Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Relevanta dokument
Planering Religionskunskap

Religionskunskap. Ämnets syfte

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Prövning i Religion 1 50 poäng

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Religioner och andra livsåskådningar

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Religionskunskap. Syfte

PRÖVNINGSANVISNINGAR

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

DANSTEORI. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Kunskapskrav SVENSKA År 9

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Ämne Religionskunskap

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?

PRÖVNINGSANVISNINGAR

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

HISTORIA. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

samhällskunskap Syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Centralt innehåll årskurs 7-9

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Kunskapskrav i religion

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

Enligt eleverna själva - en undersökning om vad gymnasieelever tycker är mest respektive minst intressant att studera inom religionskunskap A

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

ESTETISK KOMMUNIKATION

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Samhällskunskap. Ämnets syfte

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

Övergripande planering Reviderad:

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier


Transkript:

Hinduism och Buddhism Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism. Fördjupa er i frågorna nedan och skapa en presentation som ni skall redovisa för en grupp som har den andra religionen (tvärredovisning). 1. Beskriv deras grundtankar och kännetecken, både historiskt och nutid. 2. Beskriv deras likheter/skillnader när det gäller människosyn och gudsuppfattning, samt förhållningssätt till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. 3. Beskriv hur en persons identitet formas i respektive livsåskådning. 4. Beskriv hur de förhåller sig till vetenskap. 5. Beskriv hur en religionens etiska tankar påverkar utövarnas liv. 6. Svara på hur de förhåller sig till någon aktuell samhällsfråga (ex tiggarna/romernas situation, flyktingkrisen, terrorn i europa, osv.) Redovisningarna sätter igång tisdag vecka 50 (8/12-15)

Grupper 13A Buddhism Hinduism Buddhism Hinduism Lucas Frida Tobbe Johannes Linda Samme Johanna Kevin J Mattias Fredrik M Granis Maria Buddhism Hinduism Buddhism Saffe Lollo Fredrik S Pålle Tony Nathalie Jonte Kevin L Grupper 13B Buddhism Hinduism Buddhism Chrille Pontus O Abdi Nadia Felicia Pontus C Natalia Gadeer Marcus Ivan Hinduism Philippa Roger André Buddhism Patrik Milena Hampus Jessika

Kunskapskrav: Betyget E Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en enkel analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade argument.

Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna.

Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.