SKOLVERKET RAPPORT 1(13) Göteborg Gull Olsson Inspektion av verksamheten vid den fristående grundskolan Vasaskolan i Göteborgs kommun 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen. I 7 anges vad som krävs för godkännande: Utbildningen "skall godkännas, om 1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och 2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet." Utbildningen skall godkännas, om villkoren enligt ovan är uppfyllda, och om: 1. den står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan, och 2. den uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Utbildningen vid fristående grund- och särskolor regleras i 9 kap. skollagen. I 2 och 16 b anges vad som krävs för godkännande: "En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,
SKOLVERKET RAPPORT 2 3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, 5. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs 6. ( ) 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Enligt 14 kap. 7 a skollagen skall skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap. erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Huvudmannen skall iaktta sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal som anställs inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. I 1 kap. 2 a skollagen finns en hänvisning till de bestämmelser i socialtjänstlagen som reglerar anmälningsskyldigheten till socialnämnden avseende barn som kan behöva nämndens skydd. 1.2 Genomförande Utbildningen i fristående förskoleklasser och vid fristående grund- och särskolor står under tillsyn av Statens skolverk enligt 2 b kap. 8 respektive 9 kap. 11 skollagen. Med anledning av detta har inspektion genomförts vid Vasaskolan i Göteborg. Inspektionen ingår som en del i ett regeringsuppdrag om granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning som skall avrapporteras den 15 januari 2004.
SKOLVERKET RAPPORT 3 Inspektionen har bestått av dokumentstudier och ett oanmält besök vid skolan den 14 och 15 oktober 2003 utfört av experten Gull Olsson och undervisningsrådet Andreas Bergh som följde verksamheten under två dagar. Skolverkets representanter intervjuade styrelsens ordförande, rektor, biträdande rektor, föräldraföreningens ordförande, en av skolans tre specialpedagoger samt representanter för lärare, föräldrar och elever. Skolsköterskan har intervjuats per telefon. Dessutom följdes ett antal lektioner. Eleverna i årskurserna 6 och 9 (en av två klasser) har även besvarat en enkät bestående bl.a. av frågor om trivsel, kränkande behandling, arbetssätt och inflytande. För årskurs 9 fanns även med frågor om undervisningen i Religionskunskap. Inspektionen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning uppfyller kraven för godkännande enligt skollagen och förordningen om fristående skolor. Särskild fokus har lagts på att kontrollera att skolan svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. 1.3 Tidigare tillsyn Skolverket har genomfört tillsyn vid skolan vid två tillfällen dels våren 1994, dels hösten 1996. I båda besluten konstaterades att skolan alltjämt uppfyllde kraven för godkännande. 2 Allmänna förutsättningar för verksamheten 2.1 Skola Vasaskolan i Göteborg startade år 1972. Skolan fick statsbidrag efter ett regeringsbeslut 1984. Skolan fick i beslut den 27 maj 1997 (dnr 1997:0330) godkännande som fristående särskola. Huvudmannen erhöll även godkännande för fristående förskoleklass i anslutning till grundskolan enligt underrättelse från Skolverket den 11 november 1999 (dnr 1999:2261). Skolan hade vid förra tillsynstillfället 160 elever i årskurserna 1-9. Skolan har innevarande läsår 245 elever fördelade på förskoleklass och årskurserna 1-9 enligt nedanstående tabell. Årskurs F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa Antal elever 12 17 18 18 18 18 18 42 42 42 245
SKOLVERKET RAPPORT 4 Flertalet elever kommer från Göteborgs kommun men även från kranskommunerna. Huvudmannen bedriver även fritidshemsverksamhet. Eleverna är organiserade så att varje årskurs i F 6 utgör en klass med en klasslärare och årskurserna 7 9 två klasser för varje årskurs, dvs. totalt 13 klasser. 2.2 Huvudmannens rättskapacitet Skolans huvudman är Stiftelsen för kristna skolor i Göteborg med organisationsnumret 857202-7434. Stiftelsen har åtta ordinarie styrelseledamöter. Rektorn är adjungerad till styrelsen. 2.3 Stabilitet Rektorn uppger att skolan kommer att ha ungefär lika många elever under överskådlig tid framåt. Huvudmannen äger de tre fastigheter där skolan är inrymd. Årsredovisningen för tiden 2002-07-01 2003-06-30 visar ett underskott på cirka 83 000 kr. Underskottet täcks av huvudmannens balanserade vinstmedel på ca 39 000 kr från föregående år samt insamlat kapital (gåvor). Budgeten för Vasaskolan innevarande läsår visar på ett större underskott. 2.4 Principer för intagning Förskoleklassen är öppen för alla. Om antalet sökande är fler än antalet platser tas barnen in efter ködatum. Förtur tillämpas för barn som har syskon på skolan. För närvarande finns en kö på drygt 50 barn till 12 platser i förskoleklassen. Grundskolan är också öppen för alla. Till denna tas barn från förskoleklassen in i första hand och därefter gäller ködatum med förtur för elever med syskon på skolan. 2.5 Skolhälsovård
SKOLVERKET RAPPORT 5 Skolsköterskan uppger att eleverna på Vasaskolan omfattas av samma skolhälsovård som erbjuds eleverna i kommunen och som svarar mot den som föreskrivs i skollagen. Skolsköterskan har fasta mottagningstider på skolan. Hon ingår också i skolans elevvårdsteam som träffas varannan vecka. 2.6 Registerkontroll Registerkontroll har, enligt rektorn, utförts på samtliga som anställts efter lagens tillkomst. 2.7 Avgiftsfri utbildning Inga avgifter utgår. Eleverna erhåller skolmåltider utan kostnad. 2.8 Bedömning Skolan uppfyller de allmänna förutsättningar som krävs för verksamheten. 3 Krav på att utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar det offentliga skolväsendet 3.1 Skolans organisation och ledning Styrelsen för Stiftelsen för kristna skolor i Göteborg är också skolans styrelse. Under styrelsen finns en rektor som har det övergripande ansvaret på skolan. Han ansvarar dessutom bl.a. för målfrågor, ekonomi och fastigheter. Rektorn är utbildad adjunkt och har lång erfarenhet som lärare och skolledare. Han har även genomgått den statliga rektorsutbildningen. Till sin hjälp har han en biträdande rektor på 80 procent av en heltidstjänst. Hon är utbildad mellanstadielärare och talpedagog. Hon genomgår för närvarande den statliga rektorsutbildningen. Biträdande rektorn arbetar företrädesvis med elevvård, personalfrågor och föräldrakontakter.
SKOLVERKET RAPPORT 6 3.2 Lärarkompetens Vid skolan finns 28 lärare på hel- eller deltid. Nästan samtliga har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Dessutom finns tre elevassistenter, varav en är utbildad förskollärare. Skolan har tre specialpedagoger på tillsammans två och en halv tjänst. Dessutom arbetar en utbildad mellanstadielärare med specialundervisning 80 procent. Skolans lärare har inbjudits till och deltagit i den kompetensutveckling som anordnas av GR Utbildning. I skolans plan för fortbildning för innevarande läsår anges som prioriterade områden: Attitydfrågor, Att bemöta och hantera konflikter, Tystnadsplikt, Anmälan till socialtjänsten, Åtgärdsprogram, Individuella utvecklingsplaner, Utvecklingssamtal. Tidigare prioriterade områden har varit: Elever i svårigheter, Arbetslagsklimat, Lärarrollen, Elevers arbetsbörda, Kursplaner och betygskriterier. Lärarna har t.ex. deltagit i kompetensutveckling i värdegrundsfrågor och elevdemokrati. 3.3 Lokaler och utrustning Skolans huvudman äger tre fastigheter i centrala Göteborg. Dessa inrymmer lokaler för skolans undervisning med undantag för ämnet Idrott och hälsa. Lokaler för denna undervisning hyrs i en idrottshall belägen på Chalmers. En matsal för skollunchen hyrs i en närliggande fastighet. Lunchen lagas inte på skolan. Boksamlingar som innehåller skönlitteratur och referenslitteratur av varierat slag finns i de tre fastigheterna. Skolledningen och lärarna uppger att eleverna är flitiga besökare på Stadsbiblioteket som finns inom mindre än fem minuters promenad från skolan. Ett 40-tal datorer, en del av äldre modell, finns utplacerade i de tre husen. Alla ger inte möjlighet till Internetuppkoppling. Personalen uppger att detta är ett utvecklingsområde. Sedan föregående tillsyn har skolan fått en fullt utrustad No-sal med bl.a. drag- och giftskåp.
SKOLVERKET RAPPORT 7 3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer Undervisningen följer läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, med tillhörande kursplaner och en timplan som är oförändrad sedan förra tillsynen. Skolans inriktning är konfessionell och den kristna profilen består i att eleverna läser ämnet Kristendomskunskap och deltar i den dagliga morgonbönen. Denna utökas en gång per vecka till gudstjänst med skolprästen. Morgonbönen och drygt hälften av undervisningen i Kristendomskunskap ligger utanför timplanen. I skolans arbetsplan uttrycks: Vasaskolans lärare skall ge eleverna engagerande, aktuella och relevanta uppgifter att arbeta med i skolan och hemma. Elevernas inlärning skall syfta till överblick och sammanhang. Arbetssätten skall syfta till ökad självständighet, individuellt och i grupp, avpassad efter elevernas ålder och mognad. Förskoleklassen arbetar mycket med lek och rörelser för att stimulera lärandet och träna upp motoriken bland barnen. Grundskolans årskurser 7 9 har tema på schemat, 1,5 veckotimmar i årskurs 7 och 5 timmar i årskurs 8 och 9. Här ingår Svenska, Matematik, So, No samt språk. Eleverna bekräftar att de får pröva olika arbetsformer. Läxor och prov förekommer regelbundet enligt eleverna. Två särskoleelever finns integrerade på skolan. Modersmålsundervisning ges för totalt 8 elever i följande språk: persiska, assyriska, spanska, tigrinja, mandarin och tjeckiska. Ytterligare 23 elever har erbjudits olika modersmål men avböjt. Denna undervisning ordnas i samarbete med kommunen. Två elever undervisas i Svenska som andraspråk. 3.5 Skolans resultat Elevernas resultat följs noga upp och dokumenteras. Skolan använder Skolverkets diagnosmateriel för år 2 (delvis) och år 7 och de nationella ämnesproven för år 5 och 9. I Skolverkets nyckeltal för år 2002 med slutbetyg för år 9 finns 40 av Vasaskolans elever med i redovisningen. Dessa hade ett genomsnittligt meritvärde på 238,9 där motsvarande tal för kommunala skolor och riket totalt var 207,2 respektive 204,6.
SKOLVERKET RAPPORT 8 Av eleverna var 97,5 procent behöriga till något program i gymnasieskolan och endast 5 procent hade inte uppnått målen för godkänd i två eller flera ämnen, dvs. klart bättre än riksgenomsnittet. Vid en jämförelse av betygsresultat över tid har Vasaskolan haft bra resultat de senaste fyra läsåren. Ämnesproven i Svenska, Engelska och Matematik i år 9 våren 2003 visar att alla elever utom en uppnådde målen för betyget Godkänd eller högre. Jämförelsetalen för 2003 är ännu ej klara (oktober 2003). Göteborgs kommun har inte utnyttjat sin rätt till insyn på annat sätt än att skolan inbjudits till olika träffar och att den deltagit i undersökningar med de s.k. balanserade styrkorten som kommunen genomför i alla skolor. 3.6 Bedömning Skolverket bedömer att utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och kan ligga till grund för fortsatt skolgång. Utbildningen i årskurserna 1-9 ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar. 4 Krav på att utbildningen skall motsvara de allmänna målen och värdegrunden i det offentliga skolväsendet 4.1 Skolans mål Skolan följer Lpo 94 och de nationella kursplanerna för grundskolan. Skolans huvudman, Stiftelsen för kristna skolor, har uttryckt en målsättning för skolans verksamhet. Denna målsättning kommer till uttryck i skolans vardag på följande sätt: Skoldagen börjar med morgonbön. Kristendomslektionerna är till för att informera eleverna om Bibelns budskap och om hur kristna tolkar den samt ge utrymme för frågor och samtal. Vårt förhållningssätt till varandra skall genomsyras av skolans målsättning. Däremot skall undervisningens innehåll inte påverkas utan den skall vara saklig och allsidig. I skolans arbetsplan slås fast att undervisningen följer gällande läroplan. Praktisk arbetslivsorientering anordnas på samma sätt som i kommunen. Som mål för skolans undervisning anges att All personal på Vasaskolan skall arbeta för en trygg och kärleksfull atmosfär där varje elev känner respekt för sin omgivning och frihet att utvecklas efter sina egna förutsättningar.
SKOLVERKET RAPPORT 9 Skolan har även utarbetat en särskild plan för hur skolan skall arbeta med värdegrunden enligt Lpo 94. Ur planen kan som exempel nämnas utbildning för eleverna i emotionell intelligens (EQ) och att värdegrundsfrågor behandlas på föräldramöten. Skolan har redovisat en kursplan i ämnet Kristendomskunskap. I planen anges bl.a.: Eftersom skolan har kristen inriktning, ser den som sin uppgift att ge eleverna kunskap om vad kristen tro och kristet liv innebär. Undervisningen får inte vara tendensiös, utan skall vara en saklig information om Bibelns budskap och om hur kristna tolkar den. Eleverna skall kunna ta ställning för eller emot, nu eller senare. Bland strävansmålen finns att eleverna skall fördjupa sin respekt för andra människors ställningstagande i kristna och religiösa frågor. Rektorn uppger att all personal har informerats om anmälningsskyldigheten till socialnämnden och skolan har även gjort anmälan någon eller några gånger varje år. 4.2 Skolans arbete med kränkande behandling och jämställdhet Skolan har redovisat en handlingsplan mot mobbning med anvisningar om förebyggande åtgärder för att förhindra mobbning och om akuta åtgärder om mobbning upptäcks. En annan plan finns för krishantering. Rektorn är medveten om att handlingsplanen mot mobbning borde omarbetas till att även täcka det vidare begreppet kränkande behandling, men menar att det är så man arbetar idag. Eleverna anser att mobbning är sällsynt på skolan och att lärarna och skolledningen agerar snabbt om sådan skulle förekomma. Även svaren på elevenkäterna visar att mobbning inte är något problem utan eleverna känner sig trygga på skolan. Skolan har ingen skriftlig plan över hur man arbetar med jämställdhet men skolledningen uppger att man diskuterat detta vid gemensamma träffar med lärarna. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Skolledningen uppger att frågor om elevernas ansvar och inflytande är ett område som skolan arbetar med kontinuerligt. De följer upp arbetet genom att eleverna vid två tillfällen hittills fått besvara enkäter. Enligt eleverna har de ganska stort inflytande över verksamheten. De har lätt att få kontakt med
SKOLVERKET RAPPORT 10 lärare och skolledning. Några elever uttrycker att de får vara med och bestämma hur arbetet skall utföras men mindre med vad man skall arbeta. När det gäller elevernas inflytande och ansvar visar enkätsvaren att eleverna på Vasaskolan i större utsträckning än i undersökningar på nationell nivå uttrycker att de är delaktiga i undervisningens uppläggning och att de får ta ansvar för studierna. Det finns ett samrådsorgan, Vasaskolans skolråd, där två elever sitter med och kan diskutera frågor av stor betydelse för föräldrar och elever som t.ex. ordningsregler, läsårstider och arbetsplanen. Klassråd förekommer regelbundet i alla grundskolans klasser. Det finns två elevråd på skolan, ett för vardera av husen med äldre elever. Varje klass representeras av två elever i elevrådet. Elevrådet behandlar frågor som bl.a. rör skolmaten, inre och yttre miljön, ansvar samt möjlighet till påverkan. De äldre eleverna tränas i att ta ansvar genom att de städar skolans lokaler. Alla klasser ansvarar dessutom för någon arbetsuppgift, t.ex. trädgårdsarbete, storstädning ute och inne eller reparationer. 4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen Med samma formulering som i stiftelsens måldokument anges i skolans arbetsplan: Vårt förhållningssätt till varandra skall genomsyras av skolans målsättning. Däremot skall undervisningens innehåll inte påverkas utan den skall vara saklig och allsidig. Lärarna uppger att de anser att deras undervisning är allsidig och saklig genom att de följer läroplanen, respektive kursplan och skrivningen i arbetsplanen. De använder läroböcker och annat undervisningsmateriel som är vanliga på kommunala skolor. Lärarna är också öppna för att diskutera det eleverna tar upp, vilket de anser att eleverna ofta gör. Vidare tror de att deras kristna tro eventuellt kan påverka deras förhållningssätt till eleverna. I övrigt anser de att undervisningen är densamma. Föräldrarna anser inte att skolan ställer några krav på tillhörighet till någon församling för att deras barn skall få gå i skolan. Någon lärare uppger att detta inte heller är något som explicit diskuteras vid anställningsintervjuer med nya lärare. Elevenkätsvararen visar att eleverna anser att de öppet kan ge uttryck för åsikter som avviker från lärarens och att de uppmuntras att skaffa en egen uppfattning i olika frågor.
SKOLVERKET RAPPORT 11 Enkäten för årskurs 9 visar att 69 procent av eleverna tycker att det är absolut nödvändigt att uppnå goda kunskaper och färdigheter i Religionskunskap och 31 procent tycker att det är ganska viktigt. 94 procent anser att det stämmer eller stämmer mycket bra att läraren tar upp flera olika åsikter och synvinklar när en fråga diskuteras. Slutligen anger 75 procent att läraren uppmuntrar dem att söka information från olika källor. I kvalitetsredovisningen för Vasaskolan läsåret 2001/02 ingår en sammanställning av en utvärdering av skolans styrkor och svagheter. Utvärderingen har genomförts av skolledningen, arbetslagen, föräldraföreningens styrelse och samtliga klassråd och elevråd. Både personalen och eleverna listar saklig och allsidig undervisning mycket högt, 1:a respektive 2:a plats, bland skolans starka sidor. Skolverkets representanter har fört diskussioner med alla intervjuade angående allsidighet och saklighet i undervisningen och samtliga anser att skolans undervisning verkligen är som den beskrivs i arbetsplanen. Förhållningssättet mellan lärare och elev och elev till elev hoppas man är genomsyrad av den kristna profilen. Däremot skall undervisningens innehåll inte påverkas utan den skall vara saklig och allsidig. T.ex. gäller att No-undervisningen har ett naturvetenskapligt perspektiv. 4.5 Elever i behov av särskilt stöd Skolan har många elever som är i behov av särskilt stöd och har innevarande läsår ett 40-tal åtgärdsprogram i gång. Programmen är utformade i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Specialpedagogerna arbetar tillsammans med klasslärarna och följer noga upp elevernas utveckling. Vid behov köper skolan tjänster av en skolpsykolog. 4.6 Skolans kontakt med hem, samhälle och arbetsliv Alla intervjuade upplever att det är god kontakt mellan hem och skola och föräldrarna uppger att de är mycket nöjda med det sätt skolan tar hand om deras barn. Genom att föräldrarna även deltar i skolans städning känner de att de får naturliga kontaktvägar till skolan. Föräldrar till de yngre barnen får veckobrev och alla erhåller Vasabladet, som utkommer några gånger per termin. De informeras om sina barns studieresultat vid utvecklingssamtalen som hålls varje termin. Det finns en föräldraförening på skolan som har som främsta syfte att stötta skolan, både ekonomiskt och genom frivilligt praktiskt arbete. Bl.a. ordnar
SKOLVERKET RAPPORT 12 föreningen en basar vars behållning går till skolan för att användas till elevernas bästa. Två föräldrarepresentanter ingår också i det ovan nämnda (avsnitt 4.3) skolrådet. Eleverna erhåller praktisk arbetslivsorientering under hela skoltiden. I årskurs 2 får eleverna lära känna föräldrarnas yrken, i årskurs 6 är de ute i arbetslivet 2 dagar, en vecka i årskurs 8 och två veckor i årskurs 9. De har även tillgång till en studie- och yrkesvägledare. Studiebesök är vanligt eftersom skolan ligger centralt och har nära till bl.a. olika kulturaktiviteter som sagostunder och lunchkonserter. 4.7 Bedömning Skolverket bedömer att skolan svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. I bedömningen har hänsyn tagits till att handlingsplanen mot mobbning kommer att skrivas om så att den omfattar det vidare begreppet kränkande behandling. I övrigt utgör bedömningen en sammanfattning av vad som finns i skolans måldokument, de samtal som förts med lärare, elever och föräldrar samt den skriftliga enkät som besvarats av elever i årskurserna 6 och 9. Skolverket kan inte finna något som motsäger det skolan hävdar, nämligen att skolan bedriver en allsidig och saklig undervisning. 5 Skolans kvalitetsarbete 5.1 Skolans kvalitetsredovisning Skolans kvalitetsredovisning har för läsåret 2001/02 bestått i att skolledningen, arbetslagen, föräldraföreningens styrelse och samtliga klassråd och elevråd gått igenom skolans styrkor och svagheter. Dessa har sedan sammanställts av skolledningen utan att man gjort någon analys. Kvalitetsredovisningen tar sedan upp vilka förbättringsområden som de olika kategorierna avgivit och slutligen behandlas hur skolan skall arbeta för att nå förbättringsmålen.
SKOLVERKET RAPPORT 13 Elevernas ansvar och inflytande har varit prioriterade mål de två senaste läsåren. Skolan har följt upp detta arbete via elevenkäter i april månad för att få elevernas syn på ansvars- och inflytandefrågor. Redovisningen upptar inget om i vilken mån eleverna nått de nationella kunskapsmålen för utbildningen. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2002/03 var inte klar vid inspektionstillfället. 5.2 Bedömning Skolverket bedömer att skolan uppfyller kravet på en årlig skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Skolverket vill slutligen peka på vikten av att en kvalitetsredovisning innehåller ett avsnitt om elevernas resultat i förhållande till kunskapsmålen.