Kapitel 1 Jag, Loke är inlåst på en toa i Hedeskolan. Jag var tvungen att vila så jag gick in på toa. -Plötsligt knackade det på dörren. -Är det du Loke? Ropade en bekant röst det var Sofie. Hon är snyggast i klassen. Iallafall om man frågar mig. Ja till och med bland alla fyror på skolan. Jag öppnade (såklart) åt henne och frågade vad hon ville. -Vi har lunch och jag undrar om du vill sitta med mig. Bordet bredvid henne satt åttan som alla yngre var rädda, han heter WhoWutWhatWithit. -Kan vi sitta vid mitt bord då frågade jag? -Visst om du vill. -På rasten kanske vi kan gå till den mystiska dörren? Sa hon. Ja, det låter bra. -Jag visste inte att tjejer kunde vara så coola! -Vet du vad som finns bakom dörren? Frågade jag. -Nej. Det sägs att ingen vet det.
Kapitel 2 Plötsligt stod vi där jag och Sofie framför dörren. Sofie hade upptäckt ett brev som stack ut ur dörren. Hon läste högt: HJÄLP!!! VI BEHÖVER ER! Stod det det med stora bokstäver. -Undra vad det det betyder? Frågade Sofie. -Ja det kanske betyder att det är någon som behöver hjälp! -Bara en idé. Sa jag. Och dunkade med axeln mot dörren. -ja men det kan också vara nån som luras. -det har du ju i och för sig rätt i. -Jag vill verkligen veta vad det är där inne? -Ja, jag funderar på att öppna dörren eller nåt. Sa jag. Tänk om vi aldrig kommer tillbaks.
Kapitel 3 -Så hur ska vi tag i nycklarna? -Vem har nycklarna? Frågade Sofie. -Det går ju rykten om att Elvira har dom så vi får väl bryta oss in ikväll! I skolan. -Är du dum i hela huvudet eller? Skrek Sofie. -Nej men hur ska vi annars få tag i nycklarna? -Ääh Vi gör nog som du sa. 11 var klockan när vi gick ut. När vi kom fram till skolan så såg vi ett fönster tänt. Nej tänkte jag. -Så hur kommer vi in? Så kom Sofie upp för skoltrappan och gjorde värsta karate sparken och dörren flög upp som om det hade varit en stol. Vi gick in och märkte att Elviras skåp var öppet. -Tänk om det är Elvira som är här på skolan. Vi gick fram till skåpet. Och då hörde vi en röst som sa: -och det har ni rätt i. Där stod hon, Elvira med en kökskniv. -Varför är ni här? Frågade hon. -Vi ska hmm mm mm göra så här. Sa jag och tog hennes hårspray som stod i skåpet. Så sprayade jag den i ögonen på henne. Jag kände mig som en hjälte. Men det varade inte så länge för WhoWutWhatWithit hade torkat bort hår sprayen och skrek: -nej nu jävlar. Nu kände jag mig istället som en kanin vid namn Ronny. Vi sprang iväg. Elvira följer efter. -Så varför är ni här? Skrek hon. -För att få tag i nycklarna till den mystiska dörren! Skrek Sofie tillbaka. Då stannade WhoWutWhatWithit och sprang tillbaka istället. -Kom vi följer efter sa jag. Hon sprang mot ett bord och på bordet låg nycklarna! Hon tog nycklarna och höll upp dom är det dom här ni vill åt. -Ja! Sa jag medan jag sprang i säkert i 140km i timmen och knyckte åt mig nycklarna. Jag och Sofie sprang ut från skolan och var överlyckliga. -Yeees vi fick dom. Skrek jag Ja det fick vi. Sa Sofie och gav mig en kyss rakt på munnen Jag blev alldeles varm i hela kroppen. -Kom vi måste hem nu! Nästa dag gick vi tillsammans till skolan. Både jag och Sofie var jätteglada. På rasten gick vi till dörren och satt i nyckeln och vred om.
Kapitel 4 När dörren var helt öppen så var det bara en städskrubb. -Jag sa ju det det var någon som lurats! Jag tror att om man går in så... Allt blev svart och nu så öppnades en annan dörr och jag var i ett helt främmande hus. Jag gick in i huset och jag hörde en kvinnlig röst: haaaaaaaaaa de mochinga chamér cock en balls! Jag fnissade till och upptäckte att Sofie inte var med. Skit också tänkte jag. När jag kom ut så var det soligt och gräset var grönt. Det växte karameller på blommor och träd och så fanns det chokladbäckar! Allt var godis det första jag gjorde var att ta en slurk av chokladen i bäcken den smakade piss jag svalde och såg en unge stå och pissa i chokladbäcken som jag nyss druckit av. OMG! Skrek jag, Aaaaaaaaaah. Vad har jag gjort. Jag tog med händerna och torkade av tungan men jag hade ju choklad på händerna också, aaaaaaaah! Till slut var chokladen borta ur munnen Efter lite karameller. Det här är livet! Sa jag lågt. Kapitel 5 Idag var himlen blå och grön men plötsligt så var det nåt som skuggade himlen. -Hej sa en röst. Så tittade jag upp, där stod jultomten med One Direction. Här min lille vän ska jag sjunga en speciel sång för dig. Melodi 7: Loke doin nuthing Loke Loke Loke du ska bort idag det är till landet du ska nu mår du jättebra, du är så ful ful ful men du är endå så kul, Loke Loke Loke du du ska bort idag det är till landet du ska nu mår du jättebra du är så ful ful ful oh fuuuul. Oh yeeeeee ye! Tomten och One Direction tog fram ak 47or och siktade mot mig. Tomten vände sig om och sköt One Direction. -Kom Loke! Och så gav han mig en kram. -Du är tomten sa jag och pekade på tomten. -Ja och det var jag som skickat brevet! -Jaha, varför då? Vad har hänt? Min tant har kidnappads av några killar i slips. Vill du hjälpa mig? Det kändes hopplöst för jag går bara i 4an, men jag sa ja ändå!
Kapitel 6 Hemma hos tomten... Efter tre dagar med ost och kaviar på mackan så var jag väldigt nere. Men plötsligt fick jag en idé. Jag sprang ner till tomten och sa att jag hade kommit på en plan. Det här behöver vi... en hångelapa en banan ett rep en Sofie massa vapen en pizza en sax -Vad ska vi ha allting till? Hångelapan släpper vi mot vakterna. Bananen hotar vi vakterna där inne med. Repet kan vi binda ihop med bananen så kan vi ta oss upp för muren. Sofie är stark och är himla bra på karate. Och... -Tomten du måste komma dom har tagit Tommy. -Ånej. Tommy var tydligen en Nisse. Då är det två vi ska rädda. Nej! Sakerna fanns inte här så jag sprang mot huset där dörren var!
Kap 7 När jag kom ut från dörren låg en orm som vaktade. Jag vart skiträdd och skrek: OMG! COCK NINJA! Jag tog fram pistolen som jag fick av tomten och sköt den. -Bäst reaction ever sa Sofie. Och skrattade! -Hur länge har jag varit borta? -Typ 1tim -Förresten, har du pengar - Ja 75kr räcker det? -Tror det! -Kom vi går hem till mig. -Vi hade pizza och hångelapan hemma. -Vad har du på listan? -Äh, kolla. -Vapen har jag hemma! -Vänta lite du kan karate och hantera vapen!? -Vad är du? -En tjej som gillar karate och har vapen utbildning. -Whata!? -Vilken drömtjej! -Vasa?! -Äh inget. Vi gick hem till Sofie, hon tröck på en knapp och väggen utvecklades till ett stort vapen forum. -Vad ska ni ha? Fixa bara något. Jag har fixat många saker. Pappa lägg ner. Lägg ner, den komentaren har jag hört många gånger. Men... Pappa! Jaja, okej. Här en Basoka en DSR en ump45 och två pistoler räcker det? Vi fick en väska och skulle precis gå då Sofie frågade om han hade ett rep? Ja jag har många rep. Och... Ge mig bara ett rep!! Vi gick till Ica super rubert och köpte en banan för Sofies pengar. Nu har vi väl allt? Nej inte saxen. En man skuggade oss. Han hade svart rock och och svart hatt och... Jaja allting var svart. Han tog upp en påse. -Vet ni vad det här är? -Medicin? -Nej, men vill ni ha?
Pulvret var vitt och lätt jag skulle precis stoppa det i munnen då han sa det ordet jag inte ville höra. -Narkotika. Sa mannen En kall vind drog sig runt oss, himlen blev svartare och svartare. Jag och Sofie tog varandra i handen och backade långsamt. Där tog det stopp det var en man med lika svarta kläder och svart hatt. Vi började springa, ja jag sprang fortare en vad jag nånsin hade gjort. Plötsligt hände det en pistol avfirades av en av männen. Kulan träffade Sofie, min bäste vän, min kärlek. Jag sprang tillbaka till Sofie som var en bit ifrån mig. Jag tog fram en av pistolerna och sköt som en galning. Jag rullade mot en soptunna men blev skjuten i foten det gjorde så ont. Jag skrek och grät samtidigt. Jag tittade upp mot himlen tänkte på allt som hänt. Hade dåligt samvete för jag inte tänkt på Sofie när jag var i den andra världen. Plötsligt kände jag hopp. Jag laddade pistolen och ställde mig upp sköt en av männen. Laddade och ställde mig upp igen. Jag sköt den andre mannen också! Jag sprang mot Sofie. Det var jobbigt att se henne ligga där. -Sofie! Hur mår du? Inget svar. Hur mår du? Skrek jag Jag tog vid hennes sår då det kom en ljus stråle från himlen, den lös på Sofie som låg där. Ja,den lös rakt på Sofie. Höhö. Äh. Sofie! Kan du höra mig?! Nej! Eller ja det gör jag. Jag tog handen över såret. Jag höll den där länge. När jag tog bort handen var såret borta. Hon ställde sig upp precis som vanligt. Och sprang mot mig med öppna armar.som om hon skulle krama mig. Men hon sprang förbi mig och kramade. Ja vem kramade hon. Det var bara luft. -Hej Ibrahm Lincoln. Vill du ha kaffe? Sa Sofie till intet. Ja här sätt dig ner. Sofie skulle sätta sig som om det hade varit en stol där men hon ramlade ner på marken. Och vaknade upp igen och gjorde samma sak tre gånger. Sen vart hon normal och sa att vi måste springa till dörren. Det gjorde vi.
Kap 8 Jag och Sofie gick in genom dörren, gick till tomten och sa att vi var redo. Vi gick mot borgen som var full av vakter. Vi släppte hångelapan som vi trott skulle få bort vakterna från porten. Men den tog bananen och gick i väg. Jaha där rök dom två. Okej nu så äter vi pizzan! Vi får nog skjuta vakterna. sa jag Men när jag öppnade väskan så låg: ett huvud, en nalle, en använd blöja, en motorsåg, ett rep, och en shotgun. @&)#%9)@#% $ [ß!!!!? Whata?! Vad är det här? Min pappa måste ha tagit fel väska. Jag kollade på huvudet och upptäckte en öppning där låg en bomb. Vi kastade bomben mot vakterna (dom sprängdes) Vi tog repet och kastade lasso upp i tornet. Där uppe stod säkert hundra vakter. Sofie sköt alla med shotgunnen. När alla var upp så såg vi Tommy och den gamla tanten. Vi tog motorsågen och skar sönder gallret Vad glada dom var. Det där var för lätt sa Sofie. Vi vände oss om och där stod WhoWutWhatWithit. Vi sköt och sköt men han bara stod där. Han kastade en tennis boll i munnen på tanten, och två minibollar i näsan. Hon kunde inte andas. Nej! Skrek vi! Men hon la sig ner och blundade. Jag tog fram blöjan och kastade den på han. Nu reagerade han genom att gå upp i rök. Äntligen Vi gick hem till tomten och sa hejdå till alla nissar och till sist tomten.när vi gjort det gick vi mot dörren!
Kapitel 9 Nästa dag satt jag på lektionen och tänkte på allt som hänt. När lektionen var slut gick jag till korridoren. Jag gick mot mitt skåp då WhoWutWhatWithit kom korridoren. Han vart fälld i korridoren av några nior. Jag gick mot honom och hjälpte honom upp. Du vill nog ha tillbaka dom här. Så räckte jag honom nycklarna. -Tack! Jag drog upp honom och sa att vi kunde ta en fika. Visst men först ska du få lite använd blöja i fejan. Den var grön och helt... Splash!!! Öh, hur kunde... Hur... Det här är bara mellan oss okej? Je je sure sure! Jag gick in på toan och tvättade bort allt skit. Jag och Sofie gick och gjorde en pedikyr på WhoWutWhatWithit. Eller snarare tog bort naglarna, bet bort hans stortår, tog en motorsåg och skar av hans pekfinger. Men det gjorde vi bara på en docka så han gjorde inte illa sig. Sen så sprutade vi lite ketchup på satt det såg ut lite som på riktigt. Ni som inte tror mig, här är ingredienserna till dockan: 11dl kolsyrat mjöl, 2,5L vatten, 5 matskedar ormskin, 3,5 liter arabiskt elefantblod, en ångmaskin, en känguru pung och till sist en nypa salt. Ketchup: tomat. Klart slut varulvs tjut!