Bilder på framsidan (uppifrån och ner):

Bilder på framsidan (uppifrån och ner): Flygfoto Enköping 1947. Foto: okänd Kungsängslilja. Foto: Anna Pettersson, Länsstyrelsen Svavelgruvan Dannemora. Foto: Kristina Jansson, Länsstyrelsen Tryck: Länsstyrelsens reprocentral 2008 Länsstyrelsen i Uppsala län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Uppsala län, 751 86 Uppsala

Innehållsförteckning Inledning... 5 1. Bakgrund, mål, strategi och organisation... 6 1.1 Länet ur ett EBH-perspektiv...6 1.1.1 Geologiska och hydrologiska förhållanden... 6 1.1.2 Industrihistoria... 7 1.2 Förekomsten av förorenade områden...9 1.2.1 Lägesbeskrivning hela länet... 9 1.2.2 Kommunvis lägesbeskrivning... 12 1.3 Miljörisker förknippade med förorenade områden...16 1.4 Regionala mål för efterbehandlingsarbetet...18 1.5 Övergripande strategier för efterbehandlingsarbetet...19 1.5.1 Riskvärdering i länsperspektiv... 19 1.5.2 Prioritering av områden för utredningar och åtgärder... 19 1.5.3 Länsstyrelsens organisation för arbete med förorenade områden... 20 1.6 Strategi för och verksamheter inom efterbehandlingsarbetet som finansieras med statliga medel...22 1.6.1 Angreppssätt och metod... 22 1.6.2 Ansvar för bidragsansökningar... 24 1.6.3 Kommunalt huvudmannaskap... 24 1.6.4 Arbete med identifiering och inventering enligt MIFO fas 1 till och med 2008... 24 1.6.5 Utförda undersökningar till och med 2008... 29 1.6.6 Ansvarsutredningar... 31 1.6.7 Arbete efterbehandlingsåtgärder... 32 1.6.8 Huvudmannaskap för undersökningar... 32 1.7 Strategi för och verksamheter inom tillsynsarbetet...33 1.7.1 Angreppssätt och metod... 33 1.7.2 Tillsynsansvar och tillsynsfördelning i länet... 34 1.7.3 Tillsynsvägledning... 36 1.7.4 Förorenade områden i den fysiska planeringen och i samband med exploatering... 37 1.7.5 Länsstyrelsens arbete med operativ tillsyn under 2008... 38 1.7.6 Ansvarsutredningar... 40 1.8 Lägesbeskrivning av länets samtliga akuta objekt och de prioriterade riskklass 1 eller 2 objekten som drivs enligt tillsynsspåret...42 1.8.1 Enköpingstvätten... 42 1.8.2 Gröngarnsdeponin... 43 1.8.3 Svarthamnsdeponin... 44 1.8.4 Medoradeponin... 44 1.8.5 Skutskärs bruk... 45 1.8.6 Dannemora gruvområde (inkl sandmagasin)... 47 1.8.7 Österbyverkens industriområde... 48 1.8.8 Erasteel Kloster... 49 1.8.9 Lännaholms bruk... 49 1.8.10 Tärnsjö Ånggarveri... 50 1.9 Informationsarbete...51 1.9.1 Kommunicering... 51 1.9.2 Externa webbplatsen... 51

1.9.3 Information via GIS... 52 1.9.4 Extern information via Länsstyrelsens informationsblad Miljötrycket... 52 1.9.5 Informationsbroschyr... 52 1.9.6 Träff med SLU-studenter... 52 1.10 Nätverk för länsstyrelser...52 1.10.1 Nätverket Mälarlänen... 52 1.10.2 EBH-sidan en webbportal för EBH-anställda på länsstyrelser och NV... 53 1.11 Miljöövervakning som kontroll av läckage från förorenad mark/sediment...53 1.12 Databas över förorenade områden...53 1.12.1 Nationell databas... 53 1.12.2 Regional databas... 53 1.12.3 GIS-projekt... 54 1.13 Länsstyrelsens arbete med avsättning och registrering av miljöriskområden...54 1.14 Mottagnings- och behandlingskapacitet för förorenade massor i länet/regionen...54 2. Program för utredningar och åtgärder de närmaste fem åren... 56 2.1 Inventeringar, undersökningar och utredningar finansierade med statliga medel...56 2.1.1 Identifiering... 56 2.1.2 Inventering enligt MIFO fas 1... 56 2.1.3 Undersökningar och utredningar... 57 2.2 Planerade tillsynsinsatser inom förorenade områden...62 2.2.1 Egeninitierad tillsyn... 62 2.2.2 Övrig tillsyn... 63 2.2.3 Ansvarsutredningar... 63 2.2.4 Tillsynsvägledning... 64 2.2.5 Juridisk kompetens... 65 2.3 Informationsarbete...66 2.4 Arbete med efterbehandlingsåtgärder...66 2.4.1 Prioritering av de mest angelägna åtgärdsobjekten... 66 2.4.2 Pågående och planerade åtgärdsobjekt... 66 2.5 Länsstyrelsens roll i SPIMFAB, Försvarsmakten och övriga nationella program...67 2.5.1 Arbete med förorenade områden som drivs av verksamhetsutövare inom nationella program... 67 3. Ansökan om statligt bidrag till efterbehandlingsarbetet... 69 Bilaga 1. Prioriteringslista Bilaga 2. Akuta objekt Bilaga 3. Nyckeltal Bilaga 4. Ekonomisk redovisning Bilaga 5. Ansökan om medel för planerad verksamhet 2008-2010 Bilaga 6. Tillsynsplan och behovsutredning tillsyn av förorenade områden

Inledning Länsstyrelsen har enligt anvisningar från Naturvårdsverket fått i uppdrag att utarbeta ett regionalt program för arbetet med förorenade områden. Arbetet redovisas årligen till Naturvårdsverket. Det framtagna programmet innehåller dels en sammanställning av befintlig kunskap, dels en plan på fortsatt arbete. Det regionala programmet ligger till grund för verksamhetsplaneringen inom arbetsområdet. Tanken är även att detta dokument ska spridas i länet för att förankra Länsstyrelsens arbete med förorenade områden hos olika aktörer. Det regionala programmet för 2009 har sammanställts av Helena Andersson, Kristina Jansson, Lars Johnsson, Henning Persson, Gudrun Robinson och Fredrik Svanberg. Samtliga arbetar på Länsstyrelsens miljöenhet. Även övriga handläggare inom enheten samt Miljöförvaltningarna inom länets kommuner har bidragit med information och bakgrundsmaterial. 5

1. Bakgrund, mål, strategi och organisation I Länsstyrelsens miljöpolicy, som antogs 2004-03-15 av Landshövding Anders Björck, står bland annat: Länsstyrelsen skall som statlig förvaltningsmyndighet verka för att de nationella miljökvalitetsmålen och de regionala miljömålen får genomslag i länet och att kunskaper om länets förhållanden tas tillvara nationellt. Länsstyrelsen skall verka för en hållbar utveckling och hög sysselsättning samt värna om människor och miljö. Det statliga arbetet med förorenade områden i Uppsala län drivs från Länsstyrelsens miljöenhet. Att inventera, undersöka och vid behov åtgärda förorenade områden återkopplar starkt till Länsstyrelsens antagna miljöpolicy. 1.1 Länet ur ett EBH-perspektiv 1.1.1 Geologiska och hydrologiska förhållanden Uppsala län sträcker sig över ett flackt landskap, med tydliga spår av inlandsisens framfart för omkring 8000 år sedan. Hela ytan ligger under högsta kustlinjen (HK). Länet avgränsas av Mälaren i söder, Dalälven i norr och en långgrund kust mot Bottenhavet i öster. Åt väster övergår jordbruksslätten i mer höglänt skogsterräng. Längst i väster når landskapet ca 110 meter över havet, vilket är länets högsta delar. Figur 1 Uppsala län fr.o.m. 1 januari 2007. Lantmäteriet / Länsstyrelsen 2006. Ur GSD- Översiktskartan ärende 106-2004/188C 6

Berggrunden består till största delen av urgraniter och den vanligaste jordarten är morän. Den är ofta sandig-moig, normalblockig och mäktigheten i djupled är förhållandevis liten. Moränen är kalkhaltig, framförallt i den nordöstra delen av länet, vilket är en bidragande orsak till att det inte är några större försurningsproblem i länets sjöar. Inom slättområdena och i sprickdalarna är den vanligaste jordarten lera. Lerskikten kan vara mycket mäktiga, i Uppsala tätort, ibland mer än 100 meter. I länet finns också tre stora rullstensåsar som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Den flacka terrängen med en pågående landhöjning bidrar till bildandet av grunda slättsjöar. Det finns ca 300 sjöar i Uppsala län varav många är grunda, starkt igenväxta och sänkta ett flertal gånger för att komma åt större arealer betes- och åkermark. Igenväxningen är delvis naturligt orsakad av landhöjningen, men beror också på övergödning och de grunda sjöarnas känslighet för denna. Recipienterna är känsliga för föroreningspåverkan. Karaktäristiskt för Uppsala län är att tillgång på grundvatten är god i anslutning till de tre stora åsarna och liten i länets kust- och skärgårdsområden. Åsar, och andra grundvattenförande geologiska formationer, ligger i stor utsträckning i anslutning till åkermark och är ofta tagna i anspråk för bebyggelse och kommunikation (vägar, järnvägar etc.). Det medför en risk för att föroreningar ska spridas till grundvattnet. Där det finns lerjordar utgör dessa ett gott skydd mot föroreningsspridning till grundvattnet. Skyddet är dock inte fullständigt och det finns risk för att föroreningar så småningom tränger igenom barriären och med fördröjning letar sig ner till grundvattnet. Ledningsgravar, pålning, sandlinser och uttorkning (med torksprickor i leran som följd) kan påskynda förloppet. 1.1.2 Industrihistoria Idag är Uppsala län inte något utpräglat industrilän. De industriella verksamheterna finns i huvudsak inom skogs-, metall- och läkemedelssektorn. Ur ett historiskt perspektiv dominerades de industriella verksamheterna av gruvdrift och järnframställning. I Norduppland fanns alla nödvändiga naturresurser för järnframställning; malm från Dannemora, skogar till träkol och vattenkraft till masugnar och smedjor. Ett trettiotal järnbruk växte upp i landskapet. De kallas vallonbruk efter de vallonska yrkesmän som hade en nyckelroll vid järnframställningen. Vallonerna värvades till Sverige av framsynta företagsledare, främst Louis De Geer, som insåg värdet av deras yrkesskicklighet. Vallonsmidet pågick från tidigt 1600-tal till en bit in på 1900-talet. Stångjärnet från vallonbruken var under lång tid världsledande i kvalitet och en stor del av produktionen gick på export, främst till England. Vid järnframställningen smältes först malmen i masugnar till tackjärn, som sedan smiddes ut till stångjärn i smedjor. Stångjärnet var ett högvärdigt halvfabrikat som bearbetades vidare till färdiga varor av kunden. En del vallonbruk var stora anläggningar med hela tillverkningsprocessen, andra var mindre enheter med kanske bara en masugn. Bruken var långt mer än bara en arbetsplats. De var snarare kompletta livsmiljöer där många människor arbetade och levde hela sina liv. Arbetsförhållandena var hårda, men bruksledningen tog även ett långtgående socialt ansvar. I dag är de flesta vallonbruken välbevarade, unika besöksmål (www.vallonbruken.nu). De första järnbruken var beroende av vattenenergi, malm och skogsprodukter. Järnbruken var därför placerade nära de tillgångarna, bortsett från 7

malmen som i stor utsträckning forslades från Dannemora järnmalmsgruva. Under 1800- talet började man utvinna energi genom ångkraft och därmed var man inte längre beroende av vattenkraften. Utvecklingen medförde att produktionen koncentrerades till ett fåtal stora järnbruk och följaktligen avvecklades produktionen vid flera av de mindre bruken under 1850-talet. En andra våg av nedläggning drabbade de uppländska bruken i början på 1880-talet. Bruksdöden pågick ända fram till slutet på andra världskriget. Resultatet blev att de flesta bruken lades ned och endast ett fåtal överlevde in i modern tid, Söderfors, Älvkarleö samt Österbybruk. Idag är endast Söderfors bruk i drift. I anslutning till flera av bruken växte annan industriell verksamhet fram och detta har påverkat industriutvecklingen i många tätorter. Många mindre metallindustrier förekommer även i dag i de norra delarna av länet, t.ex. i Tierp och Österbybruk. Uppsalas industrihistoria karakteriseras av en utveckling från ett litet jordbrukssamhälle till landets fjärde största stad. Under 1800-talet var de flesta sysselsatta inom jordbruket eller arbetade i någon av de små hantverksföretag som fanns i staden. Under 1800-talet startades flera lervaruindustrier strax utanför staden och de var tillsammans med kvarnindustrin en av de största enskilda verksamheterna. Kring sekelskiftet, 1800-tal till 1900-tal, övergick många verksamheter från hantverkstillverkning till fabrikstillverkning. Verksamheterna blev större men färre till antalet. Stora verksamheter rymdes inte längre inne i staden utan flyttade till dess utkanter, främst till områden i närheten av större vägar, järnvägen och ån. Den industriella verksamheten blev koncentrerad till den östra sidan av staden. Det var främst i tre områden som de nya industrierna byggdes: i Svartbäcken, kring Vaksala torg och i Kungsängen. Till de större verksamheterna kan nämnas Hästens skofabrik och Fyrisvalls tegelbruk i Svartbäcken, Nymans verkstäder och Uppsala Valskvarn vid Vaksala torg samt Gahns kemiska fabrik, Uppsala Sidenväverier och Gasverket i Kungsängen. I Enköping grundades J.P Johanssons mekaniska verkstad år 1886. Uppfinningarna av skiftnyckeln och rörtången kom att ge staden och företaget världsrykte. Verkstaden utgör grunden för det som länge var stadens största industri, Bahco Tools AB. 2006 beslutade Bahcos ägare, det amerikanska bolaget Snap-On, att flytta verktygsproduktionen från Enköping till sin anläggning i Spanien. Flytten ägde rum under sommaren 2007 och en industriepok gick därmed i graven. Sandvik Coromant AB är länets största arbetsgivare inom industriella sektorn med verksamhet i Gimo, Östhammars kommun. Företaget tillverkar årligen 1200 ton hårdmetallprodukter. Älvkarleby kommuns industriverksamhet präglas av länets enda pappers- och massabruk, Stora Enso Pulp AB. Pappersmassabruket startade som en sidoverksamhet till ett sågverk i Skutskär under slutet av 1800-talet och har sedan dess framställt både sulfat- och sulfitmassa, klorgas, svavelsyra samt ett flertal biprodukter. 8

1.2 Förekomsten av förorenade områden 1.2.1 Lägesbeskrivning hela länet Länsstyrelsen i Uppsala län har sedan 1996 arbetat med att identifiera och inventera samtliga potentiellt förorenade områden i länet. Genom åren har verksamheter såsom bilverkstäder, verkstadsindustrier, metallytbehandlare, bruk, nedlagda deponier och kemtvättar inventerats. I dagsläget genomförs kommuninventeringar i Uppsala och Enköping, men även specifika branschinventeringar av skjutbanor och grafisk industri håller på att genomföras för hela länet. I den databas (MIFO-databasen) där Länsstyrelsen i Uppsala län sparar information om potentiellt förorenade områden finns i nuläget ca 3370 objekt där det bedrivs eller har bedrivits en verksamhet som kan ha gett upphov till föroreningar. Den geografiska utbredningen av identifierade och inventerade objekt inom länet framgår av figur 2. 9

Figur 2 Geografisk fördelning av samtliga koordinatsatta objekt som finns registrerade i Uppsala läns regionala MIFO-databas. 10

I dagsläget har 370 områden riskklassats enligt den av Naturvårdsverkets framtagna metodik för inventering av förorenade områden, MIFO (se tabell 1.1). Ca 60 % av dem har de högsta riskklasserna (1 eller 2), vilket innebär att för dessa områden är det angeläget att utföra undersökningar och eventuellt saneringar. Tabell 1.1 Antalet identifierade och riskklassade områden för respektive kommun i Uppsala län Kommun Identifierade Riskklassade Riskklass 1 Riskklass 2 Enköping 635 97 20 46 Heby 204 30 3 13 Håbo 164 43 7 6 Knivsta 73 3 1 2 Tierp 419 47 10 24 Uppsala 1390 89 21 30 Älvkarleby 104 17 5 5 Östhammar 475 44 8 20 Totalt 3464 370 75 146 Länsstyrelsens riskklassningar har främst gjorts efter branschinventeringar (sågverk med träimpregnering och doppning, metallytbehandling, bilskrotar, verkstadsindustrier, bilverkstäder och nedlagda deponier m.fl.) men även efter industriområdesinventeringar och några enskilda objektsinventeringar (se vidare avsnitt 1.6.4.1). Totalt ligger ca 1400 av de identifierade objekten inom vattenskyddsområden, varav ungefär 200 stycken ligger i direkt förbindelse med Uppsala och/eller Vattholmaåsen (s.k. extra känsligt vattenskyddsområde). Framtida inventering kommer i första hand att fokusera på objekt inom vattenskyddsområden, skyddsvärda naturområden samt områden med känsligt läge p.g.a. exponeringsrisk. Även andra aktörer genomför och har genomfört inventeringar enligt MIFO-metodiken, t.ex. Vattenfall (vattenkraftsstationer), Fortum (transformatorstationer) och Försvaret. Överlag har dessa områden bedömts till låga riskklasser (klass 3 eller 4). Mer information om andra aktörers arbete med förorenade områden återfinns i avsnitt 2.5. I tabell 1.2 visas att det för närvarande pågår undersökningar och utredningar vid cirka 100 platser inom länet. Vid drygt 50 områden har undersökningar utförts, men områdena är inte aktuella för åtgärder. Hittills har undersökningar vid sammanlagt 43 områden finansierats med statliga bidragsmedel. Resterande insatser har bekostats av ansvariga. För närvarande har slutlig åtgärd skett vid 118 områden och vid ytterligare 7 områden pågår åtgärder. Därutöver har det utförts eller pågår delåtgärder vid 27 områden. När det 11

gäller åtgärder har SPIMFAB (oljebolagens branschorganisation) utfört sanering av 91 bensinstationer nedlagda mellan åren 1969 och 1994. Ett flertal områden har också åtgärdats i samband med exploateringar, varav de flesta skett i Uppsala och Enköpings kommun. Tabell 1.2 Antal objekt där undersökningar/åtgärder pågår/har avslutats Status Statlig finansiering Tillsyn (objekt utom SPIMFAB) SPIMFAB Undersökningar pågår 27 54 17 98 Undersökningar har avbrutits fortsättning i senare skede Undersökningar avslutade ingen åtgärd Undersökningar avslutade åtgärder ska vidtas Delåtgärd pågår/avslutad - slutlig åtgärd ej påbörjad 3 3 13 6 36 55 6 6 1 26 27 Slutlig åtgärd pågår 7 7 Slutlig åtgärd avslutad 1 27 91 118 1.2.2 Kommunvis lägesbeskrivning Enköpings kommun Totalt Sedan 2004 pågår Länsstyrelsens kommuninventering av Enköping. Totalt har 635 misstänkt förorenade platser identifierats i hela kommunen. Av dem är 97 platser inventerade, varav 20 objekt har riskklassats till 1. Tidigare inventering inom kommunen har gjorts branschvis med fokus på verksamheter i drift. Eftersom Enköpings stad har problem med förekomst av klorerade lösningsmedel i vattentäkten Munksundet har inventeringen av objekt de senaste två åren prioriterats till Enköpings stad och inom vattenskyddsområdet. Översiktliga undersökningar med statlig finansiering har utförts eller pågår vid 26 områden i Enköpings stad. Vid ett objekt, Enköpingstvätten, pågår fördjupade undersökningar (huvudstudie). I några fall har ansvarsbedömningar visat att det finns ansvariga och där fortsatta undersökningar finansierade med bidragsmedel upphört. Kommunen bedriver ett aktivt tillsynsarbete inom förorenade områden. Flera undersökningar har skett under året införande kommande exploateringar. Därutöver pågår undersökningar vid Åkersbergs- och Gröngarnsdeponierna. För Åkersbergsdeponin har kommunen även har tagit fram en ansvarsutredning. Undersökningar pågår också vid f.d. Bahco Tools för vilket Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. 12

Heby kommun Heby kommun hör sedan 1 januari 2007 till Uppsala län. Arbetet med identifiering och inventering av förorenade områden i Heby har tidigare utförts av Västmanlands länsstyrelse och totalt har 204 objekt identifierats varav 30 har riskklassats. De objekt som hittills endast har identifierats kommer att ses över för att klargöra om de behöver inventeras eller inte. Vissa branscher har överhuvudtaget inte inventerats, t.ex. färgindustri, och en genomgång av kvarvarande branscher kommer göras under slutet av 2008 och i början av 2009. Karakteristiskt för Heby kommun är stora skogstillgångar vilket också återspeglar sig i inventeringen. Av de riskklassade objekten återfinns de flesta inom branscherna träimpregnering och sågverk. Sammanlagt har 3 objekt bedömts tillhöra riskklass 1. Kommunen har tidigare arbetat med flera objekt, bland annat ett par bensinmackar samt en deponi och en skjutbana i Tärnsjö. För närvarande pågår en utredning vid en bensinstation i Östervåla. Fastigheten ligger nära skola och vattendrag och är konstaterad mycket förorenad. En åtgärdsplan ska lämnas in till bygg- och miljöförvaltningen inom den närmaste tiden. Två objekt Tärnsjö ånggarveri och en f.d. träimpregnering i Tärnsjö kommer under året att prioriteras för fortsatta undersökningar. Håbo kommun Inventeringen av Håbo kommun avslutades under 2008. För Håbo kommun finns i dagsläget 164 identifierade objekt inlagda i MIFO-databasen. Av dessa har totalt 43 objekt inventerats, varav 7 objekt har tilldelats riskklass 1. En genomgång av objekt som tidigare tilldelats riskklass 4 (se kommunens rapport Inventering av Dragets industriområde från år 2001) genomfördes av Länsstyrelsen under 2007-2008 då det tidigare framkom att ett antal av verksamheterna inte bedrivit någon förorenande verksamhet över huvud taget. För närvarande pågår undersökning vid fyra deponier och vid en deponi har åtgärder utförts. Kommunen har utfört översiktliga undersökningar motsvarande fas 2 på deponin Väppeby som idag till viss del är bebyggd. Deponin har nu nedklassats av kommunen från riskklass 1 i fas 1 till riskklass 3 i fas 2. Just nu pågår undersökningar motsvarande en förstudie av den nedlagda kommunala deponin i Skörby efter att en ansvarsutredning tagits fram. Under kommande år kommer en kemtvätt att undersökas med bidragsmedel. Knivsta kommun Knivsta kommun har under 2008 startat upp ett eget miljökontor och teknisk avdelning. Totalt finns idag 73 identifierade objekt, varav 3 objekt har riskklassats. Flest identifierade objekt återfinns i branscherna bilvårdsanläggningar, skjutbanor samt deponier. De objekt som har inventerats är en deponi (Gredelby), verkstadsindustri (AGA Gas AB) samt ett sågverk (Knivsta Trä AB). Deponin och sågverksområdet har översiktligt undersökts liknande MIFO fas 2. Idag har sågen rivits och bebyggelse i form av bostäder samt handel planeras. Eventuellt kommer området att behöva saneras i 13

samband med nybyggnationen. Undersökningar har utförts i en grustäkt och efterbehandlingsåtgärd kommer att ske. Vidare har åtgärder skett vid två bensinstationer. Tierps kommun I Tierps kommun har 419 objekt registrerats i MIFO-databasen, varav 47 har riskklassats. Flest identifierade objekt finns inom branschen bilvårdsanläggningar, d.v.s. bilverkstäder, åkerier m.fl., men även ett flertal gruvor, deponier samt järnbruk finns registrerade. Totalt har 10 objekt tilldelats riskklass 1, varav de flesta ingår i branscherna järn, stål, och manufaktur, verkstadsindustri och kommunala avfallsdeponier. Under 2007-2008 inventerades Tierps kemiska tvätt och tilldelades riskklass 1 i fas 1 och under kommande år planeras undersökningar att genomföras finansierade med statliga bidragsmedel. Vid fem nedlagda bensinstationer pågår eller har åtgärder utförts under året. Därutöver har undersökningar skett vid ytterligare ett par objekt. Sedan några år tillbaka pågår provtagning i samband med kontrollprogrammet för 6 nedlagda deponier i kommunen. visade att inga halter överskrider jämförelsehalter som indikerar mindre allvarligt förorenat enligt MIFO. Däremot påvisades förhöjda halter av ammoniumkväve och konduktivitet som överstiger riktvärden för dricksvatten. I ett prov från Tierps deponi har fenoler påträffats behov finns av fortsatta undersökningar och en riskbedömning samt möjligen ett åtgärdsprogram. För ett objekt, Vendaco, kommer en ansvarsutredning att tas fram under kommande år. Länsstyrelsen har tagit fram ansvarsutredning för Elinge såg och fortsatta diskussioner kommer att ske med ansvarig under hösten 2008. Vid Erasteel i Söderfors har en MIFO fas 1 utredning tagits fram och fortsatta utredningar kommer att diskuteras med bolaget. Diskussioner om MIFO fas 1 utredning har även förts med Karlit i Karlholmsbruk. Sedan årsskiftet har tillsynsansvaret för Karlit tagits över av den kommunala nämnden. Uppsala kommun Uppsala kommun är en stor kommun med många verksamheter koncentrerade till Uppsala stad, men det finns även ett flertal mindre orter inom kommunen där miljöfarlig verksamhet har bedrivits. I nuläget är totalt 1390 objekt inlagda i MIFO-databasen för Uppsala kommun, varav ungefär 90 objekt har riskklassats. Då identifieringsarbetet bland annat utförts kvartersvis uppskattas dock det egentliga antalet potentiellt förorenade områden inom kommunen vara större än de 1360 objekten. Detta p.g.a. ett inlagt objekt i MIFO-databasen/ett kvarter ofta innehåller flera objekt som ska inventeras. I takt med att inventeringen fortgår kommer de inventerade objekten att lyftas ut från kvarteren till egna objekt, varför antalet objekt inom kommunen förmodligen kommer att öka under inventeringens gång. Av de inventerade objekten finns bland annat bilvårdsanläggningar, verkstadsindustrier, kemtvättar och nedlagda deponier. En tidigare kartläggning av förorenade områden har i kommunen utförts av Uppsala kommun och finns att läsa i rapporten Kartläggning av nedlagd, miljöfarlig verksamhet i centrala Uppsala under 1800 och 1900-talet - en inventering av förorenad mark i Uppsala kommun, 2001. År 1993 genomförde Uppsala kommun också en kartläggning av de nedlagda deponierna inom kommunen. Under sommaren 2008 har en fortsatt inventering av det stora kvarteret Ångkvarnen påbörjats vid Länsstyrelsen. Tidigare har området inventerats och riskklassats översiktligt 14

av Uppsala kommuns miljökontor. I den fortsatta inventeringen har områdets styckats upp i olika delområden som riskklassats var för sig. Detta bl.a. för att underlätta vilka områden man ska prioritera vid arbetet med ansvarsutredningar, undersökningar m.m. Ett flertal delområden har klassats i riskklass 1. Inventeringen av kvarteret Ångkvarnen beräknas vara färdig under 2008. Även den tidigare påbörjade inventeringen av det angränsande området Gamla Kungsängen beräknas avslutas under 2008. Ett annat område i Uppsala kommun som inventerats under sommaren och hösten är Ekebybruk. Tillverkning av tegel och keramik skall enligt Naturvårdsverkets branschlista i första hand endast identifieras och branschklassas. Verksamhetens omfattning och den redan dokumenterade förekomsten av föroreningar på området gjorde att länsstyrelsen trots detta valde att inventera området. Bruksområdet har tilldelats riskklass 1 och det angränsande deponiområdet har tilldelats riskklass 2. Länsstyrelsen kommer nu att gå vidare med att göra en översiktlig ansvarsbedömning. Strategin för inventeringsarbetet i framtiden för Uppsala kommun är att i första hand att inventera verksamheter med hög branschriskklass som ligger inom Uppsala- Vattholmaåsarnas vattenskyddsområde. Vid flera platser inom kommunen pågår undersökningar både genom egeninitierad tillsyn och kommande exploateringar. Därutöver pågår eller har det under året utförts åtgärder vid sex områden. Länsstyrelsen har under året verkat för att få igång fördjupade undersökningar (huvudstudie) vid Lännaholms bruk, Faringe såg och byggmaterial AB och Ullbollsta såg. Under hösten kommer översiktliga undersökningar att ske vid Vällnora bruk och Skeberga såg finansierade med statliga bidragsmedel och under 2009 planeras undersökningar vid Nymansbolagen. Vidare kommer kommunen att under hösten 2008 tilldelas bidragsmedel för fördjupade undersökningar (huvudstudie) vid Lännaholms bruk. Älvkarleby kommun Kommunen har hittills 104 identifierade platser i MIFO-databasen som bedöms kunna vara potentiellt förorenade. Av de 17 riskklassade har 5 objekt tilldelats riskklass 1. Idag finns 100 identifierade objekt inom kommunen som anses kunna vara misstänkt förorenade. Av dessa är 5 riskklassade till den högsta riskklassen. Genom kommunens arbete pågår undersökningar/utredningar vid ett par objekt. Kommunen har kommunicerat ansvarsutredningar för Älvkarleö bruk med ansvariga. Komplettering av ansvarsutredningarna för Medoradeponin samt Svarthamnsdeponin pågår i Länsstyrelsens regi och förfrågan om frivilligt åtagande när det gäller undersökningar kommer att ställas till de ansvariga under slutet av året. Länets största och mest omfattande saneringsprojekt pågår sedan år 2000 vid Skutskärs bruk där den s.k. Hamnbassängen har muddrats. Vid Skutskärs Bruk pågår även en översiktlig undersökning motsvarande förstudie för industriområdet. 15

Östhammars kommun Inom Östhammars kommun finns många bruksmiljöer samt områden med förekomst av malm från Dannemora gruvor. Kommunen har hittills 475 identifierade platser i MIFOdatabasen som bedöms kunna vara potentiellt förorenade. Av de 44 riskklassade har 8 objekt tilldelats riskklass 1. Bland dessa finns t.ex. Dannemora gruvor inkl. sandmagasinet, Marine Aluminiumtechnic i Östhammar samt Österbyverken. I kommunen finns 20 nedlagda deponier vilka inventerats av Länsstyrelsen i det s.k. deponiprojektet. Förstudier för de nedlagda deponierna Ed, Cirkusplatsen och Sunnanö har pågår. Arbetet med att ta fram ansvarsutredning för Aluminiumtechnic påbörjades 2007 men har legat nere under hela 2008. Inom ramen för Länsstyrelsens tillsynsarbete pågår fördjupade undersökningar (huvudstudie) vid Österbyverken samt diskussioner med ansvariga angående undersökningar vid Dannemora gruvområde. Parallellt med dessa arbeten kommer ansvarsutredningarna för dessa områden att kompletteras. Utöver detta kommer föroreningar i avloppssystem att undersökas/saneras och deponerade muddermassor i anslutning till Sågdammen att undersökas. Vidare driver Länsstyrelsen en rättsprocess gentemot Erasteel gällande krav på undersökningar av Filmsjön och Sundbroån. Under 2008 avslutades översiktliga undersökningar av Svavelgruvan, inom Dannemora gruvområde varvid akuttoxiska halter av arsenik och svavel uppmättes. Området hägnades in av kommunen och åtgärden utgjorde en del i kommunens andel i samband med statlig finansiering av kommande åtgärder. 1.3 Miljörisker förknippade med förorenade områden Förorenade områden kan i många fall utgöra en fara för människors hälsa och miljön. Föroreningar finns i både mark, grundvatten, sediment, byggnader och anläggningar vid flera objekt i landet. De flesta har uppkommit efter efterkrigstiden fram till 1980-talet, huvudsakligen genom utsläpp, spill eller olyckor. I vissa fall rör det sig dock om lämningar efter industriell verksamhet från tiden före sekelskiftet eller ännu längre tillbaka. Tidigare använde man ofta primitiv teknisk utrustning och öppna system, därtill förekom rening av utsläpp till luft och vatten endast i begränsad omfattning ända fram till ca 1970- talet. Vidare finns i länet ett stort antal områden där utfyllnader har skett med förorenade massor, särskilt avfall från olika verksamheter. Områden som har fyllts ut är framför allt vattenområden i anslutning till större industrier och gamla lertäkter från tegelbruk. Förorenade områden utgör i vissa fall även betydande källor för ämnen som inte längre får användas eller som håller på att avvecklas i samhället. Exempel på detta är PCB och Hg. Till detta kommer att områden genom sin föroreningspotential i många fall utgör ett hot mot hälsa och miljö. Många områden måste således åtgärdas i en eller annan form p.g.a. att de både direkt eller indirekt kan utgöra en risk för negativ påverkan på människor och miljön. De områden som idag anses som attraktiva lägen, bl.a. för bostäder, är ofta gamla industriområden. För att förhindra att föroreningar frigörs i naturen kan kostnaderna för exploateringar komma att bli avsevärt större. Det är en viktig uppgift för tillsynsmyndigheten att trots dessa stora kostnader, bevaka att det ställs lika stora krav vid 16

exploateringar som när ansvariga verksamhetsutövare åläggs att åtgärda förorenade områden. Läs mer om länsstyrelsens arbete med förorenade områden kopplat till fysisk planering under kap 1.7.4. Till följd av att våra kunskaper om omfattningen av förorenade områden i länet är ofullständig, så är även kunskapen om den sammantagna risken för negativ påverkan på hälsa och miljö svårbedömbar. Det kommer därför att krävas omfattande provtagningar och analyser för att bedöma utsläppsmängder och spridningen av föroreningar från de förorenade områdena. Dessutom krävs mer kunskap vad gäller toxikologi, synergieffekter, variationer i årsnederbörd och exponeringsvägar. Sammantaget gör detta att riskbedömningar ofta är svåra att göra eftersom många aspekter ska vägas in. Bedömningarna ska även gälla för lång tid framöver, 1000-årsperspektivet. Genom det pågående arbetet med förorenade områden inom länet växer dock kunskapen. Idag har vi identifierat merparten av de områden där föroreningar kan förekomma och omkring 370 av dessa är inventerade. Eftersom det fortsatta inventeringsarbetet i första hand kommer att inrikta sig på områden med hög känslighet och stort skyddsvärde, ökar kunskapen ytterligare om vilka objekt som är mest angelägna att undersöka vidare. Antalet undersökta områden blir successivt fler genom undersökningar och utredningar finansierade med statliga medel, men inte minst genom det tillsynsarbete som bedrivs av kommunerna i länet och på Länsstyrelsen. Stora mängder föroreningar har lokaliserats/påträffats i ett antal områden, bland vid Skutskärs bruk (industriområdet samt deponier), Dannemora gruvområde, Österbyverken i Österbybruk och i stadsdelen Romberga (vid Enköpingstvätten) i Enköping. För samtliga dessa områden pågår undersökningar och utredningar i syfte att göra fördjupade bedömningar där riskerna för människans hälsa och miljön sätts i fokus. Därtill har föroreningar konstaterats på flera andra platser bland annat vid verkstadsindustrier, sågverk med träimpregnering och deponier. För ett flertal förorenade områden som har exploateras har bedömningar av risker utförts varefter åtgärder i syfte att reducera riskerna vidtagits. I arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten har förorenade områden en stark koppling till kemisk status och miljöproblem inom miljögiftsområdet. Såväl grundvatten som ytvatten statusklassas och bedöms utifrån halter av vissa speciellt prioriterade ämnen i vatten samt risken för påverkan och spridning av föroreningar från närliggande verksamheter. Efter genomgång av de inventerade och undersökta objekten enligt MIFO fas 2 i Uppsala län har förorenade områden bedömts utgöra ett hot för ett flertal vattenförekomster. Förslag till åtgärder för de vattenförekomster som bedömts riskera att inte uppnå god kemisk status handlar främst om övervakning och verifiering av status, men även ett fortsatt arbete med inventering och sanering av förorenad mark. I nuläget bedöms förorenade områden inom länet generellt sett utgöra ett hot mot länets grundvattenförekomster. Flera av länets kommunala vattentäkter är idag i viss grad påverkade av föroreningar, framför allt av bekämpningsmedel. I Enköpings kommun har klorerade lösningsmedel påträffats i vattentäkten och i Dannemora/Film är halten arsenik förhöjd (vilket kan vara ett naturligt bakgrundsvärde). Ingen av de båda senare överskrider dock gällande gränsvärden för tjänligt dricksvatten för närvarande. En orsak till att grundvattnet på många håll är påverkat eller riskerar att bli det, är de speciella 17

geologiska förhållanden som råder med de stora grundvattenmagasinen i åsarna. Åsarna är uppbyggda av grovt material som sand och grus (isälvsmaterial), där föroreningar lätt kan transporteras och nå grundvattnet. Flera städer och samhällen är uppbyggda i anslutning till åsarna och här utgör de verksamheter som har orsakat föroreningar ett starkt hot mot den kommunala dricksvattenförsörjningen. I Uppsala och Enköping finns mäktiga lerlager som delvis skyddar från att föroreningen sprids till grundvattnet. Det sker dock många exploateringsarbeten vilket innebär att man gör pålningar, schaktningsarbeten och ledningsdragningar. Detta kan i sin tur leda till att nya spridningsvägar bildas för föroreningarna. I vattenskyddsområden krävs dock dispens från tillsynsmyndigheten för pålning. 1.4 Regionala mål för efterbehandlingsarbetet Arbetet med förorenade områden är en del av det miljömålsarbete som pågår i Sverige. Det övergripande miljömålet är Giftfri miljö, men även andra miljömål t.ex. God bebyggd miljö och Grundvatten av god kvalitet berörs av arbetet med förorenade områden. I Uppsala län har följande regionala miljömål ställts upp för efterbehandling av förorenade områden: Regionalt Mål 3, 2010. Efterbehandling av förorenade områden Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. Regionalt Mål 4, 2005-2010/2050. Efterbehandling av förorenade områden Åtgärder skall under åren 2005 2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemen orsakade av dessa i huvudsak kan vara lösta allra senast år 2050. Kopplat till de regionala miljömålen för förorenade områden finns ett antal förslag på åtgärder för att uppnå Giftfri miljö. Några av dem redovisas nedan: o I samband med att respektive kommuns översiktsplan revideras ska uppgifterna om förorenade områden från Länsstyrelsens MIFO-inventering inarbetas. Krav på undersökningar och vid behov åtgärder ska ställas i detaljplan vid exploatering i områden som misstänks vara förorenade. o Kommunerna och Länsstyrelsen ska senast 2010 initiera inventering och riskklassificering vid samtliga pågående verksamheter, där den egna organisationen är tillsynsmyndighet. o Kommunerna och Länsstyrelsen ska senast 2010 initiera undersökningar vid alla prioriterade förorenade områden som idag finns på prioriteringslistan. o Kommunerna och Länsstyrelsen ska senast år 2010 initiera åtgärder inklusive åtgärdsförberedande insatser vid minst 5 av de prioriterade objekt som idag finns på prioriteringslistan. 18

o Genom att ta på sig huvudmannaskap ska kommunerna driva angelägna undersökningar och åtgärder där det saknas ansvarig verksamhetsutövare/markägare. 1.5 Övergripande strategier för efterbehandlingsarbetet 1.5.1 Riskvärdering i länsperspektiv Eftersom det endast utförts markundersökningar på ett fåtal av de förorenade områden som finns i länet är det omöjligt att på länsnivå väga de negativa miljö- och hälsoeffekterna mot de kostnader det innebär att åtgärda och reducera riskerna till önskad omfattning. I en riskvärdering väger man samman vad som är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Syftet med en riskvärdering är att göra prioriteringar, ta fram underlag för att fastställa åtgärdsmål samt besluta om åtgärder. Det underlag som krävs för att genomföra en riskvärdering är undersökningar och utredningar, riskbedömning, åtgärdsutredning, övergripande åtgärdsmål samt kostnadskalkyler. Riskvärderingen påverkas också av t.ex. politiska, juridiska, privata, sociala/psykologiska överväganden och samhällets inställning till risken av det aktuella slaget. Länsstyrelsens arbete med riskvärdering påbörjas under inventeringen (initieringsfasen). Objekt inom de högst branschriskklassade branscherna samt objekt inom vattenskyddsområden och/eller inom värdefulla naturområden prioriteras i första hand. Utifrån MIFOmodellens riskklassning prioriteras objekt för vidare undersökningar motsvarande förstudie. Den riskbedömning som görs används som underlag för att bedöma behovet av fortsatta undersökningar och efterbehandlingsåtgärder. I samband med förstudien tas även övergripande åtgärdsmål fram. De övergripande åtgärdsmålen anger t.ex. vilken funktion området ska ha efter sanering. I huvudstudien omvandlas de övergripande åtgärdsmålen till mätbara åtgärdsmål, t.ex. att en viss andel av föroreningarna ska avlägsnas. Åtgärdsmålen översätts sedan i åtgärdskrav som ska gälla entreprenören. Preliminära åtgärdskrav tas fram under huvudstudien för att sedan läggas fast under projekteringsfasen. Länsstyrelsen har inte tagit fram någon åtgärdspolicy, men anser att långsiktiga åtgärdslösningar bör eftersträvas. Uppsala län har generellt ett grundvatten av god kvalitet inom den huvudsakliga grundvattenreservoaren (i anslutning till rullstensåsar). Detta motiverar högt satta åtgärdsmål för grundvattnet vid aktuella efterbehandlingsobjekt för att bibehålla denna kvalitet. I samband med att fler åtgärder blir aktuella kommer det bli fler diskussioner runt Länsstyrelsens åtgärdspolicy och framtagande av åtgärdsmål. 1.5.2 Prioritering av områden för utredningar och åtgärder I bilaga 1 har Länsstyrelsen tagit fram en prioriteringslista med de objekt/områden som kommer att prioriteras i arbetet med förorenade områden inom länet. Listan omfattar de objekt som bedöms kunna innebära störst risk för hälsa och miljö med preliminär rangordning för de 10 mest prioriterade objekten. Denna rangordning är med nödvändighet osäker. Prioriteringslistan uppdateras regelbundet vilket kan innebära att uppgifter och bedömningar ändras eller att objekt tas bort eller läggs till. Till grund för 19

prioriteringen av objekten på prioriteringslistan ligger i första hand det inventeringsarbete av förorenade områden som för närvarande pågår. Kriteriet för att ett objekt ska komma med på prioriteringslistan är för närvarande att objektet tilldelats riskklass 1 enligt MIFO fas 1 eller att det uppskattats till riskklass 1. Prioriteringslistan för Uppsala län omfattar såväl tillsynsobjekt som s.k. eventuella bidragsprojekt och är tänkt att fungera prioriterande även för kommunal tillsynsverksamhet. Av dessa objekt har Länsstyrelsen i samråd med kommunerna bedömt 2 objekt som akuta objekt (se bilaga 2) enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för akuta objekt: o Objekt i närheten av bebyggelse där vistelse på det förorenade området kan förväntas och där detta innebär akuta risker för allvarliga skador vid direktexponering. o Objekt som nu eller på kort sikt (inom tre år) innebär risk för allvarliga skador på värdefulla vattentäkter (sammantagen vattenförsörjning nu eller i framtiden för mer än 50 personer eller ett dygnsuttag på mer än 10 m3). o Objekt som nu eller på kort sikt (inom tre år) innebär risk för allvarliga skador på värdefulla naturområden (skyddade områden, riksintressen, Natura 2000- områden). Med allvarliga skador menas att de skyddsvärden som motiverar skyddet eller klassningen helt eller i betydande omfattning förstörs, t.ex. genom att arter eller biotoper försvinner. Bedömningen av de akuta objekten är preliminär och grundar sig på det kunskapsläge vi har idag. I praktiken betyder det att det fortsatta arbetet med de akuta objekten kommer att prioriteras mycket högt. Målsättningen är, i enlighet med de nationella delmålen för Giftfri miljö, att dessa ska vara åtgärdade senast 2010. Länsstyrelsen samråder med kommunerna i länet om inriktningen på efterbehandlingsarbetet. Vi eftersträvar att nå samstämmighet om prioriteringar bland objekt och om arbetssätt (t.ex. ansvar för upphandling, undersökningar och huvudmannaskap). Prioriteringen sker med fokus på trolig risk för hälsa och miljö, vilket innebär att objekt eller områden med risk för direktexponering, nära vattentäkt, inom vattenskyddsområden och inom värdefulla naturområden prioriteras. Vid prioritering av objekt där statlig finansiering av efterbehandlingsåtgärder krävs finns även andra kriterier som ska uppfyllas, bland annat att det inte ska finnas någon efterbehandlingsansvarig samt att berörd kommun ska vara beredd att ta på sig huvudmannaskapet för projektet. Dessa kriterier finns listade i kvalitetsmanualen för efterbehandling av förorenade områden. 1.5.3 Länsstyrelsens organisation för arbete med förorenade områden Arbetet med förorenade områden på Länsstyrelsen i Uppsala län är organiserat enligt följande: EBH-gruppen hör till miljöskyddsfunktionen där Mona J-Åkerström är funktionschef. Ytterst ansvarig för sakfrågor samt ekonomiska frågor avseende arbetet med förorenade områden är miljöenhetens chef Leif Sandin. 20

Samordning av arbetet med förorenade områden Samordningen innebär ansvar för ekonomisk uppföljning, för redovisning av EBHarbetet inom länet, för uppdatering av länsstyrelsens EBH-program, för bidragsansökningar, genomförande av statligt finansierade undersökningar/åtgärder, för uppföljning av genomförda projekt, för ansvarsutredningar samt tillsyns- och prövningsfrågor. Personal: Kristina Jansson (100 %.) Arbete med operativ tillsyn och tillsynsvägledning inom förorenade områden Arbetet innebär ansvar för genomförande av egeninitierad tillsyn, ansvarsutredningar och tillsynsvägledning gentemot kommunerna i länet. Personal: Helena Andersson (80 %), Ida Lindén (föräldraledig februari 2008 januari 2009) Arbete med inventering (MIFO) Arbetet innebär ansvar för arbetet med identifiering och inventering enligt MIFOmetodikens fas 1 samt ansvar för Länsstyrelsens MIFO-databas och kommunicering av uppgifterna i databasen. Personal: Gudrun Robinson (80 %), Fredrik Svanberg (100 % fr o m 1 juli 2008) och Sofie Lücke (100 % t o m mars 2008) Extra personal för inventering: Henning Persson och Lars Johnsson Inventering av deponier i samverkansprojekt med kommunerna: Henning Persson Granskning av detaljplaneärenden Personal: Gudrun Robinson Utveckling och administration av länsstyrelsernas gemensamma EBH-sida Personal: Helena Andersson GISforMIFO Arbetet innebär ansvar för och vidare utveckling av GIS-applikationen GISforMIFO Personal: Fredrik Svanberg (ansvarig) och Roine Landin (utvecklare). Juridiskt arbete inom förorenade områden Arbetet omfattar ansvar för genomförande av ansvarsutredningar, juridiskt stöd i tillsynsarbetet samt tillsynsvägledning gentemot kommunerna. Personal: Gunilla Högberg Björck (80 % t o m maj 2008) och Mikaela Öster (10 %, föräldraledig fr o m maj 2008), Maria Forsberg (40 % sedan juni 2008) 21

1.6 Strategi för och verksamheter inom efterbehandlingsarbetet som finansieras med statliga medel 1.6.1 Angreppssätt och metod Länsstyrelsens arbete med förorenade områden bedrivs enligt Naturvårdsverkets riktlinjer bland annat enligt den av Naturvårdsverket framtagna kvalitetsmanualen men även enligt Naturvårdsverkets handbok för inventering, den s.k. MIFO-modellen (Rapport 4918). All information om förorenade områden som framkommit efter identifiering och inventering sparas i en databas (MIFO-databasen) vid Länsstyrelsen. Identifiering Identifiering av misstänkt förorenade områden innebär att man bestämmer det geografiska läget för området med koordinater och fastighetsbeteckning, och görs huvudsakligen för de branscher som finns med i Naturvårdsverkets branschlistor från 2004. De branscher som endast ska identifieras är i princip branscher av lägre prioritet än de som ska inventeras och ges därför endast en översiktlig branschriskklass. Källor och verktyg som används är t.ex. granskning av kartmaterial såsom 1950-tals ekonomiska kartor, nuvarande fastighetskartor samt arkivmaterial på Länsstyrelsen och kommuner. Inventering enligt MIFO fas 1 och fas 2 För att systematiskt kunna prioritera viktiga områden sker inventering med riskklassning enligt MIFO fas 1 d.v.s. en samlad individuell riskbedömning för varje objekt utifrån föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och områdets känslighet och skyddsvärde. I MIFO fas 1 görs riskklassningen bl.a. från arkiv- och kartstudier samt intervjuer på plats. Efter den samlade riskbedömningen tilldelas objektet en riskklass från 1 4, där riskklass 1 innebär den största risken för människor och miljö och riskklass 4 den minsta risken. Inventeringsarbetet kommer under kommande år att göras kommunvis och omfatta objekt som kvarstår att inventera efter de tidigare branschinventeringar som utförts. Eftersom inventeringsarbetet tidigare varit inriktat på pågående verksamheter samt dessutom omfattat en av branscherna som endast ska identifieras, är antalet objekt som ska inventeras stort. Inventeringsarbetet för objekt i branschriskklass 1 anses vara klar, så därmed kommer tyngdpunkten ligga på objekt inom branschriskklass 2. Bland dessa objekt görs en prioritering av vilka objekt som ska inventeras utifrån följande prioriteringskriterier: o Objekt som kan hota stora vattenförekomster såsom objekt inom vattenskyddsområden o Objekt inom områden med stora naturskyddsvärden o Objekt med känsligt läge utifrån exponeringsrisk d.v.s. områden där många människor och i vissa fall särskilt barn vistas De objekt som är prioriterade utifrån inventeringen enligt MIFO fas 1, d.v.s. i första hand de objekten i riskklass 1, kommer att utredas vidare. Först görs en första preliminär ansvarsbedömning varefter det avgörs om objektet kan undersökas med statliga medel eller om det ska göras genom tillsynsspåret. För de s.k. statliga objekten utförs därefter 22

vanligtvis en första översiktlig undersökning enligt MIFO fas 2. Syftet med dessa är att påvisa föroreningssituationen till följd av den tidigare bedrivna verksamheten samt göra en bedömning av om det finns behov av ytterligare översiktliga undersökningar och utredningar motsvarande en förstudie (enligt NV:s kvalitetsmanual) inför en eventuell efterbehandlingsåtgärd. Utifrån den undersökningen görs sedan ytterligare en prioritering av vilka objekt som ska gå vidare till förstudie. Förstudie Förstudien görs enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual och omfattar: o Ansvarsutredning med preliminär ansvarsbedömning o Kompletterande översiktlig undersökning med karaktärisering och preliminär avgränsning av föroreningarna o Riskbedömning o Preliminär bedömning av behovet av efterbehandlingsåtgärder. I de fall det bedöms finnas ett åtgärdsbehov, görs en bedömning av fortsatt utredningsarbete samt olika åtgärdsalternativ med grova kostnadsuppskattningar. Vidare ges förslag till övergripande åtgärdsmål Huvudstudie För de objekt där förstudien visat på ett behov av fortsatta undersökningar och åtgärder görs en utredning motsvarande huvudstudie enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. Huvudstudien omfattar: o Fördjupad undersökning med bland annat karakterisering och avgränsning av föroreningarna i detalj o Riskbedömning o Åtgärdsutredning med åtgärdsförslag d.v.s. en bedömning av kostnad och miljöeffekter för olika alternativ o Riskvärdering där önskvärd riskreducering enligt riskbedömningen ställs mot bl. a. tekniska och ekonomiska möjligheter o Slutlig ansvarsutredning Övriga moment i huvudstudien är att: o Upprätta projekteringsdirektiv o Förberedelse och strategi för tillståndsansökningar och anmälningar o Upprätta direktiv för miljökontroll o Underlag för myndighetsgranskning och information till berörda o Förslag till huvudmannaskap för projektet och ansvar för åtgärder samt finansiering o Planering och budgetering av fortsatta arbeten under förberedelseskedet 23

Förberedelse, genomförande och uppföljning o Projektering av entreprenad och eventuellt tillstånd söks o Förfrågningsunderlag upprättas för arbetet o Arbetet upphandlas o Åtgärder genomförs och kontrolleras o Besiktningar och resultat utvärderas 1.6.2 Ansvar för bidragsansökningar Länsstyrelsen ansvarar för bidragsansökningar hos Naturvårdsverket. Kommunerna ansöker om bidragsmedel för de objekt där de har huvudmannaskapet. Ansökningarna tas fram i samråd med kommunerna. 1.6.3 Kommunalt huvudmannaskap När ett objekt inom bidragsspåret blir aktuellt för förstudie, huvudstudie och åtgärdsfas, diskuteras huvudmannaskapet med den aktuella kommunen. I vilket skede överlåtandet av huvudmannaskapet ska ske, bestäms i samråd med kommunen. Länsstyrelsen övergår alltmer till principen att i första hand överlåta huvudmannaskapet till kommunen redan under förstudiefasen. Länsstyrelsen arbetar efter principen att översiktliga undersökningar motsvarande MIFO fas 2 (ej komplett förstudie) ska ingå som en del i länsstyrelsens inventeringsarbete. Därmed har Länsstyrelsen huvudmannaskapet för dessa. Dessa undersökningar upphandlas och genomförs av Länsstyrelsen i samråd med kommunen. Undersökningar inom ramen för förstudie upphandlas antingen av Länsstyrelsen eller av kommunen som då söker bidrag hos Länsstyrelsen. I första hand ska huvudmannaskapet för förstudier innehas av kommunen. Huvudmannaskapet för huvudstudie och åtgärder ska tills vidare innehas av kommunen. Om kommunen avsäger sig huvudmannaskap för såväl huvudstudie som åtgärder kommer Länsstyrelsen att nedprioritera objektet. 1.6.4 Arbete med identifiering och inventering enligt MIFO fas 1 till och med 2008 1.6.4.1 Beskrivning av tidigare genomförda inventeringar Tidigare har inventeringsarbetet i Uppsala län framför allt genomförts branschvis, men i vissa fall har hela områden och enskilda objekt inventerats. Nedan listas de branscher, områden och objekt som har inventerats under tidigare år. Värt att notera är att ett fåtal branscher, som enligt nuvarande riktlinjer endast ska identifieras, tidigare har inventerats av Länsstyrelsen enligt MIFO fas 1 (t.ex. bilverkstäder). Även ett antal pågående verksamheter har inventerats av Länsstyrelsen, medan nedlagda verksamheter i några fall inte har tagits med i de tidigare branschinventeringarna (t.ex. kemtvättar). Nedlagda deponier har för ett antal kommuner (Enköping, Knivsta, Håbo, Älvkarleby och Östhammar) inventerats i ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen och respektive kommun (se avsnitt 1.6.4.9). I Tierp har kommunen genomfört inventeringen av nedlagda deponier på egen hand. Under 2008-2009 beräknas ytterligare nedlagda deponier bli inventerade enligt samverkansprojekt med Heby och Knivsta (se avsnitt 1.6.4.7). 24