Planerad kraftledning för vindkraftsparken Tomasliden Naturvärdesinventering
Ansvarig för naturvärdesinventering @wpd.se wpd Scandinavia AB 11427 Stockholm Ort och datum Stockholm 2016-06-08 2
1. Sammanfattning wpd Scandinavia AB driver ett vindkraftsprojekt i Norsjö kommun genom projektbolaget wpd Onshore Tomasliden AB. Bolaget har i oktober 2014 sökt tillstånd för en vindkraftsanläggning med högst 10 vindkraftverk på berget Tomasliden väster om Bastuträsk i Norsjö kommun. Den el som genereras i vindkraftsparken måste överföras till kraftnätet vilket planeras att ske via en nybyggd ledning till Skellefteå Krafts kopplingsstation vid Finnforsfallet. För denna ledning behöver koncession för linje sökas från Energimarknadsinspektionen. Anslutningsledningen ska ägas och drivas av Skellefteå Kraft som i samarbete med wpd Scandinavia AB tar fram underlaget för ansökan. Syftet med denna naturinventering är att utgöra underlag för koncessionsansökan för ledningen och miljökonsekvensbeskrivning. Arbetet innefattar en genomgång av bakgrundsmaterial i kombination med en fältinventering kring den föreslagna ledningssträckningen. Ett antal nya områden med naturvärden har identifierats i samband med inventeringen. Dessa områden redovisas tillsammans med tidigare kända naturvärdesklassade områden. I rapporten presenteras även en känslighetsbedömning av klassade naturområden samt rekommendationer för vidare arbete. 2. Syfte och metodik Arbetet innefattar en genomgång av befintlig kunskap om naturvärden i området kring den planerade ledningen i kombination med en fältinventering. Mellan vindkraftspark Tomasliden och en transformatorstation Söder om Bastuträsk har en ca 9 km lång utredningskorridor inventerats. Utredningskorridorens bredd varierar mellan 300 m och 1000 m. Utredningskorridoren utgör det område inom vilket olika alternativa ledningssträckningar studeras med syfte att slutligen ta fram ett huvudalternativ för kraftledningen. Mellan Bastuträsk och Finnforsfallet planeras den nya ledningen byggas på endera sidan av en befintlig 16 km lång ledning. På denna sträcka har en 100 m bred zon kring den befintliga ledningen inventerats. Inventeringen genomfördes med fältstudier i området varefter områden med påträffade naturvärden delades upp i naturvärdesklasser. Följande naturvärdesklasser användes: Klass 1: Nyckelbiotoper. Naturvärdesobjekt med särskilt stor betydelse för biologisk mångfald. Klass 2: Naturvärdesområden. Naturvärdesobjekt med betydelse för biologisk mångfald. Klass 3: Vissa naturvärden. Naturvärdesobjekt med viss betydelse för biologisk mångfald. Inventeringen har genomförts av som har studerat biologi vid Uppsala Universitet och även har en examen i Miljö- och Hälsoskydd från Stockholms universitet. har mångårig erfarenhet av biologiska fältinventeringar för flera olika företag. Sedan år 2011 är han anställd vid wpd Scandinavia AB. 3
3. Områdesbeskrivning Inventeringsområdet består av en korridor mellan vindkraftsprojektet Tomasliden och en kopplingsstation öster om Finnforsfallet och är beläget i Norsjö och Skellefteå kommuner. Inventeringsområdet utgörs i huvudsak av ett relativt flackt landskap med våtmarker och skogsmark. Större höjdskillnader finns vid anslutningen till vindkraftsparken på Tomasliden, vid sluttningen av berget Rävelsliden och längs stränderna av Skellefteälven. Skogarna i området är sedan lång tid påverkade av ett aktivt skogsbruk. Inom utredningskorridoren och längs den befintliga ledningen finns ett antal små tjärnar och skogssjöar. Samtliga större myrar i området är dikade och alla mindre vattendrag utgörs av grävda diken eller uträtade bäckar. Vid Finnforsfallet korsar ledningen den utbyggda Skellefteälven. 3.1. Tidigare kända naturvärden I kartläggningen av lokala naturvärden har information hämtats från Skogsstyrelsens databas, Artdatabankens databas, länsstyrelsens GIS-lager och från de stora markägarna Sveaskog AB och Holmen skog AB. I västra delen av området finns en nyckelbiotop i form av en gransumpskog med urskogskaraktär som har god tillgång på död ved. Nyckelbiotopen är avsatt som Biotopskyddsområde. Detta innebär att Skogsstyrelsen har ersatt markägaren för att marken för all framtid undantas från skogsbruk och andra åtgärder som kan skada naturvärdena. Nio områden anges som sumpskogar i Skogsstyrelsens sumpskogsinventering från 1990-talet. I sumpskogsinventeringen ingår ca 270 000 skogar på fuktig mark. Merparten av sumpskogarna inventerades från flygbilder och vid inventeringen fanns inga krav på specifika naturvärden. Utredningskorridoren berör nio våtmarksområden som finns med i den nationella våtmarksinventeringen. Eftersom samtliga dessa våtmarker är påverkade av dikning fick fem av våtmarksområdena den lägsta naturvärdesklassningen Låga Naturvärden. De fyra andra våtmarksområdena fick den näst lägsta naturvärdesklassningen Vissa Naturvärden. I Västerbottens län finns det enligt våtmarksinventeringen 1336 våtmarker som har högre naturvärden än dessa fyra våtmarksområden. Enligt Artdatabanken har Lunglav (NT) som är rödlistad påträffats på tre träd i västra delen av utredningskorridoren. Vid sandmarken under ledningarna vid Finnforsen har de rödlistade rovstekelarterna mimumesa littoralis(nt) och mimumesa atratina(nt) påträffats. Sveaskog har avsatt en ca 100 år gammal granskog som en så kallad restaureringsskog i utredningskorridorens västra del. Syftet med Sveaskogs restaureringsskogar är att de med hjälp av olika skötselåtgärder skall uppnå höga naturvärden om 20-50 år. Väster om transformatorstationen vid Bastuträsk har Holmen Skog gjort en naturvårdsavsättning. Holmen har även gjort fyra naturvårdsavsättningar inom triangelspåret söder om Bastuträsk och en avsättning mellan Bastuträsk och Finnforsfallet. Dessa skogspartier är undantagna från skogsbruk utan att markägaren har fått ekonomisk ersättning. Merparten av avsättningarna lämnas för fri utveckling, men i vissa fall genomför Holmen Skog naturvårdande skötsel. 4
Figur 1. Kända områden med naturvärden i utredningskorridoren Tomasliden-Bastuträsk. Figur 2. Kända områden med naturvärden längs den befintliga ledningen Bastuträsk-Finnforsfallet. 5
3.2. Bedömning av tidigare kända naturvärden Skogsområdet som är avsatt som Biotopskyddsområde har mycket höga naturvärden och bedöms som Klass 1, Nyckelbiotop i den här inventeringen. Fyra av lokalerna med sumpskogar ingår i områden som bedömts som klass 2, Naturvärdesområde eller klass 3, Vissa Naturvärden i den här inventeringen. Delar av våtmarkerna som finns med i våtmarksinventeringen ingår i områden som bedömts som klass 2, Naturvärdesområde eller klass 3, Vissa Naturvärden. De tidigare fynden av den rödlistade Lunglaven återfanns och de ingår i ett område som bedömts som klass 3 Vissa Naturvärden. De rödlistade rovsteklarna ingår i ett område med sandmarker som har bedömts som klass 3 Vissa naturvärden. Sveaskogs restaureringsskog har ännu inte så stora naturvärden att den bedömts tillhöra någon av de tre naturvärdesklasserna i den här inventeringen. Delar av Holmen Skogs naturvårdsavsättningar har så höga naturvärden att den bedömts som klass 2 Naturvärdesområde eller klass 3, Vissa Naturvärden. Andra delar av naturvårdsavsättningarna består av dikade våtmarker och unga skogar utan nämnvärda naturvärden. De områden ovan med tidigare kända naturvärden som i den här inventeringen bedömts tillhöra en naturvärdesklass presenteras i nästa avsnitt. 4. Resultat av fältinventeringen Området besöktes i fält under september 2015 och juni 2016. En systematisk genomgång av utredningskorridoren och den 100 meter breda området kring den befintliga ledningen genomfördes. Förhållandena var goda visuellt och vädermässigt. Gjorda fynd markerades med GPS, antecknades och fotograferades. Samtliga områden som bedömdes ha skyddsvärda naturvärden indelades i naturvärdesklasser enligt vad som beskrivits i avsnitt 2. I tabellen nedan finns en kortare beskrivning av naturvärdena i varje område. Numreringen i tabellerna hänvisar till siffrorna i kartorna i figur 3-5. Klass 1. Nyckelbiotoper Nr Biotop Kommentar 2 Gransumpskog En sedan tidigare känd gransumpskog som är försedd med biotopskydd. Norra delen av nyckelbiotopen ingår i utredningskorridoren. Området har lång skoglig kontinuitet och stort värde som livsmiljö för hotade arter. 6
Klass 2. Naturvärdesområden Nr Biotop Kommentar 7 Sumpskogar och ändmorän. Gransumpskog och björksumpskog med mycket död ved som växer på utdikad myrmark. Genom området går en distinkt tallbevuxen ändmorän som i öster ansluter till rullstensåsen Norakammen. Stora delar av området ingår i Holmen Skogs naturvårdsavsättning samt i våtmarksinventeringen och sumpskogsinventeringen. 12 Barrskog Gles äldre barrskog med grova tallar, en del död ved och gott om granar med hänglavar. Växer på relativt torr mark och gränsar i öster till en större våtmark. 14 Förkastningsbrant Mycket tydlig ca 5 m hög förkastningsbrant som här bildar våtmarken Kvarnbäckängets östra kant, se nedan. Förkastningsbranten är en del av den ca 35 km långa Röjnoretförkastningen som ca 300 m längre norrut identifierats som riksintresse för naturvården av geologiska skäl. Klass 3. Vissa Naturvärden Nr Biotop Kommentar 1 Gransumpskog Gransumpskog med inslag av lövträd. Tätvuxen och ogallrad med en del död ved. Här påträffades rikligt med Lunglav (NT) på flera äldre sälgar vilket även var känt sedan tidigare. 3 Myrmark Myrmark som delvis är bevuxen med små tallar och delvis utgörs av öppna områden. En trädbevuxen myrholme finns i sydvästra delen av området. Södra delen är påverkad av dikning. Området ingår i våtmarksinventeringen. 4 Granskog Grandominerad blandskog med mycket hänglavar. Relativt mycket gamla björkar. På en äldre gran påträffades spår av tretåig hackspett. Delar av området ingår i sumpskogsinventeringen. 5 Aspar Ett mindre område med gamla grova aspar. En del av asparna har lämnats kvar på ett hygge vid en nyligen utförd avverkning. 6 Sälg, punktobjekt. Äldre sälg med många stammar. På sälgen växer rikligt med den rödlistade Lunglaven(NT). Skogen kring sälgen har litet eget naturvärde men fungerar som klimatskydd för lavarna. 8 Tjärn Grund tjärn vars yta till stora delar täcks av starrväxter. Belägen på ett hygge söder om ledningen och omges av tall och björk. 9 Blandskog Blandskog på fuktig mark med tall, gran och björk belägen inom ett triangelspår. Området är en av Holmen Skogs naturvårdsavsättningar. 10 Blandskog Blandskog på fuktig mark med tall, gran och björk belägen inom ett triangelspår. Området är en av Holmen Skogs naturvårdsavsättningar. 11 Blandskog Blandskog på fuktig mark med tall, gran och björk belägen inom ett triangelspår. Området är en av Holmen Skogs naturvårdsavsättningar. 13 Våtmark Kvarnbäckänget Vattendraget Kvarnbäcken har dämts upp under tidigt 1900 tal och bildat en grund damm som nu håller på att växa igen och därmed alltmer har kommit att få karaktär av våtmark. I dammen har utbildats myrholmar och gungflyn omväxlande med öppna vattenpartier. Våtmarken ingår i ett område med vissa naturvärden enligt våtmarksinventeringen. 15 Sumpskog Tätvuxen sumpskog med björk och gran. Omges på tre sidor av myrmark och av kraftledningsgatan i söder. Ingår i sumpskogsinventeringen. 7
16 Tjärn Nytjärnen Vacker timglasformad tjärn med två fria vattenytor omgiven av myrmarker och gungflyn. 17 Tallskog Mindre område med gles grovstammig tallskog på torr sandig mark. Markerad i fält som område med naturhänsyn av Norra skogsägarna. 18 Barrskog På Skellefteälvens södra strand växer ett mindre område med gammal barrskog i en sandig brant lutande älvbrink. 19 Sandhed En oavsiktligt skapad biotop som uppstått genom att breda kraftledningsgator på sandig mark hållits fria från träd och buskar i över hundra år. Sandmarken är beväxt med ljung, låga örter och lavar. På platsen har de två rödlistade rovstekelarterna mimumesa littoralis(nt) och mimumesa atratina(nt) påträffats. Figur 3. Naturvärden i västra delen av utredningskorridoren. 8
Figur 4. Naturvärden i östra delen av utredningskorridoren. Figur 5. Naturvärden längs västra delen av befintlig ledning. 9
Figur 6. Naturvärden längs östra delen av befintlig ledning. Figur 7. Typisk natur inom utredningskorridoren. 10
5. Rekommendationer Biotopskyddsområdet som bedöms som klass 1, Nyckelbiotop och ett område som bedöms som klass 2 Naturvårdsområde (nr7) bör helt undantas från anläggningen av kraftledningen inklusive kraftledningsgata. Vid anläggandet av ledningen bör man vid passagen av barrskogen (nr 12) minimera kraftledningsgatans bredd för att inte i onödan inkräkta på området. Förkastningsbranten (nr 14) kan bevaras genom att kraftledningsstolpar inte placeras nära krönet. Områden med klass 3, Vissa Naturvärden bör undantas från exploatering om så är möjligt. De delområden där naturvärdena är kopplade till skogsmark (nr 1,4,5, 9,10,11,15,17,18) är mest känsliga för påverkan. Om dessa områden behöver ianspråktagas bör man sträva efter att placera ledningen i utkanten av området och göra kraftledningsgatan så smal som möjligt. Myrmarker, våtmarker och tjärnar nr (3,8 13,16) är mindre känsliga för etablering av luftledningar så länge den lokala hydrologin inte påverkas. All etablering bör därför ske på vintern för att undvika körskador och inga stolpar bör placeras i dessa områden. Om det går att undvika den äldre sälgen (nr 6) bör man även försöka spara en ca 5 m bred krans av träd på sidorna av sälgen för att inte helt förändra livsmiljön för lavarna. För den torra hedmarken(19) är ytterligare en kraftledning med öppna kraftledningsgator en miljöåtgärd som hjälper till att utöka och bevara en ovanlig biotop. 6. Slutsatser Projektområdet består i huvudsak av produktionsskog och dikade myrar med spridda inslag av områden med skyddsvärda naturvärden. Om givna rekommendationer efterföljs bedöms uppförandet av en kraftledning i området inte innebära några negativa långsiktiga effekter på naturmiljön och därmed vara ekologiskt hållbar. 7. Källförteckning. Enetjärn Natur AB 2013: Inventering och bedömning av naturvärde, Tomasliden, Planerad vindkraft i Norsjö kommun, Västerbottens län Holmen Skog AB, 2015: Konsten att odla skog Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2006: Strategi för formellt skydd av skog i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2008: Strategi för skydd och restaurering av våtmarker i Västerbottens län Sveaskog 2012: Sveaskogs naturvårdsarbete Övriga källor: 11
Sveaskogs karttjänst 2015: http://www.sveaskog.se/om-sveaskog/karta-over-vart-markinnehav/ Holmen Skog 2015: http://www.holmen.com/sv/skog/om-holmens-skogar/miljo/hansynsplaner/ Naturvardsavsattningar/ ArtDatabanken 2015: www.artportalen.se Skogsstyrelsens skogsdataportal 2015: http://skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se/ Skogsdataportalen/ Länsstyrelsens GIS-kartor 2015: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/sverigeslanskarta/ 12