lo vlaste be fu la.lojban. jo u la o zoi Svenska zoi lo jboce u de i li 2016 pi e 4 pi e 20

Relevanta dokument
lo vlaste be fu la.lojban. jo u la o zoi Svenska zoi lo jboce u de i li 2015 pi e 8 pi e 16

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

Lyckas med läsförståelse Minto

SNOOKER. Introduktion och de viktigaste reglerna

Klara Andersson, hästägare

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

RIKSSEMIFINAL 2018 DOMARE

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

RIKSSEMIFINAL 2018 LAGEN

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Lärarmaterial. Rosa och Sally. Vem handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Mål att arbeta med utifrån Lgr11

Lärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

Klara, färdiga, gå! Elevmaterial. Kapitel 1 Sammansatta ord PIA HAGMAR SIDAN 1. Namn:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Realism och anti-realism och andra problem

Instruktioner till övningen som börjar på nästa sida

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Min bok om Rymden. Börja läsa

Karta över Jorden - viktigt exempel. Sfär i (x, y, z) koordinater Funktionen som beskriver detta ser ut till att vara

Kort introduktion till POV-Ray, del 1

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

Lära och namnge färger, Rekonstruera motiv från kort, fri lek

Frågor mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.)

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Lille katt, lille katt, lille söte katta, vet du att, vet du att det blir mörkt om natta

där det står metall där det står papper där det står farligt avfall Han vill ha en barnstol. Han vill ha en barnvagn. Han vill ha ett batteri.

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22.

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

Fråga mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.)

Leo räddar en kalv Lärarmaterial

π-dagen TÄVLING & PRIS

Linköpings Tekniska Högskola Instutitionen för Datavetenskap (IDA) Torbjörn Jonsson, Erik Nilsson Lab 2: Underprogram

Moas gäng och stölden på kaféet Lärarmaterial

Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. (SV åk 4 6)

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2019 Ecolier

SPRINT-HANDBOK (version 0.4)

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Fröken Spöke och den hemska hästen

DE FARLIGA OÄNDLIGHETERNA

genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Outlook Web App 2013

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Modifierade golfregler för spelare med funktionsnedsättningar. UR OFFICIAL GUIDE TO THE RULES OF GOLF 2019

Dokumentera och följa upp

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

EVIGHET SAMPLE. Budskap om evig räddning

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Läslandet 2 Ord och meningar

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Lösningsförslag till del I

natur och miljö Syfte

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2018 Ecolier

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Föräldrarapport om små barns utveckling - Reviderad. (PARCA-R Frågeformulär)

Guide till att använda Audacity för uttalsövningar

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Ärtan. Pärtan FACIT. Ärtan. Läsförståelse. Lilly Jakobson

Mat/näring Uppdrag 1

Vad är en Mukti Deeksha?

Matematiken i Lpfö 98 och Lpo 94

Fa-undervisning vid Fa-konferensen i Washington DC 2004

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

Namn: Fröken Selander -

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Noa gör fel Kirsten Ahlburg

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Roboten. Sida 1 av 11

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Skapa en direktsändning

PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Programmering eller Datalogiskt tänkande

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

frågesport Ord som vi lärt oss i veckan (tisdag och onsdag) Nu har jag fyllt i de rätta svaren med röd text

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Dokumentera och följa upp

37 sånger med rörelser och lekar för små barn

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Transkript:

lo vlaste be fu la.lojban. jo u la o zoi Svenska zoi lo jboce u de i li 2016 pi e 4 pi e 20 1

2

ni o ni o 1 fanva fi la o zoi Svenska zoi a [A] Ett logiskt definierande konjunktiv: sumti eftertänkt eller. inklusiv disjunktion (p eller q eller båda), kallas inom datavetenskap ofta för OR. Ibland kallas detta för och/eller i dagligt tal. a a [UI1] definition attitydmarkör: uppmärksam - ouppmärksam - undvikande. a acu i [UI*1] definition attitydmarkör: uppmärksam - ouppmärksam - undvikande. a anai [UI*1] definition attitydmarkör: uppmärksam - ouppmärksam - undvikande. a e [UI1] attitydmarkör: pigghet - utmattning. Se även {sanji}, {cikna}, {tatpi}. a enai [UI*1] attitydmarkör: pigghet - utmattning. a i [UI1] attitydmarkör: ansträngning - ingen särskild ansträngning - vila. a icu i [UI*1] attitydmarkör: ansträngning - ingen särskild ansträngning - vila. a inai [UI*1] attitydmarkör: ansträngning - ingen särskild ansträngning - vila. a o [UI1] attitydmarkör: hopp - desperation. a onai [UI*1] attitydmarkör: hopp - desperation. a u [UI1] attitydmarkör: intresse - ointresse - bortstötande. a ucu i [UI*1] attitydmarkör: intresse - ointresse - bortstötande. a unai [UI*1] attitydmarkör: intresse - ointresse - bortstötande. abu [BY*] bokstaven a. ai [UI1] attitudinal: avsikt - obeslutsamhet - avslag/vägran. aicu i [UI*1] attitudinal: avsikt - obeslutsamhet - avslag/vägran. anji x 1 är ett kinesiskt hanzi/japanskt kanji (logogram) med betydelse x 2 (tecknets delar) x 3. arktik Norra Ishavet asycy i is ASCII och radikal/fonetikum atinas Aten au [UI1] attitudinal: begär - likgiltighet - olust/ motvilja. aucu i [UI*1] attitudinal: begär - likgiltighet - olust/motvilja. aunai [UI*1] attitudinal: begär - likgiltighet - olust/motvilja. auskalerik Baskien ba [PU] tidstempus förhållande/riktning: ska [selbri]; efter [sumti]; futurum. ba a [UI2] evidential: jag förväntar mig - jag erfar - jag kommer ihåg. ba acu i [UI2] evidential: jag förväntar mig - jag erfar - jag kommer ihåg. ba anai [UI2] evidential: jag förväntar mig - jag erfar - jag kommer ihåg. ba e [BAhE] förtänkt betoningsindikator; indikerar att nästa ord är särskilt betonat ba i [BAI] basti modal, 1st place ersatt av ba o [ZAhO] intervall händelsekontur: i efterverkningarna av ; sedan ; perfekt ba u [UI3] diskursiv: överdrift - riktighet - understatement. ba ucu i [UI3] diskursiv: överdrift - riktighet - understatement. ba unai [UI3] diskursiv: överdrift - riktighet - understatement. babilon Babylon bacru [ ba'u] x 1 uttalar muntligt/säger/talar [producerar språkliga ljud/foner] x 2 Även röster; förutsätter inte nödvändigtvis kommunikation eller lyssnare ( säger är oftast {cusku}. Se även {krixa}, {cusku}, {casnu}, {tavla}, {voksa}, {pinka}. badna x 1 är en banan/kokbanan/dessertbanan [frukt/växt] av arten/sorten x 2. Banan är ett bär, en ört, eller en frukt tillhörande banansläktet (Musa). Se även {jupybadna}. 3

badri barja badri [ dri] x 1 är ledsen/dyster/betryckt/ bedrövad/nedstämd/[olycklig/känner sorg] över x 2 (abstraktion). Se även {klaku}, {gleki}, {betri}, {cinmo}, {junri}, {uinai}. bajra [baj] x 1 springer/löper på underlag x 2 med lemmar x 3 med löpstil x 4. Se även {cadzu}, {klama}, {litru}, {stapa}, {plipe}, {cpare}. bakfu [baf] x 1 är en bunt/lunta/knippe/packe/ knyte/[bylte/kärve/bal/kolli/paket/klase] [form] innehållande x 2, sammanhållen av x 3 En enhet av flera sammanbundna saker. Se även {daski}, {dakli}, {tanxe}. bakni [bak] x 1 är en kossa/oxe/oxdjur/ nötkreatur/boskapsdjur/nötboskap/[ko/tjur/stut/ kviga/kalv] av art/sort x 2 Syftar på underfamiljen Oxdjur (bovinae) där det ingår 24 arter, fördelade på 9 släkten. I vardagligt tal syftar det på nötboskap, närmare bestämt kossor. baknis x 1 är Oxen (stjärnbild/stjärntecken). Från {bakni} (lojban); Taurus (latin; =tjur, stut). bakri x 1 är kalk/krita från källa x 2 i form x 3 Se även {pinsi}, {blabi}, {jilka}. baktu x 1 är en spann/hink/ämbar/pyts/bytta/ [skål]/dunk]/burk/tunna/djup behållare med vid öppning med innehåll x 2, tillverkad av material x 3 Se även {botpi}, {patxu}, {tansi}, {lante}, {lanka}. balji x 1 är en blomlök av växt/art x 2 ; [metafor: rund, svullen, utputande] Se även {punli}, {batke}. balni x 1 är en balkong/utsprång/överhäng/avsats/ [hylla] på byggnad/struktur x 2 Se även {kajna}, {punli}. balre [ ba'e] x 1 är ett blad/klinga av verktyg/ vapen x 2 Se även {dakfu}, {tunta}, {tutci}, {guska}, {kinli}, {katna}. balvi [bav] x 1 är i framtiden av/senare än/efter x 2 i tidsföljd; x 1 är den senare; x 2 är den förra. Även följd, komma/följa efter, efterträda, succedera, [avlösa], efterträdare, (endast tidsordning (annars använd {lidne}); aorist i det att x1 kan överlappa i tid med x2 så länge som det utsträcker sig efteråt; ickeaorist futurum = {cfabalvi}. (standard x2 är rumstid referensen, varpå:) x1 kommer att ske.se även {lidne}, {cabna}, {purci}, {farna}, {lerci}, {ba}. bancu [bac] x 1 överskrider/är bortom gräns x 2 från x 3 med egenskap/mängd x 4 (ka/ni). På andra sidan en gräns, men inte nödvändigtvis strax över; inte heller begränsad till position i rummet. Se även {dukse}, {ragve}, {zmadu}, {kuspe}, {korbi}, {jimte}, {fe eba o}. bandu [bad] x 1 (tilldragelse) försvarar/skyddar/ fredar x 2 (objekt/tillstånd) från hot/risk/fara/skadlig potential x 3 Även x 1 beskyddar x 2 ; x 1 avvärjer/ motstår/står emot x 2 ; ta betäckning (= ko bandu); skyddande skärm/sköld =badgai. Se även ckape, fanta, fapro, marbi, rivbi, zunti, lunbe, snura, binra, pulji. banfi x 1 är en amfibie (djur) av art/sort x 2 Se även {danlu}, {respa}. bangu [ban bau] x 1 är ett språk/dialekt som används av x 2 för att uttrycka/kommunicera x 3 (si o/ du u, ej citat). Även tungomål. banli [bal ba'i] x 1 är storslagen i egenskap x 2 (ka) enligt kriterium x 3 Indikerar en subjektiv storslagenhet, i jämförelse med de objektiva kriterier som {barda} implicerar; synonymer som möjligen kräver tanru: enastående, lysande, magnifik, imponerande, grandios, upphöjd, speciell, majestätisk, eminent (alla generellt {zabna}); fruktansvärd ({mabla}). Se även {barda}, {nobli}, {se sinma}, {pluja}, {misno}, {vajni}, {fasnu}, {cizra}, {traji}, {mutce}, {se manci}. banro [ ba'o] x 1 växer/expanderar [en ökande utveckling] till storlek/form x 2 från x 3. Även öka i storlek,växa,bli större,förstoras,utöka,expandera, [utvidga],ta sig (vard.), utvecklas. Se även {farvi}, {zenba}, {jmina}, {barda}, {makcu}, {ferti}. banxa [bax] x 1 är en bank som ägs av/i banksystem x 2 för bankfunktioner x 3 (event). Se även {sorcu}, {zarci}, {canja}, {kagni}, {zivle}, {jdini}, {jbera}. banzu [baz] x 1 (objekt) räcker/förslår/är nog/ tillräcklig/lagom/tillfyllest för ändamål x 2 under villkor x 3 Se även {dukse}, {claxu}, {nitcu}, {ricfu}, {curmi}, {mansa}, {rau}, {raumei}, {raumoi}. bapli [bap bai] x 1 (ka) tvingar (händelse) x 2 att ske. Förutsätter framgång, till skillnad från {danre}. Se även {fanta}, {rinju}, {jimte}, {jitro}, {rinka}, {krinu}, {nibli}, {zukte}, {randa}, {bai}. bapu [PU*] tids tempus: kommer att ha varit; (tempus/modal). barda [ bra] x 1 är stor i egenskap/dimension x 2 (ka) jämfört med kriterium/norm x 3 Se även {banli}, {clani}, {ganra}, {condi}, {plana}, {cmalu}, {rotsu}, {banro}, {xanto} bargu [bag] x 1 kröker sig/välver sig/formar en båge över/runt x 2 och är gjord av x 3 ; x 1 är en båge över/runt x 2 av material x 3 Även kurva, båge [form]; x2 behöver inte vara ett objekt, utan kan också vara en punkt, yta eller volym. Se även {cripu}, {kruvi}, {korcu}, {condi}. barja x 1 är en taverna/bar/pub som serverar x 2 4

barna bifce till gäster/kunder x 3 Se även {gusta}, {birje}, {jikru}, {sanmi}, {vanju}, {xotli}, {ckafi}, se {pinxe}. barna [ ba'a] x 1 är ett märke/fläck på x 2 av material/substans x 3. Föreslår {ba armo a} för ett mönster av märken. Se även {sinxa}, {pixra}, se {ciska}, se {prina}, {xinmo}. barselonas Barcelona bartu [bar] x 1 är på utsidan av x 2 ; x 1 är det yttre av x 2. Se även {jibni}, {nenri}, {sruri}, {lamji}, {korbi}, {calku}, {vasru}, {cmima}, {gubni}, {bancu}, {ze o}. basna x 1 betonar/accentuerar/lägger tonvikt på x 2 genom (handling) x 3. Även: säger kraftfullt/ säger med eftertryck. Se även {pandi}, {ba e}. basti [bas] x 1 ersätter/är substitut/istället för x 2 under omständighet x 3 ; x 1 byter plats med x 2. Se även {ba i}, {binra}, {canja}. batci [bat] x 1 biter/klämmer x 2 på specifikt ställe x 3 medelst x 4. Bita igenom (={batygre}); nypa (={cinzybatci}). Se även {denci}, {jgalu}, {guska}, {citka}. batke x 1 är en knapp/knopp/handtag på/för föremål x 2, med funktion/ändamål x 3, gjord av material x 4. Se även {jadni}, {bidju}, {balji}, {punji}, {jgari}, {lasna}, {lafti}, {lacpu}. bau [BAI] bangu modal, 1st place i språk bavmi x 1 är [en kvantitet av] korn (sädesslag) av sort x 2 Se även {gurni}. baxso x 1 reflekterar malay-indonesiskt språk/ kultur i aspekt x 2. Se även {meljo}, {bindo}. be [BE] sumti länk för att förbinda sumti (som standard x2) med ett selbri; används i beskrivningar. be a [FAhA1] platstempus förhållande/riktning: norr om. be e [COI] vokative: anhåller om att få sända/tala. be o [BEhO] valbar avslutare: avslutar länkad sumti i en specifik beskrivning. be u [UI5] attityd modifierare: saknad/i behov av - i sig själv/tillfredställelse - mättnad. be ucu i [UI*5] attityd modifierare: saknad/i behov av - i sig själv/tillfredställelse - mättnad. be unai [UI*5] attityd modifierare: saknad/i behov av - i sig själv/tillfredställelse - mättnad. bebna [beb] x 1 är dåraktig/stupid/dum/löjlig vad gäller händelse/handling/egenskap (ka) x 2 ; x 1 är en dåre/dumbom. Se även {fenki}, {xalbo}, motsatsord {prije}. bei [BEI] separerar multipla länkade sumti inom ett selbri; används i beskrivningar. beidjin Beijing bemro [bem be'o] x 1 reflekterar nordamerikansk kultur/nationalitet/geografi i aspekt x 2. Se även {merko}, {kadno}, {xispo}, {mexno}. bende [bed be'e] x 1 (massa) är ett gäng/grupp/ team/lag/trupp av personer (set) x 2 ledd av x 3 organiserad i syfte x 4. Även orkester (={balzgibe e}, x3 dirigent); även affärsverksamhet (firma etc). Se även {gunma}, {girzu}, {dansu}, {jatna}, {jitro}, {kagni}, {kamni}, {minde}, {ralju}, {cecmu}, {gidva}. bengo [beg] x 1 reflekterar bengalisk/ bangladeshisk kultur/nationalitet/geografi i aspekt x 2 Se även {xindo}. benji [bej be'i] x 1 överför/sänder/skickar/ sänder ut/transmitterar x 2 till mottagare x 3 från sändare/ursprung x 4 via medel/medium x 5. Även möjligen delning ; förutsätter inte ett (fullständigt) fjärmande från ursprunget. Se även {muvdu}, {dunda}, {vecnu}, {mrilu}, {nirna}, {xruti}, {cradi}, {tivni}, {preja}, {bevri}, {mrilu}, {tcana}, {fukpi}, {cusku}, {be i}. bersa [bes be'a] x 1 är son till moder/fader/ förälder x 2 (inte nödvändigtvis biologisk). Även sonlig. Se även {verba}, {nanla}, {nakni}, {nanmu}, {patfu}, {mamta}, {bruna}, {rirni}, {rorci}, {panzi}, {tixnu}. berti [ber] x 1 är norr om/norrpå/på norra sidan av x 2 enligt referensram x 3. Se även {snanu}, {stici}, {stuna}, {farna}, {be a}, {mo ibe a}. bes Son vid tilltal besna [ben] x 1 är en hjärna av kropp x 2 Se även {menli}, {stedu}, {rango}, {pensi}. betfu [bef be'u] x 1 är mage/buk/abdomen/ nedre del av bål av kropp x 2. Magsäck/ matsmältningsorgan(= {djaruntyrango}). Se även {cutne}, {livga}, {canti}, {gutra}, {balji}, {midju}. betri [bet] x 1 är tragiskt/en katastrof/tragedi/ tragik för x 2. Se även {badri}, {xlali}, {morsi}, {binra}. bevri [bev bei] x 1 bär/forslar/fraktar/ transporterar/skjutsar x 2 till x 3 från x 4 via rutt x 5. Förutsätter att x2 är fjärmad från x3. Se även {marce}, {muvdu}, {benji}, {klama}. bi [biv] [PA1] siffra/nummer: 8 (siffra) [åtta]. bi e [BIhE] prefix till en mex operator för att indikera hög prioritet. bi u [UI3a] diskursiv: nyligen introducerad information - tidigare introducerad information. bi unai [UI*3] diskursiv: nyligen introducerad information - tidigare introducerad information. bidgug Indonesien bidju x 1 är ett korn/pärla/droppe (form) av material x 2. Se även {bolci}, canre, lakse, dirgo. bifce [bic] x 1 är en geting/bi/bålgeting/ gaddförsedd flygande insekt av art/sort x 2. 5

bikla boxfo bikla [bik] x 1 rycker (till)/piskar/snärtar (en plötslig häftig rörelse). Se även {skori}, {darxi}. bilga [big] x 1 är förbunden/förpliktigad/ obligerad/nödgad/har plikten/förpliktelsen/ skyldigheten att göra/vara x 2 enligt standard/ överenskommelse x 3. x 1 måste göra x 2. Även x3 referensram. Se även {zifre}, {fuzme}, {flalu}, {javni}, {ei}. bilma [ bi'a] x 1 är sjuklig/sjuk med symtom/ symptom x 2 från sjukdom x 3. Se även {kanro}, {mikce}, {spita}, {senci}, {kafke}, {binra}, {cortu}, {xrani}. bilni [bil] x 1 är militärisk/strikt kontrollerad/ starkt organiserad/förberedd inom system x 2 för ändamål x 3. Även paramilitärisk. Soldat i vid mening - inte begränsad till de som är tränade/organiserade som del av en armé för att försvara en stat. Se även {jenmi}, {sonci}, {ganzu}, {ciste}, {pulji}, {jamna}, {damba}. bimei [MOI*] kvantifierings selbri: konverterar 8 till kardinal selbri; x 1 är ett set med oktett av medlemmar x 2. bimoi [MOI*] kvantifierad selbri: konverterar 8 till ordinal selbri; x 1 är åttonde bland x 2 i ordningsföljd enligt regel x 3. bindo [bid] x 1 reflekterar indonesisk kultur/ nationalitet/språk i aspekt x 2 Se även {baxso}, {meljo}, {xazdo}. bino [PA*] nummer/kvantitet: 80 [åttio]. binono [PA*] nummer/kvantitet: 800 [åttahundra]. binra x 1 försäkrar x 2 mot risk (framtida förlust/skada/ansvar) x 3 vilket ger fördelar x 4. Se även {binryve u} (sälja/köpa försäkring), {binrydi a} (försäkringspremium), {bandu}, {cirko}, {betri}, {basti}, {bilma}. binxo [bix bi'o] x 1 blir (till)/förändras/ förvandlas/omvandlas/transformeras till x 2 under villkor x 3 Resultativ, inte nödvändigtvis kausal, förändring. Se även {cenba} för icke-resultativ, {galfi} for kausal, {stika} för icke-resultativ och icke-kausal förändring; {zasni}, na {stodi}, {banro}, {farvi}, {lidne}, {pruce}, {jalge}, {zifre}, {nibli}. birje x 1 är öl bryggd på x 2 Se även {pinxe}, {barja}, {jikru}, {vanju}, {xalka}, {fusra}. birka [bir] x 1 är en arm av kropp x 2. Även {bircidni} för armbåge.se även {jimca}, {janco}, {xance}, {rebla}, {nalci}, {tuple}, {xarci}. birti [bit] x 1 är säker/förvissad/övertygad om att x 2 är sant. Se även {jetnu}, {jinvi}, {krici}, {djuno}, {sruma}, {cilre}, {darlu}, {zgana}, {lifri}, {lacri}, {sitna}, na {smadi}, na {rivbi}, na {senpi}. bisli [bis] x 1 är en kvantitet av/är gjord av/ innehåller is [fryst krisall] av sammansättning/ material x 2. Sammansättning inkluderat x2, vilket inte behöver vara en fullständig sammansättning. Se även {kunra}, {runme}, {lenku}, {krili}, {bratu}, {snime}, {carvi}. Glass= {bisyladru}. bitmu [bim bi'u] x 1 är en vägg/mur/staket/ stängsel/inhägnad som separerar x 2 från x 3, och underindelar x 4. I vilken ordning x2 och x3 sätts i är oviktigt.se även {jbini}, {sepli}, {fendi}, {canko}, {drudi}, {kumfa}, {loldi}, {senta}, {snuji}, {pagre}, {gacri}, {kuspe}, {marbi}, {vorme}. bivmast åttonde månaden på året (augusti i typisk kontext). åttonde månaden på året. kan skilja sig vid användandet av andra kalendrar. bivyplin åttonde planeten från sol (Neptunus i typisk kontext). blabi [lab] x 1 är vit/ljusfärgad. Färgblandningar med vit såsom {labyxu e} som betyder rosa, är blekare former av andra färger. Se även {skari}, {xekri}, {grusi}, {kandi}, {manku}, {carmi}, {blanu}, {bunre}, {cicna}, {crino}, {narju}, {nukni}, {pelxu}, {xunre}, {zirpu}. blabruk Vitryssland blaci x 1 är glas av sammansättning/material/sort x 2. Se även {kabri} blanu [ bla] x 1 är (färgad) blå. Se även {skari}, {blabi}, {xekri}, {zirpu}, {kandi}, {carmi}, {cicna}. bliku [ bli] x 1 är ett block [tredimensionell form] av material x 2 med (framförallt plana) ytor/sidor x 3. x 3 sidor/ytor bör inkludera antal, storlek and form. bloti [lot blo lo'i] x 1 är en båt/fartyg/skepp/ vattenburet fordon som transporterar x 2, som drivs med x 3. bo [bor] [BO] sammanlänkare med kort räckvidd; binder ihop varierande konstruktioner med kortaste räckvidd i grupper från höger till vänster. jfr {ke}, {ke e}. boi valbar avslutare: avslutar numerisk eller text sträng. bolci [bol boi] x 1 är en boll/sfär/glob/kula/klot av material x 2. bongu [bog bo'u] x 1 är ben (skelett) som utför (abstrakt) funktion x 2 i organism x 3. bosnan Bosnien botpi [bot bo'i] x 1 är en flaska/butelj/urna/ stängbart kärl för x 2, gjord av material x 3, med lock/ försegling x 4. kork (=korka xelbotpi). boxfo [bof bo'o] x 1 är ett lakan/täcke/filt/ skynke/pläd/folie/hölje av material x 2 ; x 1 är ett brett 6

boxna cacra och flexibelt tunt stycke av x 2. boxna [bon bo'a] x 1 är en våg/periodiskt mönster i medium x 2, med vågform x 3,våglängd x 4 och frekvens x 5. bradi x 1 är en fiende/motståndare/motspelare/ motpart/antagonist till x 2 i strid/kamp x 3. bratu x 1 är hagel/snöblandat regn/underkylt regn/ fast nederbörd av material/sammansättning inkluderat x 2. Detta är substansen, inte själva processen av nederbörd som faller, vilket är {carvi}. braxas Oceanen brazilias Brasilien brazo [raz] x 1 är brasiliansk kultur/nationalitet/ språk i aspekt x 2. bredi [red bre] x 1 är redo/beredd/förberedd inför x 2 (händelse). bridi [ bri] x 1 (du u) är ett predikatförhållande med relation x 2 mellan argument x 3 (uppsättning i ordning). Även: x 3 är relaterade genom relation x 2 (x 3 är en fullständigt ordnad uppsättning). brife [bif bi'e] x 1 är en bris/vind/kuling/blåst från riktning x 2 med hastighet x 3. briju [bij] x 1 är ett kontor/byrå/tjänsterum/ expedition/arbetsplats med arbetare x 2 på plats x 3. brito [rit] x 1 reflekterar brittisk kultur/ nationalitet/språk med aspekt x 2. bruna [bun bu'a] x 1 är bror/broderlig till x 2 genom band/standard/förälder x 3. x 3 är inte nödvändigtvis biologisk. brunais Brunei bryklyn Brooklyn Brooklyn, New York: en förort till New York City, vid västra udden av Long Island. bu [bus bu'i] [BU] konverterar ett enstaka ord till BY [lerfu/tecken]. bu a [bul] [GOhA] logiskt kvantifierad predikatvariabel: något selbri 1. bu e [GOhA] logiskt kvantifierad predikatvariabel: något selbri 2. bu i [GOhA] logiskt kvantifierad predikatvariabel: något selbri 3. bu o [UI7] attitudinalkontur: starta emotion - fortsätt emotion - avsluta emotion. bu ocu i [UI*7] attitudinalkontur: starta emotion - fortsätt emotion - avsluta emotion. bu onai [UI*7] attitudinalkontur: starta emotion - fortsätt emotion - avsluta emotion. budjo [buj bu'o] x 1 tillhör buddhistisk kultur/ religion/ethos med aspekt x 2. buenosaires Buenos Aires bukpu [buk bu'u] x 1 är tyg/textil av typ/material x 2. bumru [bum] x 1 är dimmig/immig/täckt av dimma/imma/ånga/kondens/små droppar av vätska x 2. bun Broder bunda [bud] x 1 är x 2 (antal) lokala viktenheter, enligt måttstandard x 3, med underenheter x 4. x 1 är inte en agent. Värdet på x 2 är 1 om inte annat anges.x 3 är typiskt skålpund (i en svensk kontext), vilket motsvarar 425,1 g. I en engelsk kontext är x 3 typiskt the Avoirdupois pound. Många andra möjligheter finns såsom lod, qvintin,lispund,centner, skeppund, nyläst och säck (se http://sv.wikipedia.org/wiki/ Viktmått#Gamla_svenska_viktenheter). bunre [bur bu'e] x 1 är brun/en omättad färg mellan röd och gul färgnyans. burcu [ bru] x 1 är en pensel/borste för ändamål x 2 (händelse) med borst x 3. burna x 1 är generad/ställd/förlägen/illa till mods över/under omständigheter x 2 (abstraktion). by [BY2] bokstaven (tecknet/fonemet) b. ca [PU] tidstempus relation/riktning: är [selbri]; under tiden/medan/samtidigt som [sumti]; presens. ca ma [PU*] sumti fråga om tid/datum/händelse; samtidigt som vad? ca a [caz] [CAhA] modal aspekt: aktualitet/ pågående händelse. ca e [UI2] evidential: Jag definierar. caba o [ZAhO*] tidstempus: har varit, är nu i efterverkningarna av; (tempus/modal). cabna [cab] x 1 är aktuell/innevarande/ nuvarande/medan/samtidig med x 2 i tid. (x2 är det som för närvarande resulterar i:) x1 är nu; endast tidsförhållanden, aorist som gör anspråk på samtidighet innebär inte att en händelse inte sträcker ut sig i dåtid eller framtid av det andra. cabra [ ca'a] x 1 är en apparat/mekanism/ anordning/utrustning/[manick]med funktion x 2 kontrollerad/[utlöst] av x 3 (agent). Form bestäms utifrån funktion; förutsätter inte automatiserad funktion (en {minji} kan vara en zmiku cabra om det kräver en extern agent för att utlösa eller kontrollera de funktioner som den utför automatiskt). caca a [PU*] tidstempus: närvarande aktualitet; modal aspekt. caca o [ZAhO*] tidstempus: är nu/samtidigt, är nu mitt uppe i; (tempus/modal). cacra x 1 är x 2 timmar i varaktighet enligt standard x 3. x2 är 1 timme om inte annat anges. 7

cadzu cecla cadzu [ dzu] x 1 går/stegar/kliver på underlag x 2 medelst lemmar x 3. cafne [caf] x 1 (händelse) förekommer/inträffar/ händer/upprepas ofta/frekvent/vanligen/vanligtvis enligt standard x 2. cai [CAI] attitudinal: stark intensitetsattityd modifierare. cajeba [PU*] tidstempus: under tiden och efteråt; (tempus/modal). cakla x 1 är en kvantitet/gjord av/innehåller kakao/ choklad. calku [cak] x 1 är ett skal/snäcka/mantel/ [ryggsköld]/[agn]/[hårt skyddande hölje] omgärdar x 2 sammansatt av x 3. campania x 1 är champagne gjord på druvor x 2. För mousserande viner utan appellation (eg AOC, Appellation d Origine Contrôlée), så använd istället {fomvanju}. canci x 1 försvinner från plats x 2 ; x 1 upphör att kunna observeras av vid plats x 2 med sinnen/sensorer x 3. Även lämnar/går sin väg. cando [cad] x 1 är i vila/overksam/inaktiv/ stillastående. Motsatsen till att vara i rörelse. cangan Hong Kong Från mandarin uttal. cange [cag] x 1 är ett lantbruk/jordbruk/lantgård/ bondgård/farm/ranch på plats x 2 sköts av x 3 producerar x 4 ;x 1 är agrar. Lantbruk är vilken som helst form av organiserad agrar aktivitet, inte enbart odling av grödor. canja [caj] x 1 byter/utbyter/växlar/handlar vara x 2 för x 3 med x 4 ; x 1, x 4 är en handlare/köpman/ affärsman. x2/x3 kan vara ett specifikt objekt, en vara (massa), en händelse (möjligen en tjänst), eller en egenskap; för att vara pedantisk så vad gäller objekt/ varor, så är detta sumti-höjande från ägandet av objektet/varan. canko [ ca'o] x 1 är ett fönster/portal/öppning [portal] i vägg/byggnad/struktur x 2. canlu [cal ca'u] x 1 är rymd/volym/region/rum [area med (åtminstone) tre dimensioner] som upptas av x 2. canpa [ cna] x 1 är en spade/skyffel/skovel/skopa/ [grävredskap med vassa kanter] för att gräva x 2. canre [can] x 1 är en kvantitet/gjord av/innehåller sand från källa x 2 av sammansättning x 3. canti x 1 är inälvor/tarm/viscera/ matsmältningssystem i organism x 2. canxais Shanghai capu o [ZAhO*] tidstempus: kommer nu att göra, är just på väg att göra, är på väg att föregripa/ förekomma; (tempus/modal). carce x 1 är en vagn/kärra/skrinda [fordon med hjul] för transport av x 2 som drivs med x 3. carmi [cam cai] x 1 är intensiv/(ljus)stark/klar/ livlig/mättad/[briljant] i egenskap (ka) x 2 såsom den tas emot/uppmäts/värderas enligt observatör x 3. Även skinande, gnistrande, glimmande, strålande i kombination med {gusni}. När det gäller färg så avser det ökad mättnad. carna [car] x 1 roterar/svänger/snurrar/vrider sig runt axel x 2 i riktning x 3. cartu [cat] x 1 är ett diagram/tabell/karta/ planritning/[sjökort] över x 2 som visar formation/ staplar/linjer/cirkelsegment/datapunkter x 3. carvi [cav] x 1 regnar/duschar/[sprayar] [ger nederbörd] till x 2 från x 3. x1 är nederbörd (inte enbart regn). casnu [ snu] x 1 diskuterar/pratar om ämne x 2. x1 är normalt en massa, men 1 individ/jo u är möjligt. Även chatta, konversera, samtala, småprata,tjôta. catke [ ca'e] x 1 puffar/knuffar/stöter/trycker/ pressar x 2 på ställe x 3. catlu [ cta] x 1 ser/tittar på/undersöker/synar/ inspekterar/iakttager/betraktar/skådar/blickar över x 2. catni [ ca'i] x 1 är en ämbetsman/har auktoritet över/vad gäller ärende/område/personer x 2 på grundval av x 3. catra x 1 dödar/slaktar/mördar/dräper x 2 genom handling/metod x 3. cau [BAI] claxu modal, 1st place saknad av caxno [cax] x 1 är grund i utsträckning i riktning/ egenskap x 2 bortifrån referenspunkt x 3 enligt standard x 4. ce [cec] [JOI] icke-logisk konjunktion: set länk, utan inbördes ordning; ce a [LAU] 2-ords ändrat teckenläge: ordet som följer anger ett nytt typsnitt (t.ex. kursiv, handskrift). ce e [CEhE] definition länkar termer ihop i ett eftertänkt set av termer. ce i [cez] [PA3] siffra/nummer: % procentsymbol, hundradel. ce o [ ce'o] [JOI] icke-logisk konjunktion: ordnad sekvenslänk; cecla [cel ce'a] x 1 skjuter (iväg)/ avfyrar projektil/missil x 2, vilken drivs med x 3 [drivkraft/drivmedel]. x1 är ett eldvapen/ avfyrningsanordning/kanon; x1 slungar iväg/kastar (mer generellt än {renro} på så sätt att drivkraften inte måste komma från x1). 8

cecmu ciksi cecmu [cem ce'u] x 1 är ett samhälle/koloni med organismer x 2. cedra x 1 är en era/epok/tidsålder/tidsperiod som kännetecknas av x 2 (händelse/egenskap/intervall/idé). x2 bör vara de gränser som skiljer ut tidsperioden från andra perioder; om det endast rör sig om en kännetecknande period, så bör detta intervalls natur uttryckas genom ett abstrakt bridi eller så bör intervallet markeras med tu a; x2 kan också vara kännetecknande objekt eller praktiker från denna era, om markerad med tu a. celguntas x 1 är Skytten (stjärnbild/stjärntecken). Från {celgunta}. För babylonierna var Skytten samma som guden Pabilsaĝ, en märklig kentaurliknande varelse som sköt pil med båge.det sumeriska namnet kan översättas som Huvudförfader (=barda dzena?). I grekisk mytologi är Skytten en kentaur: hälften människa, hälften häst. cenba [ cne] x 1 varierar/ändrar sig i proportion/kvantitet x 2 (ka/ni) i omfång/grad x 3 under omständigheter x 4. Icke-resultativ, ej nödvändigtvis kausal ändring. (jfr {cenba} vilken är icke-resultativ, {galfi} vilken resultativ och kausal, {stika} vilken är icke-resultativ och kausal; {stodi}, {zasni}, {binxo}) censa [ces] x 1 är helgad/helig för person/folk/ religion/kult/grupp x 2. centi [cen] x 1 är en hundradel [10 2 ] av x 2 i dimension/aspekt x 3 (enheter om inget annat anges). cerda [ced] x 1 är en arvinge/arvtagare/kommer att ärva x 2 (objekt/kvalitet) från x 3 enligt regel x 4. cernalcando ca 1 är morgonpigg/aktiv under morgon ce 1. cerni [cer] x 1 är morgon [från gryning till dess arbete vanligen börjar lokalt] av dag x 2 på plats x 3. certu [ cre] x 1 är en expert/pro/är skicklig/ kompetent i x 2 (händelse/aktivitet) enligt standard x 3. cev Gud cevni [cev cei] x 1 är en gud/gudom som tillbedjs av folk/religion x 2 som dominerar över x 3 [sfär]. Även gudomlig; x2 syftar på den religiösa gemenskapen som en massa. cfari [ cfa] x 1 tar sin början/inleds/påbörjas/ startar/börjar att inträffa; [intransitivt verb]. cfila [ cfi] x 1 är ett fel/brist/defekt hos x 2 som leder till/orsakar x 3. cfine x 1 är en kil [form/verktyg] av material x 2. cfipu [ fi'u] x 1 (händelse/tillstånd) förvirrar/ förbryllar x 2 [observatör] på grund av förvirrande egenskap x 3 (ka). ci [cib] [PA1] siffra/nummer: 3 (siffra) [tre]. ci i [PA5] siffra/nummer: oändlighet; följt av nummer =\textgreater alef-kardinalitet. ci iroi [ROI*] tempus intervall modifierare: inträffar oändligt antal gånger, för evigt; målsättningstempus; tid om inget annat anges. ci o [BAI] cinmo modal, 1st place emotionellt förnummen av ci u [BAI] ckilu modal, 1st place på en skala ciblu [ blu] x 1 är blod/vital vätska av organism x 2. cibmast tredje månaden på året (mars i typisk kontext). tredje månaden på året kan variera beroende på vilken kalender som används, men betyder mars om inget annat anges. cicna x 1 är cyan/turkosblå/grönaktigt blå [färgnyans]. cicnysluni x 1 är en blålök (Allium cyaneum) av sort/variant x 2. cidja [ dja] x 1 är mat/föda/näring/kost/[foder] för x 2 ; x 1 är ätbar/närande för x 2. cidjrburito x 1 är en burrito (mexikansk maträtt med ingredienser insvept i en tortilla) inklusive ingredienser x 2. cidjrfalyfil x 1 är en kvantitet/är gjord av/ innehåller falafel [friterade kikärtsbollar] serverad i bröd/på tallrik x 2 gjord på/tillsammans med ingredienser x 3. cidjrkusku x 1 är en couscous (berbisk maträtt) inklusive ingredienser x 2. Couscous är en berbisk gryträtt från Nordafrika. Inte endast själva couscousgrynen, som vanligtvis avses på svenska. cidni [cid] x 1 är ett knä/armbåge/knoge/ [gångjärnsled eller kondylärled] i kroppsdel x 2 av organism/kropp x 3. cidro [ dro] x 1 är en kvantitet/gjord av/ innehåller väte (H). cifnu [cif] x 1 är en baby/bäbis/spädbarn/[unge] [hjälplös genom dess ringa ålder/ofullständig utveckling] av art x 2. Även infantil/barnslig/omogen. cifseltse z 2 är en babysitter för spädbarn/bäbis c 1 = z 1. cigla [cig] x 1 är en körtel som utsöndrar sekret x 2 i kropp/organism x 3. cikna [cik] (adjektiv): x 1 är vaken/medveten. cikre x 1 reparerar/lagar/fixar x 2 för användning/ nytta x 3. En reparation kan vara ofullständig (åtgärdar endast en del av x2 användningsområden), därav x3. ciksi [ cki] x 1 (person) förklarar x 2 (händelse/ tillstånd/egenskap) för x 3 med förklaring x 4 (du u). 9

cilce ckabu Förklaring x4 är en underliggande mekanism/detaljer/ syfte/metod för x2, vilket generellt antas vara ickeuppenbart; metaforisk användning med de varierande kausala förhållandena (eg. {jalge}, {mukti}, {krinu}, {rinka}, {nibli}, {zukte}) är möjligt, men det icke uppenbara, samt förekomsten av en förklarare med sin syn på saken gör detta ord till ett inte så enkelt uttryck för orsak. cilce [cic] x 1 är vild/otämjd. cilmo [cim] x 1 är fuktig/blöt/våt med vätska x 2. cilre [ cli] x 1 lär sig x 2 (du u) om ämne x 3 från källa x 4 (objekt/händelse) genom metod x 5 (händelse/ process). cilta [cil] x 1 är en tråd/garn/fiber/sträng/vajer av material x 2. Enstaka, tunn tråd till skillnad från rep/kabel/lina {skori}. cimde x 1 (ka) är en dimension av rymd/objekt x 2 enligt regler/modell x 3. cimei [MOI*] kvantifierings selbri: konverterar 3 till kardinal selbri x 1 är ett set med trio av medlemmar x 2. cimni x 1 tar aldrig slut/är oändlig/evig i egenskap/ dimension x 2, på sätt x 3 /till grad x 3 (kvantitet). Även evinnerlig (varar för evigt). Evighet(= {cimnytei}), evig (= {cimnyteikai} eller {temcimni}). cimoi [MOI*] kvantifierings selbri: konverterar 3 till ordinal selbri; x 1 är tredje bland x 2 i ordningsföljd enligt regel x 3. cinba x 1 kysser/pussar x 2 på ställe x 3. cindu x 1 är en ek av art/sort x 2. cinfo x 1 är ett lejon/[lejoninna] av art/sort x 2. cinfos x 1 är Lejonet (stjärnbild/stjärntecken). Från cinfo (=lejon; lojban); leo (=lejon; latin). I tusentals år har många kulturer avbildat denna stjärnbild som ett lejon. cinje [cij] x 1 är ett veck/rynka/[fåra] [form] i x 2. cinjian Xianjiang Uygur självständig region av Kina cinki x 1 är en insekt/kryp/leddjur av art x 2. cinla x 1 är tunn/smal i riktning/dimension x 2 enligt standard x 3 ; [relativt kort i dess minsta dimension]. cinmo [ cni] x 1 känner/upplever känsla x 2 (ka) om x 3. cino [PA*] nummer/kvantitet: 30 [trettio]. cinono [PA*] nummer/kvantitet: 300 [trehundra]. cinri [ ci'i] x 1 (abstraktion) intresserar/är intressant för x 2. Använd x1 tu a ett icke-specifikt intresse för ett objekt. cinse [cin] x 1 visar i och med aktivitet/tillstånd x 2 sexualitet/genus/sexuell läggning x 3 enligt standard x 4. cinta x 1 [material] är färg av pigment/aktiv substans x 2 i basen x 3. cinza x 1 är en tång/ätpinnar/gripklo/pincett/ avbitare [verktyg/kroppsdel] för x 2 att klämma åt x 3. cipni [ cpi] x 1 är en fågel/fjäderfä av art/sort x 2. cipra [cip] x 1 (process/händelse) är ett test av/ bevis på egenskap/tillstånd x 2 hos subjekt x 3 (individ/ set/massa). Även examination/prov/validering. cirko [ cri] x 1 förlorar person/sak x 2 vid/nära x 3 ; x 1 förlorar egenskap/kännetecken x 2 under omständigheter/situation x 3. x2 kan vara ett specifikt objekt, varor/nyttighet (massa), en händelse (sällsynt för cirko), eller en egenskap; för att vara pedantisk så är detta sumti-höjande från ägarskap för föremål/ varor. cirla x 1 är ost/ostmassa/[kvarg] från källa x 2. ciroi [ROI*] tempus intervall modifierare: tre gånger; objektivt kvantifierat tempus; tidstempus om inget annat anges. ciska [ ci'a] x 1 skriver/ristar/graverar/sätter på pränt x 2 på skärm/lagringsmedium x 3 med skrivdon/ x 4. cisma x 1 ler/flinar/grinar [ansiktsuttryck]. Le/ flina åt något (= {cismyfra}). ciste [ ci'e] x 1 (massa) är ett system sammanhållet av struktur x 2 bland delar/komponent x 3 (set) som visar x 4 (ka). x1 (eller x3) är synergistisk i x4; även nätverk; x2 relationer/regler. citka [ cti] x 1 äter/intar/konsumerar [transitivt verb] x 2. citno [cit ci'o] x 1 är ung/ungdomlig enligt standard x 2. [av relativt ringa ålder]. fast visst kan en vara av relativt hög ålder och ändå betraktas som ungdomlig, så om det är biologisk, psykologisk eller social ålder som avses beror nog på x2. citri [cir] x 1 är en historia om x 2 enligt x 3 /sett ur perspektiv x 3. citsi x 1 är en säsong/säsongsbetonad [cykliskt intervall] definierad av intervall/egenskap x 2 år x 3. civla [civ] x 1 är en lus/loppa [blodsugande leddjur] av art/sort x 2 som parasiterar på x 3. cizra [ciz] x 1 är konstig/egendomlig/ besynnerlig/mysko/avvikande/bisarr/udda för x 2 i egenskap x 3 (ka). Även främmande/exotisk/ ovanlig; queer [sexualitet] (=cizra cinse). ckabu x 1 är en kvantitet av/är gjord av/innehåller gummi/latex från källa x 2 med sammansättning x 3. 10

ckafi cmoni ckafi [kaf] x 1 är en kvantitet/innehåller/är gjord av kaffe från källa/böna/korn x 2. Brygd baserad på böna/frö/korn/rot (eg. även cikoriakaffe, koffeinfritt kaffe etc). Med denna definition så borde även lakritste ingå (brygd på rot). ckaji [ kai] x 1 har kännetecken/kännetecknas av egenskap/drag/aspekt/dimension x 2 (ka). ckana [ cka] x 1 är en säng/bädd av material x 2 för att hålla uppe/bära upp x 3 (person/objekt/ händelse). ckape [cap] x 1 är farlig/riskfylld/potentiellt skadlig för x 2 under omständigheter x 3. ckasu [cas] x 1 hånar/förlöjligar/retar/driver med/hånskrattar åt x 2 för x 3 (egenskap/händelse) genom aktivitet x 4 (händelse). Även säger nedsättande kommentarer. ckasu i sig självt är inte synonymt med kränkning, då kränkning utgår från hur den drabbade känner sig, eller hur stor skada på den personliga integriteten den andras handling har åstadkommit. ckeji [kej cke] x 1 skäms/känner sig förödmjukad/kränkt under omständigheter x 2 inför gemenskap/publik x 3. ckiipyris Albanien ckiku [kik] x 1 är en nyckel som passar/frigör/ öppnar/låser upp lås x 2, och har relevanta egenskaper x 3. ckilu [ ci'u] x 1 är en skala med enheter för bestämning/observation/mätning av x 2 (state). ckilus x 1 är Vågen (stjärnbild/stjärntecken). Symbolen för denna stjärnbild är vågen. Sedan babylonsk tid, så har Vågen varit nära förbundet med lag, rättvisa och hövlighet, då vågen har varit ett vanligt inslag i folks dagliga liv genom tiderna. ckini [ ki'i] x 1 är förbunden med/släkt med/har relation till/med x 2 genom relationsförhållande x 3. ckire [kir] x 1 uppskattar/är tacksam mot x 2 (person) för x 3 (händelse/egenskap). ckule [kul cu'e] x 1 är en skola/institut/akademi belägen i x 2 som lär ut ämne(n) x 3 till elever/audiens/ gemenskap x 4 styrd/ledd av x 5. Även högskola/ universitet/college. ckunu [ ku'u] x 1 är en barrväxt/tall/gran av art/ sort x 2 med kottar x 3. cladu [ lau] x 1 är högljudd/bullrig [hög ljudstyrka] vid observationspunkt x 2 enligt standard x 3. ljud med hög styrka är synonymt med buller om inte annat anges, men kan också vara mildare former av ljud såsom att någon talar högt eller spelar hög musik. clani [ cla] x 1 är lång i dimension/riktning x 2 (dess längsta dimension om inte annat anges) enligt mätstandard x 3. claxu [ cau] x 1 är utan/saknar x 2 ; x 1 är x 2 -lös. clika x 1 är en mossa av art/sort x 2 som växer på x 3. clika är inte lav (jfr engelsk definition). Lav är nämligen en symbios mellan svamp och alg. clira [lir] x 1 är tidig enligt standard x 2. clite [lit] x 1 är artig/hövlig/belevad vad gäller x 2 enligt standard/sedvänja x 3. Även formell/rituell. cliva [liv li'a] x 1 lämnar/går sin väg/avgår/ skiljs åt/separerar från x 2 via rutt x 3. clupa [cup] x 1 är en ögla/snodd/krets av material x 2. cmaci x 1 är en matematik av typ/som beskriver x 2. cmalu [ cma] x 1 är liten/små i egenskap/ dimension(er) x 2 jämfört med standard/norm x 3. cmana [ ma'a] x 1 är ett berg/kulle/[höjd]/[topp]/ [högland] som reser sig från landmassa x 2. Se även kulle (={cmama a}). cmavo [ ma'o] x 1 är ett strukturord av grammatisk klass x 2, med betydelse/funktion x 3 används i (språk) x 4. x4 kan vara en specifik användning (med en inbäddad språkplats) eller en massifierad språkbeskrivning; x3 och x4 kan vara endast ett exempel av användning av cmavo eller syfta på ett aktuellt uttryck; cmavo-lista, om det är ett fysiskt objekt (= (loi) ma oste); med hänsyftning till den mentala konstruktionen (eg. föreslår att lägga till ett nytt cmavo till cmavo-listan = ma orpoi, ma orselcmi, ma orselste). Se även {gismu}, {lujvo}, {gerna}, {smuni}, {valsi}. cmeclax Namnlös Bl.a. anonymt mailsvar mjukvara. cmene [ cme me'e] x 1 är ett namn/titel på/ beteckning för x 2 som igenkänns/används av namngivare/namnanvändare x 3. cmila [ mi'a] x 1 skrattar (emotionellt uttryck). x1 laughs at x2 (= {mi afra}). cmima [mim cmi] x 1 är en medlem/element av set x 2 ; x 1 är bland/mitt ibland grupp x 2. x1 kan vara en fullständig eller ofullständig lista över medlemmar; x2 markeras normalt med la i/le i/lo i, definierande setet i termer av dess gemensamma egenskap(er), även om det kan röra sig om en fullständig though it may be a complete uppräkning av medlemskapet. cmoni [ cmo co'i] x 1 stönar/jämrar sig/gnäller/ ylar/vrålar/skriker/gör läte [icke-lingvistiskt yttrande] x 2 vilket uttrycker x 3 (ka). Även skri, de flesta djurlätena, dvs skälla, kackla, jama, gnägga, råma, bräka, grymta, gala. 11

cnano cteki cnano [ na'o] x 1 [värdering] är en norm/ genomsnitt i egenskap/belopp x 2 (ka/ni) bland x 3 (set) enligt standard x 4. cnebo [neb ne'o] x 1 är en hals av x 2. cnemu [nem ne'u] x 1 belönar x 2 för atypisk/ utmärkande x 3 med belöning x 4. Skiljer sig från förtjänad lön på grund av dess atypiska natur; belöningar behöver inte vara förtjänad utan är i någon mening förtjänade ur belönarens synvinkel; positiv belöning (= {zanyne u}), straff, bestraffning, tillrättavisning (= {malne u}, {sfane u}); x4 kan vara ett specifikt objekt, en mängdvara (massa), en händelse, eller en egenskap; för att vara pedantisk så är objekt/mängdvaror sumti-höjande från ägandet av denna (={posne u}, {posyvelne u} för otvetydighet). Se även {dunda}, {friti}, {jerna}, {jinga}, {jivna}, {pleji}, {sfasa}, {venfu}, {prali}, {dapma}. cnici [nic] x 1 är ordnad/skötsam/prydlig [fri från vad som är opassande] i egenskap/kvantitet x 2 (ka/ni). cnino [nin ni'o] x 1 är ny/obekant/nymodig för observatör x 2 vilket kännetecknas av x 3 (ka) enligt standard x 4. cnisa [nis] x 1 är en kvantitet/ innehåller/är gjord av bly (Pb). cnita [nit ni'a] x 1 är direkt/vertikalt nedanför/ under/nedtill av/nedan/nere i riktning från x 2 i referensram x 3. Även på undersidan/nedre. co [col] [CO] tanru inversion operator; co acfa x 1 [tillstånd/händelse/process] inleds/ initieras/startar/börjar inträffa från dess naturliga start; (intransitivt verb). Se även {co a}, {cfari}. x1 startar från första början. Även i betydelsen att börja om på nytt eller börja från scratch. co e [com co'e] [GOhA] elliptisk/ospecificerad bridi förhållande. co o [COI] vokativ: avsked/farväl/hej då. coi [COI] vokativ: hälsningsfras/hallå/hej/tjena/ goddag coico o [COI*] vokativ: hälsningsfras i förbigående. cokcu [ cko] x 1 absorberar/suger upp x 2 från x 3 till x 4. mopp/svabb (=grana cokcu), trasa (=cokcu bukfu). condi [con cno coi] x 1 är djup i utsträckning i riktning/dimension x 2 i riktning från referenspunkt x 3 enligt standard x 4. cortu [cor cro] x 1 har ont/känner smärta på ställe x 2. cpacu [ cpa] x 1 får/erhåller/skaffar sig/ ackvirerar/anskaffar/fövärvar/tillägnar sig/accepterar x 2 från x 3 [behöver inte förutsätta tidigare ägare]. Även hämta/avhämta; acceptera en gåva. cpare [par] x 1 klättrar/klamrar/kravlar/krälar/ kryper på yta x 2 i riktning x 3 medelst x 4 [kroppsdel/ verktyg]. crawl (=cpare limna). cpedu [ cpe] x 1 anhåller/ansöker/ber om/begär x 2 av/från x 3 på sätt/beteende/manér x 4. cpina x 1 är skarp/stickande/frän/pikant/ kryddstark/irriterar sinnen x 2. Även irriterande vid beröring (={pecyspina}). cradi x 1 sänder/överför [använder radiovågor] x 2 via station/frekvens x 3 till [radiovågs-] mottagare x 4. Även: x1 kan vara någon/något med ansvar för tvoch radiosändningar (exv. mediabolag). crane [ cra] x 1 är framsidan av/främre av/fram/ framför/framåt/framöver/framom/(av/i) x 2 vilken är vänd mot/är i referensram x 3. Även: x3 är standard för orientering i rummet för x2. creka [cek] x 1 är en skjorta/t-shirt/blus/linne/ topp [klädesplagg för överkroppen; inte nödvändigtvis med ärmar eller knappar] av material x 2. crepu [rep] x 1 (agent) skördar/bärgar/inhöstar/ samlar grödor/produkter/föremål x 2 från ursprungskälla/area x 3. cribe [rib] x 1 är en björn/[art i familjen Ursidae] av art/sort x 2. Ursidae är bl.a. grizzlybjörn, isbjörn, jättepanda; dock inte koala och liknande. Även nalle/ teddy/leksaksbjörn (=kelci cribe). crida [rid] x 1 är ett naturväsen/tomte/älva/ skogsrå/troll/vätte/vittra [mytologisk humanoid] av myt/religion x 2. Även orch, jätte, demon, djävul (när myt/religion skildrar denne med humanoid form); även engelskans bogeyman. Vissa menar att naturväsen existerar på riktigt, varför det vore fel att begränsa definitionen till endast sagoväsen. crino [ ri'o] x 1 är grön [färgadjektiv]. cripu [rip] x 1 är en bro/spann över/tvärsöver x 2 mellan x 3 och x 4 [ingen speciell ordning, typisk destination först]. crisa [cis] x 1 är sommar/sommartid [varm årstid] av år x 2 på plats x 3. critu x 1 är höst [skörde-/avsvalnande säsong] av år x 2 på plats x 3. ctaru x 1 är en strömning/tidvatten/flodvåg [cyklisk/periodisk expansion] i/vid x 2 orsakad av x 3. ctebi [teb] x 1 är en läpp [kroppsdel]/upphöjd kant av öppning x 2 av kropp x 3 ; x 1 är labial. cteki [tek ce'i] x 1 är skatt/pålaga/tullavgift på gods/tjänster/händelser x 2 som är ålagd x 3 att betala 12

ctile dacti av auktoritet/myndighet/indrivare x 4. Även tribut, gärd, utskyld. ctile x 1 är olja/petroleum från ursprungskälla x 2. Se även {grasu}. ctino [ ti'o] x 1 är en skugga av föremål x 2 skapad av ljus-/energikälla x 3. ctuca [ ctu] x 1 lär ut/undervisar åhörare/ skara/grupp x 2 idéer/metoder/kunskap x 3 (du u) om ämne(n) x 4 med hjälp av metod x 5. Även instruera, instruktör, utbilda, utbildare, lärare, professor, pedagogue; (adjective:) x1/x5 is pedagogical. cu [CU] valbar markör: separerar selbri från föregående sumti, tillåter att välja bort föregående avslutare. cu a [VUhU3] unär matematisk operator: absolutvärde/norm a. cu e [CUhE] tempus/modal fråga. cu i [CAI] attitudinal: neutral skalär attitydmodifierare. cu o [MOI] konverterar nummer till sannolikhets selbri; händelse x 1 har sannolikhet (n) av de som förekommer under omständigheter x2. cu u [BAI] cusku modal, 1st place (tillskrivet/citat) som sades av källa/enligt ; används för citat. cukla [cuk] x 1 är rund/cirkulär [2-dimensionell form]; x 1 är en skiva/cirkel/ring. Används normalt för en cirkel/skiva, men betoningen på rundhet betyder att detta begrepp kan inkludera ring. cukta [ cku] x 1 är en bok innehållande verk x 2 av författare x 3 för läsare/publik x 4 bevarad i medium x 5. x1 är en manifestation/behållare, dvs ett fysiskt objekt eller liknande motsvarighet, av ett verk/innehåll. Behöver inte nödvändigtvis vara i pappersform. culno [ clu] x 1 är full/fullständigt fylld med x 2. cumki [cum cu'i] x 1 är möjlig under omständigheter/villkor x 2 ; x 1 kan möjligen/möjligtvs inträffa; x 1 är ett kanske. cumla [cul] x 1 är ödmjuk/blygsam/anspråkslös vad gäller x 2 (abstraktion). cunmi x 1 är hirs av art/sort x 2. Hirs inkluderar arter i flera genera, så i vetenskaplig användning av ordet bör det reserveras för att endast beteckna Panicum miliaceum (vanlig hirs). cunso [cun cu'o] x 1 är slumpmässig/ oförutsägbar/sker av en tillfällighet under omständigheter/villkor x 2, med sannolikhetsdistribution x 3. Även tillfälligtvis, händelsevis, av (en ren) slump, chansartad/osäker, godtycklig. cuntu [ cu'u] x 1 är en affär/angelägenhet vilket involverar person(er) x 2 [individ/massa]; x 1 är x 2 s ensak. Även ärende, bekymmer, huvudbry. cupra [ pra] x 1 producerar/tillverkar x 2 [produkt] genom process x 3. curmi [ cru] x 1 (agent) låter/tillåter/medger x 2 (händelse) under villkor/omständigheter x 3. curnu [cur] x 1 är en mask/[ryggradslöst djur] av art/sort x 2. Maskar kan både vara ryggradslösa eller ryggradsdjur (även om det är mindre vanligt); även larver. Ordet curnu kan ses som en trivial beteckning för olika typer av krälande, maskliknande djur. curve [cuv] x 1 är ren [ej beblandad med föroreningar]/oförfalskad/okonstlad/genuin/ oförminskad i egenskap x 2 (ka). x1 (består av)/är endast/enbart/helt och hållet x2. cutci [cuc] x 1 är en sko/sandal/stövel för att skydda [fötter/hovar] x 2 och av material x 3. Även stövel (={tupcutci}). Se även {smoka}, {taxfu}, {skiji}. cutne [cut] x 1 är bröst(korg)/thorax/övre del av bål [kroppsdel] av kropp x 2. cuxna [cux cu'a] x 1 plockar ut/väljer (ut)/utser x 2 [val] bland set/sekvens av alternativ x 3. cy [BY2] bokstaven (tecknet/fonemet) c. da [dav dza] [KOhA1] logiskt kvantifierad existentiell pro-sumti: det existerar något 1 (vanligtvis begränsad). da a [daz] [PA4] siffra/nummer: alla förutom n; alla utom n; n är 1 om inget annat anges. gloss words * all except * but ; except * except ; excluding da amoi [MOI*] kvantifierad selbri: konverterar alla-utom-(1) till ordinal selbri; x 1 är näst sist bland x 2 i ordningsföljd enligt regel x 3. da aremoi [MOI*] kvantifierad selbri: konverterar alla-utom-(2) till ordinal selbri; x 1 är nästnäst sist bland x 2 i ordningsföljd enligt regel x 3. da e [KOhA2] pro-sumti: avlägset framtida påstående; da i [UI3] diskursiv: antagligen/förmodligen - i själva verket/de facto. Se även {sruma}. da inai [UI3*] diskursiv: antagligen/förmodligen - i själva verket/de facto. da o [DAhO] diskursiv: upphäver pro-sumti/probridi tilldelningar. da u [KOhA2] pro-sumti: ett avlägset tidigare yttrande; dacru [dac] x 1 är en draglåda/dossier/mapp i struktur x 2, en behållare [skjutbart fack] för innehåll x 3. dacti [ dai] x 1 är ett material som består i rumstiden; x 1 är en sak. 13

dadjo degji dadjo [daj] x 1 tillhör taoistisk religion/kultur/ ethos i aspekt x 2. dakfu [dak] x 1 är en kniv (verktyg) för att skära x 2, med blad av material x 3. dakli x 1 är en påse/kasse/bag/säck som innehåller x 2, som är gjord av material x 3. damba [dab da'a] x 1 slåss/strider/bråkar med x 2 om x 3 (abstraktion). Använd tu a för strid om ett föremål/syfte. x1 är en slagskämpe/fighter/ (bråkstake). damri x 1 är en trumma/xylofon/cymbal/gong [slaginstrument] som anslås med x 2. slagverk (set/ massa?). dandu [dad] x 1 hänger/dinglar/är upphängd i/ från x 2 med fog/led x 3. x1 är ett hänge [något som hänger] (eng pendant; vilket kan betyda exv hängsmycke, örhänge, ljuskrona mm). Även avhängig (ursprunglig betydelse). danfu [daf] x 1 är svaret/lösningen/responsen på fråga/problem x 2. För agentiv respons/svara någon (={spuda}). Se även {ciksi}, {frati}, {preti}, {nabmi}, {cpedu}. danlu [dal da'u] x 1 är ett djur/varelse av art x 2 ; x 1 är biologiskt levande. danmark Danmark danmo [dam] x 1 är en kvantitet av/gjord av/ innehåller rök/smog/luftförorening från källa x 2. x2 kan vara en eldsvåda. danre [ da'e] x 1 (kraft) applicerar tryck på/ pressar på x 2. Agentiv pressa (={da ergau}, {da erzu e}). dansu x 1 (individ/massa) dansar till ackompanjemang/musik/rytm x 2. danti [dan] x 1 är en ballistisk projektil [eg skott/ missil] för avskjutning/avfyrning med x 2 [eldvapen/ avfyrningsanordning]. Även kanonkula, katapultsten, hagel. daplu [ plu] x 1 är en ö/holme/kobbe/atoll av [material/egenskaper] x 2 omgiven av x 3. x1 är insulär/ö-. Även holme (=cmalu daplu), kobbe (=bolci cmalu bo daplu), skär (=rokci caxno), grund (=caxno). dapma [dap] x 1 förbannar/(för)dömer x 2 till öde x 3 (händelse). Svordom (={dapsku}). dargu [dag] x 1 är en väg till x 2 från x 3 med rutt x 4. En regelbundet använd yta för färd, som är förbättrad för detta ändamål. x2 och x3 behöver inte vara i någon speciell ordning. darlu [ dau] x 1 argumenterar/talar för ståndpunkt x 2 mot ståndpunkt x 3 ; [meningsmotståndare är ej nödvändig]. darno [dar da'o] x 1 är långt borta/avlägset/ fjärran från x 2 i egenskap x 3 (ka). darsi x 1 är oförskämd/fräck/tyken/uppstudsig i beteende x 2 (händelse/aktivitet); x 1 (har fräckheten/har mage att) våga göra/vara x 2 (händelse/ka). x1 är fräck/vågad. daruslam Darussalam Alternativt namn för Brunei (se {brunais}). Darussalam betyder fredens boning på malajiska. darxi [dax da'i] x 1 slår/stöter/pryglar/klipper till x 2 med instrument [eller kroppsdel] x 3 på ställe [på kroppen] x 4. dasni [das] x 1 är (ut)klädd i/bär/har på sig/ utstyrd i x 2 som är en utstyrsel av typ x 3. daspo [ spo] x 1 (händelse) förstör/fördärvar/ ödelägger/våldför sig på x 2 ; x 1 är destruktiv. dasri [ sri] x 1 är ett band/remsa/linjer/rand/ strimma av material x 2. Även strip (= ; remsa m tecknad serie). datka x 1 är en and/anka [Anatinae] av art/sort x 2. tillhör Anatinae, underfamilj i ordningen andfåglar med bl.a. gräsand, anka, myskanka. Med anka avses oftast tama varianter av and (={tolcilce datka}). Se även {cipni}. datni x 1 (du u) [fakta/mätning] är data/ information/statistik om x 2 insamlad med metod x 3. dau [PA2] siffra/nummer: hexadecimal siffra A (decimal 10) [tio]. daumast tionde månaden på året (oktober i typisk kontext). tionde månaden på året kan variera beroende på vilken kalender som används (om inte annat anges så menas oktober). de [KOhA1] logiskt kvantifierad existentiell prosumti: det existerar något 1 (vanligtvis begränsad). de a [ZAhO] händelsekontur: för ett tillfälligt uppehåll och den paus i processen som blir följden. de e [KOhA2] pro-sumti: ett nära förestående yttrande. de i [BAI] detri modal, 1st place (för brev) daterad ; datumstämplar. de o [VUhU3] binär matematisk operator: logaritm; [log/ln a med bas b]; bas 10 eller e om inget annat anges. de u [KOhA2] pro-sumti: ett tidigare yttrande. decti [dec] x 1 är en tiondel [1/10; 1*10-1] av x 2 i dimension/aspekt x 3 (enheter om inget annat anges). degji [deg] x 1 är ett finger/tå [kroppsdel] på lem/ ställe på kroppen x 2 av kropp x 3. Finger (= {xandegji}), toe (= {jmadegji}). 14