Arbetsmarknaden Befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna kommer att växa svagt under de närmaste åren. Mellan år 2003 och 2010 förväntas befolkningen i åldersgruppen 20-64 år öka med 125 000 personer. Hela tillväxten beräknas ske i åldersgrupperna 20-24 år och 60-64 år. I dessa åldrar är arbetskraftsdeltagandet lågt. I den åldersgrupp där arbetskraftsdeltagandet är som högst, 25-54 år, kommer befolkningen att vara i stort sett oförändrad under åren fram till år 2010. Hela befolkningstillväxten i åldrarna 20-64 år utgörs av utrikes födda. De utrikes födda har i dag en generellt sett lägre förvärvsfrekvens och en högre arbetslöshet än de som är födda i Sverige. Om befolkningstillväxten i de yrkesverksamma åldrarna ska resultera i mer än en marginell sysselsättningsökning så måste invandrarnas ställning på arbetsmarknaden stärkas. Mellan år 2003 och 2010 beräknas antalet förvärvsarbetande öka med cirka 90 000 personer, vilket motsvarar en tillväxt på 0,3 procent per år. Antalet förvärvsarbetande bedöms fortfarande år 2010 ligga cirka 150 000 lägre än under toppåret 1990, trots att folkmängden år 2010 i åldrarna 20-64 år beräknas bli 450 000 större än år 1990. Resultatet innebär vidare att antalet förvärvsarbetande år 2010 fortfarande skulle ligga drygt 200 000 lägre än regeringens sysselsättningsmål om att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år skall vara sysselsatt på den reguljära arbetsmarknaden. Sysselsättningstillväxten under de närmaste åren är relativt låg jämfört med den starka tillväxten under 1970- och 1980-talen. Arbetsmarknadens rekryteringsbehov är trots detta stort, och väntas dessutom öka, till följd av stora pensionsavgångar. Den långsiktiga strukturomvandlingen, som innebär en minskad sysselsättning inom industrin och inom jord- och skogsbruket och en ökad sysselsättning inom tjänstenäringarna, antas fortsätta. År 2010 väntas tre av fyra sysselsatta arbeta inom den privata eller offentliga tjänstesektorn. 85
Utvecklingen under de senaste åren Sysselsättningen fortfarande lägre än 1990 1990-talets sista år kännetecknades av en stark sysselsättningstillväxt. Mellan 1997 och 2001 ökade antalet sysselsatta med över 300 000 enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar. Den konjunkturavmattning som därpå följde medförde en minskad efterfrågan på arbetskraft. Under åren 2001-2003 låg antalet sysselsatta på i stort sett samma nivå, cirka 4,25 miljoner. Under vintern 2003/04 har antalet sysselsatta minskat. Antalet sysselsatta 1987-2003 inom olika delar av arbetsmarknaden, 16-64 år 2 000 000 1 800 000 1 600 000 Privata tjänster 1 400 000 1 200 000 Offentliga tjänster 1 000 000 800 000 Industri 600 000 400 000 200 000 0 Jord- och skogsbruk Byggverksamhet 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 Källa: Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) Trots den starka sysselsättningstillväxten i slutet av 1990-talet är den totala sysselsättningen fortfarande mycket lägre än under toppåret 1990. Endast drygt hälften av sysselsättningsnedgången på en halv miljon har återhämtats och antalet sysselsatta var år 2003 nästan 6 procent eller 250 000 lägre än år 1990. Andelen sysselsatta av befolkningen var väsentligt högre år 1990 än år 2003. År 1990 var 83,1 procent av befolkningen i åldersgruppen 16-64 år sysselsatt jämfört med 74,3 procent år 2003. I mitten av 1990-talet då arbetsmarknaden var som svagast var motsvarande andel endast 72 procent. 86
Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn, som hade en snabb tillväxt i slutet av 1990-talet, har varit i stort sett oförändrad sedan 2001. Däremot fortsätter antalet sysselsatta att öka inom den offentliga tjänstesektorn. Industrisysselsättningen liksom sysselsättningen inom jord- och skogsbruk har minskat kontinuerligt. Antalet sysselsatta inom byggverksamheten har ökat något sedan 1997 men är fortfarande mycket lägre än under toppåren i början av 1990-talet. Splittrad bild inom privat tjänstesektor Det rådande konjunkturläget inom privat tjänstesektor skiljer sig åt mellan de personliga tjänsterna (restaurang och service) samt handel, som har en viss sysselsättningstillväxt, och företagstjänsterna inklusive dataverksamheten vars sysselsättning har minskat under de senaste åren. Antalet sysselsatta inom privat tjänstesektor, 16-64 år 600 000 500 000 Parti- och detaljhandel 400 000 Företagstjänster 300 000 Personliga tjänster Kommunikation 200 000 100 000 Finansiell verksamhet Datakonsulter m.fl. 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) Den privata konsumtionen, som riktar sig mot de personliga tjänsterna och handeln, har ökat stadigt sedan mitten av 1990-talet. Detta beror delvis av en god inkomstutveckling för de svenska hushållen. Den reala disponibla inkomsten för samtliga hushåll ökade med 9 procent under perioden 1999-2002, enligt SCB:s inkomststatistik. Den positiva inkomstutvecklingen berodde på den starka sysselsättnings- 87
utvecklingen i slutet av 1990-talet samt skattesänkningar och reformer kombinerade med låg inflation. Den starkaste tillväxten av disponibel inkomst hade hushåll i åldersgruppen 25-54 år. De yngre hushållen samt pensionärshushållen hade väsentligt lägre inkomsttillväxt. Ökad sysselsättning inom utbildning och äldreomsorg Antalet sysselsatta inom utbildning och äldre- och handikappomsorg ökade med cirka 30 procent mellan bottenåret 1997 och år 2003. Sysselsättningen inom barnsomsorgen har minskat starkt under senare år i takt med att antalet barn i förskoleåldrarna har sjunkit samt på Antalet sysselsatta inom offentlig tjänstesektor, 16-64 år 600 000 500 000 Hälso- och sjukvård 400 000 Utbildning och FoU Äldreomsorg 300 000 Förvaltning 200 000 Barnomsorg 100 000 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Anm: Observera att de näringsgrenar som har förts till privata respektive offentliga tjänster har förts dit i sin helhet. Det innebär t.ex. att sjukvård och utbildning som drivs i privat regi här räknas till offentliga tjänster, se vidare bilaga 5. Källa: Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) grund av att en särskild skolform, förskoleklass, har inrättats för 6- åringarna. Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården minskade kraftigt i början av 1990-talet till följd av stora besparingar men har varit i stort sett oförändrat sedan 1997. I dag har såväl näringsgrenen utbildning som äldre- och handikappomsorg fler sysselsatta än hälsooch sjukvården. 88
Efter den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet medförde den starka återhämtningen 1998-2001 en gradvis förbättring av ekonomin för kommuner och landsting. Den stigande sysselsättningen innebar en real tillväxt av den kommunala skattebasen samtidigt som statsbidragen höjdes när de offentliga finanserna förbättrades. Denna förbättring av ekonomin upphörde under 2002. Dagens besvärliga ekonomiska läge inom kommuner och landsting förklaras delvis av konjunkturavmattningen som började år 2001 och som medförde en långsammare tillväxt av skatteunderlaget. De snäva ekonomiska ramarna sätter gränser för vad kommuner och landsting kan utföra av välfärdsuppdraget. 7 De sparåtgärder som nu vidtas i kommuner och landsting har medfört en lägre efterfrågan på arbetskraft. Den tidigare stora arbetskraftsbristen inom sektorn har därför mildrats något och har koncentrerats till främst några utbildningsgrupper inom vård och omsorg samt inom utbildningsväsendet. Ökad arbetslöshet Den öppna arbetslösheten har ökat sedan mitten av år 2002 på grund av ett allt högre arbetskraftsutbud samtidigt som efterfrågan på arbetskraft inte har ökat. En orsak till att arbetskraften har ökat under senare år är att antalet platser inom vuxenutbildningen har minskat. Bl.a. skedde en nedtrappning av Kunskapslyftet som upphörde som särskilt projekt den 31 december 2002. En annan orsak till den högre öppna arbetslösheten är minskade arbetsmarknadspolitiska åtgärder. År 2003 var andelen öppet arbetslösa i åldrarna 16-64 år i genomsnitt 4,9 procent av arbetskraften. Männen hade en högre arbetslöshet än kvinnorna, 5,3 respektive 4,4 procent. I dagsläget fattas 200 000 sysselsatta i förhållande till regeringens mål om att 80 procent av befolkningen i åldern 20-64 år ska vara sysselsatt på den reguljära arbetsmarknaden. Prognos till år 2010 Befolkningen i arbetsför ålder ökar fram till år 2010 Sveriges befolkning väntas öka med 290 000 personer mellan år 2003 och år 2010 enligt SCB:s befolkningsprognos från 2003, från 8 976 000 till 9 266 000 personer. Under samma period ökar befolkningen i åldrarna 20-64 år med 125 000 personer. Hela befolkningstillväxten i de yrkesverksamma åldrarna sker i åldersgrupperna 20-24 år och 60-64 7 Svenska Kommunförbundet, Kommunernas ekonomiska läge, november 2003 samt Landstingsförbundet, Landstingens ekonomi nov 2003. 89
år. Befolkningen i dessa åldrar har i genomsnitt ett jämförelsevis lågt arbetskraftsdeltagande. I den åldersgrupp där arbetskraftsdeltagandet är som högst, 25-54 år, kommer befolkningen däremot att vara i stort sett oförändrad under åren fram till år 2010. De kommande årens förändringar i befolkningens åldersstruktur innebär därmed en begränsning av den framtida tillväxten av arbetskraftsutbudet. Invandringen har stor betydelse för befolkningstillväxten Immigrationens bidrag till befolkningstillväxten är betydande. Mellan 1996 och 2003 invandrade runt 430 000 personer. Av dessa var ungefär 300 000 i arbetsför ålder, dvs. 20-64 år. Under samma period utvandrade cirka 280 000 personer, varav 210 000 i åldrarna 20-64 år. I SCB:s befolkningsprognos antas immigrationen fortsätta öka fram till år 2007 för att sedan avta något. Invandringen kommer således att utgöra en väsentlig del av befolkningstillväxten fram till rapportens slutår 2010, inte minst för den arbetsföra befolkningens storlek. Nettot av in- och utvandringen under perioden 2004-2010 beräknas bli cirka 215 000 personer. Sett till den arbetsföra befolkningen är motsvarande antal 155 000. Den registerbaserade statistiken bas för framskrivningen I tidigare avsnitt i detta kapitel har sysselsättningen redovisats enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU). Denna statistik har kort framställningstid och ger aktuella data. Eftersom statistiken bygger på urvalsundersökningar är dock möjligheterna begränsade att bryta ned statistiken på finare nivå. Därför har vi i våra sysselsättningsframskrivningar i stället använt oss av Statistiska centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadstatistik (RAMS). RAMS är en totalräknad statistik som bygger på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och har därför inte samma aktualitet som AKU. I våra beräkningar har vi utgått från RAMS-statistik från år 2001, som vi har skrivit fram till 2003 års nivå med hjälp av sysselsättningsutvecklingen enligt AKU. 90
Antalet invandrare och utvandrare 1996-2010 80 000 70 000 utfall samtliga invandrare prognos 60 000 50 000 invandrare 20-64 40 000 samtliga utvandrare 30 000 20 000 utvandrare 20-64 år 10 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Stora skillnader i förvärvsfrekvens Att den arbetsföra befolkningen växer leder inte med automatik till ökad sysselsättning eller att arbetskraftens storlek ökar. Som nämnts ovan sker befolkningstillväxten till stor del i åldrar med relativt lågt arbetskraftsdeltagande. Dessutom utgörs hela befolkningstillväxten i de yrkesverksamma åldrarna av utrikes födda. Denna grupp har i dag en generellt sett lägre förvärvsfrekvens och högre arbetslöshet än de som är födda i landet. I genomsnitt var endast 56 procent av de utlandsfödda i arbetsför ålder förvärvsarbetande år 2001, jämfört med 79 procent av de som är födda i Sverige. Förvärvsfrekvens och arbetskraftsdeltagande varierar med födelseregion och vistelsetid i Sverige. Förvärvsfrekvensen stiger med antalet år i Sverige. Störst är ökningen under de första tio åren i landet. Då tenderar dessutom skillnaderna mellan invandrare från olika födelseregioner att minska. Efter 14 års vistelsetid i Sverige ökar inte förvärvsfrekvensen mer än marginellt och en betydande nivåskillnad mellan de som är födda i Sverige och de utrikes födda kvarstår. Förvärvsfrekvensen är generellt sett högre bland män än bland kvinnor. Även denna skillnad tenderar dock att minska med antalet år i Sverige. Med andra ord ökar sysselsättningen med vistelsetid mer bland kvinnor än bland män. Det finns också undantag som bryter helt mot det generella könsmönstret. Bland invandrare från de nya EU-medlemsländerna som bott i Sverige mer än tio år och bland invandrare födda i Norden är sysselsättningen högre bland kvinnor än bland män. 91
Förvärvsfrekvens för personer 20-64 år efter födelseregion och vistelsetid i Sverige, 2001 Procent 90 80 70 60 50 40 30 20 0-4 år 5-9 år 10-14 år 15-19 år 20 år eller längre Sverige Övr Norden Övr EU15 Övr EU25* Övr Världen * Här ingår de tio länder som blev nya medlemmar i EU den 1 maj 2004. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Invandringens karaktär har förändrats Invandrarnas ursprung har förändrats under senare år. Alltfler är födda i länder utanför EU25 8. Detta är en följd av att invandringens karaktär har ändrats. Det är framför allt invandringen av flyktingar och invandringen av anhöriga till flyktingar som har ökat. I befolkningsprognosen 2003 antas invandring av personer med skyddsbehov och personer med humanitära skäl ligga kvar på de senaste årens nivå, medan invandringen p.g.a. familjeband antas öka. Andelen återutvandrande i dessa grupper är mindre än för övriga invandrare. Därmed kommer antalet personer i befolkningen som är födda utanför EU25 att öka snabbare än andra invandrargrupper 9. Som framgår av diagrammet ovan är det också inom denna grupp som förvärvsfrekvensen är som lägst. Om befolkningstillväxten i de yrkesverksamma åldrarna 20-64 år ska resultera i mer än en marginell sysselsättningsökning måste invandrarnas ställning på arbetsmarknaden stärkas. 8 Den 1 maj 2004 utvidgades EU med tio nya medlemsstater, vilket medför att unionen nu består av totalt 25 medlemsstater. 9 Sveriges framtida befolkning Befolkningsframskrivning för åren 2003-2050, sid 66, SCB. 92
Beräkningarna bygger på Långtidsutredningen Beräkningarna över arbetsmarknadens rekryteringsbehov bygger på en bedömning av sysselsättningsutvecklingen fram till år 2010. Den bedömningen baseras i sin tur på basscenariot i Långtidsutredningen 2003/04, (LU). Beräkningarna av sysselsättningen är gjorda i flera steg: Det första steget innebär en bedömning av utvecklingen inom privat respektive offentlig sektor. Därefter görs med olika metoder en uppdelning av sysselsättningen i dessa sektorer på näringsgrenar och verksamheter. I bedömningen av antalet sysselsatta i privat respektive offentlig sektor har vi utgått från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och beräknat antalet sysselsatta fram till år 2010 genom att använda samma antaganden om förändringstakter som LU. Beräkningarna av den framtida sysselsättningen inom näringsgrenar som i huvudsak kan föras till den privata sektorn har gjorts genom att använda samma förändringstal som LU. Denna utredning arbetar dock med relativt breda näringsgrensaggregat som vi har fördelat på en finare näringsgrensindelning. Beräkningarna av den framtida sysselsättningen inom de olika delarna av den offentlig sektorn har gjorts med hjälp av s.k. åtgångstal, dvs. kostnaden per person i målgruppen för de olika verksamheterna. För äldreomsorgen står åtgångstalet t.ex. för antalet sysselsatta i förhållande till antalet personer 65 år och äldre. Åtgångstalen varierar för olika åldrar och blir för äldreomsorgen högre i högre åldrar. LU:s basscenario beskriver en utveckling som i huvuddrag ligger i linje med de senaste decenniernas utvecklingsmönster. BNP bedöms växa med i genomsnitt 1,8 procent per år fram till år 2020. BNP ökar i första hand till följd av produktivitetstillväxt medan bidraget från ökad sysselsättning är svagt. Den beräknade sysselsättningsutvecklingen för den offentliga sektorn skulle enligt LU:s beräkningar medföra en ökning av skattekvoten (skatteuttaget som andel av BNP) med en halv procentenhet mellan 2002 och 2010. Svag sysselsättningstillväxt vid oförändrat beteende Långtidsutredningen bygger på att dagens köns- och åldersmässiga skillnader i sysselsättningsfrekvenser i stort sett består. Detta innebär att den trend mot ett successivt sjunkande arbetskraftsdeltagande som har observerats för många åldersgrupper antas upphöra. För- 93
ändringarna i den yrkesverksamma befolkningens sammansättning är dock ogynnsamma ur ett arbetskraftsutbudsperspektiv. Vid ett oförändrat arbetsmarknadsbeteende skulle antalet sysselsatta öka med endast 14 000 personer fram till år 2010. Detta betyder att om befolkningens arbetskraftsdeltagande inte ökar så kommer den största delen av befolkningstillväxten att utgöras av personer som står utanför arbetskraften och ökad arbetslöshet. I LU:s basscenario antas dock att invandrarnas ställning på arbetsmarknaden gradvis kommer att förbättras samt att dagens höga ohälsotal framför allt bland de äldre i den yrkesverksamma befolkningen kommer att sjunka något framöver. Sysselsättningen ökar med 90 000 fram till 2010 Givet dessa förutsättningar kommer det totala antalet förvärvsarbetande att öka med närmare 90 000 mellan 2003 och 2010. Det innebär att antalet förvärvsarbetande fortfarande år 2010 kommer att ligga cirka 150 000 lägre än under toppåret 1990, trots att folkmängden år 2010 i åldrarna 20-64 år bedöms bli 450 000 större än år 1990. Resultatet innebär vidare att antalet förvärvsarbetande år 2010 fortfarande skulle ligga drygt 200 000 lägre än regeringens sysselsättningsmål om att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt på den reguljära arbetsmarknaden. Sysselsättningstillväxten under perioden 2003-2010 på närmare 90 000 personer är historiskt sett måttlig. Denna tillväxt motsvarar en sysselsättningstillväxt på 0,3 procent per år. Sysselsättningstillväxten var mycket stark under 1970- och 1980-talet. Under åren 1971-1990 var den årliga tillväxten i genomsnitt ca 1 procent. Under dessa år fanns det en stor arbetskraftsreserv eftersom kvinnornas arbetskraftsdeltagande då ännu inte var lika högt som i dag. I dag arbetar kvinnor i nästan lika hög utsträckning som män varför den kvinnliga arbetskraftsreserven måste anses som uttömd. Under åren 1990-2000 var den årliga sysselsättningsförändringen i genomsnitt negativ, -0,8 procent per år, till följd av den kraftiga sysselsättningsnedgången under 1990-talets första hälft. Mellan 2000 och 2003 har antalet sysselsatta ökat med i genomsnitt 0,6 procent per år. Den strukturomvandling som har skett på arbetsmarknaden under en lång tid, med en minskad sysselsättning inom industrin samt jordoch skogsbruket och en ökad sysselsättning inom tjänstenäringarna, antas fortsätta. I dag är drygt 70 procent av alla förvärvsarbetande sysselsatta i den privata eller den offentliga tjänstesektorn jämfört med 50 procent år 1970. År 2010 väntas tre av fyra sysselsatta arbeta i tjänstesektorn. 94
Antalet förvärvsarbetande 1990-2010 16-74 år, prognos fr o m 2002, miljoner 4,6 4,4 4,2 4,0 3,8 3,6 3,4 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Antalet förvärvsarbetande 1985-2010 16-74 år, utfall t.o.m. 2001, tusental 1985 1990 1995 2000 2001 2010 Jord- och skogsbruk 146 138 88 77 75 59 Industri m.m. 975 952 804 810 790 722 Byggverksamhet 260 312 224 228 236 263 Privata tjänster 1350 1535 1366 1 577 1 594 1 673 Offentliga tjänster 1355 1407 1262 1 283 1 323 1 390 Uppgift saknas 181 116 99 82 78 78 Totalt 4268 4458 3842 4 058 4 098 4 186 Anm: Värdena för 1985-1992 är inte helt jämförbara med efterföljande år på grund av att en ny metod för att avgränsa de förvärvsarbetande började användas 1993. En jämförelse med den tidigare metoden visar för 1993 en skillnad (minskning) i det totala antalet förvärvsarbetande med 112 000 personer. Källa: Statistiska centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 95