Unikt samarbete mellan statliga myndigheter ger kommunerna nya möjligheter Illustratör Cecilia Lundgren Pia Färegård Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 2
Geodatasamverkans grunder 3
Inspires principer och syfte - Infrastructure for Spatial Information in Europe Göra geodata och tjänster tillgängliga på ett standardiserat sätt via enhetliga europeiska regler Göra det möjligt att kombinera geodata från olika källor, samt att dela data mellan många användare Göra geodata som är nödvändig för ledning och styrning tillgängliga på villkor som möjliggör frekvent användning Göra det enklare att hitta geodata genom olika tjänster på Internet t ex genom den svenska geodataportalen Geodata.se Göra det lättare utvärdera om geodata är lämpliga för visst syfte samt veta vilka villkor som gäller för användning 4
Hur skapar vi geodatasamverkan? Enhetlig hantering av geodata förenklar samarbetet. Det uppnår vi genom att skapa: - Likartad struktur på geodata - Gemensamma standarder för metadata - Standardiserad teknik - Gemensamma tjänster för tillhandahållande - Gemensamma villkor för nyttjande 5
6
Vad får man tillgång till? Informationsansvariga myndigheters geodata Finns redovisat i en produktkatalog som är en bilaga till samverkansavtalet för geodatasamverkan Produktkatalogen ska hållas konstant men förändringar kan förekomma: Geodata kan tillkomma Om geodata som finns redovisat i produktkatalogen behöver ändras eller tas bort ska leverantören avisera om detta sju månader i förväg. 7
Ex. Lantmäteriets geodataprodukter GSD-Fastighetskartan (sammanslagen raster, skiktad raster, vektor fastighetsindelning, vektor topografi, planer, bestämmelser och rättigheter) GSD-Tätort (raster, vektor) GSD-Terrängkartan (raster, vektor) GSD-Vägkartan (raster, vektor) Bakgrundskarta till NVDB GSD-Fjällkartan, raster GSD-Fjällinformation, vektor GSD-Översiktskartan (raster, vektor) GSD-Sverigekartan i 1:1 miljon (raster, vektor) GSD-Sverigekartan 1:5/1:10/20 miljon, vektor GSD-Höjddata, grid 2+/50+ Laserdata GSD-Höjdkurvor, 5m/10m/25m ekvidistans GSD-Marktäckedata (raster, vektor, pixel) GSD-Vegetationsdata GSD-Administrativ indelning, 1:250 000/1:1 miljon GSD-Ortnamn GSD-Ortofoto (svartvit/färg/ir 0.5m/1m upplösning) GSD-Ortofoto tätort (svartvit/färg 0.25m/0.5m upplösning) Digital flygbildsdata - DMC, rådata, PAN + LR4; DMC, svart/vit/rgb/ir, digital; DMC, orienteringsdata - 3D modelldata, orienteringsdata Fastighetsregistret Fastighetsprisregistret KartaDirekt OrtnamnDirekt AdressDirekt RegBetDirekt SWEPOS (efterberäkningsdata/nätverks- RTK/Nätverks-DGPS-tjänst) DGA - Digitalt Geodetiskt Arkiv ArkenProxy ArkivSök 8
Ex. Trafikverkets geodataprodukter Statligt järnvägsnät 1:250 000 Statligt järnvägsnät 1:10 000 Trafikplatser järnväg Kilometertavlor järnväg Järnvägsinformation NVDB-bilnät NVDB-cykelnät NVDB-administrativa uppgifter Administrativa uppgifter övrigt NVDB-fysisk väg Fysisk väg övrigt NVDB-Trafikregler NVDB-Cykelföreteelser ISA-hastighetsfil Vägtrafikdata - statistiska NVDB på webb Info om vägar Bro- och tunneldata (BaTman) BaTman portal Klickbara kartan Trafikflödeskartan Väginformation (Inspire Road) Rastplatskartan Riksintressen 9
Ex. SCB:s geodataprodukter Tätorter Småorter Arbetsplatsområden utanför tätort Fritidshusområden SAMS-områden Befolkning efter ålder för SAMS Befolkning efter kön för SAMS Befolkning efter civilstånd för SAMS Befolkning efter födelseland för SAMS Befolkning efter in- och utflyttning för SAMS Förvärvsarbetande nattbefolkning 16+ år efter sektor för SAMS Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+ efter sektor för SAMS Befolkning 20-64 år efter sysselsättning för SAMS Befolkning 25-64 år efter utbildningsnivå för SAMS Familjer 20+ år efter sammanräknad förvärvsinkomst för SAMS 10
Hur får man tillgång till geodata? Respektive informationsansvarig myndighet ansvarar för att leverera geodata För viss geodata finns tjänster att koppla upp sig mot och för viss geodata får man leveranser på vanligt sätt, t. ex dvd, ftp Går att se både i produktkatalogen och på Geodataportalen hur man får tillgång till informationen 11
Geodataportalen 2011-05-25 12
Hur får man tillgång exempelvis till Lantmäteriets geodata? Ni beställer direkt från Lantmäteriet o Telefon: 026-63 36 00 o Epost: geodatasupport@lm.se I dagsläget fås de flesta leveranser på något medium, t.ex. hårddisk, dvd eller via ftp Finns några tjänster som successivt blir fler och fler o FR online o Topografiska webbkartan, Allmänna kartor och Ortofoto med tillhörande AdressDirekt, OrtnamnDirekt och RegBetDirekt o Nätverks-RTK 13
Hur får man tillgång exempelvis till Lantmäteriets geodata? Beställning enligt datadelning görs för geografisk information i Sweref 99 TM och i regional Swerefzoner samt även i RT90 för Ortofoto för övriga koordinatsystem tas transformationsavgift ut. Fastighetsinformation kan beställas i Sweref 99 TM och i regionala zoner förutom Byggnader och Adresser (när dessa går över i ny lagringsmiljö april) NNH-produkter kan beställningar i nuläget enbart göras i Sweref 99 TM (utredning pågår om hur transformationer till regional zoner kan ske) Enbart standarleveranser 14
Hur får ni tillgång till exempelvis Lantmäteriets geodata? Ni kan välja att låta beställningen skickas till en vidareförädlare eller beställa en inloggning till beställningssystemet som vidareförädlaren kan nyttja för att beställa geodata på uppdrag av part som deltar i geodatasamverkan Även on-line tjänster kan förmedlas av vidareförädlare Ni kan vända er direkt till en vidareförädlare, Lantmäteriet tar inte ut någon nyttjanderättsavgift mot vidareförädlaren 15
Hur får man använda geodata? För uppfyllande av den offentliga uppgiften oavsett organisationsform, uppgiften finns definierad i instruktion eller lagstiftning o Ej affärsverksamhet Finns speciallagstiftning för de kommunala verksamheter som ska bedrivas på affärsmässig grund Ellagen produktion och försäljning av el är affärsverksamhet medan nätverksamhet är att betrakta som offentlig uppgift Fjärrvärmelagen - 38 Om ett kommunalt företag som avses i 3 kap. 16-18 kommunallagen (1991:900) bedriver fjärrvärmeverksamhet, ska verksamheten bedrivas på affärsmässig grund Kommuner som har gemensamma funktioner måste alla teckna licens för nyttjande Part har rätt att kontraktera konsult för uppfyllande av uppgiften konsultavtal 16
Hur får man använda geodata? Parter får publicera geodata på Internet så länge: geodata visas som raster det är en offentlig uppgift geodata inte är det primära det inte går att ladda ner 17
Vad kostar det? I den årliga avgiften inkluderas allt för en normal användning Begränsningar i fria leveranser kan förekomma Lantmäteriet har begränsat: o Max 4 st rikstäckande uttag för allmänna kartor o Max 12 st rikstäckande uttag för GSD-FK fastighetsindelning o Flygbilder som finns digitalt o kommun och dess angränsande kommuner Går att ansluta sig när som helst under året. De månader som gått räknas bort anslutningsåret 18
Årsavgift Kommun Årsavgift, kr Kommun Årsavgift, kr Bjuv 180 000 Osby 140 000 Bromölla 140 000 Perstorp 100 000 Burlöv 180 000 Simrishamn 140 000 Båstad 140 000 Sjöbo 180 000 Eslöv 225 000 Skurup 140 000 Helsingborg 365 000 Staffanstorp 180 000 Hässleholm 285 000 Svalöv 140 000 Höganäs 180 000 Svedala 140 000 Hörby 180 000 Tomelilla 180 000 Höör 140 000 Trelleborg 225 000 Klippan 140 000 Vellinge 225 000 Kristianstad 285 000 Ystad 225 000 Kävlinge 225 000 Åstorp 180 000 Landskrona 225 000 Ängelholm 225 000 Lomma 225 000 Örkelljunga 100 000 Lund 365 000 Östra Göinge 180 000 Malmö 500 000 19
Vilka alternativ finns? Samverkansavtal Part i samverkan åtaganden och förpliktelser, rätt att nyttja all geodata enligt produktkatalogen Medverkansavtal Ger er rätt att publicera metadata och göra geodata tillgängliga via Geodataportalen Licensavtal För att nyttja geodata måste licensavtal tecknas med respektive myndighet samma villkor för användning (offentlig användning) 20
Vilka alternativ finns? Medverkansavtal nyttjande av portalen Part ska bl.a. uppfylla följande villkor: Metadata enligt fastlagd svensk metadataprofil miniminivå Geodata ska ha ett allmänintresse Ok att enbart redovisa metadata man behöver inte ha geodatatjänster framtagna Kostar ingenting Part har även följande möjligheter Behov av att styra användning av data på roller, geografiskt mm. Samverkan tillhandahåller gemensam teknisk lösning 21
Att tänka på! Samverkansavtalet påverkar inga andra avtal Beställningar enligt gamla överenskommelser går inte automatiskt över om part går med i geodatasamverkan o För Lantmäteriets del tas kontakt med geodatasupport@lm.se Lantmäteriet tillåter förtida uppsägning av Nätverks-RTK och Arken och återbetalar förskottsinbetalning för de som går med i datadelning Avtal med återförsäljare gäller Är ni överens med en vidareförädlare om att bryta avtal i förväg återbetalar Lantmäteriet ev. förskottsinbetalningar rörande Lantmäteriets nyttjanderättsavgift när ni går med i datadelning Alla avtal som är skrivna med Metria kommer att hanteras av Metria oavsett om man följer med till bolaget eller ej 22
Vad kan kommunen påverka i geodatasamverkan? Alla som går med får en möjlighet att aktivt påverka utveckling och förvaltning av geodatasamverkan. Det sker genom partssammanträde där strategiska frågor hanteras samt genom forum som skapas för att hantera t. ex. gemensamma teknikfrågor, affärsmodellsfrågor. Verkställer beslut från partssammanträdet. Planerar och förvaltar den gemensamma verksamheten. Förbereder förslag till beslut om åtgärder för utveckling av verksamheten och geodatasamverkan till partssammanträdet. Partssammanträde Geodatasamordnare Lantmäteriet Behandla strategiska och för parterna gemensamma frågor Vid partssammanträde redogör respektive part om vad den har beslutat i fråga avseende geodatasamverkan. Därefter bekräftar parterna att de är, eller inte är, överens avseende den aktuella frågan. Om parterna är överens (konsensus) kan beslutet verkställas. Beslut; exempelvis rörande verksamhetsberättelse, verksamhetsplan, ändringar av innehåll i geodatasamverkan Geodatarådet Stödja geodatasamordnaren. Behandlar strategiska och för parterna gemensamma frågor. 23
Vad händer framöver? Modellen ligger fast till år 2013 Utvärdering hur det fungerar Parterna beslutar hur vi går vidare och vad som i så fall behöver göras 24
Hur går man med? Kontakta Geodatasekretariatet på Lantmäteriet support@geodata.se 026-63 47 00 Ansökningsblanketter finns på Geodata.se 25
Parter i geodatasamverkan Jordbruksverket Lantmäteriet Länsstyrelserna MSB Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet SGU Sjöfartsverket Skogsstyrelsen SOS Alarm Statens Geotekniska Institut Statistiska Centralbyrån SMHI Svenska Kraftnät Trafikverket Transportstyrelsen Boverket Försvarsmakten Trafikanalys Göteborgs stad Malmö stad Gävle kommun Sundsvalls kommun Örnsköldsviks kommun Hallstahammars kommun Skellefteå kommun Sandvikens kommun 1 juli 2011 Östersunds kommun Värmdö kommun Vansbro kommun Stenungsunds kommun Bollnäs kommun Karlstad kommun 26
Kommunernas möjligheter i geodatasamverkan 27
Vad är kommunens nytta med geodatasamverkan? ETT avtal Tillgång till mycket större mängd geodata än idag Lättare att få tillgång till tjänster Alltid aktuell och strukturerad information Rätt att nyttja information när behov uppstår Minskad tid för administration, avtalsförhandlingar, kontroll av rättigheter eller budget Möjlighet att upptäcka och testa intressanta geodata för flera verksamheter/förvaltningar Rationaliseringseffekter (kompetens, teknik) vid t.ex. regional kommunsamverkan kring nedladdning, lagring och distribution 28
Vad är kommunens nytta med medverkan att publicera på Geodataportalen? Möjlighet att marknadsföra sin information och sina tjänster Rationaliseringar hos de egna geodatafunktionerna Rationaliseringar (kompetens, teknik) vid t.ex. regional kommunsamverkan kring tillhandahållande av kommunernas geodata Nytta för kommunmedborgarna och inom kommunen 29
Vad är nyttan av att alla kommuner går med? Mindre kommuner kan ha svårt att tillgodose all geodata man får tillgång till eftersom dessa inte alltid har resurser med rätt kompetens. MEN om alla kommuner går med i samverkan finns stora möjligheter till regional kommunsamverkan. På så sätt kan kommuner gå ihop och sköta verksamheten gemensamt och dela på vissa kostnader. Tillgången till och rättigheterna för användningen av geodata är då redan klara genom geodatasamverkan! Sammanhängande kommunala geodata efterfrågas av omvärlden. Ju fler kommuner går med desto större blir möjligheten att möta detta behov. 30
Vilka förberedelser behöver göras? Investeringar Vid samverkan öppnas möjligheten att få tillgång till och använda en stor mängd geodata. Kommunen kan eventuellt behöva investera i lagringsutrymme beroende på hur mycket geodata man väljer att använda och genom vilket åtkomstsätt (uttag, tjänst). I övrigt behövs inga särskilda investeringar för samverkan. Vid medverkan gäller följande: De geodata man önskar göra tillgängliga ska beskrivas med metadata enligt svensk profil - miniminivå. Det är det enda kravet! Målet är ett tjänstebaserat tillhandahållande men det är helt upp till kommunen att bestämma när och hur det ska ske. För att nyttja tjänster krävs WMS/WFS-kompetenta program där geodata kan användas och kombineras med egna teman. Denna kompetens ingår normalt i redan använda program. Det finns också gratisprogram som dock kan kräva konsultstöd. En geoserver behövs för att sätta upp och driva tjänster (gratisvarianter finns). 31
Att tänka på För att delta i samverkan räcker det inledningsvis med en webbläsare för att kunna söka och titta på geodata medan leverans sker som i dag manuellt efter personkontakt. Kommunen får tillgång till geodata i standardformat enligt produktkatalogen mot årsavgift. Geodataansvarig kan fråga runt i kommunen vilka förvaltningar, bolag och kommunalförbund som köper data. På så sätt upptäcks dubbelköp. Regional kommunsamverkan kan med fördel användas för att begränsa kostnader för teknik och kompetens. Anpassningar av data får beställas mot ersättning hos vidareförädlare eller göras i egen regi. De intäkter kommunen får idag för att leverera till andra förblir som de är. Kommunen bestämmer själv taxa. I enstaka fall kan det bli nödvändigt att köpa data separat utöver produktkatalogens utbud, till exempel befolkningsstatistik SCB. 32
Nyttan av att vara med i geodatasamverkan Gemensamt ansvar för och inflytande på att infrastrukturen för geodata utvecklas på ett effektivt sätt Ökad tillgång och enklare åtkomst till ett samlat utbud av geodata inom ramen för datadelningen Mer information till samma kostnad och möjlighet att granska, välja och avropa leverans av information och tjänster som behövs i den egna verksamheten Möjlighet att utveckla systemstöd till egen verksamhet baserat på en enhetligt organiserad försörjning med geodata och geodatatjänster Lägre transaktionskostnader Geodataportalen skapar överblick och ordning Transparenta och förenklade villkor för vidareutnyttjande av geodata Stimulerar vidareförädling genom fri tillgång till information för att bygga applikationer 43
Frågor? 44