LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF SKÅNE PROTOKOLL 2016-03-22 Stämmoprotokoll Tid 09.30-16.00 Plats Aulan, Alnarp 1 Stämman öppnas Marianne Andersson hälsade alla varmt välkomna till LRF Skånes regionstämma. Ordföranden hälsade välkommen till fullmäktige, alla gäster, företrädare för LRFs riksförbundsstyrelse, representanter för de ekonomiska föreningarna och media, m.fl. Parentation hölls för de medlemmar och förtroendevalda som har lämnat oss under året. Vi känner stor saknad och hedrar de bortgångna med en stunds stillhet. Anförande - LRF Skånes verksamhet 2015 presenterades av regionstyrelsen och LRF Ungdomen med filmer och bildpresentation. Marianne Andersson, ordförande, konstaterade i sitt hälsningsanförande det är viktigt LRF Skåne och alla medlemmar är med i arbetet med en regional livsmedelsstrategi. Marianne uppmanade till ta vara på chanser och möjligheter till utveckling, hantera förändringar med kreativt mod, lyssna med öppet sinne på andras åsikter och engagera dig när du vill förändra. Ordföranden förklarade stämman för öppnad. Marianne Andersson presenterade Årets kommungrupp i Skåne 2016, Simrishamns Kommungrupp. Ordförande överlämnade diplom, ordförandeklubba och blommor till Bo Walde Jönsson och Sven-Erland Svensson. Bo Walde Jönsson tackade för utmärkelsen. Ordföranden presenterade Årets lokalavdelning i Skåne, Osby-Visseltofta. Diplom, ordförandeklubba och blommor överlämnades till Joakim Gullberg, Mikael Pettersson och Lotte Melin. Mikael Pettersson tackade för utmärkelsen. Katharina Weber, ordförande LRF Ungdomen i Skåne, presenterade Ung Växtkraft som är ett pris för unga entreprenörer på landsbygden och delas ut av LRF Ungdom och Länsförsäkringar. Priset på 10.000 kronor gick till Johan Ljungqvist och Mikael Olenmark, Gårdsfisk och delades ut av Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad. Priset, 10.000 kronor, från Länsförsäkringar Skåne gick till Josefine Wraghe, landsbygdsföretagare. Glenn Oredsson, ledamot i LRF Skånes styrelse, presenterade We Effect och deras arbete.
2 Val av ordförande och vice ordförande vid stämman På valberedningens förslag utsåg stämman följande: Ordförande: Christer Mårtensson, Gärsnäs Vice ordförande: Lotte Melin, Osby Ajournering för lunch. Stämmoordföranden tackade för förtroendet. Stämmoordföranden uppmanade ombuden räcka upp sina nummerlappar när man önskar ordet. Anföranden bör hållas från talarstolen, vid kortare pass finns mikrofoner ute i lokalen tillgå. Yrkandena ska överlämnas skriftligt efter föredragande. Yttranderätt men ej förslagsrätt tillkommer även medlemmar som inte är valda ombud. Yttranderätt har också riksförbundsstyrelsens ledamöter, Lennart Nilsson och Sven Norup. 3 Anmälan av styrelsens val av sekreterare Ordföranden anmälde styrelsen utsett: Sekreterare Helén Rosengren, Höör Protokollsekreterare Monica W-Borg, Höör Lena Henningsson-Jönsson, Höör 4 Röstlängden Anmäldes ombudsanmälan skett före stämman. Av noteringar i röstlängden framgick antalet röstberättigade var totalt 136 och fördelade enligt följande: A. Styrelsen 8 av 8, närvarande utan rösträtt B. Lokalavdelningarnas fullmäktige 105 av 172 C. Kommungruppsordföranden 21 av 33 D. LRF Ungdomen 10 av 10. Beslutades fastställa röstlängden enligt ovan redovisade närvaronotering. 5 Val av protokolljusterare och rösträknare Till, jämte stämmoordförandena, justera stämmans protokoll valdes Eva Karin Hempel, Vellinge och Fredrik Jörgensen, Burlöv. Valberedningen föreslog stämman som rösträknare vid stämman utse Ingvar Larsson, Verum Bertil Nilsson, Tomelilla Jan Greger Persson, Kävlinge - huvudansvarig Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Arbetet biträds av Jan Hultgren, Höör Göran Kihlstrand, Höör Anita Persson, Höör 2
6 Kallelse till stämman Sekreteraren redovisade sättet för stämmans kallande. Stämman pålystes i brev ut till lokalavdelningarna inför lokalavdelningarnas årsmöten utsänt i december 2015. Annonsering i Land vecka 7, d.v.s. den 19 februari. Kallelse och handlingar har sänts ut den 4 mars, med komplettering av motionshandlingarna den 8 mars. (Enligt stadgarna för regionförbundet skall skriftligt kallelse utgå 2-4 veckor före stämman.) Stämman beslutade godkänna kallelsen till stämman. 7 Föredragningslistan Anmäldes styrelsens förslag till föredragningslista. Under övriga frågor anmäldes av Anna Kristoffersson om skolmaterial, av Marianne Andersson om Juridikhjälpen och av Eva Karin Hempel om Vuxenskolan. Stämman beslutade fastställa föredragningslistan. 8 Styrelsens verksamhetsberättelse Anmäldes styrelsens verksamhetsberättelse för 2015, samt i densamma redovisad resultaträkning, samt balansräkning per den 31 december 2015 för den ideella föreningen. Helén Rosengren, regionchef, redovisade LEABs ekonomiska läge där LRF Skåne tilldelats 11.160.000 kronor och fördelningen av dessa medel. Christer Laurell lyfte frågan om medlemstappet som LRF Skåne gjort på 14,33%. LRF är en medlemsorganisation och vad tänker regionstyrelsen göra åt tappet. Marianne Andersson svarade vi jobbar så mycket vi kan för ge alla våra medlemmar förutsättningar för de ska kunna driva sina företag. Från skånsk position kommer vi jobba ännu hårdare för behålla våra medlemmar och även få nya. Stämman beslutade med godkännande lägga verksamhetsberättelsen för 2015 till handlingarna. 9 Revisorernas berättelse Föredrog revisorn Lars-Ingmar Månsson revisorernas berättelse över granskningen av 2015 års verksamhet och förvaltning. Stämman beslutade 3
med godkännande lägga revisionsberättelsen till handlingarna. 10 Beslut om resultat- och balansräkning På revisorernas tillstyrkan beslutade stämman fastställa resultat- och balansräkningen per den 31 december 2015. Resultaträkningen uppgår till -30 911 kronor, dessa överförs till 2016 års resultaträkning. Balansräkningen omsluter för LRF Skåne kronor 2 669 338 och stämman beslutade fastställa balansräkningen. 11 Ansvarsfrihet I enlighet med revisorernas tillstyrkan beslutade stämman bevilja styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för 2015 års förvaltning. 12 Arvoden, traktamenten och reseersättningar Henric Brinte redovisade de föreslagna ersättningarna: Valberedningen konstaterade riksförbundets stämma far beslut i fråga om dagarvoden samt om årsarvode till LRF Skånes ordförande, liksom om traktamenten och resekostnadsersättningar. F n gäller följande ersättningar: Dagarvode utgår för såväl sammanträdes- och förrättningstid som restid med följande belopp exklusive sociala avgifter. Timmar: 1-13 Ersättning: 220 kr/timme Timmar: 14-24 Ersättning: 3 080 kr Vid flerdagsförrättningar utgår inget arvode mellan kl. 00.00-07.00. Antalet timmar beräknas som antalet påbörjade timmar som överstiger 30 minuter. Dagarvode utgår endast för hela timmar. Telefonersättning ersätts enligt timarvode. Rese- och traktamentsersättningar Bilersättning utgår med 28 kr/mil. Vid samåkning utgår ett tillägg med 5 kr/mil och passagerare. Vid användande av miljöbil gäller samma regler som för anställd personal. Traktamentsersättning utgår enligt LRFs avtal för anställda. Telefonersättning För uppdragen som regionordförande tillhandahåller Lantbrukarnas Ekonomi Aktiebolag telefonabonnemang. Noteras årsarvode till LRF Skånes ordförande, enligt beslut i riksförbundets styrelse, utgår med en fast del motsvarande 1,5 prisbasbelopp, 66 450 kronor jämte en rörlig ersättning om 3,50 kronor per antalet medlemmar i regionförbundet den 31 december 2015. Valberedningen beslutade föreslå årsarvoden i styrelsen enligt följande styrelsen inbördes fördelar 4 prisbasbelopp inom sig, samt 4
till förtroendevalda tjänstgörande revisorer skall utgå ersättning med 5 % av prisbasbeloppet per person. Valberedningen beslutade föreslå ifråga om telefonkostnad för 1:e och 2:e v. ordf. skall telefonkostnaderna täckas, vilket innebär ersättning för faktiska omkostnader för uppdraget i LRF Skåne. Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Arvode till valberedningens ordförande Beredningsgruppen föreslår stämman besluta det till valberedningens ordförande, utöver ordinarie ersättning utgår ett fast arvode på 3.520:-/år. Stämman beslutade enligt beredningsgruppens förslag. 13 Fastställande av antal samt val av ledamöter i regionstyrelsen Valberedningen föreslog stämman besluta styrelsen skall bestå av 8 ledamöter. Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Valberedningen föreslog stämman som styrelseledamöter för perioden fram till 2018 föreslå val av Stig Lundström, Sibbhult, Maria Hofvendal Svensson, Everöd Emil Hjalmarsson, Västra Karup och nyval av Anna Kristoffersson, Veberöd Ingvar Larsson, Jan Greger Persson, Kerstin Johansson och Hans Persson föreslog omval av Glenn Oredsson. Bertil Göransson föreslog Anna Kristoffersson skulle presentera sig. Martha Witt-Henriksson ställde sig bakom valberedningens förslag. Kent Olsson vill uppmana inte välja mellan människor utan se det ska vara ett lag. Lars Henriksson menade laget ska fungera och Glenn Oredsson är en god lagspelare. Glenn Oredsson informerade om han står till styrelsens förfogande och han blivit kontaktad av valberedningen som inte hade några klagomål på hans styrelsearbetet. Det var en sned könsfördelning i styrelsen som var skälet till inte begära omval av Glenn. Anna Kristoffersson vill stämman beslutar vem de vill ha, det är olyckligt om det handlar om det ska vara en kvinna som måste väljas in. Hon presenterade sig och sin bakgrund samt sitt lantbruksföretag. Glenn Oredsson lämnade en presentation av sitt företag och av sin bakgrund. 5
Henric Brinte dementerade det handlade om könsvalsfråga. Valberedningen tittar på hur laget ser ut och vill hela tiden se på föryngring och förbättring. Det skall vara till gagn för medlemmarna. Stämmoordförande utlyste röstning namn för namn Stig Lundström, Sibbhult, Maria Hofvendal Svensson, Everöd Emil Hjalmarsson, Västra Karup Anna Kristoffersson, Veberöd Glenn Oredsson, Hässleholm Presidiet finner stämman har utsett Stig Lundström, Sibbhult, Maria Hofvendal Svensson, Everöd Emil Hjalmarsson, Västra Karup Glenn Oredsson, Hässleholm Votering begärdes. Sekreteraren fastställde återigen röstlängden där regionstyrelsen inte har rösträtt, lokalavdelningarnas 105 fullmäktige, kommungruppsordföranden 21 fullmäktige och LRF Ungdomen 9 fullmäktige. 135 röstberättigade, 126 röstade varav 1 blank röst och 1 ogiltig röst, totalt 124 godkända röster: Emil Hjalmarsson = 122 röster Stig Lundström = 121 röster Maria Hofvendahl Svensson = 120 röster Glenn Oredsson = 78 röster Anna Kristoffersson = 37 röster Stämman beslutade efter votering välja Stig Lundström, Sibbhult, Maria Hofvendal Svensson, Everöd Emil Hjalmarsson, Västra Karup Glenn Oredsson, Hässleholm Kvarstående styrelseledamöter är: Marianne Andersson, Anderslöv, Anders Svensson, Allerum, Anders Rolfsson, Ljungbyhed och Hans Ramel, Sjöbo. 14 Val av regionordförande bland styrelsens ledamöter. Valberedningen beslutade enhälligt föreslå som LRF Skånes ordförande för perioden 2016-2017 föreslå Marianne Andersson, Anderslöv. Stämman beslutade enhälligt enligt valberedningens förslag. Marianne Andersson tackade för förtroendet. 6
15 Val av revisorer jämte suppleanter Valberedningen beslutade som ordinarie revisorer, mandid 1 år, föreslå Lars-Ingmar Månsson, Glemmingebro (omval) Michael Bengtsson, Viken (omval) Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Valberedningen beslutade som revisorssuppleanter, mandid 1 år, föreslå Sara Thim, Kristianstad (omval) Jan-Anders Möller, Gärsnäs (omval) Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. 16 Fastställande av antal samt val av ledamöter i valberedningen inför 2016 års stämma, däribland dess ordförande Beredningsgruppen föreslår 7 ledamöter i LRF Skånes valberedning. Stämman beslutade enligt beredningsgruppens förslag. En representant från respektive sydost, nordost, sydväst och nordväst, dessutom en representant från LRF Ungdomen och en representant från föreningsföretagen. Utöver dessa utses även en ordförande. I tur väljas 2016 är ledamoten från nordvästra Skåne. Här föreslås på 4 år: Stefan Olsson, Grevie, (tom stämman 2020) nyval För LRF Ungdomen föreslås på ett år: Stefan Löfgren, Vallåkra omval För föreningsföretagen föreslås på ett år: Hans Cedergren, Vellinge (Lantmännen ek.för) omval Som ordförande i valberedningen föreslås på ett år: Henric Brinte, Borrby omval Stämman beslutade enligt beredningsgruppens förslag. Tidigare valda: Sydost Sara Thunell, Löderup (tom 2017) Nordöst Lars Gustavsson, Knislinge (tom 2018) Sydväst Camilla Hansson, Genarp (tom 2019) 17 Val av 13 fullmäktige till 2016 års riksförbundsstämma jämte ersättare LRF Skåne har tretton fullmäktigeplatser vid riksförbundsstämman. Valberedningen föreslog stämman besluta om följande ledamöter: Ordinarie Marianne Andersson, Anderslöv Stig Lundström, Sibbhult 7
Maria Hofvendal Svensson, Everöd Anders Svensson, Ödåkra Hans Ramel, Sjöbo Anders Rolfsson, Ljungbyhed Emil Hjalmarsson, Västra Karup Anna Kristoffersson, Veberöd Johan Nilsson, Ekeby Hanna Andersson, Vallåkra Camilla Hansson, Genarp Lotte Melin, Osby Malin Wildt Persson, Näsum Magnus Gustafsson föreslog Glenn Oredsson som ingår i styrelsen ska vara fullmäktige till riksförbundsstämman. Ordföranden utlyste röstning per namn och konstaterade Malin Wildt Persson fått minst röster. Stämman beslutade om följande fullmäktige Ordinarie Marianne Andersson, Anderslöv Stig Lundström, Sibbhult Maria Hofvendal Svensson, Everöd Anders Svensson, Ödåkra Hans Ramel, Sjöbo Anders Rolfsson, Ljungbyhed Emil Hjalmarsson, Västra Karup Anna Kristoffersson, Veberöd Johan Nilsson, Ekeby Hanna Andersson, Vallåkra Camilla Hansson, Genarp Lotte Melin, Osby Glenn Oredsson, Hässleholm Valberedningen föreslog stämman besluta om följande ersättare Ersättare inträda i turordning 1. Sara Thunell, Löderup 2. Nils Frank, Eslöv 3. Astrid Andersson, Flyinge 4. Stefan Löfgren, Vallåkra 5. Magnus Gustafsson, Örkelljunga 6. Erika Järlesäter, Väderstad 7. Eva Karin Hempel, Vellinge 8. Ronny Hammar, Simrishamn Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. 18 Motionsbehandling 8
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND BROBY-KNISLINGE LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 1 Strategi för äganderättsarbetet BROBY-KNISLINGE LOKALAVDELNING: Äganderätten är en fundamental del av samhällskontraktet och basen för allt företagande. LRF:s medlemmar är beroende av en långsiktigt stabil äganderätt för kunna driva och investera i sunda, hållbara och konkurrenskraftiga företag. Grundförutsättningen för mycket av vårt företagande - jord, skog och ven värdesätts högt även av allmänheten. Detta är positivt och den unika tillgängligheten som vi i Sverige har till naturen bör även forts värnas, inte minst för upprätthålla någon slags förståelse för vår verksamhet. Men med växande städer betraktas samtidigt vår arbetsplats i allt större utsträckning som enbart ett rekreationsområde för den urbaniserade människan. Myndigheter och en (oftast) välmenande allmänhet önskar sig större inflytande över markens skötsel. Äganderätten är därmed ifrågas. Äganderätten utmanas ständigt genom - överdrivet skydd och intrång från myndigheter - olagliga bosättningar av typen bärplockarläger - andras företagande på enskilds mark utan tillstånd - avsaknad av inflytande över vilt-, och rovdjursförvaltning - organiserat och intensivt friluftsliv - långsam och krånglig myndighetsutövning En urholkad äganderätt medför i bästa fall bara försämrad konkurrenskraft och lönsamhet för landsbygdens företag. I värsta fall innebär det en avfolkad, igenbommad och igenvuxen landsbygd där företagande inte lönar sig. Inom ramen för LRF 2015 har en ordentlig kraftsamling gjorts och ett antal nya tjänster har tillss över hela landet. Detta är mycket bra och nödvändigt för hålla jämna steg med de krafter som vill urholka äganderätten. Men tillsätta tjänster är inte tillräckligt. För inte satsningen och goda intentioner ska rinna ut i sanden behövs nu struktur och en tydlig och samordnande strategi på äganderättsområdet. En strategi med tydliga mål-bilder, prioritering av insatser och samordning av resurser. Vi yrkar därför på: - en nationell strategi för äganderättsarbetet inom LRF tas fram - denna strategi ska syfta till öka tydligheten, kraften och effektiviteten i äganderättsarbetet - samordningen av information och resurser inom äganderättsområdet ska bli mycket bättre - över landet såväl som över LRF:s olika nivåer 9
Regionstyrelsen stödjer fullt ut motionärens synpunkter och anser det måste tydliggöras vad som gäller äganderätten. Äganderätten har ett starkt skydd i svensk grundlag och i europakonventionen för mänskliga rättigheter. I en del fall är det tydligt samhället tar sitt ansvar gällande äganderätten t ex vägar, järnvägar, byggande på annars mark, ledningsdragningar eller naturreservat där utgår ersättning till markägarna (även om vi anser ersättningarna är låga). Men inom många andra intrångsfrågor t ex Natura 2000, strandskydd, biotopområden, generella biotopskyddet, rovdjur mm utgår inga generella ersättningar. Söker man dispens för t ex byggnader eller andra åtgärder inom berörda områden kan handläggningstiden ta lång tid och man måste dessutom betala avgift innan ärendet ens behandlas. Här kan man drabbas av ett betydande intrång utan ekonomisk ersättning även vid avslag av dispensansökan. När det gäller olagliga bosättningar så ställs orimliga ekonomiska villkor på markägarna innan ärendet behandlas. Detta trots det enligt allemansrätten och svensk lagstiftning är olagligt ta annans mark i anspråk. Det är markägarens mark när det gäller underhåll och skötsel mm men det är många som vill bestämma hur den skall brukas och skördas. Man ges rätt som medborgare bestämma över annans mark utan ekonomiskt ansvar. Denna ordning anser regionstyrelsen inte är förenlig med äganderätten. Den satsning som LRF gör med två heltidtjänster inom äganderätten för södra och västra Sverige behövs för stärka LRF Skåne och kommungruppernas kompetens i ägande-rättsfrågor. Motionärens krav på en nationell strategi och samordning gällande ägande-rättsarbetet kan ses som en fortsättning och ett tydliggörande av den satsning som LRF gör inom äganderätten. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta regionstyrelsen ges i uppdrag formulera en motion till riksförbundsstämman i enlighet med intentionerna i motionen och regionstyrelsens yttrande. Stämman Camilla Hansson ansåg LRF gjort en bra rekrytering av äganderättsexpert Ulf Ståhl, men experterna är alldeles för överhopad av arbete. Det behövs fler. Det går inte heller lyfta om det är privata ärenden. De behöver hjälpa till mer på kommungruppsnivå än vad de får göra. Nils Bertil Offesson menar motionen är synnerligen viktig. Jag är orolig för LRF riks och arrendeutredningen. Äganderätten är viktig. Kent Olsson menar äganderättsfrågan är mycket viktig. Vi får snart avskaffa ordet äganderätt. Det finns en oro i bristande förtroendet för LRF. Jag yrkar motionen som regionen ska skriva skall ha Broby-Knislingeortens -satser garanterat i sitt innehåll. Stig Lundström yrkar bifall till Kent Olssons förslag om -satserna. 10
Stämman beslutade regionstyrelsen formulerar en motion till riksförbundet där motionärens -satser anges en nationell strategi för äganderättsarbetet inom LRF tas fram denna strategi ska syfta till öka tydligheten, kraften och effektiviteten i äganderättsarbetet samordningen av information och resurser inom äganderättsområdet ska bli mycket bättre - över landet såväl som över LRF:s olika nivåer. 11
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND BROBY-KNISLINGE LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 2 Äganderätt och vilt BROBY-KNISLINGE LOKALAVDELNING: Vi har under många år sett kunskapen om vår jord- och skogsbruksproduktion har minskat. I viltfrågorna har dom kostnader som orsakas av vilt hamnat i skymundan, ibland handlar det om kunskapsbrist, ibland om det sociala tryck som finns i bygden, och ibland om odling av vilt. Kostnader för viltet är på många ställen mångdubbelt större än intäkterna, och drabbar ofta den som inte eventuellt har intäkter för jakt. En rätt balanserad viltstam är en tillgång för alla, och i vårt ansvar inom äganderätten ingår hålla viltstammar som är i balans med den tillgång på foder som naturligt finns i våra marker, och inte som idag med stora skador som följd. Vi ser idag viltstammar som är i kvalitet långt under det som är acceptabelt, låga slaktvikter, dålig reproduktion, felaktig sammansättning av han- och hondjur, och en utfodring som är bortom sunt förnuft. Att: Uppdra åt LRF:s styrelse tillsammans med regionerna, skyndsamt, med tydligt mål, aktivt driva arbetet framåt vad det gäller viltstammar i balans med jord- och skogsbruk, där viltskador kraftigt reduceras och med detta höja kunskapen om värdet av produktionen, men även värdet av en anpassad viltstam. Regionstyrelsen: Motionären tar upp en fråga som många jord- och skogsägare drabbats av. En ökad klövviltstam skapar stora problem och kostnader för jord- och skogsägare, en del är om man har lämplig ståndort för tall eller lövskog men tvingas istället plantera gran, även den betas vid höga viltstammar. En sund utgångspunkt i skogsbruk är man ska kunna föryngra med för platsen lämpligaste trädslaget. Tillgången till foder måste vara i balans med klövviltet, annars forsätter den negativa utvecklingsspiral för skogs-ägarna, och den biologiska mångfalden, men även för viltstammen, med dåliga slakt-vikter och reproduktionstal som följd. Det leder även till fel trädslag planteras på marker som inte är optimala för trädslaget. Den gran som planteras på bl. a tallmark växer ofta bra de första 20 30 åren. Därefter minskar tillväxten betydligt och för tidig avverkning eller insektsangrepp är inte ovanligt i dessa bestånd och innebär stora kostnader för skogsägaren men även för samhället. Den ökande lövträdsandelen består till stor del av björk, som även den är betad. Även på marker som naturligt hade burit ek, asp, sälg och rönn, i en skog med balanserad viltstam, är dessa träd naturligt före i sin utveckling jämfört med gran. Idag ser vi de i bästa fall är buskar som inte utvecklas till träd. För skydda tall- eller lövskogsplanteringar mot betsskador krävs stora insatser från skogsägarna, både i form av arbete men även ekonomiskt, genom inhägnad och under-håll av densamma, men även åtgärder i form av viltavskräckande medel. 12
Skogen är en viktig tillgång för hela samhällsekonomin. Skogen skapar arbetstillfällen i hela landet och är en bidragande faktor till vårt välstånd. Råvaran är en tillgång för bygg- och pappersindustrin samt för miljövänlig energi och nya produkter som kan ersätta fossila material. En produktiv skog är en kolfälla som minskar växthusgaserna och minskar samhällets klimatpåverkan. 50 ha skog förbrukar utsläppen från 40 personer, ett aktivt skogsbruk är bra för miljön. Åtgärder som ökar skogsproduktionen är positivt för samhällsutvecklingen. Viltstammens skador på skogsnäringen måste ses som negativt ur ovan synpunkter. I jordbruket skadas både växande och lagrad gröda. Bland de grödor klövviltstammen skadar i jordbruket återfinns till exempel rotfrukter, raps, stråsäd, klövervall och ärtor. Vildsvinen gör dessutom stor skada i vallar och betesmarker. För skydda jordbrukets grödor och betesmarker krävs ett ökat jakttryck och fler godkända fällor (vildsvin). Regionstyrelsen föreslår stämmas besluta regionstyrelsen ges i uppdrag formulera en motion till riksförbundsstämman i enlighet med intentionerna i motionen och regionstyrelsens yttrande. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. 13
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND OTTARPS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 3 Bredband OTTARPS LOKALAVDELNING: För vi på landsbygden, på lika villkor, ska kunna bedriva våra företag, kommunicera med myndigheter och förvaltningar, samt inhämta nödvändig samhällsinformation krävs en bra internetuppkoppling. Bredband byggs ut, i vissa kommuner till samtliga invånare, i andra kommuner krävs man bildar egna föreningar och satsar eget kapital. Ottarps LRF-avdelning yrkar LRF arbetar för en utbyggnad av bredband i hela landet. Regionstyrelsen: Riksdagen har med stöd av alla partier beslutat bredbandsutbyggnaden i Sverige skall ske på kommersiell bas, med målsättningen 90 % av hushållen skall täckas av fibernät år 2020. Mindre orter, under 3 000 invånare och landsbygden, skulle då få det svårt på kommersiella villkor få tillgång till ett fibernät på 100 mbts. I detta läge öppnade man upp Landsbygdsprogrammet som en möjlig medfinansiär. Hur mycket av utbyggnadskostnaderna som Landsbygdsprogrammet skall finansiera beror på vilken del av landet man bor i. I norrlandslänen är medfinansieringen upp till 70 % medan i Skåne är medfinansieringen upp till 50 %. I regeringens Bredbandsstrategi från 2009 står citat Alla hushåll och företag bör också ha goda möjligheter använda sig av elektroniskasamhällstjänster och service via bredband. När allt fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ges möjlighet koppla upp sig. Det handlar om ha en fungerande vardag. Det är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga. Regionstyrelsen anser denna portalparagraf ger staten och samhället ett övergripande ansvar bekosta och genomföra bredbandsutbyggnad i hela landet, även på landsbygden. För få tillgång till ekonomiska medel ur Landsbygdsprogrammet krävs man skall bilda ett Byanätverk (ekonomisk förening eller liknande) med ansvar för utbyggnaden av nätet. Liknande krav ställs inte på tätorter över 3 000 invånare eftersom där är det kommersiellt lönsamt göra investeringen. Det är ett krångligt system när det gäller projektering och genomförande. Ett komplicerat poängsystem avgör hur stort stöd som kommer betalas ut. Till skillnad från utbyggnad av fibernät i tätorter så finns det även förslag på hur kostnader skall bli lägre genom ett stort inslag av ideellt arbete. 14
LRF Skåne är kritiskt till riksdagen och regeringen sätter upp höga målsättningar för bredbandsutbyggnad men det är ekonomiska medel ur Landsbygdsprogrammet (EU-medel) och ideella insatser som skall stå för den största delen av finansieringen. LRF Skåne behandlade en motion i samma ärende stämman 2015 och en skrivelse skickades till riksförbundsstyreslen. Riksförbundsstyrelsen delade LRF Skånes syn på finansieringen av utbyggnaden av fibernätet. LRF har vid diskussioner kring Landsbygdsprogrammet 2014 2020 fört fram synpunkter kring statens ansvar för finansiering av grundläggande infrastruktur. LRF kommer fortsätta påtala vår syn om staten ska ta nationellt ansvar för finansiering och utbyggnad av fibernät i hela landet. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt regionstyrelsen forts arbeta för en utbyggnad av bredband på landsbygden. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. 15
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND KULLABYGDENS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 4 Förändringar i arealstödet KULLABYGDENS LOKALAVDELNING: Vi gick med i EU för vi skulle arbeta med ungefär samma grundförutsättningar som våra kollegor i EU. Vi, lantbrukare i Skåne, ska konkurrera med grannländer med samma priser på våra produkter-spannmål, potatis, grönsaker, sockerbetor gräsfröer, konservärtor m.m. men vi skall få ett arealstöd som är ca 1000 kr mindre per ha. LRF:s förbundsstyrelse har ställt sig bakom förändringar i arealstödet i Sverige som innebär samma stöd per ha, oberoende var i landet åkermarken finns. Dessa förändringar infördes 2015. Vi, Kullabygdens LRF-avdelning, yrkar därför LRF snarast börjar arbeta för få tillbaka den konkurrenskraft som vi lantbrukare i Skåne har förlorat genom det utjämnade arealstödet. Detta skall LRF göra genom med kraft arbeta för arealstöden skall återställas till tidigare modell = varierade arealstöd beroende på var i landet åkermarken är belägen. Denna tidigare modell infördes när vi gick med i EU 1995. Regionstyrelsen delar motionärens uppfning det är otroligt viktigt med konkurrenskraft och konkurrenskraften måste stärkas. LRF riks såväl som LRF Skåne arbetar kontinuerligt med konkurrenskraften. Därför har både riks och region, direkt och genom olika kanaler, spelat in hur viktigt det är konkurrenskraften beaktas och får ett stort utrymme i arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. När det gäller EU-stödet och gårdsstödet/grundstödet, går den europeiska jordbrukspolitiken mot utjämning i hela EU. Detta kan man redan nu läsa i EU-kommissionens Agricultural Policy Perspectives Brief nr 5 december 2013,Overview of CAP Reform 2014-2020. Att arealstöden skall återställas till tidigare modell är därmed ej genomförbart. Det gäller blicka framåt för kunna påverka förutsättningarna efter 2020. Därför tog LRF Skåne initiativet till bjuda in delar av riksförbundsstyrelsen till medlemsmöten i mars månad 2016. Detta var ett första steg till träffas och ta in synpunkter som sedan kan ligga till grund för det inledande arbetet med forma nästa stödperiods förutsättningar och stödformer. 16
Det är ett stort påverkansarbete och lobbyarbete för påverka de politiker som i slutändan ska ta rätt beslut. Här behöver LRF arbeta på alla nivåer, såväl lokalt, regionalt, nationellt som internationellt. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra till regionstyrelsen forts arbeta för stärka den skånska konkurrenskraften inom såväl CAP 2020 som i arbetet med den nationella och den regionala livsmedelsstrategin. Stämman Nils Bertil Offesson sa det går inte vrida klockan tillbaka till 2014. Bengt Persson sa det skulle vara stor enighet i riksförbundsstyrelsen och därför reserverade sig inte ledamöterna. Men det var en lögn. Kent Olsson menar det handlar om vi ska anta den här motionen eller om den ska förkastas? Den här motionen ska gå till riksförbundet. Marianne Andersson kan inte stödja vrida klockan tillbaka. Det var Skåne mot övriga Sverige. Det blir än mer utjämning i hela EU. Vi måste jobba framåt. Jag lovar vi ska göra så mycket vi kan för ta hem så pengar som möjligt till skåningarna. Eva Karin Hempel vill inte gråta över spilld mjölk och den CAP vi sett nu kan gå de pengarna kan till och med försvinna. Jag vill se vendirektivet, växtskydd, äganderättsfrågor och LRF arbetar för konkurrenskraft. Jag yrkar bifall på styrelsens svar. Camilla Hansson vill lobba och jobba för Cap 2021-2030 där kan vi påverka. Det kan bli nedskärningar i den här budgeten. Vi måste tänka till inför nästa omgång. Kent Olsson säger vi förlorade en match i Sverige i fjol. Utjämningen av stöden kan innebära de skånska bönderna kan ligga risigt till. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. 17
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND KVISTOFTA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 5 Utbetalningstidpunkt och kompensation för sen utbetalning av gårdsstödet KVISTOFTA LOKALAVDELNING: För de svenska lantbrukarna tvingas sälja sina produkter till priser som ligger i nivå med och ibland under produktionskostnaden erhåller de en priskompensation som av politiska skäl kallas för gårdsstöd men som i stället borde heta konsumentstöd, eftersom den ger konsumenterna billigare livsmedel. Då gårdsstödet är en del av avsalupriset för försålda växtodlingsprodukter skall det utbetalas senast 30 dagar efter skörd. Vi vill därför LRF kräver följande: 1. Att Gårdsstödet skall utbetalas till lantbrukarna senast den 1:e november det året för vilket kompensationen avser. 2. Att vid en försening av utbetalningen skall ränta utbetalas till statslåneräntan +3% 3. Att gårdsstöd skall kunna betalas ut a conto med exv. 70% trots ansökan inte är färdigbehandlad 4. Att LRF bevakar den revisionsrapport som bör finnas för granska jordbruksverkets arbete. Om det inte finns en allvarlig anmärkning i revisionsrapporten på hur verket har skött sitt arbete med gårdsstödet 2015 bör LRF kräva revisorerna byts ut. Vi yrkar motionen skickas vidare till LRF:s riksorganisation. Regionstyrelsen instämmer med motionären om ersättning till jordbruket ska betalas ut inom rimlig tid. LRF riks har haft denna fråga högt upp på dagordningen redan 2014. LRF har under hela tiden haft regelbundna möten med Jordbruksverket och länsstyrelserna och LRF följer kontinuerligt upp deras arbete för försöka hitta möjligheter trimma utbetalningsplanen. Utan LRFs påverkansarbete mot Jordbruksverket hade situationen varit betydligt sämre för LRFs medlemmar och övriga lantbrukare. I början av en ny stödperiod blir det alltid den här typen av problem. Därför begärde LRF tidigt besked av Jordbruksverket om vad de skulle klara av. Den utbetalningsplan LRF fick för gårdsstöden förbättrade LRF avsevärt från hur det sett ut från början. Det skrevs debartikel om det i oktober där Helena Jonsson, förbundsordförande för LRF, uttrycker LRF ser en fara i förseningarna. För de företagare som togs ut för kontroller, blev utbetalningarna försenade ytterligare, vilket har fått 18
väldigt negativa konsekvenser för dem. De pengar som också var rejält försenade var en del miljöersättningar och kompensationsstödet. Här har LRF påpekat till Jordbruksverket de måste analysera situationen och hitta lösningar på detta. LRF har också tagit upp med Jordbruksverket det är rimligt de drabbade får ränta på försenade utbetalningar enl. en artikel som Helena Jonsson skrev i jan 2016. I en debartikel svarar generaldirektören för Jordbruksverket de beklagar situationen. Det finns ingen generell möjlighet till ekonomisk kompensation. Även om utbetalningarna inte kunnat ske lika tidigt som vanligt detta speciella år finns det inte någon generell möjlighet för lantbrukarna till ekonomisk kompensation. Jordbruksverket hänvisar till EUs regelverk som anger 2015 års gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare och nötkreatursstöd skall betalas ut senast 30 juni 2016. För miljöersättningarna, ersättningarna för ekologisk produktion och kompensationsstödet finns det inte någon specifik deadline för stödåret 2015. För 2016 års stöd ser förutsättningarna betydligt bättre ut. Jordbruksverkets ambition för 2016 års stöd är betala ut stora delar av stöden med start senast i oktober 2016. Det handlar om ett förskott på 75 procent av miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd samt ett förskott på 50 procent av gårdsstöd, nötkreatursstöd, förgröningsstöd och det särskilda stödet till unga jordbrukare. Dessutom jobbar Jordbruksverket för övertyga EU-kommissionen om ett undantag för 2016 för kunna betala ut än mer förskott. Undantaget innebar en möjlighet betala ut ett ännu större förskott, 85 procent för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd samt 70 procent för gårdsstöd, nötkreatursstöd, förgröningsstöd samt stödet till unga lantbrukare. LRF bevakar revisionsrapporten men äger inte mandat kräva revisorer byts ut. Regionstyrelsen instämmer med motionären LRF skall fortsätta driva frågorna vidare och arbeta för bättre villkor för utbetalning av ersättningarna till jordbruket. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra till regionstyrelsen formulera en skrivelse till riksförbundsstyrelsen utifrån motionens intentioner. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. 19
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND HÄLLESTAD-VEBERÖD LOKALAVD. GENARPS LOKALAVD. SÖDRA SANDBY LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 6 Svenskt lantbruk behöver kostnadseffektiva kontroller, ökad samverkan och minskad administrativ byråkrati. HÄLLESTAD-VEBRÖD, GENARPS OCH SÖDRA SANDBY LOKALAVDELNINGAR: Tyst ökar antalet kontrollpunkter och frågor i befintliga kontroller, samtidigt smyger sig nya likartade kontrollen in på skrivbordet eller gårdsplanen hos Sveriges bönder. Det är många gånger, i princip samma frågor, men från olika myndigheter eller certifierings-organisationer. Idag har vi likartade kontroller från t ex: Kommunens Miljökontroll Länsstyrelsen Djurskyddskontroll Länsstyrelsens Primärproduktion och Foder kontroll I framtiden hotas det också med Recipientkontroll i Skåne alternativt Nationellt Därtill kommer SJVs tvärvillkorskontroller och olika frivilliga program/certifieringsprogram som Sigill certifieringar, Gård & Djurhälsans program, Smittsäkrad besättning (Salmonella mm), LRFs, Miljöhusesyn osv. Med ökat antal kontroller ökar också kostnaden för lantbruksföretagaren. Den direkta kostnaden och kostnaden för förberedelser skenar för vanliga jordbruk och ju fler verksamhetsben desto fler kontroller. Risken finns viktiga avvikande missas när fokus läggs på masskontroll istället för olika myndigheter samverkar och erkänner varandras kontroller så resurskrävande dubbelkontrollering undviks. Lantbrukets frivilliga kvalitetsprogram och eller egenkontroller har av vissa myndigheter börjat värderas och kan i vissa fall ge en minskad riskklass. Detta kan ge minskad risk för kontroll men forts har verksamhetens art och storlek i de flesta fall avgörande betydelse, där större produktion anses utgöra större risk liksom alla animalieproducenter. Andra myndigheter erkänner inte några egenkontroller alls inte ens där producenterna tredjepartskontrolleras, vilket är illa. Ett exempel är den nya Primärproduktions och foderkontrollen. Där straffas nötköttsproduktion med en högriskfaktor och det går inte, trots egenkontroller och certifieringar bli bättre än orange på en skala om röd, orange, gul, blå och grön. En knäckande information för en duktig, miljö och kvalitetsmedveten nötköttsproducent som kanske själv skar sig grön. Detta är grundläggande företagsfrågor helt kopplade till vår konkurrenskraft och påverkar vår vilja driva lantbruksföretag i Sverige och en förutsättning för vi ska kunna förverkliga en Svensk Livsmedelsstrategi. 20
Vi yrkar på : LRF tar ett helhetsgrepp över kontrollerna ända ner på detaljnivå, i olika län och kommuner och intensifierar arbetet för en ökad samverkan så icke värdeskapande dubbelarbete för såväl myndighet som bonde minimeras. Myndigheterna måste kunna erkänna varandras kontroller och kontrollerna måste vara likvärdiga för våra företag oberoende var man bor. LRF arbetar för samma värderingssystem (STORK) för riskbedömning av våra företag skall användas i alla olika kontroller. LRF lägger stor kraft vid få de i Förenklingsresan redan identifiera problemen kopplade till kontroller från kommun, Lst och SJV verkligen löses och implementeras på ett skyndsamt och enkelt sätt. LRF arbetar för vår egenkontroll via t ex Miljöhusesynen erkänns av samtliga myndigheter och den utformas på ett sådant sätt den också ger en risksänkning. LRF omgående och tydligare börjar informera bönderna om hur kontrollsystemet är uppbyggt, hur man kan påverka sin produktion och därmed bedömning av RISK kopplat till kontrollfrekvens. Så, bonden själv kan ta bättre kontroll över sin verksamhet gentemot myndigheter och kontrollorganisationer genom t ex välja rätt certifieringar och program. Regionstyrelsen delar motionärens uppfning om kontroller som inte behövs skall upphöra. LRF anser också det är viktigt vi kan visa på Svensk produktionssäkerhet och Svenskt mervärde. Det är en konkurrensfråga tillsyn och tillsynsavgifter är rimliga. LRF Skåne samverkar med olika organisationer, företag och myndigheter i syfte förenkla kontroller och belysa för myndigheter hur kontroller upplevs, samt föreslå förbättringar. LRF Skåne arbetar för förhindra införandet av nya kontroller. LRF kan däremot inte ta ansvar för olika myndigheter och organisationernas kontroller, vare sig övergripande eller på detaljnivå. Under vintern 2015 har LRF tillsammans med Länsstyrelsen haft informationsträffar inför djurskyddskontroller (nöt och mjölk) för informera om varför samt hur djurskyddskontrollerna kommer ske. LRF arbetar för risklassificeringar skall göras samt riskklassningar skall vara påverkningsbara, dvs lantbrukaren som väljer vara med i ett certifierings/rådgivningsprogram skall erhålla lägre risk. Vidare skall myndighetskontroller som inte renderat i allvarliga anmärkningar också generera lägre risk. LRF Skåne anser ett företag som till exempel har flertalet tredjeparts certifieringar och andra kontroller på gården är en lägre risk än de företag som inte har oberoende kontroller, vilket skall återspeglas i en lägre tillsynskostnad (t.ex. längre intervall mellan besök). Olika kontroller syftar till kontrollera olika områden. Vilket innebär olika typer av risker skall bedömmas, exempelvis livsmedelssäkerhet, djurskydd eller påtagna uppdrag är utförda. Detta gör ett gemensamt riksklassningssystem riskerar bli omfande och tungt. Det är viktigt de riskklassningssystem som används är pedagogiskt förklarbara och de inte upplevs som ytterligare belastningar. 21
STORK är en riskklassificeringsmodell för djurskydd som inte direkt är påverkansbar, då den inte tar hänsyn till externa kontroller. STORK tar hänsyn till djurslag, omfning, senaste kontroll samt utfallet av detta. LRF anser STORK är en början till riskklassning, men även externa kontroller och andra myndighetskontroller utan anmärkningar borde ge lägre besöksfrekvens. Samordning av kontroller kan vara av godo för lantbrukaren då man kan hoppas det blir färre kontroller, å andra sidan kan en brist vid kontroll rendera i dubbel bestraffning då den kommer användas i två system (exempelvis både i tvärvillkor och som miljöbrott). Vidare finns det konflikter med PUL samköra register. Det är viktigt inte all integritet försvinner för lantbrukaren. LRF bevakar regeringsuppdraget om foderkontroll i primärproduktionen vars slutrapport ska bli klar under 2016. Därefter kommer troligen en omarbetning av såväl vägleding som riskklassningen göras. Det finns i dagens vägledning från 2010 inte alla nuvarande program och certifieringar, ingen förändring av den kommer ske innan utredningen är klar. Miljöhusesyn är ett utmärkt hjälpmedel till egenkontroll och används av många lantbrukare. Miljötillsyn sker i många kommuner utifrån en diskussion kring just miljöhusesynen och checklistor som skickats ut. Dock finns ett kommunlat självstyre som gör det är upp till kommunerna genomföra sin miljötillsyn på ett sätt som passar dem inom lagen. LRF Skåne arbetar för för kommunal miljötillsyn på lantbruk skall göras för lantbrukaren på ett förutsägbart sätt, med föranmälda besök och checklistor. LRF Skåne uppmanar även kommungrupper till ha regelbunden kontakt med kommunen bland annat för informera sig om vilka tillsynsområden som prioriteras, samt hur man undviker avvikelser. Motionären nämner också sin motion Recipientkontroll och Jordbruk, som Länsstyrelsen i Skåne arbetar med. LRF Skåne har i oktober 2015 sänt en skrivelse till Länsstyrelsen angående såväl hur Länsstyrelsen hanterar denna process som innehållet i underlag till vägledning för Recipientkontroll och Jordbruk. Avslutningen av skrivelsen är som följer: Med utgångspunkt i ett antal angivna exempel angående Underlaget till vägledning - Jordbruket och recipientkontroll framför LRF Skåne synpunkten Länsstyrelsen i Skåne avbryter sitt arbete och inväntar det nationella arbetet i frågeställningen. Under februari, 2016 har LRF Skåne svarat på Länsstyrelsen i Skånes remiss i denna fråga. Två exempel på skrivning i remissvaret exemplifieras nedan: LRF anser någon möjlighet för Länsstyrelsen i Skåne eller kommunerna i Skåne gå före inte existerar så länge legala förutsättningar för de krav som ska ställas saknas. Länsstyrelsen bör mot bakgrund av detta avbryta arbetet med vägledningen. LRF Skåne anser alltså först bör man sammanställa alla data som finns, för se om ytterligare behov finns LRF ställer sig positiva till det forskningsprojekt "Byråkratin i lantbruket belastar och kostar" som pågår under 2016 med syfte ta fram underlag för hur mycket tid och pengar tillsyn kostar företagaren. Utifrån detta projekt så tror vi det går sätta en prislapp på vad kontroller kostar för lantbrukaren, både i tid och rena pengar. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta skicka motionen jämte regionstyrelsens yttrande till riksförbundsstyrelsen 22
Stämman som en skrivelse för fortsättningsvis belysa vikten av forts och intensifierat arbete med dessa frågor i ett riksomfande perspektiv. Anna Kristoffersson sa motionen handlar om LRF måste ta kontroll över alla kontroller som vi utsätts för. Det är en konkurrenskraftsfråga. Det är riktigt tossigt med kontroller från länsstyrelsens olika enheter. Det är stuprör mellan de olika enheterna. För ett vanligt lantbruk kan det handla om 10.000 kr om året. Det är många uppgifter som ska lämnas in om företaget. Nötköttsproduktion är farlig och man kan bara bli orange. Yrkar på LRF tar ett helhetsgrepp. Anna föreslog motionen ska skickas vidare till riksförbundsstämman så vi blir fler som kan ta tag i dessa frågor. Anders Rolfsson sa detta är väldigt viktiga frågor och det är en stor uppgift, inte bara en LRF riks-angelägenhet utan det börjar hos kommunerna. Det har arbetats under många år bl.a. med egenkontroller, där miljöhusesynen legat till grund, och certifieringar, som ger färre kontroller. Arbetet tar inte slut utan kommer fortsätta. Han yrkar bifall till styrelsens förslag. Camilla Hansson yrkar på Anna Kristofferssons förslag motionen ska skickas vidare till riksförbundsstämman. Lunds Kommungrupp har arbetat med tillsynsfrågan och tagit den till Mark- och miljödomstolen, där vi fick ett avslag, vi fick inte prövningstillstånd. Alla som sitter i kommungrupper måste vara med ute på kommunfullmäktiges lista och titta över förslaget innan det vinner laga kraft. Sen är besluten körda, vi kan inte överklaga. LRF måste ta kontroll över kontrollerna. Motionen ska ända upp till riksförbundsstämman. Det finns kommuner som inte litar på t.ex. miljöhusesynen, det är väldigt olika i kommunerna. Anders Rolfsson menar miljöhusesynen är ett hjälpmedel och ingen certifiering. Det finns däremot trepartscertifieringar som man tar hänsyn till. Anna Kristoffersson menar det är vilda västern mellan kommunerna. Länsstyrelsen är inte klara med sitt system, det finns oerhört mycket påverka. De har inte någon kontroll över vilka certifieringar som finns. Vad ska jag prioritera vara med i? Det är svårt veta. Kostnader skiljer sig också mycket åt mellan olika kommuner. Vi behöver resurser till detta och se över hur det ser ut i hela landet. Skicka motionen till riksförbundsstämman. Anders Rolfsson sa certifieringar och dylikt är också få ett marknadstillträde. Stämman beslutade motionen skall skickas vidare till riksförbundsstämman. 23
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SVALÖVS LOKALAVD. ANDERSLÖV LOKALAVD. ÖRSJÖ-SOLBERGA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 7 Renkavle SVALÖVS LOKALAVDELNING: Under senare år har det skett en mycket stor förekomst av ogräsfröet renkavle i stora delar av Sverige. Ett gräsogräs som förökar sig i växtföljder med mycket höstsäd och reducerad jordbearbetning. Detta ogräs är mycket konkurrensstarkt, skördesänkande och mycket kostsamt bekämpa. Vi anser renkavle är ett mycket större problem än flyghavreförekomst i vissa delar av vårt land. I England betraktas renkavle som ett av de allvarligaste hoten mot deras veteodling. Omfande resistens problem har uppstått just mot detta ogräs i Sverige och övriga Europa. Vi föreslår LRF skyndsamt verkar för forskning och bekämpning mot detta ogräs får en snabb och hög prioritet för utveckling i Sverige ANDERSLÖV LOKALAVDELNING: Gräsogräsfröet renkavle har under senare år visat en mycket stor förekomst i delar av Sverige, inte minst i södra Skåne. Renkavle förökar sig i växtföljder med mycket höstsäd och reducerad jordbearbetning. Renkavle är mycket konkurrenskraftigt, skördesänkande, och svårt och kostsamt bekämpa. Detta gäller inte minst i ekologiska odlingar. Renkavle är speciellt ett problem i veteodling. Skördesänkande I England har man i några områden tappat kampen mot renkavle, ibland måste man elda upp hela vetefält på grund av renkavle, och det finns områden där det inte går odla vete. Renkavle räknas kunna ge en skördeförlust helt upp till 50%. Enligt intervju i Land Lantbruk, finns det också lantbrukare i Sverige som har förlorat kampen mot renkavle. Svårt och kostsamt bekämpa Ytterligare har renkavle utvisat omfande resistens mot herbicider, båda i Sverige och i övriga Europa. 24
Eftersom renkavle sprids med vinden och med jordbruksredskap, är det svårt för den enskilda lantbrukare stoppa renkavle. Också resistensutvecklingen gör det svårt för den enskilda lantbrukare bekämpa renkavle. Det är därför nödvändigt med ett samlat tillvägagångssätt mot renkavle (markbearbetning, rätt i tid besprutning, täckta transportvagnar etc.). Detta kan ske via t ex Jordbruksverket, Länsstyrelsen, spannmålshandeln, HIR eller LRF, men inga av dessa har utvisat initiativ. Det är därför naturligt och nödvändigt LRF nu tar initiativ, ett initiativ som vill gynna båda lantbruket och miljön. I dag är renkavle ett mycket större problem än flyghavreförekomst i vissa delar av Sverige, och vi föreslår ett initiativ av samma karaktär som det som har begränsat förekomsten av flyghavre. Vi föreslår LRF snabbt och kraftfullt och med hög prioritet verkar för förekomst och bekämpning av renkavle utredas och organiseras i Sverige, i samarbete med myndigheter, HIR, spannmålshandeln etc. LRF måste påverka Sveriges regering så en lag instiftas liknande den som finns för flyghavre (Lag 1970:299); När bekämpning av renkavle på detta sätt har visat framgång, finns det andra aggressiva ogräs ta tag i, såsom åkerven och losta, men renkavle har högsta prioritet. ÖRSJÖ-SOLBERGA LOKALAVDELNING: Varje uppmanas vi lantbrukare hålla efter flyghavre på våra åkrar år efter år och det finns en flyghavre ansvarig grupp i Lokalavdelningen. Men aldrig har vi hört frågan lyftas av LRF när det gäller RENKAVLE. Renkavle är ett riktigt problem gräs främst i södra Sverige på tyngre jordar där det odlas mycket höstsådda grödor och man använder sig av plöjningsfri odling. Men renkavle finns även i sockerbets och i höstraps odlingar. En lantbrukare fick med kontrakt med Findus, fick inte sina ärtor tröskade pga. renkavle i fältet. Detta ogräs ökar i Skåne och då även på de lättare jordarna. Renkavle har en enorm fröproduktion som ligger mellan 20 000 30 000 frön per kvadrat meter. Fröna kan drösa och lägga sig i vila och gro när man sått nästa gröda. 80 % av renkavlefröna gror på hösten. I England betraktas renkavle som ett av det allvarligaste hotet mot deras veteodlingar. Omfande resistensproblem kämpar man i emot i Tyskland. Renkavle kan orsaka mycket stora skördeförluster för lantbrukaren, det är inte ovanligt med skördeförlust på 25 % eller 2-3 ton per hektar. Men få bukt på renkavle är komplext. Det är inte bara en faktor som löser problemet. Man måste se till helheten. En orsak kan vara ökat maskinsamarbete och inhyrning av maskiner. Idag ligger inte alltid lantbrukarens ägor i dess närhet utan man har transportsträckor mellan odlingsmarken. Så man kan sprida runt renkavlefröerna på stora arealer om man inte är extremt noga med rengöring av maskiner mellan arbetspassen. 25