Namnsättning i Håtuna, Frötunavägen

Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Sofie Lagerlöf, 08-58169000 2013-02-19 Dnr 2013-003009 1 Kultur- och fritidsnämnden Namnsättning i Håtuna, Frötunavägen Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att fastställa vägnamnet Frötunavägen. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har ett pågående uppdrag att namnsätta vägar och strategiska platser i kommunen. Förvaltningen föreslår följande vägnamn: Frötunavägen. Förslaget har skickats ut till hembygdsföreningarna och berörda fastighetsägare för synpunkter. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse 2013-02-19 Karta Frötuna Ärendet Förvaltningen strävar efter att i möjligaste mån använda för regionen unika namn samt anknyta till lokala verksamheter och till Upplands- Bro kommuns kulturhistoria. Frötuna gård är belägen söder om Tjusta by i den norra delen av Upplands-Bro kommun. Gården ligger på ett impediment omgiven av öppen jordbruksmark med mindre skogklädda höjder som bryter av i fonden. Ortnamnet Frötuna är av äldre ursprung inte minst märks det på de fornlämningar som omger gården. På flertalet av de impediment som omger gården finns gravfält från järnåldern samt hällristningar i form av skålgropar. Själva ortnamnet antyder att platsen fått namn efter den fornnordiska guden Frö. Efterleden tuna eller tun betyder från början gärdesgård men den dominerande betydelsen i nordiska språk är inhägnat område. Frötuna omnämns första gången 1311 (in frotunum) i de skriftliga källorna då Tomas från Frötuna är ett av vittnena till hur Katarina från Steninge överlåter gods och gård till biskopen Israel i Västerås på det att biskopen på bästa sätt må förvalta detta till förmån för hennes själs salighet. En areal avmätning från 1792 visar att Frötuna är ett rusthållarhem. En

2(2) rusthållare var den som var innehavare av ett hemman (rusthåll), vilket åtagit sig att sätta upp och underhålla ryttare med häst och utrustning. Enligt den gamla kartan är ett ryttartorp utritat vid platsen för dagens bebyggelse vid Lövåsen. Lövåsen har sannolikt fått sitt namn från de stora lövhagar som låg mellan Frötuna gård och Håtunavägen (väg 269). Barnperspektiv Ärendet om namnsättning i kommunen har ingen särskild påverkan på barn och ungdomars situation. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Bo Larsson Kultur- och fritidschef Bilagor: Karta Frötuna

Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Sofie Lagerlöf, 08-58169000 2013-02-19 Dnr 2013-003010 1 Kultur- och fritidsnämnden Namnsättning i Håtuna, Fäbodarna Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att fastställa gårdsnamnet Fäbodarna. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har ett pågående uppdrag att namnsätta vägar och strategiska platser i kommunen. Förvaltningen föreslår följande gårdsnamn: Fäbodarna. Förslaget har skickats ut till hembygdsföreningarna och berörda fastighetsägare för synpunkter. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse 2013-02-19 Karta Fäbodarna Ärendet Förvaltningen strävar efter att i möjligaste mån använda för regionen unika namn samt anknyta till lokala verksamheter och till Upplands- Bro kommuns kulturhistoria. Fäbodarna är belägen i den norra delen av Upplands-Bro kommun. Fastigheten ligger inbäddad i ett större skogslandskap tillhörande Håbo Häradsallmänning. De äldre fornlämningarna i området härrör främst från bronsåldern, och utgörs av stensättningar och rösen. Från nyare tid, 1700-1800-tal, finns ett flertal lämningar av äldre torpmiljöer vars läge fortfarande kan skönjas via de öppna åkerytorna i skogslandskapet. Torpmiljöerna är från tiden då torpare och egendomslösa hade rätt att ta upp en liten odlingslott på byns mark mot utbyte av dagsverken åt bönderna i byn. Vissa torp står kvar, men desto fler finns nu som lämningar i form av husgrunder, jordkällare och odlingsrösen i betes- och skogsmarker. En av dessa försvunna torp är Alpitan som låg ca 300 meter österut från Fäbodarna. Ortnamnet Fäbodarna har sannolikt fått sitt namn från fäboddrift som är drivning av boskap vid en fäbodvall, antingen i en skog eller vid ett fjäll. Boskapen fördes till vallar eller ängar en bra bit från, eller relativt nära, den

2(2) egentliga jordbruksbygden för att beta under sommaren. I det historiska jordbruket gick kreaturen på utmarken/skogen och det var inte ovanligt att socken- och häradsallmänningarna utnyttjades till bete. Fäbodsystemet levde kvar i Uppland till så sent som sekelskiftet 1900. Fäbodarna finns inte längre kvar, men kan ibland spåras som lämningar i form av grundstenar, källor och igenvuxna slåtterängar. Andra kan ha utvecklats till permanent bebyggelse och då berättar ofta ortnamn om den tidigare fäboddriften på platsen. Fäbodarna omnämns första gången 1715 i de skriftliga källorna. Från en areal avmätning 1901 över den intilliggande gården Gladåker finns en anteckning om det före detta militärbostället Fäbodarna. Och i en torpinventering över beståndet i kommunen gjord av Upplands-Bro kulturhistoriska förening återfinns uppgifter om att Fäbodarna var militärbostad från 1733. Något som stärker teorin ovan är ortnamnet Alpitan. Torpet Alpitan nämns första gången 1794 men namnet antyder att det ursprungligen är ett naturnamn d.v.s. namnet på en plats innan det blir ett bebyggelsenamn. Namnet innehåller ett dialektalt ord pita som betyder dal. Förleden tycks vara trädbeteckningen al, så namnet betyder alltså 'dalen där det växer al'. En ägomätningskarta från 1788 över Håbo Häradsallmänning visar området för Alpitan som en äng med tillhörande bebyggelse. I torpinventeringen är den första inflyttade registrerad år 1834. Detta skulle kunna betyda att Alpitan utgjorde en slåtter/fäboenhet de första åren innan det blev en torpenhet. Tillsammans med Fäbodarna har då Alpitan utgjort ett område i skogslandskapet för sommarbete/vistelse för kreatur med intilliggande slåtteräng. Barnperspektiv Ärendet om namnsättning i kommunen har ingen särskild påverkan på barn och ungdomars situation. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Bo Larsson Kultur- och fritidschef Bilagor: Karta Fäbodarna

Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Sofie Lagerlöf, 08-58169000 2013-02-21 Dnr 2013-003012 1 Kultur- och fritidsnämnden Namnsättning i Låssa, Leranvägen Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att fastställa vägnamnet: Leranvägen. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har ett pågående uppdrag att namnsätta vägar och strategiska platser i kommunen. Förvaltningen föreslår följande vägnamn: Leranvägen. Förslaget har skickats ut till hembygdsföreningarna och berörda fastighetsägare för synpunkter. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse 2013-02-21 Karta Leran Ärendet Förvaltningen strävar efter att i möjligaste mån använda för regionen unika namn samt anknyta till lokala verksamheter och till Upplands- Bro kommuns kulturhistoria. Torpet Leran är belägen söder om det stora fornlämningsområdet Rösarring i den västra delen av Upplands-Bro kommun. Fastigheten ligger inbäddad i brytningen mellan åkermark och skogsmark. Söder om torpet sträcker sig ett större skogsområde ner mot Lindormsnäs. Inom skogsområdet har en del täckarbeten bedrivits. Ortnamnet Leran verkar ha uppkommit genom en uppdelning av Sanda Bys ägor. Enskifteskartan över Sanda by 1810 visar byns utbredning ända ner till Lindormsnäs. Laga skifteskartan från 1910 visar fastigheterna Lera och Lindormsnäs som har samma utbredning som den förra kartan med skillnad att Sanda By nu utgör en separat enhet. En uppdelning av ursprungsfastigheten Sanda har alltså skett och upphovet till detta skulle kunna ha med en grosshandlare Krok att göra. Enligt Fornminnesregistret samt storkifteskartan över Sanda by från 1787 finns uppgifter om att ett tegelbruk skall ha legat på Tegeludden söder om Drakudden på Låssahalvön. Enligt Börje Sandén så skall

2(2) nämnda grosshandlare Krok år 1819 ha ansökt om en namnändring över delar av fastigheten Sanda by. Därigenom har fastighetsnamnen Lindormsnäs samt Lera(n) uppkommit, den senare troligen med anspelning på det gamla tegelbruket. Men det verkar inte ha varit det första namnet på torpet. I en anteckning från ortnamnsarkivet står det att torpet förut kallades Sanda 1 och på storkifteskartan från 1787 benämns torpet som Grindstugan. Detta troligen för att vägen till torpet från Sanda by fortsatte ner till Lindormsnäs gård. Torpnamnet Leran omnämns första gången 1825 i de skriftliga källorna vilket stämmer bra med tanke på ansökan år 1819. Fornlämningsområdet kring torpet Leran är mycket intressant, särskilt med tanke på närheten till det monumentala fornlämningskomplexet Rösaring. Kring torpet finns tre större gravfält som dateras till yngre järnåldern men ett av gravfälten har gravformer som tyder på äldre järnålder. I övrigt finns både boplatser och gravfält grupperade efter de äldre bebyggelsemönstren och som tillsammans ger en lång tillbakablick i historien, troligen ända ner till bronsålder. Barnperspektiv Ärendet om namnsättning i kommunen har ingen särskild påverkan på barn och ungdomars situation. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Bo Larsson Kultur- och fritidschef Bilagor: Karta Leran Kopia av beslut till: [Om kopia av beslutet ska sändas till fler använd Formatmallen Brödtext]

Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Sofie Lagerlöf, 08-58169000 2013-02-25 Dnr 2013-003013 1 Kultur- och fritidsnämnden Namnsättning i Kungsängen (Lejondalssjön), Holmen och Roligheten Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att fastställa gårdsnamnen: Holmen och Roligheten. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har ett pågående uppdrag att namnsätta vägar och strategiska platser i kommunen. Förvaltningen föreslår följande gårdsnamn: Holmen och Roligheten. Förslaget har skickats ut till hembygdsföreningarna och berörda fastighetsägare för synpunkter. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse 2013-02-25 Karta Lejondalssjön Ärendet Förvaltningen strävar efter att i möjligaste mån använda för regionen unika namn samt anknyta till lokala verksamheter och till Upplands- Bro kommuns kulturhistoria. Ön Holmen är belägen i den nordöstra delen av Lejondalssjön. Under 1700- talet var Holmen en riktig ö men har under senare århundrade vuxit ihop med fastlandet genom en smal landtunga i den södra delen av ön. De historiska kartorna visar att ön en gång kallats för Liljekonvaljeholmen (Häradsekonomiska kartan 1859-63) och från en ägomätningskarta från 1733 utgörs den södra delen av ön en äng troligen för sommarbete för Sjötorp torparens kreatur. På samma karta visas även en form av anläggning i vattnet som kan vara en hamnanläggning eller fast fiskeanordning. Under 1700- och 1800-talet ingick ön i Lerberga bys ägor. Ortnamnet Holmen förekommer i ortnamnsarkivet från 1958 och är ett relativt ungt namn sett i ortnamnsperspektiv. I övrigt har området få fornlämningar. Uppe på höjden söder om Holmen finns en hägnad samt stensträngar som tillsammans tolkats som ett hägnadssystem

2(2) för boskap. Rakt österut finns en skärvstenshög som brukar tolkas som boplatslämning och tillföras bronsåldern. Torpet Roligheten är belägen ca 1 km söder om det förra namnärendet på den östra sidan om Lejondalssjön. Fornlämningsbilden i området består av en såglämning och fördämning efter träindustri samt bebyggelselämningar efter torpet Svartviken. Roligheten ingick under delar av 1700-talet i Lejondals säteri som ägdes av Jacob Gripenstedt under sent 1700-tal. Ortnamnet Roligheten finns med på de äldre kartorna från 1702 tillsammans med torpet Paradiset som ligger något mer norrut från Roligheten. Vid den tiden verkar de båda torpen ligga under Tång by. Liten kuriosa är att den holmen som ligger rakt västerut från Paradiset idag kallad Brända holmen, då kallades Paradisholmen. Barnperspektiv Ärendet om namnsättning i kommunen har ingen särskild påverkan på barn och ungdomars situation. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Bo Larsson Kultur- och fritidschef Bilagor: Karta Lejondalssjön

Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Anna Sjunnesson, 0858169614 Datum Vår beteckning 2013-03-05 Dnr 2013-003016 1 Kultur- & fritidsnämnden Kvistaberg, vision Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar Framtagen vision för Kvistaberg där verksamhet och omfattning beskrivs, redovisad tidsplanering och inplanerad upphandling av entreprenör godkänns. Sammanfattning Utvecklingsarbetet för att skapa ett kultur- och naturcenter vid Kvistaberg startar med upphandling av entreprenör. Förvaltningens planerade upphandling av entreprenör för drift av verksamheten vid Kvistaberg genomförs. Successiv utveckling av verksamheten enligt Vision Kvistaberg under hösten 2013, fullt utbyggd 2015. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 5 mars 2013 Vision Kvistaberg Ärendet Kvistabergs stora kultur- och naturvärden gör området till en väl vald plats för allmänhetens rekreation och som besöksmål och stärker varumärket Upplands- Bro kommun enligt framtidsvisionen. Projektet ligger också i linje med de satsningar som görs på turism och mälarnära aktiviteter. De spektakulära observatoriekupolerna, ägda av Uppsala universitet, innebär möjligheter till kunskaps- och vetenskapshistorisk verksamhet. Föreningen Kvistabergs vänner kommer att fungera som referensgrupp under utvecklingsarbetet. Barnperspektiv Den planerade verksamheten vid Kvistaberg vänder sig framförallt till barn och ungdomar och deras familjer. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Bo Larsson Kultur- och fritidschef

Tillväxtkontoret Kultur och fritid Anna Sjunnesson Vision Kvistaberg Längst in i Kvistabergsviken ligger Kvistaberg. Det är en herrgårdsliknande byggnad från förra sekelskiftet, omramad av en vacker trädgård och flera uthus. I sluttningen ner mot Mälaren står gamla ekar där ljuset silar ner på stigen. Runt huset hittar du flera små sittplatser där den ursprunglige ägaren och tillika byggaren av huset, Nils Tamm, anlagt bersåer. Bakom huset, upp mot skogen, ligger tre kupoler som tillkom för att härbärgera de observatorier som Nils Tamm byggde för sina stjärnobservationer, det första redan 1920. Det tredje och största blev klart på 60- talet och användes då av Uppsala universitet för undervisning. Den astronomiska institutionen hade också studenter och professorer boende i huset under en period efter Nils Tamms död. Idag huserar arkitektkontoret Kvista på översta våningsplanet. Miljön vid Kvistaberg berättar om tider som flytt och har en verksamhet i tiden, helt i Nils Tamms anda. Kulturen Idag är Kvistaberg ett centrum för den lokala kulturen i kommunen. Där kan du se utställningar och prova på olika material i verkstaden. Du kan delta i observationsövningar tillsammans med Kvistabergs amatörastronomer och också höra intressanta föreläsningar i ämnet. Nils Tamms verksamhet var bred han var även konstnär och målade många vackra tavlor, varav flera hänger på Kvistaberg. De visas varje lördag av vår konstpedagog, tillsammans med den aktuella utställning som för tillfället hänger i galleriet. Den astronomiska utställningen visas också regelbundet i samband med föreläsningar och andra aktiviteter, av Kvistabergsastronomerna. Där visas också utställningar med bilder ur kommunens bildarkiv där du kan känna igen gamla platser och vänner från förr. Föreningen vår Hembygd i bild uppmuntrar dig som gillar att fotografera att dela med dig av dina bilder vid de arrangemang som föreningen anordnar. Konsten I huset har våra hantverkare och konstnärer verkstäder och ateljéer. De anordnar kurser i hantverk, men du kan också delta i våra populära skrivarkurser som genomförs på helger. Musiken På Kvistaberg kan du uppleva musik i alla former i ateljén står flygeln och där uppträder både lokala och gästande artister, i hallen på entréplanet ordnar vi mindre arrangemang i brasans sken med trubadurer och lokala förmågor. Kulturskolans elever uppträder ofta och gärna på Kvistaberg. Du kan också delta i våra kortkurser som anordnas helger och lov. Trädgården och naturen I trädgården kan du titta på de vackra blommorna, många fanns redan på Nils Tamms tid. Dem presenterar vi vid våra blomstervandringar. Visste du att liljan 196 81 Kungsängen Besök: Furuhällsplan 1 Telefon: 08-581 696 14 e-post: anna.sjunnesson@upplands-bro.se

Tillväxtkontoret Kultur och fritid Anna Sjunnesson gullfibbla blommar så långt norrut? Vi har också visningar av den vilda naturen utanför trädgården. Håll utkik efter Kvistabergs program, du hittar det säkrast under www.upplands-bro.se/turism/kvistaberg Varför inte gå med i trädgårdsföreningen och lära dig allt du behöver för att bli en god köksväxtodlare? Föreningen har aktiviteter året runt vintertid med planering och föreläsningar och krukväxtskötsel, sommarhalvåret tillbringar man mest i rabatterna. Äppelträdgården, som innehåller ett stort antal sorter, gamla och nya, ger oss möjlighet att bjuda på goda äppelpajer och äppelmust. Kanske kan du också öka på dina kunskaper om äpplets många andra goda sidor hos oss. Biodlarföreningen har regelbundet kurser i biodling och även barnvisningar då alla barn får se en äkta bidrottning. När du flanerat runt trädgården och tittat på våra utställningar vill du säkert dricka en kopp varm choklad med vispgrädde eller kanske en latte? Du hittar det du behöver i vårt trädgårdscafé som vintertid flyttar in i salongen med utsikt över sjön. I butiken hittar du lokalt hantverk och den härliga Kvistabergs-tvålen gjord av honung och äpple. Vi har grillplatser nere vid sjön för dig som vill grilla. Djuren I Stallet och i hagen utanför träffar du fåren och kaninerna. Har du tur är hönsen ute och letar mask. På Kvistaberg kan alla barn klappa djuren och om man går med i föreningen Kvistabergs Djurvänner kan man hjälpa till att sköta djuren. Hitta hit Hur hittar jag till detta underbara Kvistaberg? På vintern, när isen ligger och håller för skridskoåkare kan du hoppa av tåget i Kungsängen och följa strandlinjen västerut. När du passerat golfbanan vid Bro gård, är du nära Kvistaberg. Då svänger du in i viken, på den plogade banan, och åker ända fram till bryggan. Det är en tur på en timme, precis lagom för att ta en härlig fika och en titt på utställningarna. (Livet handlar ju inte bara om sport!) Den som inga skridskor har får hyra till självkostnadspris! Om du har tur ligger snön ute i markerna och då tar du skidorna på tåget och följer spåret till Kvistaberg. Förutom vackra omgivningar har du också stora åkområden i närheten, på golfbanorna och genom fina skogsområden. Pulkabacken ligger en bit in i trädgården och där finns pulkor och hjälmar för utlåning. Om du har en cykel och vill se något nytt kan du ta dig till Bro station med pendeln och därefter cykla de knappa 2 km fram till Kvistaberg. Kanske du tycker det är i kortaste laget för en cykelrunda och då fortsätter du till Rösaring där du passar på att se mer av våra spännande fornlämningsområden. Du kan också hyra cykel hos oss. Vi har fina cykelpaket med picknickkorg och karta som visar var du hittar kulturen. Att promenera från stationen passar ju alla som vill röra på sig det tar en kvart. Promenadvägen går utmed Bro kyrka och den fantastiska Assurs sten, rest av 196 81 Kungsängen Besök: Furuhällsplan 1 Telefon: 08-581 696 14 e-post: anna.sjunnesson@upplands-bro.se

Tillväxtkontoret Kultur och fritid Anna Sjunnesson Ginnlög på Vikingatiden. Längre fram passerar du Assurs hög. Du kan också följa Upplands-Broleden, kommunens egen vandringsled, som går förbi Kvistaberg och vidare mot Rösaring. Vill du gå lite längre tar du vägen över golfbanan vid Brogård, genom allén, fram till Fiskartorpet och därefter utmed stranden förbi Tegelhagen. Båttrafik Sommartid kan du ta båten till Kvistaberg. Regelbundna turer går från Kungsängens brygga, nära pendeltåg och Kungsängens centrum, utmed stränderna till Kvistaberg. Här har vi badstrand och kanotuthyrning. Kanske du vill lära dig paddla kajak eller bara ro en stund? Med egen båt kan du lägga till vid gästbryggan och vill du bo över kan du ta in på något av våra vandrarhem. Golfintresserad? Nära Kvistaberg finns flera fina golfbanor och varför inte dela upp sig alla kanske inte vill spela? Några kanske vill klappa djuren och fika medan resten av familjen golfar! Ja, på Kvistaberg hittar du många möjligheter till intressanta och givande fritidsaktiviteter. Välkommen! 196 81 Kungsängen Besök: Furuhällsplan 1 Telefon: 08-581 696 14 e-post: anna.sjunnesson@upplands-bro.se

Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Marianne Kramer-Eriksson, 08-58169085 Datum Vår beteckning 2013-02-28 Dnr 2013-003014 1 Kultur- & fritidsnämnden Föreningsbidrag 2013 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar Grundbidraget (x) till 70 kr/bidragsberättigad medlem. Aktivitetsbidraget (y) till 70 kr/aktivitetstillfälle. Förstärkta grundbidraget (z) till 80 tkr. Bidraget till pensionärsföreningarna till 110 kr/medlem. Godkänner i övrigt föreslagen fördelning av föreningsbidragen enligt sammanställning i förvaltningens tjänsteskrivelse 2013-02-28. Sammanfattning Det sammanlagda föreningsbidraget att fördela uppgår 2013 till 3 239 tkr, vilket är den samma som 2012. I nu gällande regler för föreningsbidragen fastslås att storleken på grund- (x), aktivitets- (y) och förstärkt grundbidrag (z) årligen ska fastställas av kultur- och fritidsnämnden. Därefter görs en fördelning mellan de olika normerade bidragen samt de riktade driftbidragen. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 28 februari 2013. Ärendet Föreningsbidragen består av två olika bidragstyper. Det finns dels de så kallade normbidragen - start, grund, aktivitets, ledarutbildning - dels driftbidragen. Normbidragen beviljas utifrån fastställda regler (fördelningsprinciper) som gäller för alla bidragsberättigade barn- och ungdomsföreningar. Dessutom utbetalas riktade driftbidrag till några få föreningar som anses vara i särskilt behov av stöd. Bland dessa föreningar finns några som inte är barn- och ungdomsföreningar, men som ändå anses vara i behov av kommunala bidrag. Flera av de föreningar som erhåller driftbidrag har fasta driftkostnader för egna lokaler/anläggningar. I förslaget till fördelning av bidragen uppgår normbidragen och särskilt stöd bidragen till 2 010 tkr och driftbidragen till 1 229 tkr.

2(3) Normbidrag Under senare år har det funnits utrymme i bidragsbudgeten att höja nivåerna för normbidragen, vilket gjordes 2010. Mot bakgrund av budgeten för föreningsbidrag 2013, föreslår förvaltningen att parametrar för normbidraget av grundbidraget (x) = 70 kr, aktivitetsbidraget (y) = 70 kr och förstärkta grundbidraget (z) = 80 tkr. I samråd med föreningslivet har förvaltningen bestämt att prioritera föreningsledarutbildning under 2013. Föreningarna kommer att erbjudas olika ledarutbildningar som förvaltningen i samverkan med studieförbund har för avsikt att bjuda in till på hemmaplan. Detta startades och genomfördes under hösten 2010 med 3 utbildningstillfällen. Under 2011 och 2012 fortsatte utbildningstillfällen med bra deltagarantal. Potten för ledarutbildning föreslås därför kvarstå med 160 tkr. Övriga bidrag Möjligheten till spontanidrott är viktig. Därför föreslås en fortsatt satsning på att skapa möjlighet för ungdomar som inte tillhör någon förening att nyttja främst sporthallar för olika aktiviteter. Detta sker genom samarbete med Ungdomens Hus/fritidsgårdarna eller någon förening. Det varit stor efterfrågan om fortsatt verksamhet. Även i år anslås 150 tkr för detta bidrag Sedan några år lämnas ett riktat stöd till lovaktiviteter. Detta har slagit väl ut och utökats de senaste åren. Även under 2013 kommer det att finnas möjlighet för föreningarna att söka särskilda bidrag till lovaktiviteter både vid sport- och höstlovet. Som tidigare år anslås 50 tkr för detta bidrag Stöd till barn och ungdomar med funktionshinder är en ny satsning. Föreningsledare kan få utbilda sig och få mer kunskaper om dessa barn och ungdomar för att bedriva meningsfull föreningsverksamhet. För bidraget anslås 30 tkr. För jämställdhets och integrationsbidraget anslås 100 tkr. Driftbidrag Driftbidragen är till största delen avsett som ett riktat stöd till föreningar med särskilda lokalkostnader. 2007 höjdes driftbidragen i syfte att utjämna den kommunala lokalsubventionen. Detta beslut ligger till grund vid fördelningen av årets driftbidrag. Bidraget till pensionärsföreningarna baseras på antalet medlemmar och föreslås vara 110 kr/medlem. De föreningar som erhåller drift bidrag 2013 är: Kungsängens Tennisklubb, Upplands-Bro Ryttarförening, Kungsängens Bågskytteklubb, Friluftsfrämjandet, Handikappförbundens samarbetsorgan i Järfälla/Upplands- Bro (HSO), Soldathemmet, Hembygdsföreningarna, Pensionärsföreningarna och Unga för Unga. Den definitiva fördelningen av driftbidragen kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen för 2013. I nedanstående sammanställning framgår förvaltningens förslag till fördelning av föreningsbidragen 2013 och även en jämförelse med föregående år. Förslaget utgår ifrån att storleken på grundbidraget (x) = 70 kr, aktivitetsbidraget (y) = 70 kr och förstärkta grundbidraget (z) = 80 tkr. Dessutom ett bidrag till pensionärsföreningarna på 110 kr/medlem.

3(3) Bidragsform Budget 2013 Budget 2012 Normbidrag Start 10 10 Grund 270 300 Aktivitet 900 900 Ledarutbildning 160 160 Förstärkt grund 240 240 Särskilt Stöd bidrag 100 100 Övriga bidrag Jämställdhets- /integrationsbidrag 100 100 Öppen sporthall 150 150 Lovbidrag 50 50 Barn/ungdom med funktionshinder 30 0 Summa 2010 2010 Driftbidrag Totalt 15 föreningar 1229 1229 TOTALT 3239 3239 Barnperspektiv Kultur- och fritidsnämndens bidrag vänder sig framförallt till barn- och ungdomsverksamhet vilket innebär att aktiviteter skapas och genomförs för barn och ungdomar. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Bo Larsson Kultur- och fritidschef G:\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2013 Kfn\Kfn 2013-03-19\06.01 Föreningsbidrag.doc / 1999-05-11

Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Marianne Kramer-Eriksson, 08-58169085 Datum Vår beteckning 2013-03-01 Dnr 2013-003015 1 Kultur- & fritidsnämnden Förstärkt grundbidrag 2013 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar Förstärkt grundbidrag beviljas för 2013 med 80 000 kr vardera till Bro IK, Kungsängens IF och Kungsängens SK. Upplands-Bro Ryttarförening har tidigare år uppfyllt kraven för ett förstärkt grundbidrag. 2011 uppfylldes inte kravet men föreningen gavs möjlighet att öka antalet aktiviteter under 2012. Föreningen har ej kunnat uppfylla detta krav till 2012 eller 2013, föreningen kommer att även detta år erhålla ett grundbidrag baserat på medlemsantalet. Sammanfattning Enligt kommunens regler för bidrag till föreningar utbetalas förstärkt grundbidrag till förening som närmast föregående verksamhetsår redovisat minst 300 aktiva medlemmar i åldern 3-20 år samt redovisat minst 1500 aktivitetstillfällen. I bidragsreglerna föreskrivs vidare att bidraget utgår efter nämndens prövning för ett år i taget. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 1 mars 2013. Ärendet De föreningar som inlämnat ansökan om förstärkt grundbidrag är Bro IK Kungsängens IF, Kungsängens SK och Upplands-Bro Ryttarförening. I nedanstående förteckning framgår antalet aktivitetstillfällen samt antalet aktiva medlemmar i åldern 3-20 år som dessa föreningar redovisat för 2011. Förening Aktiva 3-20 år Aktiviteter Bro IK 496 1672 Kungsängens IF 730 2429 Kungsängens SK 468 1625 U-B Ryttarförening 430 1213 Av dessa uppgifter framgår att Bro IK, Kungsängens IF och Kungsängens SK uppfyller de i bidragsreglerna angivna villkoren för förstärkt grundbidrag 2013.

2(2) Upplands-Bro Ryttarförening har redovisat 1213 aktivitetstillfällen för 2012. Detta innebär att Upplands-Bro Ryttarförening inte når upp till kravet på 1500 aktiviteter. 2011 uppfylldes inte kravet men föreningen gavs möjlighet att öka antalet aktiviteter under 2012. Föreningen har ej kunnat uppfylla detta krav till 2012. Förvaltningen föreslår att Upplands-Bro Ryttarförening erhåller grundbidrag 2013. Mot bakgrund av ovanstående föreslår förvaltningen att Bro IK, Kungsängens IF och Kungsängens SK erhåller förstärkt grundbidrag för 2013. Barnperspektiv Kultur- och fritidsnämndens bidrag vänder sig framförallt till barn- och ungdomsverksamhet vilket innebär att aktiviteter skapas och genomförs för barn och ungdomar. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Bo Larsson Kultur- och fritidschef