NordGens potatissorter till distribution 2017 När inget annat anges är beskrivningarna hämtade från boken Potatis i Norden, utgiven av NordGen (då NGB) 2001. Hankkijan Tuomas. Foto: Lennart Erjefjält Sammanställt av Ulrika Carlson-Nilsson, NordGen, januari 2017. 1
DANMARK Æggeblomme NGB3054 Medeltidig lokalsort med mycket låg avkastning. Knölarna är små och runda med djupa ögon och insänkt navel. Skalfärgen är gul och köttet ljusgultgult. Ljusgroddarna är gröna med svagt rödvioletta fläckar med liten eller ingen behåring. Plantan har många tättsittande klart gröna stjälkar, bladen är grågröna och fint krusiga och behårade. Utbredd blomning med vita blommor. Bär är vanligt förekommande. Mottaglig för kräfta och mycket mottaglig för bladmögel och potatisvirus PVY och PLRV, men är mycket motståndskraftig mot rostringar (mop top-virus). Sorten är relativt fastkokande med medelhög torrsubstanshalt, viss benägenhet för mörk- och sönderkokning. Känd över hela Danmark för sin goda smak och används på Fyn bl a till sukkerbrunede potatis. Okänt ursprung. Kan vara identisk med den tyska lantsorten Eierkartoffel införd till Danmark så tidigt som 1860 eller sorten Golden Early, som i Landbrugsordbogen 1879 blev beskriven som en nyare engelsk sort under namnet Tidlig Æggeblomme. Har periodvis varit efterfrågad som kvalitetspotatis, men har annars fram till 1980-talet haft störst betydelse som hemträdgårdssort. Rosva NGB3199 Bintje x Dr. McIntosh Medeltidig matpotatis med relativt låg avkastning. Ovala knölar, medelstora och välformade med flata ögon, gult skal och ljusgult kött. Ljusgrodden är blåviolett med behåring. Plantan är lågvuxen och relativt tät men med ganska få stjälkar. Bladen är stora och mörkgröna. Sorten liknar Bintje men med grönare blad. Blommorna är vita, ofta med violetta fläckar på baksidan. Bär är sällsynta. Sorten är resistent mot potatiskräfta, motståndskraftig mot brunröta och potatisvirus PVY och mycket motståndskraftig mot rostringar. Den är dock mycket mottaglig för bladmögel. Rosva, är en typisk sommarpotatis, har låg torrsubstanshalt, är fastkokande och har svag tendens till mörkkokning. Den uppges vara relativt motståndskraftig mot mekaniska skador. Smaken försämras efter lagring. Framtagen av Landbrugets Kartoffelfond, Vandel, 1972. Odlades som mest runt 1978-1980 men bara i mindre utsträckning. Togs bort från sortlistan 1983. 2
Minea NGB3259 Arran Pilot x Minominee DNK: Minea Vandel Mycket tidig matpotatis med hög avkastning vid tidig upptagning. Knölarna är stora, ovala med flata ögon. Vissa knölar är päronformade. Skalet är vitt liksom köttet. Ljusgrodden är blåviolett, stor och starkt behårad. Plantan är ganska låg och tät med få utbredda rödbruna stjälkar. Särskilda kännetecken är blåvioletta stoloner. De mörkgröna knopparna faller ofta av och därför är blomningen sparsam. Blommorna är violetta, dock ofta mycket ljusa och med ljusa spetsar. Sorten är resistent mot potatiskräfta och motståndskraftig mot vanlig skorv och rostringar (rattle virus) men är mycket mottaglig mot Phomaröta. Den är enligt förädlaren något mottaglig mot bladmögel och virussjukdomar. Minea har låg torrsubstanshalt och knölarna kan verka vattniga. De blir snabbt ganska stora och ämnar sig enbart för tidig användning. Framtagen vid Landbrugets Kartoffelfond, Vandel, Danmark, 1962. Odlades som mest på 1960-0ch 1970- talen, då den hade stor betydelse som en av de allra tidigaste nypotatissorterna. Togs bort från sortlistan 1992. Kaptah NGB21729 Robusta x Flava Synonym DKN: Kaptah Vandel Sen, mjölig sort med högt stärkelseinnehåll och medelstor till hög avkastning med hög andel stora knölar. Knölarna är runda till ovala med ljusgult/vitt kött och gulvitt skal. Ögonen är medeldjupa. Purpurröda ljusgroddar. Plantan blir hög, är upprätt och med förgrenat växtsätt. Sorten blommar rikligt. Kaptah har relativt hög motståndskraft mot både potatisvirus PLRV och PVY, bladmögel och brunröta. Däremot mer känslig för potatisvirus PVX. Framtagen av Landbrugets Kartoffelfond, Vandel, Danmark 1962. 3
FINLAND Hankkijan Tuomas NGB3257 Amyla x Horsa Medeltidig, mjölig matpotatis med vita till gulskaliga knölar med ljusgul till gul köttfärg. Skörden brukar vara riklig men sorten är ofta småfallande. Knölformen oval och enhetlig. Anses välsmakande och har högt stärkelseinnehåll. Hankkijan Tuomas har rosa ljusgroddar och blommar rikligt med rödvioletta blommor. Bär förekommer sällan. Ögonen är oftast grunda. Har överlag god motståndskraft mot olika sjukdomar. Framtagen vid Hankkija Plant Breeding Institute, Finland, 1975. 4
ISLAND Gular islenskar NGB3147 Gular Akureyrar, Gular Vestfirskar Medelsen matpotatis. Bildar många knölar nära stjälken. Knölarna är runda till kort ovala med medeldjupa ögon. Skalet, liksom köttet, är gult. Knölarna är ofta oregelbundna i formen. Blåvioletta ljusgroddar. Blålila blommor, inga bär. Sorten är resistent mot potatiskräfta men mycket mottaglig för bladmögel och brunröta. Gular islenskar är motståndskraftig mot PMTV (mop top). Knölarna har relativt hög torrsubstanshalt och anses ha god smak. Gammal lokalsort med okänt ursprung men har antagligen odlats sedan lång tid tillbaka på Island. Ingen odling känd i de övriga nordiska länder. Odlades sporadiskt på Island för 15-20 år sedan men är nu nästan helt försvunnen. Raudar islenskar NGB3149 FIN: Haalikas ISL: Bleikar islenskar, Helguhvammskartöflur, Islendingur, Olafsraudur NOR: Sort fra Brekke SWE: Asklanda röd, Farbror Frans, Finnmarkspotatis, Freker, Nolor, Rödpäror, Rökingepotatis, Socker, Visingsö röd, Våmhus, Västerbottens röd Medelsen gammal lokalsort som sätter många, men ganska små knölar om växtsäsongen inte är tillräckligt god. Knölarna är rundkorta ovala, lite tillplattade med djupa ögon och aningen djupt navelfäste. Skinnet är rödviolett, köttet gult men ofta med rödfärgade kärlsträngar. Ljusgrodden är rödviolett. Blomningen är rätt sällsynt men blommorna är små och vita med rödviolett antydan. Bär förekommer ej. Sorten är resistent mot potatiskräfta men mottaglig för bladmögel och brunröta och mycket mottaglig för potatisvirus Y (PVY). Den är motståndskraftig mot vanlig skorv och stjälkbakterios och mycket motstådskraftig mot jordburna virussjukdomar som orsakar inre rost speciellt PMTV (mop top). Raudar islenskar kan uppnå hög-mycket hög torrsubstanshalt och är en god matpotatis. De kan ha en sötaktig smak och bli mörkfärgade vid stekning p g a högt sockerinnehåll. Mycket gammal sort och möjligtvis den första som kom till Island 1760. Man anser att den är en av de sorter som Jonas Alströmer hade med sig från Holland och Frankrike åren mellan 1720 och 1730. Den odlades också i Finland, Norge och Sverige. Den odlas fortfarande och i rätt stor omfattning på Island men bara i obetydlig omfattning i de övriga nordiska länderna. 5
NORGE Gullauge NGB3175 FRA: Jaune d`or de Norvège FIN: Silmäterä ISL: Gullauga, Helga SWE: Gullöga, Jämtlandspotatis, Rödöga Halvtidig-halvsen matpotatis. Knölarna är rundovala och svagt tillplattade. Skalfärgen är normalt gulvit, med röda partier runt ögonen, men det förekommer också varianter med helt röda knölar. Färgämnet ligger i korklagret. Knölarna har medeldjupa ögon och navelfäste. Köttfärgen är gul. Ljusgroddarna är rödvioletta med starkare färger vid rotanlagen. Sorten blommar sällan. Blommorna har mycket svagt rödvioletta kronblad. Gullauge är inte resistent mot potatiskräfta, och har mycket svag motståndskraft mot bladmögel och brunröta. Sorten smittas också lätt av virussjukdomar, särskilt potatisvirus Y (PVY). Knölarna har över medelhög torrsubstanshalt, och Gullauge är känd för god matkvalitet även under kort växtsäsong långt norrut. Sorten har lågt sockerinnehåll och har varit en god förälder vid framtagning av sorter för chipsindustrin. Gullauge har odlats länge i Norden. Sorten är känd i Finland, Island, Norge och Sverige, och är fortfarande en viktig sort på Island och i någon grad i Nord-Norge. Hårek NGB3468 Pimpernel x Beate Halvsen matpotatis. Knölarna är ovala och har bra form. Skalfärgen är röd, med rött pigment både i korklagret och i barkparenkymet under. Ögonen är starkare rödfärgade än skalet i övrigt. Köttfärgen är mycket svagt gul. Hårek är resistent mot potatiskräfta, har medelhög motståndskraft mot bladmögel och brunröta men svag mot vanlig skorv. Sorten har mycket bra motståndskraft mot Phoma-röta och rostfläcksjuka (TRV och MPTV). Knölarna har över medelhög torrsubstanshalt och Hårek har visat sig ge god matkvalitet även under korta och kyliga växtförhållanden. Framtagen vid Institutt for plantefag, NLH, 1985. Sorten uppvisade bra resultat i Nord-Norge och odlades en del i Nordland fylke, men togs bort från sortlistan 1993. 6
SVERIGE Jämtlands vit NGB3176 SWE: Delbopotatis, Gammal vitpotatis, Jokkmokk Medelsen matpotatis, som odlats ganska allmänt, huvudsakligen i Jämtland, men även i de västra delarna av Medelpad och Hälsingland. Knölarna är rundovala-ovala, buckliga med ganska djupa ögon, och något insänkt navel. Skalet är gult med svagt rödviolett anstrykning i naveländen. Köttfärgen är gul. Ljusgrodden är rödviolett, mörkast på basen, med ganska tät hårighet. Plantan är ganska hög med öppet växtsätt. Stjälken har stora krusade vingkanter. Blomningen är ganska riklig med vita kronblad. Ingen bäransättning. Sorten är kräftimmun. Den är mottaglig för bladmögel, krussjuka och vanlig skorv. Torrsubstanshalten är ganska hög, liksom glykoalkaloidhalten. Man bör därför inte äta för stora mängder. Sorten har mjölig konsistens med liten benägenhet för mörkfärgning. Sorten är en gammal lantsort, som antas härstamma från Jonas Alströmers import på 1720-talet. Elsa NGB3192 Alpha x SW19149 Sorten är en sen matpotatis. Knölarna är ovala, släta med grunda ögon och grund navel. Skalet är gult, ganska ofta med rödviolett anstrykning i kronänden. Köttfärgen är ljusgul, ofta något flammig. Ljusgrodden är rödviolett, något hårig. Plantan har ett kraftigt växtsätt, ganska hög med tjocka stjälkar. Färgen är relativt ljusgrön med grådammigt utseende. Blomningen är riklig med vita kronblad. I knappläget syns ofta de gula ståndarna. Riklig bäransättning. Sorten är kräftimmun och har ganska god motståndskraft mot bladmögel och brunröta samt mot krussjuka, vanlig skorv och Phoma. Sortens svaghet är dess mottaglighet för rostringar (mop top och rattle). Sorten har god kokkvalitet. Konsistensen är fast med mycket liten mörkfärgning. Framtagen vid Sveriges Utsädesförening, 1948. Har odlats rätt allmänt och odlas fortfarande i liten omfattning i sydöstra Sverige. Ströks från sortlistan 1975, i mångas tycke allt för tidigt, då Elsa har både goda kvalitets- och resistensegenskaper. Sorten odlades på dispens som utsäde i många år efter strykningen från sortlistan. 7
Björna NGB3207 Knölarna är rundovala, ganska buckliga med medeldjupa ögon, och något insänkt navel. Skalet är mörkt blått. Färgen ligger under korklagret och visar sig mörkast i kronänden och i ögongroparna. Köttfärgen är ganska starkt gul. Ljusgrodden är långsträckt och mörkt blåviolett och täcks av rikligt med hår. Plantan är ganska hög, något täckande, med mörkgrön färg. Blomningen är ganska riklig. Foderbladen är antocyanfärgade. Blomman är blå med små vita spetsar. Sorten är kräftimmun, men i övrigt mycket mottaglig för de flesta sjukdomar. Detta gäller såväl bladmögel som brunröta samt krussjuka och vanlig skorv. Sorten torde vara svårlagrad, då den lätt angrips av Phoma och Fusarium. Torrsubstanhalten är ganska hög och tillhör således den sönderkokande och mjöliga typen. Svag mörkfärgning efter kokning. Sorten är en gammal tidig sort som odlats i Jämtland som matpotatis. Backpotatis NGB3414 Synonym SWE: Hälsingepotatis, Norrbopotatis Knölen är oval- rundoval med grunda ögon och markerade ögonbryn. Den har gult skal och starkt gul köttfärg. Ljusgrodden är rödviolett med påtagligt stark hårighet. Plantan är lågväxt med svag antocyanfärgning. Ganska riklig blomning med vita blommor som kan ha inre dubbelkrona. Sorten är en gammal lantsort, som har odlats i södra Norrlands kustland. Sorten kom till NGB så sent som 1998 och även från en annan insändare året efter under annat namn. 8