PM 2016-11-15 Verksamhetsuppföljning T2 Gästrike återvinnare 2016 Box 722, 801 28 Gävle Utmarksvägen 16 gastrikeatervinnare.se 026-17 29 21, 070-414 27 57 madeleine.viklander@gastrikeatervinnare.se 1 (36)
Innehållsförteckning Inledning... 4 1 Gästrike återvinnare... 4 1.1 Vårt uppdrag... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Finansiering... 4 1.4 Vision och verksamhet... 5 1.5 Mål... 5 2 Verksamhetsberättelse... 6 2.2 Väsentliga händelser under perioden... 6 2.3 Uppföljning mål... 7 2.4 Uppföljning prioriterade aktiviteter i VP 2016... 9 2.4.1 100 % digitala flöden... 9 2.4.2 Implementera processledning... 10 2.4.3 Hållbar organisationskultur... 10 2.4.4 Framtidens arbetsplats... 11 2.4.5 Hållbar affärsstrategi... 12 2.4.6 Samordnade kommunkontakter... 14 2.4.7 Kunskapsexport... 14 2.4.8 Förebygga avfall internt och externt... 15 2.4.9 Miljöutbildning för nysvenskar... 16 2.4.10 Återvinningscentralen i Skutskär... 17 2.4.11 Återvinningscentralen i Österfärnebo... 17 2.4.12 Hållbar slambehandling... 18 2.4.13 Insamlingsansvar tidningar och förpackningar... 19 2.4.14 Biogasprojektet... 19 2.4.15 Avfall Sveriges årsmöte 2016... 20 2.5 Övriga händelser och aktiviteter... 22 3 Finansiell analys... 23 3.1 Koncernen Gästrike återvinnare... 23 3.2 Koncernens resultat... 24 3.3 Förbundets resultat... 24 3.4 Totala intäkter... 25 3.4.1 Taxefinansierande verksamhetens intäkter... 26 3.4.2 Kommersiella verksamhetens intäkter... 26 2 (36)
3.5 Produktionskostnader... 27 3.6 Övriga verksamhetskostnader... 28 3.7 Personalkostnader... 29 3.8 Avskrivningar... 30 3.9 Finansiella intäkter och kostnader... 30 3.10 Tillgångar, skulder och eget kapital... 31 3.11 Nyckeltal... 32 3.12 Balanskravet... 32 3.13 Investeringar... 32 3.14 Ekonomiska rapporter... 34 3.14.1 Resultaträkning... 34 3 (36)
Inledning Denna rapport presenterar Gästrike återvinnares verksamhet under januari- augusti och ger en samlad bedömning kring verksamhetens övergripande mål, samt en finansiell analys. 1 Gästrike återvinnare Gästrike återvinnare bildades 2001 som ett kommunalförbund bestående av Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommuner. 1.1 Vårt uppdrag Vårt uppdrag är formulerat i förbundsordningen. Vi ska ansvara för den kommunala avfallshanteringen och vi ska bidra till en hållbar regional utveckling. Det ska vi göra genom att: Strategiskt utveckla avfallshanteringen Arbeta för att samhällets nationella, regionala och lokala miljömål ska uppnås. Främja, stödja och utveckla medborgarnas och näringslivets kunskaper och kompetens kring avfallshanteringens roll i produktion och konsumtion för att skapa ett hållbart samhälle. Bidra till ökad svensk kunskaps- och tjänsteexport inom avfalls och miljöteknikområdet i samarbete med offentliga, kommunala och privata aktörer. Samarbeta med offentliga, kommunala och privata aktörer för att utbyta kunskap och skapa lösningar för att uppnå största möjliga nytta för samhälle, miljö och kunder. Vår avfallsplan ger oss i vilken riktning vi ska utveckla avfallshanteringen genom tre övergripande mål, med fokusområden matsvinn, textil och elavfall: Att förebygga resursslöseri Att ta tillvara avfall som resurs Att minska användningen av farliga ämnen och säkra hanteringen av farligt avfall. 1.2 Organisation Gästrike återvinnare styrs av förbundsstyrelse och ytterst av förbundsfullmäktige som båda består av representanter från våra medlemskommuner. Totalt är vi cirka 100 medarbetare som tillsammans förverkligar vi vårt uppdrag i förbundsordningen. 1.3 Finansiering Förbundet Gästrike återvinnare finansieras av taxor, avgifter och intäkter från kommersiell verksamhet. Vi har inget ekonomiskt vinstintresse, mer än att vara kostnadseffektiva. 4 (36)
1.4 Vision och verksamhet Gästrike återvinnares vision är Tillsammans skapar vi vardagens miljöhjältar, för en värld som räcker längre. Vi strävar dit och förverkligar vårt uppdrag genom att vara en organisation som: ser människor och beteenden som nyckel till framgång, som brinner för att rädda världen genom att fokusera på avfall och har en affärsmodell som skapar förutsättningar för detta. Vi vill leverera miljönytta, kundnytta och samhällsnytta. För att lyckas behöver vi: ha en god relation med våra kunder och vår omvärld. vara en välmående organisation. ha en god ekonomi. arbeta effektivt. samverka med offentliga, kommunala och privata aktörer. 1.5 Mål För att mäta att vi strävar i en riktning som förenar vårt uppdrag, avfallsplan, vår vision och vad som är viktigt i vår verksamhet, har vi formulerat övergripande målområden. Till respektive målområde finns resultatmål som anger förändring över tid. I förhållande till aktiviteterna i VP utgör resultatmålen effektmål. Se målanalys i fortsatt verksamhetsberättelse. 5 (36)
2 Verksamhetsberättelse 2.2 Väsentliga händelser under perioden Ökande avfallsmängder, sjunkande skrotpriser och ökande förbränningskostnader är trender i omvärlden som vi ser påverkar oss negativt. Under perioden har vi ökat vårt fokus på att ytterligare effektivisera verksamheten för att öka intäkter och minska kostnader, i syfte att använda våra resurser så klokt som möjligt för en värld som räcker längre. En första åtgärd var att tidigt prioritera aktiviteterna i årets verksamhetsplan, där ökad digitalisering och effektivare processer lyftes fram som viktiga delar. Men, vi kan nu se att vi trots detta, inte haft förmågan att komma framåt i den takt vi önskar i dessa aktiviteter på grund av resursbrist. Perioden har varit ansträngd resursmässigt, eftersom vi valt att inte ersätta vakanser på flera tjänster för att spara pengar. Vi har exempelvis inte ersatt IT-ansvarig vilket lett till ökad belastning på IT-gruppen. Andra exempel är att vi bara har en miljöpedagog anställd på 60 %, att vi inte har ersatt en vakant kommunikatörstjänst, vi har heller inte ersatt en avfallsrådgivare, eller ersatt en föräldraledig verksamhetsutvecklare, samt att vi avvaktat med rekryteringen av en administrativ resurs, vilket har lett till ökad belastning på kundservice. Sammantaget har den minskade bemanningen inneburit att arbetsbördan har ökat inom organisationen, vilket är oroande på längre sikt eftersom det ökar risken för ohälsa. Aktiviteten Hållbar slambehandling, fanns i årets verksamhetsplan, men har visat sig vara betydligt mer resurskrävande än vi planerat för, både i tid och pengar. Det gäller den tillfälliga behandlingen av slam, som krävde ett stort arbete för att få till en väl fungerande drift, bland annat därför att kunskapen inte fanns i organisationen. Vid periodens utgång är läget under kontroll. Under sommaren uppstod stora förseningar i leveranserna mot våra slamkunder, på grund av problem hos entreprenören och bristfällig uppföljning hos Gästrike återvinnare. Entreprenören har nu vidtagit mer omfattande åtgärder för att köra ikapp och säkra leveransen framåt. Under perioden har vi genomfört en utredning för att se över samverkansmöjligheter med Gavlefastigheter Gävle kommun AB, kring placeringen av vår nya verkstad. Samt utrett möjligheterna för Gavlefastigheter Gävle kommun AB att förvärva Gästrike återvinnare fastighets AB, med Gästrike återvinnare som hyresgäster. Gästrike återvinnares styrelse föreslås fatta beslut om försäljning av Gästrike återvinnare fastighets AB på mötet i september. Affären väntas då träda i kraft per 31 december 2016. Vi har även inlett ett samverkansprojekt med Gävle Energi, Gästrike vatten och Gavlefastigheter Gävle kommun AB för att hjälpa varandra att möta kraven i den nya dataskyddsförordningen EU beslutade om i april. Lagen träder i kraft om två år och kräver en omfattande och resurskrävande genomlysning av alla register. Om lagen överträds riskerar verksamheten en bot om 4 % av årsomsättningen. Ytterligare en väsentlig händelse är att vi under våren gick över till att använda fossilfritt HVO diesel. Det innebär att vår egen fordonsflotta nu kör på det eller biogas, vilket är ett stort kliv mot vårt mål om fossilfria transporter. 6 (36)
2.3 Uppföljning mål Övergripande mål Resultatmål 2020 Analys Förebygga resursslöseri Mängden hushållsavfall ska minska med 10 % från år 2015 till år 2020. Åtgärder pågår men vi har i dagsläget inte möjlighet att tillsätta de resurser som skulle krävas för att nå resultatmålet. Ta till vara avfall som resurs Senast år 2020 ska minst 80 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Åtgärder pågår men, för att nå målet krävs att vi tillsätter mer resurser. Åtgärder pågår men större satsning krävs för att nå målet. Andelen material som återanvänds och återvinns ökar i och med att vi förflyttar avfallet uppåt i trappan. Ej mätt. Max 20 % tidningar och förpackningar i restavfallet Målet kommer inte att kunna påverkas under det här året. För att få till en större ökning av förpackningsinsamling krävs ett förbättrat insamlingssystem som gör det lättare för hushållen att sortera sina förpackningar. Minska användandet av farliga ämnen och säkra hanteringen av farligt avfall. Senast år 2020 är alla transporter i egen regi och på entreprenad fossilfria. År 2020 ska noll % farligt avfall finnas i hushållens påsar. År 2020 ska alla företag ha en säker och väl fungerande hantering av sitt farliga avfall och elavfall. Vi har tagit ett stort kliv mot målet om fossilfria transporter. Under våren övergick vi till att använda fossilfri HVO diesel, och vår egen fordonsflotta kör nu på det eller biogas. Målet kommer med nuvarande prioritering inte att nås eftersom vi har valt att prioritera resurser för att förbättra sortering av matavfall. Kunskapsexport för en värld som räcker längre God relation med våra kunder och vår omvärld Fler internationella aktörer utvecklar sin avfallshantering genom vårt kunnande om systematisk avfallshantering och hållbara beteenden. Nöjd kundindex ska utvecklas (NKI) Efterfrågan på vårt kunnande är fortsatt stort internationellt. Långt framskridna planer finns på internationella uppdrag, bland annat i Serbien, där avtal förväntas tecknas under årets sista tertial. Nöjd kundindex har inte utvecklats ännu. 7 (36)
Friska och engagerade medarbetare Nöjd medarbetarindex (NMI) 5,5 Målet mäts i den årliga medarbetarenkäten. Årets resultat visar 5,0, vilket är detsamma som föregående år. God ekonomi Vi har en resultatmarginal på 3 %. Resultatmarginal kommersiell verksamhet 10 %. Effektiva processer 100 % av verksamheten tillämpar ett processorienterat arbetssätt. Vi når inte resultatmarginalen för förbundet som är 2,4 %, men vi når målet för den kommersiella verksamheten som är 10,3%. Ej mätt. 8 (36)
2.4 Uppföljning prioriterade aktiviteter i VP 2016 2.4.1 100 % digitala flöden Förutsättningar 2016 Drivs som Uppdrag Start Januari Slut December Investeringar - Beräknad kostnad 270 tkr + intern personal Resurser 146 dagar Uppdragsledare Niklas Lundberg Mål 2016 Under året ska vi: Kunna spåra våra containrar genom systemstöd och rutiner för det. Ha systemstöd och rutiner för farligt avfall och nyckelhantering. Ha ett automatiskt flöde från Lime till fordon och vidare till fakturering. Ha breddat användningen av Lime till att omfatta fler delar av verksamheten jmf med 2015. Resultatmål 2020 Alla delar i verksamheten tillämpar ett processorienterat arbetssätt Övergripande mål Effektiva processer Avstämning T2 Vi har tagit fram en uppdragsbeskrivning, med fem prioriterade målbilder, som godkänts av ledningsgruppen. Vi har kommit längst med farligt avfall i Lime, där vi infört rutiner och arbetsflöde, med fokus på beteenden. Vi ser en stor nytta för kundservice och servicegruppen. Vi har även genomfört en workshop kring lagerhanteringen i BFUS, för att se möjligheter för deluppdraget om containerhantering. Övriga delar har prioriterats ned på grund av resursbrist. Prognos 2016 Närmst väntar tids- och resursplaneringsarbete i uppdraget. Det krävs fortsatt prioritering mellan deluppdragen och hela uppdraget kommer inte kunna slutföras under året. 9 (36)
2.4.2 Implementera processledning Förutsättningar 2016 Drivs som Uppdrag Start April Slut December Investeringar - Beräknad kostnad Intern personal Resurser 75 dagar Uppdragsledare Andreas Lingers Mål 2016 Genomföra utbildningar och tydliggöra ansvarsområden för processledare och processägare. Att prioriterade delprocesser är kartlagda och har definierade nyckeltal. Resultatmål 2020 100 % av verksamheten tillämpar ett processorienterat arbetssätt. Övergripande mål Effektiva processer AvstämningT2 Vi har genomfört två halvdagsutbildningar med syfte att definiera roller i processmodellen och identifiera avgränsningar mellan processer och delprocesser. Prognos 2016 Det fortsatta arbetet med aktiviteten har skjutits fram till slutet av året på grund av resursbrist. Det återstår en övergripande kartläggning och att definiera nyckeltal. Aktiviteten kommer inte kunna slutföras under året. 2.4.3 Hållbar organisationskultur Förutsättningar 2016 Drivs som Uppdrag Start November 2015 Slut December 2016 Investering - Beräknad kostnad 150 tkr + intern personal Resurser 160 dagar Uppdragsledare Anna Thelberg Mål 2016 Noll diskriminering i medarbetarenkäten. 5,5 i nöjd medarbetarindex. Minskad upplevd stress i organisationen jmf med mätningen 2014. Resultatmål 2020 NMI 5,5 Vi har en resultatmarginal på 3 % Övergripande mål Friska och engagerade medarbetare, 10 (36)
Avstämning T2 Prognos 2016 God ekonomi Vi har arbetat vidare med vår handlingsplan och bland annat genomfört ledarskapsutbildningar, genomfört stressenkät, fokuserat på vardagsnära information på stormöten och genomfört grupparbeten för gemensamma spelregler. I juni genomfördes vår årliga medarbetarenkät. Resultatet visade att nöjd medarbetarindex ligger på 5.0 (samma som föregående år) och antalet fall av diskriminering har minskat. Vi bedömer att vi kommer kunna slutföra aktiviteten under året. 2.4.4 Framtidens arbetsplats Förutsättningar 2016 Drivs som Projekt Start Aug 2015 Slut Dec 2018 Investering 10 mkr 2016 (totalt 20-25 mkr). *Per T2 råder ändrade förutsättningar, se avstämning T2. Beräknad kostnad Intern personal Resurser 2016 190 dagar Projektledare GÅ AnnaCarin Söderhielm Mål 2016 Kontor nedervåning, entré, verkstad och omklädningsrum ska vara inflyttningsklart till årets slut. Resultatet ska vara utformat så att den fysiska strukturen stödjer bra arbetsflöden, samarbeten och god arbetsmiljö. Vi har byggt hållbart och långsiktigt. Resultatmål 2020 NMI 5,5 Övergripande mål Avstämning T2 Friska och engagerade medarbetare Under våren pausade vi arbetet med utformningen av framtidens kontor, för att istället genomföra en utredning tillsammans med Gavlefastigheter Gävle kommun AB, för att se över samverkansmöjligheter. Vi utredde även möjligheterna för Gavlefastigheter Gävle kommun AB att förvärva fastigheten med följden att Gästrike återvinnare blir hyresgäst. Utredningen har landat i ett förslag till beslut att Gästrike 11 (36)
Prognos 2016 återvinnares styrelse ska godkänna försäljningen. Samt att verkstad och tvätthall ska samlokaliseras med Markbyggarna i fastigheten på Utmarksvägen 14. Det innebär att investering för byggnationen, enligt planen, kommer att ligga hos Gavlefastigheter Gävle kommun AB. Gästrike återvinnare kommer att investera i inventarier i verkstad, tvätthall, omklädning och kontor på mellan 5-10 mkr 2017-2018. Gästrike återvinnares styrelse väntas fatta beslut om försäljning av Gästrike återvinnare fastighets AB och att affären ska träda i kraft per 31 december 2016. Projektering för byggnation av verkstad och tvätthall påbörjas inom kort. Fortsatt arbete med projektering inför ombyggnation av fastigheten på Utmarksvägen 16 planeras återupptas i november. Fastigheten på Utmarksvägen 14 väntas stå färdig augusti 2017 och fastigheten på Utmarksvägen 16 planeras vara färdig hösten 2018. Vi kommer inte nå våra mål för aktiviteten under 2016. 2.4.5 Hållbar affärsstrategi Förutsättningar 2016 Drivs som Uppdrag Start Oktober 2015 Slut December 2016 Investering - Beräknat resultat 10 % resultatmarginal Resurser 65 dagar Uppdragsledare Johan Englund Mål 2016 Att utarbeta en affärsstrategi för vår kommersiella verksamhet. Resultatmål 2020 Resultatmarginal för kommersiell verksamhet 10%. Övergripande mål God ekonomi Avstämning T2 En arbetsgrupp har under våren arbetat med att säkra kopplingen mellan våra affärssystem och våra processer, samt skapa rätt förutsättningar för att kunna ta fram säkerställd data och siffror. Utifrån det har vi börjat att kontinuerligt följa upp våra kunder och intäkter. Vi har också genomfört en två dagars workshop tillsammans med våra säljare och tagit ett första åtgärdsprogram för att komma till nästa steg att jobba strategiskt och heltäckande. 12 (36)
Prognos 2016 Aktiviteten sätter formen för att skapa arbetssätt som bygger långsiktiga starka relationer med våra kunder. Vi ser att aktiviteten kommer att pågå även under 2017. 13 (36)
2.4.6 Samordnade kommunkontakter Förutsättningar 2016 Drivs som Uppdrag Start 2016 Slut 2017 Investeringar Beräknad kostnad Intern personal Resurser 35 dagar Uppdragsledare AnnaCarin Söderhielm Mål 2016 Vi har ett väl fungerande samråd enligt 12 i förbundsordningen. Etablerade rutiner för att systematiskt föra ut vårt budskap till alla våra kommunkontakter. Resultatmål 2020 - Övergripande mål God relation med våra kunder och omvärld Avstämning T2 Under våren har förbundsdirektör och styrelse tagit fram förslag på principer för samråd och beslut av vissa ärenden. Prognos 2016 Ett arbete för att etablera rutiner i vår kommunikation mot olika kommunkontakter återstår att göra. Under hösten genomförs samråd i alla våra medlemskommuner. Vi ser även att de arbetssätt vi tar fram i hållbar affärsstrategi kommer generera etablerade rutiner för att systematiskt föra ut vårt budskap till alla kommunkontakter. 2.4.7 Kunskapsexport Förutsättningar 2016 Drivs som Linjearbete Start Januari Slut December Investering - Beräknad kostnad Resultatkravet för 2016 är 0 tkr. Nya uppdrag 10 % resultatmarginal Resurser 170 dagar Uppdragsledare Per-Olof Hallberg Mål 2016 Skapa en stabil plattform för affärsområdet kunskapsexport. Resultatmål 2020 Fler internationella aktörer utvecklar sin avfallshantering med utgångspunkt i vårt kunnande om hållbart avfallssystem. Övergripande mål Kunskapsexport Avstämning T2 Under perioden har vi fört diskussioner kring potentiella uppdrag, sökt projektstöd och arbetat fram konkreta uppdrag. Vi kommer att delta i ett projekt tillsammans med 14 (36)
Prognos 2016 Estland och Ukraina, SUE three rivers, three cities, two seas, finansierat med stöd från Svenska insitiutet. Vi kommer att delta i projektet CoCreative Youth, tillsammans med aktörer från Korsika, Frankrike, Italien, Portugal och Belgien. Samt att vi för konkreta diskussioner kring ett uppdrag i Serbien med SKL international som projektägare, finansierat av SIDA: Under perioden har vi även arbetat vidare med vårt e-learning projekt GreenComp It, vårt företagsnätverk, tagit emot studiebesök, bland annat. Personal från affärsområdet har även stöttat upp i projekt internt. Styrelsen väntas inom kort fatta beslut om vårt uppdrag i Serbien. Det omfattar ca 6,5 dag per månad. SUE-projektet och CoCreative Youth startas upp i början av november. 2.4.8 Förebygga avfall internt och externt Förutsättningar 2016 Drivs som Uppdrag Start Januari Slut December Investering - Beräknad kostnad 150 tkr Resurser 50 dagar Uppdragsledare Britt-Marie Berglund Mål 2016 Internt: Ha testat en metod på avfallsförebyggande. Ha testat att ställa krav på avfallsförebyggande i upphandling. Externt: Att ha genomfört workshop, pilotförsök och tagit fram rutiner för rapportering av svinn. Resultatmål 2020 Mängden hushållsavfall ska minska med 10 % från år 2015-2020. Övergripande mål Förebygga resursslöseri Avstämning T2 Internt: Under våren fick vi klartecken att delta i ett projekt i Avfall Sveriges regi, som ger oss konsultstöd i att upphandla avfallsförebyggande. Det har vi hittills använt genom att genomföra en workshop med olika intressenter för att tydliggöra våra möjligheter att förebygga avfall i ombyggnationsarbetet. 15 (36)
Prognos 2016 Externt: Tillsammans med Bysjöstrand äldreboende i Ockelbo har vi startat ett projekt där vi testar en metod för att minska matsvinn. Vi har genomfört en workshop tillsammans med personalrepresentanter från avdelningarna, kostchef, kostpersonal och verksamhetsansvarig, med stöd av Maria Larsson från Miljödialog. Utöver det har vi även samordnat träffar med regionens alla kostchefer för att diskutera matsvinn och tillagning. Internt: Ytterligare en workshop med olika intressenter är planerad i september. Förebyggande av avfall kommer att vara en viktig aspekt i projekteringsarbetet. 2.4.9 Miljöutbildning för nysvenskar Externt: Projektet i på Bysjöstrand stäcker sig till maj 2017. Ytterligare en workshop kommer genomföras under hösten med målet att ta fram en handlingsplan. Förutsättningar 2016 Drivs som Uppdrag Start Januari Slut December Investeringar - Beräknad kostnad 50 tkr + intern personal Resurser 5 dgr Uppdragsledare AnnaCarin Söderhielm Mål 2016 Att ta fram en strategi och plan för hur vi på ett väl genomtänkt sätt kan stödja hållbara beteenden hos målgruppen asylsökande/nysvenskar. Resultatmål 2020 Andelen material som återanvänds och återvinns ökar i och med att vi flyttar avfallet uppåt i trappan. Övergripande mål Ta till vara avfall som resurs Avstämning T2 Under våren lämnade vi in en ansökan till Avfall Sverige om utvecklingsprojekt Beteendeförändring på Nordost : vi beviljades medel, har startat upp projektet och genomfört två projektmöten tillsammans med AB Gavlegårdarna, konsultföretaget Beteendelabbet och Rapatac. Vi har även tagit emot en praktikant, nyanländ från Syrien, för att få hjälp i beteende- och kommunikationsarbete med främst arabisktalande. Utöver det 16 (36)
Prognos 2016 arbetar vi i olika sammanhang med nysvenskar som målgrupp exempelvis SFI och Boskolan. Under hösten arbetar vi vidare med mål, nyckelbeteenden och barriäranalys. Projektet ska slutföras till november 2017. VI kommer även att erbjuda vår praktikant ett instegsjobb med anställning ett år. 2.4.10 Återvinningscentralen i Skutskär Förutsättningar 2016 Drivs som Projekt Start Pågående Slut 160630 Investeringar 9,5 mkr (totalt 19 mkr) Beräknad kostnad 165 tkr + intern personal Resurser 50 dagar Projektledare Peter Tham Mål 2016 Projektet ska under 2015, till fastslagen budget, öppna en ny, väl fungerande återvinningscentral i Älvkarleby kommun. Återvinningscentralen ska också ha en återbruksmottagning. Projektet ska genomföras med fokus på ekonomisk effektivitet. Resultatmål 2020 Andelen material som återanvänds och återvinns ökar i och med att vi flyttar avfallet uppåt i trappan. Övergripande mål Ta till vara avfall som resurs, förebygga resursslöseri Avstämning T2 Nybyggnationen löpte på under våren och centralen färdigställdes inom planerad tid, med bibehållen budget. Centralen öppnades den 27 juni och har hittills fungerat mycket bra. Vi samarbetar med föreningen Gränslöst kring insamling av återbruk. Besöksantalet har under det två första öppetmånaderna ökat med 150 %. Prognos 2016 Den nya återvinningscentralen är i full funktion och projektet är avslutat. 2.4.11 Återvinningscentralen i Österfärnebo Förutsättningar 2016 Drivs som Projekt Start Pågående Slut 160831 17 (36)
Investeringar 3 mnkr Beräknad kostnad - Resurser 40 dagar Projektledare Peter Tham Mål 2016 Projektet ska under 2016, till fastslagen budget, öppna en ny, väl fungerande återvinningscentral i Sandvikens kommun. Resultatmål 2020 Andelen material som återanvänds och återvinns ökar i och med att vi flyttar avfallet uppåt i trappan. Övergripande mål Ta till vara avfall som resurs, förebygga resursslöseri Avstämning T2 Byggprojektet har genomförts och färdigställts under perioden, inom ramen för budget. Den nya centralen som är placerad på en tomt bredvid den gamla, är något större, vilket underlättar våra egna transporter. Prognos 2016 Centralen öppnar den 1 september och projektet kommer att avslutas. 2.4.12 Hållbar slambehandling Förutsättningar 2016 Drivs som Projekt Start Pågående Slut Under 2017 Investeringar Inga 2016 (totalt 16,5 mkr) Beräknad kostnad Intern personal Resurser 140 dagar Projektledare GÅ Per Sundström Mål 2016 Att avvattningsanläggningen på Hedåsen fungerar med god tillgänglighet. Att vi genomför upphandling av den permanenta avvattningsanläggningen i Järbo. Resultatmål 2020 Vi har en resultatmarginal på 3 % Övergripande mål God ekonomi Avstämning T2 Vår tillfälliga behandlingsanläggning vid Hedåsens reningsverk är i drift och fungerar bra. Den kräver dock mer personal än beräknat, vilket ökat kostnaderna mer än budgeterat. Samtidigt har vi drivit vidare arbetet med den långsiktiga lösningen i Järbo. Prognos 2016 Vi fortsätter optimera driften i Hedåsen och planerar att genomföra en upphandling på den långsiktiga lösningen under hösten. Med anledning av fördyring av behandlingen har 18 (36)
styrelsen beslutat höja slam/fett-taxan inför 2017. 2.4.13 Insamlingsansvar tidningar och förpackningar Förutsättningar 2016 Drivs som Uppdrag Start 2016 Slut 2017 Investering - Beräknad kostnad Intern personal Resurser 20 dagar Uppdragsledare GÅ Per Sundström Mål 2016 Att i slutet av året ha uppnått samsyn med styrelsen kring strategiska vägval för insamlingsansvaret för tidningar och förpackningar. Resultatmål 2020 Andelen material som återanvänds och återvinns ökar i och med att vi förflyttar avfallet uppåt i trappan. Övergripande mål Ta tillvara avfall som resurs. Avstämning T2 Regeringens utredning kring det kommunala ansvaret kom i mars. Det har visat sig att ett eventuellt förverkligande av kommunalt insamlingsansvar kräver lagändringar. Det betyder att nuvarande insamlingssystem gäller tillsvidare och att ett kommunalt insamlingsansvar bedöms kunna bli verklighet tidigast 2020. Prognos 2016 Vi ser inte att det kommer ske någon aktivitet kring detta under hösten. 2.4.14 Biogasprojektet Förutsättningar 2016 Drivs som Projekt Start 2014-01-01 Slut 2017-06-30 Investeringar Ligger i Gästrike Ekogas AB Beräknad kostnad 300 tkr + intern personal Resurser 230 dagar Projektledare Extern Mål 2016 Projektmål 2016 Bioplastpåsar ska vara utfasade vid årsskiftet 2016/2017. Godkännande för insamlingssystem klart årsskifte 2016/2017. Avsättning för biogödsel klart sommar 2016. 19 (36)
Resultatmål 2020 Övergripande mål Avstämning T2 Prognos 2016 Plan för prioriterade kunder kopplat till substratmängder klar maj 2016. Senast år 2020 ska minst 80 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Ta till vara avfall som resurs På grund av överklagan kring upphandlingen försenades projektet ca 6 månader, men i april/maj blev det klart att kammarrätten inte beviljar prövningstillstånd för den part som överklagat. Avtal tecknades 2 maj för byggnation av torrötningsanläggning, och bygget startade i juli. Anläggningen planeras vara tekniskt färdig i april 2017 och kunna tas i drift september 2017. På grund av förseningen är bioplastpåsar sannolikt utfasade först halvåret 2017 och avsättning för biogödsel klart först vår 2017. Det är även viktigt att arbeta aktivt med avsättningen av biogas. 2.4.15 Avfall Sveriges årsmöte 2016 Förutsättningar 2016 Drivs som Uppdrag Start Pågående Slut 2016-06-30 Investeringar - Beräknad kostnad 800 tkr + intern personal Resurser 50 dagar Projektledare Britt-Marie Berglund Mål 2016 Att arrangera det mest minnesvärda årsmötet hittills genom att Säkra avfallsminimering Optimera återvinningsmöjligheterna Koppla på beteendeanalys och nudging Resultatmål 2020 - Övergripande mål God relation med våra kunder och vår omvärld Avstämning T2 Det planerade årsmötet genomfördes 31 maj-1 juni. Vårt arbete har omfattat planering och projektledning för de delar av årsmötet vi ansvarat för. Vi inrättade även ett jubileumspris med anledning av Gästrike återvinnare 15 år, som delades ut på årsmötet. Avfall Sveriges utvärdering visar att deltagarna var mycket nöjda med årsmötet, utställningsområdet, lokalerna och maten. Studiebesöken och den avslutande middagen fick också väldigt bra 20 (36)
Prognos 2016 betyg. Tillsammans med Avfall Sverige nådde vi målen genom exempelvis en app med hålltider och program, som minimerade avfallet, en fungerande återvinning, samt föreläsningar om nudging. Aktiviteten höll under budget. Aktiviteten är nu avslutad. 21 (36)
2.5 Övriga händelser och aktiviteter Nedan följer ett urval av händelser och aktiviteter under perioden januari till augusti. Håll Gävle rent Tillsammans med Gävle kommun har Gästrike återvinnare startat upp ett projekt för att förebygga nedskräpning. Under våren har vi anställt en projektledare som började den 1 april. Efter omvärldsbevakning och research har styrgruppen nu formulerat en beställning och tillsatt en projektgrupp. Detta är första gången Gästrike återvinnare och medlemskommunerna har ett så tätt organisatoriskt och operativt samarbete och vi ser fram emot utvecklingen av detta projekt. Förhoppningsvis kommer övriga medlemskommuner också att vilja ansluta till arbetet 2017. (Se avsnitt 3.4 för finansiering). Matakuten Efterfrågan på matakutens verksamhet är stor och antalet givare ökar. För att säkra den fortsatta utvecklingen av verksamheten bildades under våren den ideella föreningen Matakuten, efter en gedigen förstudie för att få fram den bästa lösningen. I styrelsen finns representanter från handel, näringsliv, social hjälpverksamhet och kommunal verksamhet. Matakuten är därmed inte längre en del av Gästrike återvinnare, vi är istället samarbetspartner och stöttar föreningen med vår kompetens. Samverkan Hälsingland Ett samverkansprojekt pågår mellan Gästrike återvinnare och hälsingekommunerna Bollnäs och Ovanåker genom Bollnäs energi och BORAB. Det handlar om att utreda ett möjligt framtida samarbete kring behandling av hushållsavfall, med fokus på att matavfall från Hälsingland kan skickas till biogasanläggningen i Forsbacka och om brännbart avfall från vår region kan skickas till förbränningsanläggningen i Bollnäs. Siktet är inställt på att landa i ett upplägg till driftstart av biogasanläggningen i september 2017. Gästrike återvinnare en av de 100 mest spännande offentliga arbetsgivarna Gästrike återvinnare blev glädjande nog nominerade till Sveriges främsta offentliga arbetsgivare under våren. Det resulterade i att vi nu finns med på Karriärföretagens lista över Sveriges 100 mest spännande offentliga arbetsgivare i offentlig sektor. Digitaliserad kundservice Vårt utvecklingsarbete på kundservice med införande av nya verksamhetssystem och uppdaterade processer och arbetsflöden visar fortsatt goda resultat. Under perioden har vi bland annat färdigställt och implementerat processen från order till fakturering, en huvudprocess som skapar ett mer säkerställt och effektivt arbete från kund till utförande och slutfakturering. Vi ser bättre resultat och fler måluppfyllelser tack vare processarbetet, vi ser också ett ökat samarbete mellan drift och kontor. Resurser Ledningsgruppen har under vår och sommar gjort ett större arbete med att identifiera våra behov av förstärkningar inom organisationen och hur vi kan lösa det. Förslag finns nu framme på hur vi internt kan omfördela arbetsuppgifter, interna rekryteringar och externa rekryteringar. 22 (36)
3 Finansiell analys Den finansiella analysen presenterar periodens bokslut och prognos för förbundet och koncernen Gästrike återvinnare (föregående års resultat inom parentes). Samma redovisningsredovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts i delårsrapporten som i den senaste årsredovisningen. 3.1 Koncernen Gästrike återvinnare Gästrike återvinnare är en koncern med kommunalförbundet Gästrike återvinnare som moderbolag. Gästrike återvinnare äger sedan hösten 2013 holdingbolaget GÅ Tillsammans AB, till 100 %. I juni 2014 förvärvade förbundet även 51 % av aktierna i Gästrike Ekogas AB (resterande 49 % av andelarna i Gästrike Ekogas AB ägs av Gävle Energi AB). Det av Gästrike återvinnare helägda bolaget GÅ Tillsammans AB äger i sin tur GÅ Utveckling AB samt GÅFAB Fastighets AB. Dessa två bolag ägdes tidigare av förbundet, men under 2013 beslutades det att göra om koncernstrukturen. GÅ Utveckling AB äger i sin tur 9,875 % av andelarna i Gästrike Avfallshantering AB (GAAB), där huvudägaren är Sita Sverige AB med drygt 90 % ägande. Under 2016 har diskussioner förts med det kommunala fastighetsbolaget Gavlefastigheter Gävle Kommun AB om att sälja GÅFAB Fastighets AB. Inriktningen är att försäljningen ska ha genomförts innan årsskiftet. Syftet med försäljningen är bland annat att överlämna fastighetsbeståndet och fastighetsskötseln på en professionell aktör, som samtidigt tillämpar samma hyresstrategi som Gästrike återvinnare-koncernen gör idag. I prognosen har vi inte tagit med effekterna av en eventuell försäljning utan utgår från antagandet om att verksamheten bedrivs som vanligt. Det ekonomiska utfallet av en försäljning är inte helt fastlagda vid tidpunkten för T2, men affären är till ekonomisk fördel för förbundet och de avvikelser som kan uppstå av försäljningen är positiva för förbundets långsiktiga ekonomi. 23 (36)
3.2 Koncernens resultat Koncernens resultat uppgår till -982 (1 934 tkr), vilket är ett betydligt lägre resultat än förbundets som uppgår till 2 991 tkr (3 812 tkr). Att resultatet för koncernen är lägre beror på att Gästrike Ekogas AB totalt gör ett negativt resultat uppgående till -5 809 tkr (-2 066 tkr) (Gästrike återvinnares andel av resultatet är 51 %) för perioden, samt att även GÅ Tillsammans-koncernen har ett negativt resultat uppgående till -1 011 tkr (-824) tkr. I prognosen uppgår koncernens resultat till -2 700 tkr, varav Gästrike Ekogas AB prognos är 9 165 tkr och Gästrike återvinnare tar upp 51 % av förlusten i koncernen. Därtill kommer GÅ Tillsammans koncernen som prognostiserar en förlust med 1 000 tkr. GÅFAB Fastighets AB äger Sörby Urfjäll 29:2 där Gästrike återvinnare bedriver sin verksamhet i Gävle. GÅFABs verksamhet har under de första åtta månaderna 2016 endast bestått i att hyra ut och förvalta lokaler till Gästrike återvinnare. Gå Utveckling ABs verksamhet har under de första åtta månaderna 2016 bland annat bestått av ett fortsatt engagemang i intresseföreningen Biogas mitt, samt att ha det fortsatta ansvaret för metallhydroxiddeponin i Forsbacka. I Gästrike Ekogas AB är nu projektet med att bygga en ny biogasanläggning Forsbacka Biogas i full gång. Mullbacka komposteringsanläggning stängdes ner under våren 2016 och under byggtiden fram till maj 2017 kommer matavfallet att behandlas i Linköping. Ägarna till Gästrike Ekogas AB har genomfört ett ägartillskott på totalt 26 MSEK i syfte att finansiera Forsbacka Biogas. Bolaget kommer under 2016 och 2017 ta upp lån för totalt 120 MSEK samt bidrag från Energimyndigheten på 26,16 MSEK och från Naturvårdsverket på 6,62 MSEK. Verksamheten går planerat med förlust under projekttiden, men när Forsbacka Biogas är i full drift kommer bolaget bli lönsamt. Övrig verksamhet med dels produktion av biogas på Duvbackens reningsverk i Gävle samt försäljning av fordonsgas på Sörby Urfjäll har gått enligt plan under året. 3.3 Förbundets resultat Utfall janaug. 2016 samhet Kärnverk- Kommersiella Avvikelse mot prognos 1 Avvikelse mot budget Utfall janaug. 2015 Budget 2016 Periodens resultat för förbundet uppgick till 2 991 tkr (3 812 tkr) vilket är ett något lägre resultat än vid samma period föregående år. Resultatet för den taxefinansierade delen av verksamheten, som består av insamling av hushållsavfall samt återvinningscentralerna uppgår till 413 tkr (3 163 tkr), vilket är något sämre än budgeterade 2 272 tkr. Prognos 1 2016 Prognos 2 2016 Årets resultat 2 991 413 2 578 476-1 344 3 812 5 771 4 300 3 200 2 809 TG 4 2,4 % 0,4 % 11,4 % 0,4 % -1,2 % 3,2 % 3,2 % 2,3 % 1,7 % 1,6 % Utfall 2015 24 (36)
Resultatet i den kommersiella verksamheten som består av åkeriverksamhet och internationella relationer uppgår till 2 578 tkr (648 tkr) och visar ett bättre resultat än både budget och föregående år. Åkeriverksamheten visar ett resultat per augusti på 2 186 tkr (1 064 tkr) och årsprognosen bedöms till 3 300 tkr. Åkeriet har högre omsättning men något sämre bruttoresultat än föregående år, detta bland annat beroende på de ökade kostnaderna för behandling av osorterat avfall som har ökat i volym. Åkeriverksamhetens resultat överträffar trots detta den relativt tuffa budgeten med 127 tkr. Resultatet från internationella relationer har varit blygsamt de två första tertialen under året, men det finns planer och uppslag framåt. Trots det är prognosen en förlust på ca -230 tkr. Under perioden har vi startat ett treårigt nedskräpningsprojekt, och förbundet har för detta intäkter uppgående till 867 tkr för perioden. Dessa intäkter ska täcka de kostnader som förbundet har kopplade till projektet. Prognosen är att projektet gör ett överskott på 612 tkr i år, men kommer att behövas under de kommande två åren då projektet går in i mer intensiv fas. Prognosen för hela förbundet bedöms till 3 200 tkr och visar att vi inte kommer att komma i nivå med budgeten på 5 771 tkr. Resultatmarginalen bedöms till 1,7 % och når inte upp till målet på minst 3,0 %. 3.4 Totala intäkter Utfall jan-aug. 2016 Kärnverksamhet Kommersiella Avvikelse mot prognos 1 Avvikelse mot budget Utfall janaug. 2015 Budget 2016 Prognos 1 2016 Prognos 2 2016 Utfall 2015 Intäkter 124 288 101 692 22 596 1 520 3 250 120 350 181 083 185 100 186 582 180 147 - Taxeintäkter 91 308 91 308 309 523 88 065 136 118 136 239 136 728 131 895 - Verksamhetsintäkter 30 496 9 657 20 839 170 1 030 30 128 43 785 46 441 46 237 44 753 - Sidointäkter 2 484 728 1 756 1 041 1 697 2 158 1 180 2 420 3 616 3 499 Intäkterna fortsätter att öka, och uppgår totalt till 124 288 tkr (120 350 tkr) för perioden. Såväl taxe-, verksamhets- som sidointäkter har ökat jämfört med samma period förra året. Ökningen av taxeintäkterna beror på taxeökningen på hushållssidan (i snitt ca 4 %) som trädde i kraft den 1 januari 2016. Ökningen av verksamhetsintäkterna och sidointäkterna är också positiva. Främsta anledningarna är att metallpriset har stigit under året och att åkeriverksamheten går bra överlag och då främst uthyrningen av tillfälliga containrar som har haft högre frekvens än planerat. Under året har vi påbörjat ett nytt treårigt nedskräpningsprojekt med extern finansiering på 1 300 tkr år 2016 som inte var med i budget. (Tanken är att projektet ska finansieras enligt självkostnadsprincipen). Prognosen på helår visar att intäkterna kommer att uppgå till 186 582 tkr, vilket är 5 499 tkr bättre än budgeterat (3,0 %). 25 (36)
3.4.1 Taxefinansierande verksamhetens intäkter Intäkterna från den taxefinansierade delen av verksamheten uppgår till 101 692 tkr (98 828 tkr), och utgör 82 % av förbundets totala intäkter. Intäkterna är totalt 1 393 tkr högre än budget. Taxeintäkterna uppgår totalt till 91 308 tkr (88 065 tkr), vilket är 523 tkr över budget. Prognosen beräknas uppgå till 136 728 tkr vid året slut, varav grundavgifterna utgör 57 207 tkr och hämtningsavgifterna 79 521 tkr. Taxeökningen på grundavgifterna var med i budgeten, och här följer utfallet budgeten väl. Intäkterna för slam är däremot något högre än budget. Detta beror delvis på att strukturen för slamtaxan ändrades inför 2016, vilket gjorde det svårt att lägga en exakt budget, men även att volymerna har ökat. Verksamhetsintäkterna är högre än budget, men något lägre än föregående år. De största svängningarna beror på skrotprisernas fluktuationer. Inför 2016 beräknades skrotpriserna sjunka och vi lade budget efter det. Dock har priserna hållit sig på en högre nivå än beräknat, vilket har genererat högre intäkter än budgeterat. Återvinningscentralernas intäkter uppgår till 6 700 tkr (6 870 tkr) och är 1 152 tkr högre än de budgeterade intäkterna. Förklaringen ligger främst i de ökade skrotpriserna, men även företagskorten har ett något bättre utfall än budgeterat. Den nya årsprognosen är bedömd till 9 788 tkr, vilket är 1 612 tkr högre än budget, vilket främst beror på samma anledningar som förklaras i stycket ovan. 3.4.2 Kommersiella verksamhetens intäkter 201601-201608 Avvikelse Avvikelse Utfall Budget Prognos 1 Prognos 1 Budget Utfall Fg År Budget Prognos 1 Prognos 2 Utfall Fg År Intäkter 22 596 20 739 21 593 1 002 1 857 21 522 30 750 33 354 33 877 33 132 - Verksamhetsintäkter 20 839 20 712 20 590 249 127 19 952 30 710 31 599 31 398 30 628 - Sidointäkter 1 756 27 1 003 753 1 729 1 570 40 1 755 2 479 2 503 Intäkterna för den kommersiella verksamheten uppgår till 22 596 tkr (21 522 tkr). Helårsprognosen landar på 33 877 tkr och har då ökat med 3 127 tkr jämfört med budget. 201601-201608 Avvikelse Avvikelse Utfall Budget Prognos 1 Prognos 1 Budget Utfall Fg År Budget Prognos 1 Prognos 2 Utfall Fg År Intäkter 21 547 20 172 20 506 1 041 1 375 18 866 29 900 31 330 32 117 29 556 - Verksamhetsintäkter 20 774 20 145 20 326 448 628 18 837 29 860 31 125 31 323 29 501 - Sidointäkter 773 27 180 593 747 28 40 205 793 54 På åkerisidan är intäkterna per augusti 21 547 tkr (18 866 tkr) vilket är 1 375 tkr högre än budget. De allra flesta produkter har gått lite bättre än förväntat, men det som sticker ut mest är uthyrningen av tillfälliga containrar som ligger ca 300 tkr över budget. Även intäkterna för glas är bättre än budgeterat, det beror delvis på det nya avtal som började gälla våren 2015, men även på att volymerna har varit större än beräknat. 26 (36)
Även bilar, som har varit helt avskrivna, har sålts under året, och dessa har genererat intäkter uppgående till drygt 600 tkr. På helår bedöms prognosen uppgå till 32 117 tkr och överstiga budgeten med 2 217 tkr (7,4 % ökning). 201601-201608 Avvikelse Avvikelse Utfall Budget Prognos 1 Prognos 1 Budget Utfall Fg År Budget Prognos 1 Prognos 2 Utfall Fg År Intäkter 1 048 567 1 087-39 482 2 656 850 2 024 1 760 3 576 Kunskaps-/rådgivningstjänster inom avfallshantering har en omsättning per augusti på 1 048 tkr (2 656 tkr), men då utgör 867 tkr intäkter för Nedskräpningsprojektet. Helårsprognosen uppgår till 1 760 tkr, vilket är en ökning med 910 tkr jämfört med budget. Den ökade omsättningen är kopplad till nedskräpningsprojektet som inte var klart när budgeten lades. 3.5 Produktionskostnader Avvikelse Avvikelse Utfall jan-aug. Kärnverksamheiella prognos 1 budget aug. 2015 2016 2016 2016 2015 Kommers- mot mot Utfall jan- Budget Prognos 1 Prognos 2 Utfall 2016 Produktionskostnader -30 059-27 442-2 617-824 -1 600-29 661-43 062-45 100-45 880-45 455 Produktionskostnaderna består av inköp av material för produktion, behandlingskostnader och entreprenadkostnader och uppgår till 30 059 tkr (29 661 tkr), vilket inte är så stor skillnad jämfört med motsvarande period föregående år, men 1 600 tkr högre än de budgeterade produktionskostnaderna. Produktionskostnaderna är direkt kopplade till produktionen och driftsintäkterna. Under 2016 har förbundets intäkter varit högre än budgeterat, då ökar även produktionskostnaderna och, som i detta fall, specifikt kostnaderna för behandling och transporter. Behandlingskostnaderna är 1 109 tkr högre än budget, och kostnaden för transporter på entreprenad är 299 tkr högre än budgeterat. Framför allt är det kostnader för slam och fett som har ökat, vilket beror på att förbundet har en tillfällig behandlingsanläggning som tyvärr dras med högre kostnader än beräknat. En del av kostnaderna är kopplade till högre volymer och då har vi även intäkter. Tyvärr täcker de ökade intäkterna för slam och fett inte våra ökade kostnader och inför 2017 har vi aviserat taxeökningar. Hos återvinningscentralerna (ÅVC) är produktionskostnaderna något lägre än budget. Det som sticker ut mest är att inflödet av farligt avfall har minskat jämfört med tidigare år, samt att det är minskade deponimängder. Prognosen bedöms till 45 880 tkr, vilket är 2 818 tkr i högre kostnader än budget. Av den kostnadsökningen kan 1 897 tkr hänföras till slam och fett. Övriga stora förändringar är t.ex. utfasning av bioplastpåsar 444 tkr där vi behöver köpa in flera pappershållare. Behandling av restavfall beräknas öka med 351 tkr, vilket beror på ökade volymer. Återvinningscentralerna minskar sina produktionskostnader, vilket är glädjande, bättre utsortering är främsta anledningen. Åkeriverksamheten 27 (36)
förväntas ha ökade produktionskostnader med 539 tkr, vilket beror på ökad försäljning och därmed även ökade behandlingsvolymer. 3.6 Övriga verksamhetskostnader Avvikelse Avvikelse Utfall jan-aug. Kärnverksamheiella prognos 1 budget aug. 2015 2016 2016 2016 2015 Kommers- mot mot Utfall jan- Budget Prognos 1 Prognos 2 Utfall 2016 Övriga kostnader -32 350-25 554-6 797-333 -2 216-29 358-45 190-48 901-50 972-45 855 Övriga verksamhetskostnader består bland annat av lokalkostnader, driftskostnader, fordonskostnader, IT-, kommunikations-, och konsultkostnader, samt försäkrings och informationskostnader. Dessa kostnader uppgår totalt till 32 350 tkr (29 358 tkr), vilket är högre än vid samma period föregående och något över budget. Prognosen för helår bedöms till 50 972 tkr, en ökning med 5 782 tkr mot budget och 2 071 tkr mot prognos 1. Avvikelserna mellan utfall och budget och prognos varierar självfallet då så många olika typer av kostnader inryms. De största avvikelserna nämns nedan. Kostnaderna för reparationer av fordon har dragit iväg både i jämförelse med budget och prognos, detta beror delvis på att antalet reparationer har varit fler än beräknat, men även på att en sopbil har haft ett motorhaveri där hela motorn måste bytas ut. Denna oförutsebara händelse kostade förbundet 399 tkr, vilket gör att kostnadsposten drar iväg. Motorerna är inte försäkrade på det viset att kostnaden för ett haveri täcks pga. att premien, men framför allt självrisken, är mycket hög för denna typ av försäkring. Det är även mycket ovanligt att ett totalt haveri uppstår. Totalt är fordonskostnaderna 1 907 tkr högre än budget och 1 640 tkr av totalen är kopplade till reparationer och underhåll. Det är olyckligt när flera större incidenter händer samtidigt och det är inget vi räknar med i budgetarbetet. Mot budgeten är även driftskostnaderna för fastigheterna högre, det beror delvis på att vi har ökade kostnader för slamanläggningen i Hedåsen, ökade driftskostnader för fastigheten på Sörby Urfjäll med höjd vattentaxa, samt el, värme och fastighetsservice. För fastighetsservice har förbundet under våren 2016 tecknat ett nytt avtal med Gavlefastigheter Gävle Kommun AB. Under hösten behöver underhåll av markanläggningen på ÅVC Gävle göras med ca 250 tkr. Även internhyran mot GÅFAB Fastighets AB har höjts med anledning av att dotterbolaget har tappade externa hyresintäkter. Dessa ökade kostnader har beaktats i prognosen, och differensen mot budget är 1 462 tkr. Merparten av de här kostnadsökningarna har vi åtgärder för eller är av engångskaraktär, så att de inte ska behöva uppstå nästa år. Drivmedelskostnaden är en av de tyngsta enskilda kostnaderna under övriga kostnader, och uppgår till 4 683 tkr. De ligger per tertial två 262 tkr under budget, och korrigeras i prognosen. Från och med mars 2016 kör sopbilarna fossilfritt! Kostnaderna för däck är som oftast vid denna period på året, lägre än budget. De flesta inköp av däck görs dock kring november, så förväntan är att kostnaderna kommer att nå upp till budget vid årets slut. 28 (36)
Under de två första tertialen har satsningar på den nya hemsidan fortsatt att göras (den är nu färdigställd till ca 60 %), samt att satsningar på nya, digitala kanaler pågår. Detta för att ge mer fokus på kommunikation och fler möjligheter att nå våra medborgare och kunder. Detta har medfört att kostnaderna för digital produktion har överstigit budget (med 182 tkr), samtidigt som kostnaderna för analoga produktioner är lägre. Även kostnaderna för externa trycksaker är högre än budget (358 tkr), vilket beror på att nya dekaler och liknande för kärl och miljörum har behövts köpas in, något som inte hade beaktats i samband med budgetarbetet. Kostnaden för IT-tjänster är 210 tkr högre än budget, vilket beror på att Gävle kommuns IT-avdelning har höjt priserna på sina tjänster inför 2016, något som inte var känt när budgeten lades. Kostnaderna för service- och medlemsavgifter är även de något högre än budgeterat och beror på avgiftshöjningar som inte var aviserade vid budgetarbetet. Här inryms bland annat kostnader till Inköp Gävleborg, KFS, KFS Trygghetsfond, SKL och Avfall Sverige. Befarade kundförluster är också högre än budgeterat och här har vi tidigare utgått från fordringar som är äldre än 80 dagar, men gått över till en ny värdering enligt inkassobolagets värdering, som utgår från betalningsförmåga. Totalt är kundförlusterna 400 tkr över budget. Förbundet har inte samma påtryckningsmedel som VA-och el-sidan, som kan dra in sina tjänster. Vi måste hämta hushållsavfall även om kunderna inte betalar. Tillsynsavgifterna från myndigheter är ca 100 tkr högre än budget, vilket bl a beror på höjda tillsynsavgifter i både Gävle och Älvkarleby kommun. De höjda avgifterna beaktas i prognosen. 3.7 Personalkostnader Avvikelse Avvikelse Utfall jan-aug. Kärnverksamheiella prognos 1 budget aug. 2015 2016 2016 2016 2015 Kommers- mot mot Utfall jan- Budget Prognos 1 Prognos 2 Utfall 2016 Personalkostnader -48 968-39 247-9 722 164-1 736-47 943-70 946-71 770-71 949-71 504 Kostnaderna för personal de första två tertialen uppgår totalt till 48 968 tkr (47 943 tkr), vilket är något högre än budgeterat, men lägre än prognos 1. Senaste prognosen för helår bedöms uppgå till 71 949 tkr, vilket är 1 003 tkr högre än budgeterat. Interna variationer avseende avvikelser mot prognos och budget finns mellan de olika avdelningarna. Jämfört mot budget för perioden är avvikelsen -1 736 tkr, något som reglerades i både prognos 1 i maj (kostnaderna är 164 tkr lägre än prognos 1)och prognos 2 i september. Differensen mot budget är delvis en effekt av semesterlöneskulden som påverkar negativt med drygt 500 tkr, samt övertid och sjuklöner som tillsammans övertrasserar budgeten med ca 500 tkr. 29 (36)