst uppmätt värde, var medelvärdet 1,96. Vid 29 procent av städtillfällena var besiktningspoängen 3 eller 4 vilket innebär att stationen var skräpig eller mycket skräpig. Andel av städtillfällen då skräpsituationen bedömts vara skräpigt eller mycket skräpigt Total Malmö Ludvika Eskilstuna "Skräpigt" "Mycket skräpigt" Örebro Jönköping 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Ludvika är den kommun där skräpsituationen på återvinningstationerna upplevs som värst. Vid 22 procent av städtillfällena ansågs återvinningstationen vara skräpig och vid 29 procent av städtillfällena ansågs den vara mycket skräpig. Bäst var det i Eskilstuna, där det vid 15 procent av städtillfällena ansågs vara skräpigt. Endast vid 7 procent av städtillfällena bedömdes stationen vara mycket skräpig i Eskilstuna. Vad nedskräpningen består av Ett annat mått på hur skräpigt det är på stationerna är om det finns skräp som inte lagts i någon behållare. Vid 60 procent av städtillfällena fanns sådant skräp på stationerna. Andel av städtillfällena då det funnits skräp på återvinningstationerna som inte legat i någon behållare Total 60% Malmö 62% Ludvika 84% Eskilstuna 50% Örebro 85% Jönköping 36% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% I inget av dessa fall berodde det på att motsvarande behållare var full. I själva verket rörde det sig uteslutande om avfall som inte ska lämnas på dessa återvinningsstationer och därför saknar behållare. Håll Sverige Rents rapport visar samma sak, om än i högre utsträckning: I 87% av besöken fann vi tippat avfall som inte ska återvinnas vid returstationerna. Det tippade avfallet var jämnt fördelat mellan hushållsavfall och grovsopor. Hushållsavfall är sådant avfall som kommer från privata hem, t.ex. köksavfall. Även avfall som kommer från företag men som liknar avfall från hushåll räknas som hushållsavfall. Denna typ av avfall ska kastas i anslutning till hushållet och det är kommunen som ansvarar för hantering av hushållsavfall. Grovsopor är skrymmande avfall så som exempelvis möbler, porslin, kläder, leksaker med mera. Detta ska lämnas på kommunernas återvinningscentraler.

Fulla behållare bidrar till skräpigt intryck Det tycks dock finnas en koppling mellan att någon av återvinningsstationens behållare är full och den upplevda nedskräpningen. Medelvärden för den upplevda nedskräpningen är generellt högre då någon behållare var full. Medelvärde av upplevd nedskräpning då någon behållare på stationen var full, jämfört med generellt medelvärde på respektive stads återvinningsstationer. Total 2,4 2,6 Medelvärde upplevd nedskräpning Malmö 2,2 2,4 Upplevd nedskräpning då någon behållare var full Ludvika 0,0 2,7 Eskilstuna 2,0 2,1 Örebro 2,2 2,7 Jönköping 3,0 2,0 1 2 3 4 rent lite skräpigt skräpigt mycket skräpigt

joanna.klasen@gbg.direktpress.se REDIGERING: ANNA KARLSSON. FASTIGHETSBYRÅ GRAFISK SUPPORT Läs mer och gör anmälan på www.nasetloppet.se röster från fältet Tidningen Väster (nummer 13, 6-12 april 2013) följde i våras med arbetslagen från Samhall ut vid städning på återvinningsstationer i Göteborgsområdet. Samhall sköter städningen vid stadens över 300 återvinningsstationer på uppdrag av FTI, och i Väster finns dryga 70 stycken återvinningsstationer. Dan-Erik Neandersson, Anders Callesson och Krasnik Seljatin är några av de personer som städar upp efter de boende i området. Vissa återvinningsstationer besöker vi en gång i veckan och vissa fem dagar veckan. Det beror på hur skräpiga de brukar vara, säger Anders. Jag tror att folk tänker att jag behöver inte göra det, andra människor ordnar det, säger Dan-Erik. Och folk orkar inte åka iväg med stora saker till återvinningscentralen. Det är enklare att bara lämna det här, säger Anders. Sen har vi sett att matsoporna har ökat efter att den viktbaserade avfallstaxan infördes, säger Dan-Erik. 8 6-12 april 2013 AKTUELLT WWW.DIREKTPRESSGOTEBORG.SE Nya metoder för att minska n Göteborg är en av de mest nedskräpade städerna i Sverige. Av den anledningen har ett projekt genomförts under februari och mars för att hitta nya metoder för att få bukt med nedskräpningen. VÄSTER Nedskräpningen vid återvinningsstationerna i Göteborg har ökat kraftigt Förpacknings- och tidnings- under 2012. Därför inledde insamlingen (FTI) en kampanj för att få fram bästa I listan över de 60 värsta återvinningsstationerna i Göteborg finns tio av dem i lösningen på problemen. Väster. Tre av dem valdes ut att vara med i projektet, Tolvskillingsgatan, Briljantgatan och Traneredsvägen. På Briljant- och Traneredsgatan var det bevakning av väktare och på Tolvskillingsgatan testade man ökad information till de närmaste kringboende, på behållarna och genom information i brevlådorna. Fem olika metoder exempel faddersystem där en På de tolv andra återvinningsstationer testades till idrottsförening i området fick ansvar för en återvinningsplats där de städade, informerade och genomförde enkätundersökning bland besökarna. På andra håll samarbetade FTI med fastighetsägare som fick gå ut med information till sina hyresgäster och på tre stationer testade man att öka mediebevakningen för att se om folk ändrade sina vanor. av kampanjen är genomförd Nu när den första delen kommer vi att utvärdera resultaten och fatta beslut om På tur i Väster med dem som städa Tio av stans mest nedskräpade återvinningsstationer ligger i Väster. Tidningen hängde med städarna som ser till att avfall som inte hör dit försvinner. Vår ambition är att vi tillsammans med göteborgarna ska kunna få en trygg och trevlig miljö runt våra behållare. Annica Dahlberg, informationschef på FTI. edskräpningen vilka åtgärder vi ska vidta på övriga platser där vi har problem. Vår ambition är att vi tillsammans med götebor- och trevlig miljö runt våra berg, informationschef på garna ska kunna få en trygg behållare, säger Annica Dahl- FTI. Vill ha förslag Håll Sverige rent gjorde under projekttiden skräpmätningar vid tre tillfällen på de femton återvinningsstatio- vid ett av tillfällena två bil- nerna. Till exempel fann man batterier på Traneredsgatan. Briljantgatans återvinningsstation anses nog vara en av de värsta, vid de tre besök som organisationen gjorde skrev man platsen upplevs I april ska vi göra fler som extremt nedskräpad. DIREKTPRESS GÖTEBORG 6-12 april 2013 9 utvärderingar baserat på resultatet från projektet och slag från allmänheten om hur vi ska gå tillväga för att på bästa sätt få bukt med nedskräpningsproblemet, under tiden samlar vi in för- säger Annica Dahlberg. Emma Ullsjö emma.ullsjo@gbg.direktpress.se ar upp efter andra Superpriser! Veckans superkampanj på Barnens Hus! Gäller 8-14 april! 199:- SPARA 150:- ORD. 349:- Superpriser du inte får missa! VÄSTER Sju dagar i veckan patrullerar Samhalls bilar stadens över 300 återvinningsstationer på uppdrag av Förpacknings- och Tidningsinsamling (FTI). I Väster finns dryga 70 stycken återvinningsstationer. Tio av dessa klassar Samhalls an- Tidningen Väster hänger ställda som riktiga värstingar. med ett av arbetslagen ut på en städrunda. Dan-Erik Neandersson, Anders Callesson och Krasnik Seljatin är namnen på några av de personer som städar upp efter lata Västerbor. Vissa återvinningsstationer besöker vi en gång i veckan och vissa fem dagar i veckan. Det beror på hur skräpiga de brukar vara, säger Anders. 35 40 säckar med skräp I bilen på väg mot vårt första stopp berättar Anders om hur det kan se ut på en återvinningsstation som de städat så sent som dagen innan. Vi kan få ihop 35-40 säckar med skräp på en station. Det kan ligga så mycket bråte att man knappt ser stationen, säger han. len två gånger per dag. Ibland får vi tömma bi- Renhållningsbilen svänger in vid återvinningsstationen på Traneredsvägen 110. Här är skräpigt, men inte alls så skräpigt som det kan vara vissa dagar berättar renhållningsarbetarna. De sorterar ut det som går att återvinna och ser till att så mycket som möjligt i högen hamnar i rätt återvinningsnat en saccosäck, läggs i soppåsar som lastas på renhållningsbilens flak för att behållare. Resten, bland an- lämnas på någon av Renovas återvinningscentraler. Folk är lata Nästa stopp blir vid Briljantgatan i Tynnered. Det här är en av återvinningsstationerna som städas varje dag. Nu blir det nog mer skit, säger Anders och han får rätt. Ett bilbatteri, bäddmadrasser, vantar, en hjälm och matrester är några av sakerna som hamnat fel. Det är saker som egentligen hör hemma i grovsoprum, sopnedkast eller på en återvinningscentral. Men mycket av det som ligger slängt på marken utanför återvinningsbehållarna är också sådant som ska lämnas här, men i behållarna. Som exempelvis tomglas och kartonger. Trots att behållarna inte är fulla har folk valt att bara lägga sakerna direkt på marken. 10 SOPIGASTE ÅTERVINNINGSSTATIONERNA I VÄSTER Tolvskillingsgatan (den närmast Växelmyntsgatan), Högbohöjd. Koppargatan/Långedragsvägen, Nya Varvet. Långedragsvägen 134, Käringberget. Traneredsvägen 110, Tranered. Säckpipegatan, Frölunda. Kontrabasgatan, Frölunda. Briljantgatan 22, Grevegården. Smaragdgatan 4, Grevegården. Björkhöjdsgatan 1, Skattegården. Topasgatan 13, Ängås. Jag tror att folk tänker att jag behöver inte göra det, andra människor ordnar det. Dan-Erik, anställd på Samhall och en av de plockar fram krattor och spa- Renhållningsarbetarna dar från bilens flak. De är snabba och jobbar under koncentrerad tystnad. Om en timme så ser det Krasnik med en suck. likadant ut här igen, säger Varför gör folk så här tror ni? Jag tror att folk tänker andra människor ordnar att jag behöver inte göra det, det, säger Dan-Erik. som städar upp efter Västerborna. Och folk orkar inte åka iväg med stora saker till återvinningscentralen. Det är enklare att bara lämna det här, säger Anders. Sen har vi sett att matsoporna har ökat efter att den viktbaserade avfallstaxan infördes, säger Dan-Erik. Joanna Klasén SKRÄPIG BRILJANT. En gång om dagen besöker en av Samhalls renhållnin KICKBIKE 4 maj Löpning när den är som bäst Även juniorlopp 5 & 2,5 Km 10:-/st ALLTID LÅGT PRIS! Rengöra! VÅTSERVETTER 72 st. Oparfymerade. GÖTEBORG / SISJÖN DATAVÄGEN 4 031-734 43 00 Så långt lagret räcker. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel och slutförsäljning. Bra träning inför Göteborgsvarvet! Anmäl dig till Näsetloppet nu! tionerna i Väster. Istället för att sortera sina sopor rätt lämnar folk allt FOTO: JOANNA KLASÉN ngsbilar återvinningstationen på Briljantgatan i Tynnered. Det här är en av de mest nedsmutsade stat möjligt skräp direkt på marken. Det lönar det sig att anmäla sig tidigt! Pris Pris 4 mars - 20 april - 19 april 4 maj Barn (max 17 år) 180 kr 200 kr Pensionär (min 65 180 kr 200 år) Vuxen kr 330 kr Familj 400 kr 800 kr 1000 kr 5:e året i rad! STÄDUPPDRAG. Det är på uppdrag av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) som Samhalls anställda städar återvinningsstationerna. Anders Calleson och Krasnik Seljatin två av dem. LUNDIN TÖMNING. Vissa dagar måste renhållningsbilen tömmas två gånger eftersom skräpmängden på återvinningsstationerna är så stor.

slutsatser Att skräp lämnas på återvinningsstationerna men inte läggs i någon behållare beror inte på att behållarna är fulla. Det vanligaste skräpet som lämnas utanför behållarna är grovsopor och hushållsavfall. Denna typ av avfall ska inte lämnas på återvinningsstationerna. I de fall då skräp som korrekt lämnats på återvinningsstationerna inte läggs i en behållare beror det bara i undantagsfall på att behållaren är full. Utifrån detta kan man sluta sig till att nedskräpningen på stationerna inte beror på bristande städning eller tömning, utan snarare på ett felaktigt beteende från ett antal personer. Det är ovanligt med fulla behållare vid städtillfället. Behållarna töms ofta och enbart i ett fåtal fall hinner behållarna bli fulla. Överlag upplevs återvinningsstationerna som rena och städas flera gånger i veckan. Dock minskar den känslan i de fall då en eller flera behållare är fulla. Vägen framåt FTI arbetar aktivt med de faktiska problem som finns när det gäller bl.a. nedskräpning runt återvinningsstationerna. Vi genomför nu följande åtgärder: Vi genomför stora satsningar på ökad tömning och städning. I Göteborg genomförs projekt för att minska nedskräpningen av sådant som ofta är grovsopor och därmed ett kommunalt ansvar. Vi har föreslagit regeringen att FTI ska få ta över informationsansvaret från kommunerna för att tydliggöra ansvaret för återvinningsstationerna, vilket med största sannorlikhet också skulle innebära ökad insamling och korrekt hantering.

Om förpacknings- och tidningsinsamlingen Vi är ett företag inom återvinningsbranschen som har till uppgift att se till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns. Vi ansvarar för omkring 5 800 återvinningsstationer runt om i landet där allmänheten kan lämna sina förbrukade förpackningar och tidningar. Insamlingssystemet finansieras bland annat med hjälp av förpackningsavgifter som producenterna, dvs. företag som importerar varor, fyller en förpackning och säljer en vara, betalar. Verksamheten drivs helt utan vinstintresse och ingen ekonomisk utdelning till ägarna får förekomma enligt företagets bolagsordning. Vår verksamhet bygger på regeringens förordningar om producentansvar för förpackningar och tidningar. Producentansvaret är ett regelverk som har tillkommit för att skapa ett miljömässigt hållbart samhälle för framtiden. Ägare till FTI är de fyra materialbolagen Plastkretsen, MetallKretsen, Returkartong och Pressretur. Dessutom finns Svensk GlasÅtervinning med genom ett avtalat samarbete. I FTI:s och materialbolagens styrelser finns representanter från förpacknings- och tidningsindustrin, handeln och branschorganisationer. Förpacknings- och Tidningsinsamlingen Box 17033, 104 62 Stockholm Besöksadress: Magnus Ladulåsgatan 63A, 5 tr Telefon, växel: 08-566 144 00 fti.se