februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Dalarnas län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering för företagsamheten... 5 Företagsamheten per kommun... 6 Företagsamhetens tillväxt... 7 Ung företagsamhet... 7 Kvinnors företagsamhet.... 7 Långsiktig tillväxt... 8 Tillväxten per kommun.... 9 Nyföretagsamheten... 11 Kvinnors nyföretagsamhet... 11 Nyföretagsamheten per kommun..................................................13 Avslutning av företagsamheten... 15 1

Inledning Svenskt Näringslivs mätning av den svenska företagsamheten utförs en gång om året och använder sig av statistik som inhämtats vid årsskiftet av det aktuella året. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätningar av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om han eller hon står som ägare till fler än ett företag. Detta förfarande gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande finns även problem med ombildningar. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan detta noteras som ett nytt företag även fast det är samma person som driver företaget. I detta fall har det ju inte tillkommit någon ny företagare. Andra undersökningar använder sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. Dessa undersökningar har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Svensk Näringslivs företagsamhetsundersökning mäter företagsamma individer och inte registrerade företag och därmed kan vi nu presentera om det tillkommit fler företagsamma människor under året. Detta förfarandesätt gör att vi undviker dubbelräkningar men ändå bibehåller en färsk och aktuell statistik. Som företagsam räknas individer som har en f-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. Ut ifrån de inhämtade data kan även nyföretagsamheten och avslutning av företagsamhet redovisas på läns- och kommunal nivå. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. Ett särskilt fokus har lagts på kvinnors företagsamhet under detta år. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas. 2

Sammanfattning Dalarnas län Sammantaget kan det konstateras att 2011 var ett rekordår för företagsamheten i Dalarna. Nu är 11 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder företagsamma vilket är den högsta noteringen någonsin. Andelen kvinnor som är företagsamma uppgår nu till 6,3 procent vilket också är en rekordnotering. Under året ökade antalet företagsamma personer med cirka 450 personer (+2,1 procent). Det är en marginell nedväxling jämfört med förra året då den lokala företagsamheten växte med 2,2 procent. Totalt finns nu 22 365 företagsamma personer i länet. Dynamiken i företagsamheten är fortsatt hög. Cirka 2 000 nya individer inträdde i företagsamhet medan knappt 1 500 personer försvann från densamma. Malungs kommun har länets mest företagsamma befolkning där 15,6 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Nettoförändringen av företagsamheten var relativt sett högst i Älvdalens kommun under mätperioden, med en tillväxttakt på 4,8 procent. I endast 3 av 15 dalakommuner växte företagsamheten fortare än i riket som helhet. Svagast utveckling av den lokala företagsamheten registrerades i Orsa kommun som redovisade en negativ tillväxt på 1,2 procent. Antalet företagsamma kvinnor i Dalarna har ökat snabbast i Vansbro där tillväxttakten uppmättes till 12,3 procent under mätperioden. Sammantaget växte kvinnors företagsamhet i hela länet med 3,1 procent, betydligt långsammare än riksgenomsnittet på 4 procent. Nyföretagsamheten i Dalarna ökar en del i årets undersökning. Sammantaget valde 1 972 personer att bli nyföretagsamma under året. I relation till befolkningen betyder det 9,7 individer per 1 000 invånare, vilket är en bit lägre än riksgenomsnittet på 11,8 per 1 000 invånare. I Dalarna valde 731 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 7,4 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en kraftig förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 6,6 per 1 000 invånare. Men även när det gäller kvinnors nyföretagsamhet ligger Dalarna en bit efter riksgenomsnittet. 3

Företagsamheten Vid årsskiftet 2011/12 existerade 22 365 aktivt företagsamma individer i Dalarna, vilket motsvarar 11 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Andelen företagsamma har således ökat med 0,2 punkter jämfört med förra året. Ökningen till trots tappar länet något i jämförelse med riket vad gäller frekvensen av företagsamma personer. I riket som helhet finns det 836 000 personer som är aktivt företagsamma. Sammantaget är därmed 12 procent av svenskarna i arbetsför ålder på ett eller annat sätt företagsamma en uppgång från förra året då andelen låg på 11,7 procent. Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18,0 % 16,0 % 14,0 % 12,0 % 10,0 % 8,0 % 6,0 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % 12,0 % 11,0 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Riket Skåne Kronoberg Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Södermanland Västernorrland Västerbotten Värmland Östergötland Gävleborg Norrbotten Blekinge Örebro Västmanland Ung företagsamhet Vid årsskiftet fanns drygt 2 800 unga företagsamma personer i Dalarna och sammantaget ansvarar 4,7 procent av länets ungdomar för någon typ av företag. Det är en ökning med 0,2 procentenheter sedan förra mätningen. Den ökande företagsamheten hos de unga är positiva nyheter inför den pågående generationsväxlingen där fyrtiotalisterna börjar lämna företagsamheten i en allt snabbare takt. Men jämfört med övriga landet (5,6 procent) är andelen yngre företagsamma personer fortsatt relativt svag i Dalarna. Kvinnors företagsamhet Att kvinnor deltar i företagandet i en högre utsträckning är en nödvändighet för att Sveriges företagande ska nå en europeisk nivå. Av Dalarnas företagsamma individer är drygt 6 300 kvinnor. I likhet med samtliga Sveriges län är kvinnornas företagsamhet klart lägre än männens. Men storleken på skillnaden mellan könen varierar betydligt mellan länen. Av Dalarnas kvinnor i arbetsför ålder ansvarar 6,3 procent för ett 4

företag. Det är en ökning med 0,2 procentenheter sedan föregående mätning. Kvinnornas företagsamhet växer således alltjämnt snabbare än länets kvinnliga befolkning. Det är däremot en bit kvar till riket som helhet där 7,2 procent av den kvinnliga befolkningen är företagsamma. Skulle Dalarna nå upp till riksgenomsnittet skulle det betyda cirka 900 ytterligare företagsamma kvinnor. Diagram 2. Kvinnors företagsamhet i andel av kvinnor i arbetsför ålder (16 74 år). 12,0 % 10,0 % 8,0 % 6,0 % 7,2 % 6,3 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Kronoberg Dalarna Södermanland Kalmar Värmland Västernorrland Gävleborg Norrbotten Östergötland Jönköping Örebro Västmanland Västerbotten Blekinge Historisk toppnotering för företagsamheten Sedan början på 2000-talet har företagsamheten i Dalarna stadigt ökat i relation till befolkningen i arbetsför ålder. ets notering är också den högsta som någonsin uppmätts. Relativt sett är ökningen störst för kvinnornas företagsamhet och även här är årets notering rekordhög. Ökningen är lägre för den yngre befolkningen, men även för denna grupp är årets nivå den hittills högst uppmätta. Diagram 3. Utveckling av andel företagsamma personer i andel av befolkningen 2001 2011. 12,0 % Total 10,0 % 9,5 % 11,0 % Kvinnor Unga 8,0 % 6,0 % 5,0 % 6,3 % 4,0 % 4,1 % 4,7 % 2,0 % 0,0 % 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 5

Företagsamheten per kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Malungs kommun har Dalarna läns mest företagsamma befolkning. Av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar 15,6 procent för ett företag. Lägst andel uppvisar Ludvika där endast 7,5 procent räknas som företagsamma. Sammantaget har 8 dalakommuner en högre företagsamhet än riksgenomsnittet. Gagnefs kommun har länets yngsta företagsamhet. Av de som ännu inte fyllt 35 år ansvarar 7 procent för ett företag. När det gäller kvinnors företagsamhet uppvisar Leksand länets högsta deltagande. Av kvinnorna i arbetsför ålder är 9,5 procent företagsamma. Sammantaget når 6 av 15 dalakommuner upp till riksgenomsnittet för kvinnors företagsamhet. I länets största kommun, Falun, är 11 procent av den arbetsföra befolkningen företagsam, vilket är en uppgång med 0,2 procentenheter jämfört med förra mätningen. Kvinnornas företagsamhet har vuxit i samma takt, men ligger på en klart lägre nivå (6,1 procent). Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning. Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel unga Malung 1 174 15,6 % 8,9 % 6,5 % Rättvik 1 199 15,3 % 9,3 % 5,6 % Leksand 1 637 14,8 % 9,5 % 5,6 % Säter 1 103 13,7 % 7,7 % 6,5 % Älvdalen 673 13,0 % 7,2 % 5,3 % Gagnef 932 12,9 % 6,9 % 7,0 % Hedemora 1 406 12,5 % 6,7 % 5,0 % Vansbro 597 12,2 % 7,4 % 4,6 % Orsa 586 11,6 % 6,6 % 4,8 % Falun 4 570 11,0 % 6,1 % 4,7 % Mora 1 629 11,0 % 6,4 % 4,7 % Smedjebacken 841 10,6 % 5,9 % 4,3 % Avesta 1 615 10,2 % 5,5 % 5,1 % Borlänge 2 994 8,3 % 4,9 % 3,7 % Ludvika 1 409 7,5 % 4,5 % 3,1 % 6

Företagsamhetens tillväxt Under år 2011 ökade företagsamheten i Dalarna med drygt 450 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 2,1 procent. En oförändrad tillväxttakt jämfört med förra företagsamhetsmätningen. Toppnoteringen i länet uppmättes år 2007 då den lokala företagsamheten växte med 3 procent. Den oförändrade tillvästtakten gör att Dalarna tappar gentemot riket som helhet där tillväxttakten uppmättes till 2,7 procent. Bakom tillväxten föreligger en stor dynamik. Under det senaste året har drygt 2 000 nya individer tillkommit som företagsamma medan cirka 1 500 har lämnat företagsamheten. Diagram 4. Tillväxt av antal företagsamma individer. 4,0 % 3,5 % 3,0 % 2,7 % 2,5 % 2,0 % 2,1 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Stockholm Norrbotten Västerbotten Jämtland Västmanland Riket Skåne Västernorrland Gävleborg Värmland Örebro Gotland Halland Västra Götaland Östergötland Blekinge Dalarna Uppsala Jönköping Kronoberg Kalmar Södermanland Ung företagsamhet Den unga företagsamheten i länet växer med en klart starkare takt än vad den totala företagsamheten gör. Antalet yngre företagsamma individer har under året ökat med 113 personer, vilket ger en tillväxttakt på 4,2 procent. Dalarna ökar således snabbare än riket när det gäller den unga företagsamheten. I Sverige som helhet växte antalet unga personer med ansvar för ett företag med 3,7 procent. Kvinnors företagsamhet I majoriteten av Sveriges län har kvinnornas företagsamhet vuxit betydligt snabbare under det senaste året än vad den generella företagsamheten gjort. Dalarna är inget undantag. Sammantaget har kvinnornas företagsamhet vuxit med 191 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 3,1 procent. Den kvinnliga företagsamheten har alltså vuxit en hel procentenhet snabbare än den totala företagsamheten. I riket som helhet har det tillkommit cirka 9 500 kvinnor i företagsamheten under det senaste året, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4 procent. 7

Diagram 5. Tillväxt av kvinnors företagsamhet. 6,0 % 5,0 % 4,0 % 3,0 % 4,0 % 3,1 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % Stockholm Norrbotten Västernorrland Västerbotten Riket Skåne Värmland Gävleborg Halland Västmanland Gotland Kronoberg Västra Götaland Örebro Östergötland Jönköping Jämtland Dalarna Uppsala Kalmar Blekinge Södermanland Långsiktig tillväxt Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Svenskt Näringslivs företagsamhetsundersökning har tillgång till lokala och regionala data som sträcker sig från 2000-talets början. Det gör att vi kan utläsa hur dessa bägge gruppers långsiktiga tillväxt har utvecklats. Vi kan dessutom sätta den i relation till riksgenomsnittet samt den totala företagsamheten. Samtliga gruppers företagsamhet har utvecklats klart långsammare i Dalarna än i riket som helhet. Den totala företagsamheten har ökat med 21 procent sedan år 2001, vilket är en bit svagare än rikets tillväxttakt på 26 procent. Kvinnors företagsamhet har vuxit betydligt snabbare än den generella företagsamheten under motsvarande tidsperiod i såväl Dalarna som Riket. Men Dalarnas tillväxttakt är även här betydligt lägre än i landet som helhet. Sedan år 2001 har kvinnors företagsamhet vuxit med 30 procent i Dalarna, jämfört med 41 procent i riket. Den unga företagsamheten har vuxit långsammare än den generella företagsamheten i såväl länet som i riket som helhet. I Dalarna har den endast vuxit med 19 procent under den senaste tioårsperioden, vilket är en något lägre tillväxt än riksgenomsnittet. 8

Diagram 6. Tillväxt per grupp. 2001 2011. 45 % 40 % 41 % Riket Dalarna 35 % 30 % 26 % 30 % 25 % 20 % 21 % 22 % 19 % 15 % 10 % 5 % 0 % Totalt Kvinnor Ungdomar Tillväxten per kommun Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in- och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Älvdalens kommun uppvisar den starkaste tillväxttakten under det senaste året. Företagsamheten har ökat med 31 individer under mätperioden, vilket motsvarar en till växttakt på 4,8 procent. Trots den relativt starka tillväxten visar Älvdalen ett marginellt flyttunderskott under året. Det har alltså flyttat ut fler företagsamma personer under 2011 än som flyttat in. Den mest företagsamma kommunen, Malung, har däremot en av länets svagaste tillväxt. Antalet företagsamma personer är lika många som de var för ett år sedan. Orsa kommun är den enda kommun i Dalarna som har en negativ tillväxt av företagsamheten. Här har antalet företagsamma personer backat med 1,2 procent. Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer. Kommun Företagsamma 2011 Företagsamma 2010 Tillväxt Tillväxt kvinnor Tillväxt unga Älvdalen 673 642 4,8 % 3,0 % 9,6 % Borlänge 2 994 2 866 4,5 % 9,6 % 12,3 % Säter 1 103 1 073 2,8 % 4,2 % 5,0 % Falun 4 570 4 455 2,6 % 3,6 % 8,3 % Avesta 1 615 1 580 2,2 % 2,2 % 0,4 % Gagnef 932 914 2,0 % 3,8 % 8,7 % Hedemora 1 406 1 382 1,7 % 1,4 % 4,7 % Smedjebacken 841 829 1,4 % 0,4 % 6,4 % Rättvik 1 199 1 183 1,4 % 2,3 % 3,9 % Vansbro 597 590 1,2 % 12,3 % 5,2 % Mora 1 629 1 610 1,2 % 0,4 % 5,9 % Leksand 1 637 1 620 1,0 % 2,5 % 2,5 % Ludvika 1 409 1 402 0,5 % 3,6 % 2,3 % Malung 1 174 1 174 0,0 % 2,6 % 0,7 % Orsa 586 593 1,2 % 0,0 % 5,5 % 9

Antalet företagsamma kvinnor har ökat snabbast i Vansbro där tillväxttakten uppmättes till 12,3 procent under mätperioden. Ludvika kommun uppvisar länets svagaste tillväxt av företagarkvinnor och kommunen redovisar en negativ tillväxt på 3,6 procent under det senaste året. Sammantaget når tre dalakommuner upp till rikets tillväxttakt för kvinnornas företagsamhet. När det gäller företagsamheten för personer yngre än 35 år är det Borlänge kommun som uppvisar länets snabbaste utveckling. Jämfört med förra året har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med 12,3 procent. Även Falun och Gagnef har haft en stark tillväxt av den unga företagsamheten. Däremot har antalet unga företagsamma personer backat under året i fem kommuner, där Älvdalen uppvisar den svagaste noteringen på 9,6 procent. 10

Nyföretagsamheten Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer och inflyttade företagsamma individer. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som inte ansvarade för någon typ av företag under förra året, men som någon gång under innevarande år blev det. Inflyttade företagsamma individer är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Under år 2011 valde 1 972 nya individer att börja ansvara för ett företag i Dalarna. Detta är något fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 950 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 9,7 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. Motsvarande notering vid den förra företagsamhetsundersökningen uppgick till 9,6 per 1 000 invånare. Det är fortfarande en bit kvar till riksgenomsnittet som denna gång uppmäts till 11,8 per 1 000 invånare. Diagram 7. Antal nyföretagsamma per 1 000 invånare i arbetsför ålder. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 11,8 9,7 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Riket Halland Uppsala Västra Götaland Kronoberg Västernorrland Dalarna Östergötland Norrbotten Västerbotten Västmanland Södermanland Örebro Kalmar Jönköping Värmland Gävleborg Blekinge Kvinnors nyföretagsamhet Som vi tidigare nämnde är det låga företagandet i Sverige en funktion av framförallt kvinnornas låga deltagande. En nödvändig förutsättning för ett högre deltagande i företagandet är nyföretagsamheten. En högre nyföretagsamhet ger givetvis större möjligheter till en långsiktig högre tillväxt av kvinnors företagsamhet. 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle länets nyföretagsamhet kraftigt överskattas om dessa personer inkluderades. 11

I Dalarna valde 731 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 7,4 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en kraftig förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 6,6 per 1 000 invånare. Men även när det gäller kvinnors nyföretagsamhet ligger Dalarna en bit efter riksgenomsnittet. Diagram 8. Kvinnors nyföretagsamhet per 1 000 invånare. 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 9,0 7,4 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Skåne Jämtland Halland Uppsala Riket Kronoberg Västra Götaland Dalarna Västernorrland Kalmar Norrbotten Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Värmland Västerbotten Gävleborg Jönköping Blekinge Nyföretagsamheten i Dalarna har ökat relativt konstant under det senaste decenniet. Frekvensen på nyföretagsamheten år 2002 låg på 7,5 per 1 000 invånare i arbetsför ålder. ets notering på 9,7 är endast 0,1 punkter från rekordnoteringen som sattes år 2008. I relation till befolkningen uppvisar personer under 35 år genomgående en klart högre frekvens i nyföretagsamheten än vad som uppmäts för såväl kvinnor som den totala nyföretagsamheten. Relaterat till den unga befolkningen har antalet nyföretagsamma under 35 år mer eller mindre ökat konstant i Dalarna sedan 2000-talets början. ets notering på 11,7 per 1 000 invånare är den hittills högsta noteringen i länet. Kvinnors nyföretagsamhet har ökat kraftigt under det senaste decenniet och skillnaden till den allmänna nyföretagsamheten har med tiden krympt mer och mer. Denna trend har förstärkts under det senaste året. ets notering på 7,4 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare är den högsta noteringen som uppmätts i Dalarna. 12

Diagram 9. Utveckling av antal nyföretagsamma per 1 000 invånare. 2002 2010. 14,0 12,0 10,0 11,7 9,7 Total Kvinnor Unga 8,0 6,0 7,4 4,0 2,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nyföretagsamheten per kommun På kommunal nivå inkluderas även inflyttade företagsamma personer i nyföretagsamheten. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt högre för kommuner än för länen och riket (där det endast tas hänsyn till de genuint nyföretagsamma). Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Länets tredje mest företagsamma kommun, Leksand, uppvisar länets högsta nyföretagsamhet. Under år 2011 har 185 nya individer blivit ansvariga för ett företag. Ställt i relation till kommunbefolkningen motsvarar det 16,7 nya företagsamma individer per 1 000 invånare. Av dessa är 25 procent inflyttade från andra kommuner. Ludvika kommun har länets lägsta nyföretagsamhet där 8,5 personer per 1 000 invånare blev ansvariga för ett företag under året som gick. I länets största kommun, Falun, uppgår nyföretagsamheten till 12,8 personer per 1 000 invånare. Av dessa har 18 procent flyttat sitt företagande från en annan kommun under året. 13

Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1 000 personer. Kommun Genuint nya Inflyttade Totalt nya Per 1 000 inv Kvinnor Unga Leksand 139 46 185 16,7 12,9 16,2 Rättvik 89 35 124 15,8 13,9 16,2 Älvdalen 62 13 75 14,5 7,8 10,0 Säter 96 17 113 14,1 10,4 17,9 Hedemora 103 45 148 13,2 10,6 15,4 Gagnef 77 17 94 13,0 9,7 18,7 Falun 434 96 530 12,8 9,2 15,5 Orsa 48 16 64 12,7 9,2 17,5 Malung 79 13 92 12,3 9,7 16,5 Smedjebacken 63 29 92 11,6 8,8 16,0 Borlänge 354 57 411 11,3 8,9 14,2 Mora 136 23 159 10,8 6,6 11,5 Avesta 129 37 166 10,5 7,4 13,1 Vansbro 39 11 50 10,2 10,6 10,6 Ludvika 124 34 158 8,5 5,8 9,5 Gagnef uppvisar länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen, 18,7 personer yngre än 35 år per 1 000 invånare blev företagsamma i kommunen under det gångna året. Kvinnors nyföretagsamhet är mest frekvent i Rättviks kommun. Av 1 000 kvinnor i arbetsför ålder i kommunen blev 13,9 individer företagsamma under det gångna året. 14

Avslutning av företagsamheten Samtidigt som 1 972 personer blev företagsamma i länet under det senaste året försvann samtidigt 1 487 andra personer bort från företagandet. I likhet med nyföretag samheten korrelerar avslutandet med den relativa storleken på den totala företagsamheten. Ju större andel av befolkningen som ansvarar för ett företag desto högre noteringar för avslutningar av densamma. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi också på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Leksands kommun försvann 168 personer från företagandet under året. I relation till befolkningen betyder det 15,2 avslutare per 1 000 invånare. Av dessa var det en dryg fjärdedel som flyttade ut från kommunen och fortsatte sin företagsamhet på annan ort. I länets största kommun, Falun, uppgår avslutningarna till 10,0 personer per 1 000 invånare. Av dessa beslöt 25 procent att fortsätta sitt företagarengagemang i en annan kommun. Tabell 4. Antal avslutare per 1 000 invånare. Kommun Genuina avslutare Utflyttade Totalt avslut Per 1 000 inv Kvinnor Unga Leksand 125 43 168 15,2 10,6 10,8 Orsa 53 18 71 14,1 9,2 12,6 Rättvik 78 30 108 13,8 11,8 7,3 Malung 67 25 92 12,3 7,5 11,6 Hedemora 83 41 124 11,1 9,7 6,4 Gagnef 58 18 76 10,5 7,1 5,0 Säter 54 29 83 10,3 7,3 8,5 Smedjebacken 66 14 80 10,1 8,6 7,8 Falun 311 104 415 10,0 7,1 7,4 Mora 110 30 140 9,5 6,9 7,3 Vansbro 36 7 43 8,8 2,5 6,1 Älvdalen 30 14 44 8,5 5,8 8,5 Avesta 104 27 131 8,3 6,3 7,3 Ludvika 115 36 151 8,1 7,5 6,4 Borlänge 197 86 283 7,8 4,7 7,3 15

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00