Sammanfattning av lektion 4 och 5

Sammanfattning av lektion 4 och 5 Mörkernavigation Vi gick igenom förutsättningarna för mörkernavigation: 1. Fundera på om du skall gå under mörkret eller vänta tills det ljusnar 2. Var utvilad och ha i möjligaste mån mörka solglasögon hela dagen innan mörkernavigationen 3. Planera rutten du skall gå, så att du har alla: a. Kursben fullt dokumenterade med: i. Position för utgångspunken ii. Kursen du skall gå i kurs över grund KÖG, samt kompasskurs KK iii. Distansen för benet iv. Tänkt fart och då tänkt tid v. Positionen på benets avslutning. vi. Dokumentera vilka iakttagelser som hjälper di att gå benet: 1. Sjömärke som du bör kunna se i strålkastarljus, eller om de har eget ljus, och i vilken riktning och efter hur lång tid 2. Fyrsektor som du bör kunna se: a. Kan du se den direkt eller efter hur lång tid b. I vilken riktning, skall du gå mot eller med den, eller ser du den åt något annat håll? c. Vilken sektor d. Har du någon typ av uppfångare. Ö med relativt djupt, eller sjömärke, eller annat. Behöver du spana med strålkastare för att se den, och vad skall du göra när du ser den 3. Om du skall in i vit sektor, men ligger i annan sektor, så styr du båten så att din lanterna med samma färg som den sektor du ser, vänds mot fyren, då kommer du att komma till den vita sektorn. vii. Dokumentera på samma sätt, ben för ben fram tills du nått din destination viii. Rita in hela rutten i sjökortet med blyerts, och ha anteckningarna på ett papper ix. Har du en GPS-plotter, så lägg in alla positionerna i plottern som Way Points WP, och skapa en rutt av dem. x. Lägg samman sträckorna och beräkna totaltiden, totalförbrukningen baserad på en medelhastighet som bör ligga någon stans kring 5-9 knop, beroende på hur känt vattnet är och hur mycket du kan köra i fyrsektorledda kursben. xi. Beräkna distans och förbrukning till närmaste tankställe. xii. Lägg ihop den förbrukningen med den du räknat fram för mörkernavigationen och lägg på ca 20%. Baserat på om du skall gå den delen i mörker eller i dagsljus. Om det blåser starkt mot eller sidvind, lägg på ända upp till 50 % beroende på vindstyrka och båttyp. Baserat på om du skall gå den delen i mörker eller i dagsljus. Har du så mycket bränsle i tanken? Om inte, finns det något tankställe efter

mörkernavigations sträckan? Kommer den att vara öppen när du passerar? Om inte så får det nog bli en övernattning i väntan där eller på någon plats på vägen dit. xiii. Under mörker navigationen försök att: 1. Ha lanternorna tända 2. Dra ner all instrumentbelysning eller annan belysning i båten till ett minimum. För att minska bländningen 3. Håll dig i yttersta högra sidan av farleden 4. Jena aldrig i någon kursändring 5. Håll mycket god uppsikt, och be alla ombord att hjälpa till med det 6. Lys aldrig så att strålkastaren lyser på den egna båten, då det ger en bländning som kan vara i flera minuter. 7. Om nödvändigt, avskärma lanternor som också ger ljus på båten med något mörkt, så att du inte bländas, men låt inte avskärmningen inkräkta på ljusvinklarna. 8. Meddela någon om varifrån ni skall gå och vilken väg, samt hur lång tid ni beräknar, samt om när ni startar och när ni beräknas vara framme. 9. Om något händer som påverkar ankomsttid meddela igen. 10. Meddela när ni kommit fram, eller om ni planerat om till ny destination. Navigation i dimma Regel 1 undvik om det inte är absolut nödvändigt Om det är nödvändigt, eller om du under färd överraskas av dimma skall du ha gjort följande: 1. Planera den rutt du måste gå, baserat på låg fart, ca 4-6 knop 2. Försök planera rutten så att du kan gå utanför farleden, för att minska kollisionsrisk med yrkessjöfart. 3. Planera in uppfångare på vägen. Klippväggar, sjömärken eller annat, som du kan se och komma närma utan att riskera att gå på grund, eller utsätta er för annan fara. 4. Dokumentera hela rutten på samma sätt som nattnavigationen, med den skillnaden, att du har nästan inget stöd av fyrsektorer, ljus på sjömärken eller annat visuellt. 5. Se till att ni är utvilade. 6. Tänd lanternorna 7. Se till att ni har något att ge ljud med och ta fram det. (gasdriven tuta, klocka, kastrullock, etc) 8. Engagera alla ombord i att hålla uppsikt, samt lyssna och titta efter: a. andra fartyg i alla riktningar från båten b. lyssna om något fartyg verkar närma sig c. Eko från öar d. Ge ljud med jämna mellanrum och mer frekvent, om ni hör fartyg som närmar sig.

11. Gör samma beräkningar som i mörkernavigationen vad det gäller tid, och bränsleförbrukning xiv. Meddela någon om varifrån ni skall gå och vilken väg, samt hur lång tid ni beräknar, samt om när ni startar och när ni beräknas vara framme. xv. Om något händer som påverkar ankomsttid meddela igen. xvi. Meddela när ni kommit fram, eller om ni planerat om till ny destination. xvii. Meddela någon om varifrån ni skall gå och vilken väg, samt hur lång tid ni beräknar, samt om när ni startar och när ni beräknas vara framme. xviii. Om något händer som påverkar ankomsttid meddela igen. xix. Meddela när ni kommit fram, eller om ni planerat om till ny destination. Väjningsregler 4. Det är högertrafik på sjön a. Håll till höger b. Högerregeln gäller mellan motordrivna fartyg. c. Man väjer alltid för upphunnen båt.( Den som kör om väjer) Man räknas att vara upphinnande båt om man närmar sig en annan båt bakifrån inom akterlanternans ljusvinkel) 5. All nöjestrafik väjer för yrkestrafik 6. Motorfartyg väjer för segelfartyg. 7. Man väjer alltid för fartyg som har : a. Segelfartyg b. Fiske och trålarfartyg c. Mudderverk d. Arbetsbåtar som utför arbete i sjön e. Fartyg som hindras av sitt djupgående ( de kan inte gå längre ut åt sidan utan rik att gå på grund. Detta kan hända i trånga sund, och då är det bättre att ni om möjligt väntar med att gå in i sundet tills det fartyget passerat). f. Fartyg som är på väg, men inte gör fart genom vattnet. g. Ankarliggare 8. Segelbåt väjer för: a. Annan segelbåt som har vind in från styrbord (höger) b. Segelbåt som ligger i lä. ( Om du ligger högre i vind, i lovart väjer du, då du har säkrare vind och härmed säkrare kan göra väjningsmanövern. c. Segelbåt som inte är yrkesfartyg, räknas också som nöjesbåt och väjer för yrkestrafik. d. Man väjer alltid för fartyg som har : i. Fiske och trålarfartyg ii. Mudderverk iii. Arbetsbåtar som utför arbete i sjön iv. Fartyg som hindras av sitt djupgående ( de kan inte gå längre ut åt sidan utan rik att gå på grund. Detta kan hända i trånga sund, och då är det bättre att ni om möjligt väntar med att gå in i sundet tills det fartyget passerat). v. Fartyg som är på väg, men inte gör fart genom vattnet. vi. Ankarliggare

Förtöjning Vi gick igenom hur man manövrerar en båt när man skall lägga till i en hamn vid olika vind och utrymmessituationer. Se om det i båthanteringsdokumentationen. Vi diskuterade risken vid ilandstigning, eller för Hoppilandkallen. Vi sa att man hoppar inte iland utan kliver i lugn och ro. Det bästa sättet att lägga till, är att den som är skickligast fungerar som hopp i landkalle och den med lite mindre erfarenhet sköter det enklare, såsom styrning av båten, bromsning med ankarlinan. Det är den som står i fören och som skall hoppa iland, som bestämmer när och om man kan hoppa iland. Förberedelser inför tilläggning: 1. Studera sjökortet efter lämpliga ställen att lägga till. a. Studera vilken bottentyp, det är; sand, sten, dy, lera etc. Detta påverkar hur långt ut du måste lägga ankaret. Längre ut om det är sand. Är det hällbotten, så är det olämpligt att ankra. b. Är det stenbotten, så finns risk att ankaret fastnar. Fäst då en lina i extrahålet i ankarets nederdel. Med denna tamp kan du dra upp ankaret, genom att ankarflyna dras baklänges upp ut botten istället för att brytas upp. c. Om du måste lägga i stenbotten ha alltid en kniv tillgänglig för att kunna kapa tampen, om du inte får upp ankaret. 2. Förbered ankaret. a. Ankarlinan skall vara minst 5-7 ggr djupet där ankaret läggs. b. Se till att ankarlinan är fastgjord i både ankaret och att ändan är fastgjord i båten. c. Ta fram en skarvtamp, så att det är enkelt att skarva om det visat sig att du lagt ankaret för långt ut. d. Om du måste lägga om ankaret, Backa aldrig ut utan dra dig ut med ankarlinan. Skulle inte ankaret ha fäst, så du kan dra dig ut med det, så måste någon dra in ankartampen så att den inte hänger rakt ner och kan komma in i propellern, när ni backar ut för att lägga om ankaret. e. Sätt på upptagartamp om det är stenbotten. 3. Förbered för förtöjning mot land a. Se vad det finns att förtöja i:. i. Träd ii. Stenar iii. Förtöjningsöglor iv. Elstolpar v. Eller annat vi. Sprickor i berghäll 1. Här får du använda bergskilar b. Ta fram minst två långa förtöjningstampar, som skall nå fram och tillbaks från båten och till förtöjningsplatsen. c. Om nödvändigt ta fram bergskilar och slägga, (finns i bergkilssätt)

d. Om förtöjningstamparna kommer att ligga över klippor eller annat som nöter på tamparna, sätt på nötskydd. Kan köpas, eller göras av PEL plast rör. Om du inte har något nötskydd att sätta på, försök hitta en gren eller plankstump eller annat som du kan lägga mellan tampen och det som den kan nötas mot. En tjock plastkasse, en presennings bir, eller annat. e. Är det sidovind förbered att lägga ett spring från akterns lovartsida och snett lovart in till en fästpunkt i land. f. Ha alltid två förtöjningar i fören, men va 90 graders vinkel mellan dem, för att minska förens sidorörelse vid vind eller sjögång. g. Gör fast förtöjningstamparna i båten och dra dem ut, så att de inte går över mantåg, eller push pit. h. Om det är andra båtar där du skall lägga till, fendra alltid av din båt innan du går in ör att lägga till. i. Sätt på stegen i fören om inte förtöjningsklippan eller bryggan ligger i samma höjd som båtdäcket. j. Vid kommunikation med den som manövrerar båten, vänd dig om så ni hör varandra. k. Innan ni går in för att lägga till gör upp om hur ni skall kommunicera med varandra. i. Bestäm vilka handtecken som betyder 1. stopp, 2. grund till vänster 3. grund höger, 4. sväng till vänster 5. sväng höger, 6. Gå saktare. 7. Det går inte. l. Kom ihåg att ta det lugnt. m. När ni skall hoppa iland, försök att kliva på röda klippor om möjligt, då dessa inte är lika hala som de andra. Detta därför att röda klippor innehåller radioaktivitet, som dödar de hala algerna. n. Som sagt, det är den som står i fören som bestämmer om och när han/hon skall hoppa i land, men se till att ni är överens, så inte båten just vid hoppet eller klivet åker ut av någon anledning. o. När du då hoppar eller kliver på den sluttande klippan, kom ihåg att man alltid skall stå på den nedersta delen av foten, för att inte halka. Det som i utförsåkning stå på dalskidan. 4. Förtöj helst, så att tampen inte knyts i land utan knuts i båten, går iland runt förtöjningspunkten och åter till båten. Då är det enklare att lägga ut när ni behöver det. 5. När ni skall lägga ut: a. Dra er ut med ankarlinan, och inte med propellern, då ni i så fall kan få in ankarlinan i propellern. b. En står i fören och lossar först förtöjningstampen l lä, och drar in den. c. Lossa sedan lovartsförtöjningen men håll i den, så du kan ge efter i samma takt som båten dras ut. Härigenom kommer inte båten att blåsa på båtar eller annat. Om det

blåser hårt, ha då den lossade tampen via knapen, så du orkar att hålla emot avdriften av sidvinden. d. När du inte länger behöver hålla emot, dra snabbt in linan, så den inte kommer in i propellern, när ni vänder båten för att gå förut. e. Om det blåser hårt, kan man behöva både använda motorn och dra sig ut med ankarlinan, men då måste man ha någon avsatt för att säkra att ankarlinan aldrig slackar. f. Vi lärde oss också att genom att straffa en lina, får en mångdubbel dragkraft. Detta kan vara bra att använda när man måste sträcka upp en förtöjning i hårt väder. Straffa gör du genom att låta linan gå från förtöjningspunkten till båten och där igenom en knap, så att du kan spänna linan så mycket det går. Håll linan spänd på det sättet, och tag med andra handen tag i linan en bit ut från båten, och dra den rakt upp, kommer båten att dras in mot land. När du sedan snabbt släpper det draget och samtidigt sträcker upp linan med andra handen, har du flyttat båten en liten bit. Gör om denna manöver ett flertal gånger, tills du fått båten så nära land som du önskar. Mer väjningsregler Sedan kastade vi oss in i sjövägsreglerna, där vi kom fram till att det är högertrafik och att högerregeln gäller, förutom att fritidsbåt väjer för yrkestrafik och motorbåt väjer för segelbåt. Segelbåt är bara segelbåt så länge som den inte använder propellern för att driva båten. Motorbåt väjer för Segelbåt väjer för Yrkesfartyg väjer för är Båt som kommer från höger Segelbåt där vinden kommer in från höger Yrkesfartyg som kommer från höger Fiskefartyg som fiskar Tabellen läses från vänster till höger Upp hunnet fartyg Segelbåt som är lägre i vind Upphunnet yrkesfartyg Mudderverk Segelbåt Yrkestrafik Båt som hämmas av sitt djupgående Upphunnet fartyg, Segelskepp Fartyg på väg men inte gör fart genom vattnet Yrkesfartyg Fartyg hämmat av sitt djupgående Bogserbåt med släp Fartyg som hämmas av sitt djupgående Annat arbetsfartyg som utför arbete i sjön Minsvepare Vi lärde oss att risk för kollision förelåg om riktningen till ett annat fartyg om riktningen till det är konstant när vi rör oss genom vattnet. Sedan gick vi igenom Båtmanövrering. Hur man lägger till och lägger ut, samt hur man vänder ett fartyg funt sin egen axel.