Torsdag kl 18:00 i Kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset

Kallelse Kommunfullmäktige 2016-04-18 Kommunfullmäktige sammanträder Torsdag 2016-04-28 kl 18:00 i Kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset Celso Silva Goncalves Ordförande

Kallelse Kommunfullmäktige 2016-04-18 Kallelse/Ärendelista Nr Ärende Dnr 1. Informationsärenden 2. Inkomna motioner och medborgarförslag 3. Inkomna interpellationer och frågor 4. Inledningsdebatt Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor 5. Revidering av kommunstyrelsens reglemente 2016/124 6. Riktlinjer för antagande av detaljplaner 2015/746 7. Ansökan om investeringsmedel för iordningställande av stadionområde, 2016/78 belysning och spårsystem vid Lassalyckan inför världscupen i längdskidor 2017 8. Årsredovisning Sjuhärads Samordningsförbund 2015 2016/138 9. Budget- och verksamhetsuppföljning februari 2016 2016/153 10. Årsredovisning 2015 för Ulricehamns kommun inkl. revisionsrapport 2016/143 11. Svar på motion om trafiksäkerhet i Rånnaväg 2015/564 12. Svar på motion om överenskommelse mellan Ulricehamns kommun och 2015/67 sociala ekonomin 13. Svar på motion om att förbättra romernas situation i Rumänien 2015/424 14. Svar på motion om strategiskt miljö- och klimatarbete i Ulricehamns 2016/46 kommun 15. Valärenden I tur att justera 2016-05-03 kl 18.00: Per Johansson (M) och Margareta Juliusson (M) Ers: Catharina Örtendahl Rylid (M) och Sebastian Gustavsson (M) Reserver: och Peder Danesved (L) och Birgit Andersson (L) Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska ledamot - eller ersättare som skall tjänstgöra i ledamots ställe - snarast möjligt anmäla förhinder att närvara vid sammanträdet. Ring kansliet, tel 59 50 15 eller e-post mona.brolin@ulricehamn.se Om Du inte har möjlighet att justera, meddela detta senast måndag före kommunfullmäktigemötet till kansliet, tel 59 50 15 eller e-post mona.brolin@ulricehamn.se

Information

Strategi lämnas till KS för handlingsplan. Dialog sker i KS Kommunstyrelsen Sid 1 2016-04-13 Uppdragsbeskrivning, tillfällig beredning Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor 2016/20 Ämne: Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor Beredning: Tillfällig beredning Uppdrag: Ta fram en strategi för hur kommunen ska driva det fortsatta arbetet med miljöfrågor. Strategin ska innehålla inriktningar som är av störst betydelse för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart miljöarbete inom kommunen samtidigt som kommunens utveckling och tillväxt främjas. För att säkerställa att kommunens arbete med miljöfrågor utgår ifrån ett långsiktigt perspektiv med väl avgränsande prioriteringar och vägval, så ska strategin konkretiseras i 3-4 strategiområden med utgångspunkt ur de nationella miljökvalitetsmålen samt kommunens senast antagna översiktsplan. Uppdraget kompletteras med ett s.k. processhjul och ett PM från förvaltningen som ger beredningen en aktuell omvärldsanalys och nulägesbeskrivning kring arbetet med miljöfrågor. Beredningen startar arbetet med sitt uppdrag 2016-09-01. Inledningsdebatt: 2016-04-28 Uppdragsdebatt: 2016-06-22 Vägledningsdebatt: april 2017 Överlämnande av uppdrag: juni 2017 Celso Silva Gonçalves Kommunfullmäktiges ordförande Lars Holmin Kommunfullmäktiges vice ordförande

Politiskt fotarbete i respektive partigrupp Vägledande debatt i KF Dialog med förvaltningen etcetera April 2017 Systematiserad dialog med medborgarna, intresseorganisationer m.m. Vägledande Dialog debatt i KF i KS Dialog med arbetsgrupp förvaltningen etcetera Strategi lämnas till KS för handlingsplan. Dialog sker i KS Vägledande arbetsgrupp debatt i KF Dialog med förvaltningen etcetera KFB formar sitt uppdrag sitt arbete Processhjul för fullmäktigeberedningar. Leds av KF:s presidium Förslag formas KF antar beredningens strategi och fastställer datum för uppföljning Sep 2016 Start KFB arbetar utifrån särskilt uppdrag Mål Förslag lämnas till KF Juni 2016 Politiskt fotarbete i respektive partigrupp KF lämnar till KS KF lämnar till KS för yttrande för yttrande KS yttrar sig avseende ekonomi, laglighet och konsekvenser Tillfällig beredning Strategi för kommunens arbete med lokala miljömål

2016-04-13 PM Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor 2016/20 Bakgrund Kommunfullmäktige avser att tillsätta en tillfällig beredning för att ta fram en strategi för hur kommunen ska driva det fortsatta arbetet med miljörelaterade frågor. Syftet med strategin är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av hela kommunen, samtidigt som kommunen ska ges förutsättningar att växa. Utifrån den uppdragsbeskrivning som tagits fram av kommunfullmäktige och i enlighet med hur kommunen arbetar fram strategier, så ska uppdraget vidare kompletteras med ett PM från förvaltningen. Följande PM ämnar innehålla en aktuell omvärldsanalys och nulägesbeskrivning av hur arbetet med miljöfrågor förs på lokal och nationell nivå idag. Av uppdragsbeskrivningen framgår att en tillfällig beredning ska tillsättas för att ta fram en strategi för hur kommunen ska arbeta med lokalt miljöarbete på ett långsiktigt och hållbart sätt. Utgångspunkten för strategin ska således vara ur de nationella miljökvalitetsmålen, samt ur den senast antagna översiktsplanen för Ulricehamns kommun. Strategin som beredningen får i uppdrag att ta fram ska vidare ange vilka inriktningar som är av störst betydelse för att skapa dessa förutsättningar för att på så sätt främja ett långsiktigt och hållbart miljöarbete inom kommunen. Möjligheterna för kommunen att arbeta med miljöstrategiska frågor kan ske på många plan och bör således genomsyra hela samhällets åtaganden. För att kommunens miljöarbete ska bli mer samordnat och detta i enlighet med kommunens översiktsplan, så bör en strategi för hur kommunen i fortsättningen ska arbeta långsiktigt med miljörelaterade frågor tas fram. Beredningen startar sitt uppdrag (datum) Nulägesbeskrivning Kommunen arbetar på olika sätt aktivt med det lokala miljöarbetet. Detta kan först och främst återspeglas i kommunen översiktsplan, där miljörelaterat arbete har en viktig plats. I översiktsplanen utgår kommunens miljörelaterade arbete ifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen, dessa har vidare slagits samman till fem övergripande fokusområden för att kunna tillämpas i kommunens framtida arbete på mesta förmånliga sätt. De fem övergripande fokusområdena som är klimat, god livsmiljö, inköp/avfall, natur och vatten, bör ses som en utgångspunkt för beredningens arbete med framtagandet av kommunens miljöstrategi. 2008 upprättade kommunen lokala miljömål, dessa har dock inte reviderats sedan dess. Det finns även andra insatser i kommunen som går att härröra till kommunens befintliga miljörelaterade arbete, så som kommunens resepolicy och energiplan.

Omvärldsanalys Arbetet med miljörelaterade frågor sker på många nivåer i samhället. Först och främst styrs olika länders arbete med miljöfrågor på en övergripande nivå av gemensamma internationella klimatavtal. I slutet av 2015 klubbade världens länder igenom ett nytt klimatavtal som ska börja gälla från år 2020. 1 Inom Sverige finns där formulerat ett nationellt generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt 24 etappmål, dessa lägger grunden för det nationella arbetet med miljöfrågor. De lokala miljömål som Ulricehamns kommun arbetar utifrån idag, är direkt kopplade till de miljökvalitetsmål som formulerats på nationell nivå. På regional nivå finns Klimatstrategi för Västra Götaland, som är ett strategidokument som är tänkt att stimulera till att berörda parter inom regionen tecknar överenskommelser för ett klimatfrämjande arbete. 2 Detta strategidokument berör med andra ord även Ulricehamns kommuns miljöarbete. Runt om i Västra Götalandsregionen finns kommuner som på olika sätt arbetar med lokala miljöfrågor. En kommun som utmärker sig särskilt är Lerums kommun, de har som målsättning att vara Sveriges ledande kommun vad det gäller miljöarbete år 2025 exempelvis. 3 Varför lokala miljömål? Kommunen har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och enligt riksdagen ett uttalat övergripande ansvar för att uppnå de nationella miljömålen, samt främja en hållbar utveckling. För att göra detta möjligt bryts de nationella miljömålen ner på lokal nivå, samt anpassas till kommunens specifika förutsättningar och behov. Genom att formulera en lokal politik med utgångspunkt ur detta resonemang skapas förutsättningar för kommunen att på ett effektivare sätt arbeta med de nationella miljömålen. Utifrån detta arbetssätt främjas därmed möjligheterna för oss alla att efterlämna ett samhälle med begränsade påfrestningar på miljön, både i och utanför Sveriges gränser. Hur bör kommunen i framtiden arbete med lokala miljöfrågor? Att arbeta med miljörelaterade frågor, på nationell och lokal nivå, kräver ett samspel mellan olika berörda aktörer så som riskdag, regering, myndigheter, regioner, kommuner etc. Generellt så förutsätter ett fungerade arbete med miljöfrågor också att enskilda individer och frivilligorganisationer engagerar sig på olika sätt. Som ett sätt för att säkerställa ett strukturerat arbete präglat av ett långsiktigt perspektiv med utgångspunkt ur de nationella miljödirektiven, så bör regelbundna utvärderingar av arbetet med att uppfylla miljömålen på lokal nivå utföras. 1 Regeringens hemsida, Klimatmötet COP21 i Paris. 2 Västra Götalandsregionens hemsida Klimatstrategi Västra Götaland. 3 Lerums kommuns hemsida, Vision 2025.

Kommunen har vidare genom sin närhet till medborgaren en viktig uppgift i att föra en dialog om hur vi gemensamt ska nå miljöstrategiska mål. Dialogen med medborgaren är viktig för att informera om, utveckla och förankra, vilka åtgärder som kommunen genomför och att dessa ska få legitimitet i så stor utsträckning som möjligt. Inom de fokusområden för miljöarbetet som finns beskrivet i kommunens översiktsplan, så som bebyggelseutveckling med energisnåla hus, minskad avfallsmängd och ett sammanhängande cykelvägnät kan även dessa ses som en utgångspunkt för kommunens miljöstrategi. Kommunen befinner sig i en tillväxtfas och försäljning av tomter och bostäder förväntas öka på sikt. De utmaningar som detta således för med sig bör speglas i hur kommunen i framtiden sätter spelreglerna för de lokala miljöstrategiska arbetet. Då kommunen som tidigare nämnts befinner sig i en tillväxtfas, finns goda möjligheter att även forma kommunens framtid med utgångspunkt ur ett ökat fokus på miljöstrategiska frågor. Detta kan exempelvis ske genom att planering av cykel och gångtrafik, kollektivtrafik, avfallshantering eller nybyggnation av bostäder genomförs utifrån en utökad medvetenhet kring kommunens miljöstrategiska perspektiv som strategin för med sig. Vidare finns även en bra guide för kommuner att utgå ifrån i arbetet med det lokala miljöarbetet. Guiden heter Guide till lokalt arbete med miljömål 4 och bör således ses som en utgångspunkt för beredningens arbete med miljörelaterade frågor. 4 Guide till lokalt arbete med miljömål, Länstyrelserna.

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2016-04-07 Sida 1 av 1 105/2016 Revidering av kommunstyrelsens reglemente Dnr 2016/124 Sammanfattning Kommunstyrelsens reglemente uppdateras då nya riktlinjer för antagande av detaljplaner ska beslutas. Dessa riktlinjer är i sin tur en anpassning till förändringar som trätt i kraft i Planoch bygglagen (PBL). Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2016-03-09 från kanslichef 2 Kommunstyrelsens reglemente Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Revidering av kommunstyrelsens reglemente antas.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Revidering av kommunstyrelsens reglemente Diarienummer 2016/124, löpnummer 782/2016 2016-03-09 Sammanfattning Kommunstyrelsens reglemente uppdateras då nya riktlinjer för antagande av detaljplaner ska beslutas. Dessa riktlinjer är i sin tur en anpassning till förändringar som trätt i kraft i Planoch bygglagen (PBL). Förvaltningens förslag till beslut Revidering av kommunstyrelsens reglemente antas. Ärendet Kommunstyrelsens reglemente uppdateras då nya riktlinjer för antagande av detaljplaner ska beslutas. Dessa riktlinjer är i sin tur en anpassning till förändringar som trätt i kraft i Planoch bygglagen (PBL). Enligt PBL 5 kap 27 får fullmäktige uppdra åt kommunstyrelsen att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Följande mening är tillagd i 7: - fatta beslut om att anta planer som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse enligt plan- och bygglagen. Dessutom är följande ändring gjord under avsnitt Ekonomisk förvaltning 4, tredje stycket: Nuvarande lydelse: Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, dock med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild. Uppgiften innefattar ansvar för all fysisk planering och samhällsbyggnadsfrågor i övrigt. Ny lydelse: Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, dock med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild vad gäller byggnadsväsendet. Uppgiften innefattar ansvar för all fysisk planering och samhällsbyggnadsfrågor i övrigt. Innebörden blir att kommunstyrelsen nu får ett tydligt ansvar för att besluta i planärenden enligt vad som anges i de nya riktlinjerna. Att besluta om planärenden som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse är att anse som myndighetsutövning mot enskild. Dessa planärenden kommer behandlas på sluten del av kommunstyrelsens sammanträden. Beslutsunderlag 1 Kommunstyrelsens reglemente Beslut lämnas till Samverkansnämnden miljö och bygg Samhällsbyggnadschef Kanslichef Författningshandboken

2016/124, 782/2016 2(2) Pehr Johansson Kanslichef Agneta Isacsson Utredare Kanslifunktionen

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Reglemente kommunstyrelsen ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd]" ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Kanslichef GÄLLER TILL OCH MED: 2018

Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

Innehåll Bakgrund... 5 Syfte... 5 Kommunstyrelsens uppgifter... 5 Kommunstyrelsens övergripande uppgifter 1... 5 2... 5 Ekonomisk förvaltning... 6 3... 6 Ekonomisk förvaltning... 6 4... 6 Personalfrågor... 7 5... 7 Övrig verksamhet... 7 6... 7 Delegation från kommunfullmäktige... 7 7... 7 Ansvar och rapporteringsskyldighet... 8 8... 8 Kommunstyrelsens arbetsformer... 8 Sammansättning... 8 9... 8 Ersättarnas tjänstgöring... 9 10... 9 11... 9 Yttranderätt... 9 12... 9 Ersättare för ordföranden... 9 13... 9 Sammanträdena... 9 14... 9 15... 10 Ordföranden... 10 16... 10 Kommunalråd och oppositionsråd... 10 17... 10 Justering av protokoll... 10 3

18... 10 Reservation... 11 19... 11 Delgivning... 11 20... 11 Undertecknande av handlingar... 11 21... 11 Utskott...12 22...12 23...12 24...12 25...12 4

Bakgrund Kommunallagen (1991:900), KL, ger de grundläggande reglerna för ansvar och beslutanderätt i en kommun. Vissa uppgifter sköter fullmäktige, styrelsen och nämnderna enligt annan lag, författning eller enligt statlig myndighets beslut. Detta reglemente reglerar kommunstyrelsens ansvar och beslutanderätt. Syfte Reglementets syfte är att komplettera de bestämmelser som finns i kommunallagen med föreskrifter som behövs för kommunstyrelsens sammanträden och handläggning av ärenden. Kommunstyrelsens uppgifter Kommunstyrelsens övergripande uppgifter 1 I kommunstyrelsens ledningsfunktion ingår att - som kommunens ledande politiska organ för styrning och ledning, ansvara för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning samt att leda och samordna planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen ansvarar för alla kommunens uppgifter som inte enligt lag är förbehållna annan nämnd eller som av kommunfullmäktige genom reglemente delegerats till annan nämnd. 2 I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att - leda arbetet med övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten, - göra framställningar i målfrågor som inte i lag är förbehållna annan nämnd, - ansvara för att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs samt att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt, - tillse att uppföljning sker till fullmäktige om hur verksamheten och den ekonomiska ställningen utvecklas under året, - ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen samt att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i sådana företag, 5

- själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, som avser styrelsens ansvarsområde, om inte uppgiften åvilar annan och - fastställa mål och riktlinjer för verksamheterna inom styrelsens eget ansvarsområde. Ekonomisk förvaltning 3 Kommunstyrelsen ska ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter. I kommunstyrelsens ansvar för den ekonomiska förvaltningen ingår att årligen sammanställa förslag till årsbudget, delårsbokslut och årsredovisning samt att regelbundet genomföra budgetuppföljningar. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl a att - tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett - besluta om omdisponering av budgetanslag enligt de riktlinjer som kommunfullmäktige för varje tidpunkt fastställt - handha förvaltning av donationsmedel. Ekonomisk förvaltning 4 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården med undantag för myndighetsutövning mot enskild. Kommunstyrelsen ansvarar för berörd driftverksamhet. Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom utbildningsområdet med undantag för myndighetsutövning mot enskild. Kommunstyrelsen ansvarar för berörd driftverksamhet. Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, dock med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild vad gäller byggnadsväsendet. Uppgiften innefattar ansvar för all fysisk planering och samhällsbyggnadsfrågor i övrigt. Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, dock med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild, samt är kommunens naturvårdsorgan. 6

Personalfrågor 5 Kommunstyrelsen är kommunens personalorgan med ansvar för alla frågor som rör förhållanden mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, tillika anställningsoch pensionsmyndighet. Kommunstyrelsen ansvarar bl a för att - med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare - förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt - besluta om stridsåtgärder - avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal, andra bestämmelser och kommunfullmäktiges beslut rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och i sådana frågor utfärda föreskrifter och anvisningar - lämna uppdrag som avses i delegationslagen - -andra frågor som ankommer på kommunstyrelsen som anställningsmyndighet. Övrig verksamhet 6 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens centrala förvaltning. Kommunstyrelsen ansvarar för verksamhet och tillsyn enligt lagar och författningar samt de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd. Kommunstyrelsen utgör trafiknämnd och arbetslöshetsnämnd. Kommunstyrelsen utgör personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens verksamhet. Delegation från kommunfullmäktige 7 Kommunstyrelsen ska besluta i följande grupper av ärenden: - vid behov ta upp lån inom den beloppsram och efter de eventuella riktlinjer som fullmäktige fastställt samt med särskilt beaktande av de närmare föreskrifter som fullmäktige angivit - ingå borgen till stöd för bostadsförsörjningen - vidta ändringar i styrelsens förvaltningsorganisation inom de ramar och eventuella riktlinjer som fullmäktige fastställt - besluta om förlängning eller förnyelse av detaljplans genomförandetid 7

- i sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning eller sluta annat avtal - avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får dock även besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige - fatta beslut om köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av PBL av fastighet eller del av fastighet inom en kostnadsram av 6 x basbeloppet och enligt de eventuella riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt - upplåta tomträtt, varvid styrelsen skall tillämpa de eventuella riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt - fastställa namn på gator och kvarter - fatta beslut om att anta planer som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse enligt plan- och bygglagen. Ansvar och rapporteringsskyldighet 8 Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Kommunstyrelsens arbetsformer Sammansättning 9 Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare. 8

Ersättarnas tjänstgöring 10 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv snarast kalla den ersättare som står i tur att tjänst-göra och som inte redan kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 11 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Yttranderätt 12 Icke tjänstgörande ersättare har rätt att delta i styrelsens överläggningar. Ersättare för ordföranden 13 Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser styrelsen en annan ledamot att tillfälligt vara ordförande. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfälliga ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträdena 14 Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen eller ordföranden bestämmer. Extra sammanträde ska hållas snarast efter det att ordföranden fått begäran härom. 9

15 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Ordföranden 16 Det åligger kommunstyrelsens ordförande att: - närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor - främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt - representera kommunstyrelsen vid kontakter med myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Kommunalråd och oppositionsråd 17 Kommunstyrelsens ordförande ska också vara kommunalråd. Kommunstyrelsens vice ordförande ska också vara oppositionsråd. Uppdragen som samtalsledare/vice samtalsledare i kommunstyrelsens arbetsgrupp välfärd/lärande, ges benämningen biträdande kommunalråd respektive biträdande oppositionsråd och har uppgiften att företräda kommunstyrelsen i frågor inom dessa områden. Justering av protokoll 18 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Sådan paragraf bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. 10

Reservation 19 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 20 Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden eller kommunstyrelsens sekreterare. Undertecknande av handlingar 21 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som styrelsen bestämmer. I övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som ska underteckna handlingar. 11

Utskott 22 Inom kommunstyrelsen ska finnas två utskott - ett beredande utskott och ett budgetutskott, som väljs bland ledamöter/ersättare i kommunstyrelsen enl KL 6:22. Beredande utskottet ska bestå av två ledamöter och två ersättare. Ersättarna har rätt att närvara vid beredande utskottets sammanträde även när de inte tjänstgör. Beredande utskottet har som huvudsaklig uppgift att gå igenom de ärenden som är på väg för att behandlas av kommunstyrelsen och avgöra bl a om förvaltningens beslutsunderlag är tillräckligt för behandling i kommunstyrelsen. Budgetutskottet ska bestå av det antal ledamöter och ersättare som motsvarar antalet partier som är representerade i kommunstyrelsen samt antalet i kommunstyrelsens presidium. Ersättare närvarar vid budgetutskottets sammanträde endast när ledamot är förhindrad. Budgetutskottet har som huvuduppgift att arbeta inför kommande års budget men också att följa den ekonomiska utvecklingen under innevarande budgetår. 23 Kommunstyrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer för utskottet bland dess ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i ett utskott på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 24 Utskott sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer. Sammanträde ska också hållas när ordföranden anser att det behövs. För ersättarnas tjänstgöring gäller vad som sägs i 10 och för budgetutskottet också vad som sägs i 22. Beredande utskottet får handlägga ärenden bara när två ledamöter är närvarande. Budgetutskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. 25 De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen i dess helhet ska beredas av det beredande utskottet om beredning behövs. När ärendet beretts av utskottet ska kommunstyrelsens ordförande därefter lägga fram förslag till beslut. Detta reglemente är antaget av kommunfullmäktige 2010-12-13, 185 och reviderat av kommunfullmäktige 2013-01-28, 12, 2013-03-25, 51, 2014-03-31, 30, 2015-01-29, 12 och 2016-mm-dd,. 12

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2016-04-07 Sida 1 av 1 106/2016 Riktlinjer för antagande av detaljplaner Dnr 2015/746 Sammanfattning En ny detaljplaneprocess gäller från och med 1 januari 2015. Riktlinjerna vägleder hur detaljplaneprocessen i kommunen ska gå till med ledning av de nya reglerna som tillkommit. Syftet med detaljplanprocessen är att säkerställa att de lagkrav som finns uppfylls samtidigt som processen blir effektiv. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2016-01-29 från samhällsbyggnadschef 2 Riktlinjer för antagande av detaljplaner Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Riktlinjer för antagande av detaljplaner antas.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-03-18 Tjänsteskrivelse Riktlinjer för antagande av detaljplaner Diarienummer 2015/746, löpnummer 361/2016 Sammanfattning En ny detaljplaneprocess gäller från och med 1 januari 2015. Riktlinjerna vägleder hur detaljplaneprocessen i kommunen ska gå till med ledning av de nya reglerna som tillkommit. Syftet med detaljplanprocessen är att säkerställa att de lagkrav som finns uppfylls samtidigt som processen blir effektiv. Förvaltningens förslag till beslut Antar riktlinjerna för antagande av detaljplaner. Ärendet Sedan den 1 januari 2015 gäller nya regler för hur detaljplaner ska tas fram enligt Plan- och Bygglagen (PBL). Reglerna gäller för detaljplaner där beslut om planuppdrag tagits från och med den 1 januari 2015. De nya benämningarna för detaljplaneprocesserna är begränsat standardförfarande, standardförfarande och utökat förfarande. Begränsat standardförfarande och standardförfarande används när planförslaget stämmer överens med översiktsplan. Utökat förfarande tillämpas för ett planförslag som inte är förenligt med översiktsplanen, som är av stor betydelse eller som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt PBL 5 kap 27 får fullmäktige uppdra åt kommunstyrelse, eller byggnadsnämnd att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Kommunfullmäktige har i kommunstyrelsen reglemente delegerat till kommunstyrelsen alla uppgifter som man lagligen kan delegera inom plan- och byggnadsväsendet till kommunstyrelsen, med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild. Uppgiften innefattar ansvar för all fysisk planering och samhällsbyggnadsfrågor i övrigt. För att förtydliga kommunstyrelse uppdrag så kommer kommunstyrelsens reglemente revideras med formuleringen att kommunstyrelsen får i uppdrag att anta planer som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Detaljplanprocessen i kommunen är beroende av vilket förfarande som är tillämpligt för den aktuella planen. I riktlinjerna beskrivs hur processen för respektive förfaringsätt hanteras i Ulricehamns kommun och var beslutet om antagande av detaljplanen fattas. För detaljplaner där beslut om planuppdrag tagits före den 1 januari 2015 ska tidigare bestämmelser tillämpas. Det innebär att dessa detaljplaner även i fortsättningen handläggs med enkelt eller normalt planförfarande. Beslutsunderlag 1 Riktlinjer för antagande av detaljplaner

2015/746, 361/2016 2(2) Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Författningshandboken Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PROCESSEN FÖR ANTAGANDE AV DETALJPLANER ANTAGET AV: "[Klicka här och skriv]" DATUM: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd]" ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: "[Klicka här och skriv namn]" GÄLLER TILL OCH MED: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ]"

Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

Innehåll 1 Bakgrund... 4 2 Syfte... 4 3 Planprocesser... 4 3.1 Enkelt planförfarande (äldre bestämmelser)... 5 3.2 Normalt planförfarande (äldre bestämmelser)... 5 3.3 Begränsat standardförfarande... 6 3.4 Standardförfarande... 6 3.5 Utökat förfarande.... 7 3

1 Bakgrund Sedan den 1 januari 2015 gäller nya regler för hur detaljplaner ska tas fram enligt Plan- och Bygglagen (PBL). Reglerna gäller för detaljplaner där beslut om planuppdrag tagits från och med den 1 januari 2015. De nya benämningarna för detaljplaneprocesserna är begränsat standardförfarande, standardförfarande och utökat förfarande. Begränsat standardförfarande och standardförfarande används när planförslaget stämmer överens med översiktsplan. Utökat förfarande tillämpas för ett planförslag som inte är förenligt med översiktsplanen, som är av stor betydelse, eller som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt PBL 5 kap 27 får fullmäktige uppdra åt kommunstyrelse, eller byggnadsnämnd att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Kommunfullmäktige har i kommunstyrelsen reglemente delegerat till kommunstyrelsen alla uppgifter som man lagligen kan delegera inom plan- och byggnadsväsendet till kommunstyrelsen, med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild. Uppgiften innefattar ansvar för all fysisk planering och samhällsbyggnadsfrågor i övrigt. 2 Syfte Riktlinjerna vägleder hur detaljplaneprocessen i kommunen ska gå till med ledning av de nya reglerna som tillkommit i PBL. Syftet med detaljplanprocessen är att säkerställa att de lagkrav som finns uppfylls samtidigt som processen blir effektiv. 3 Planprocesser Detaljplanprocessen i kommunen är beroende av vilket förfarande som är tillämpligt för den aktuella planen. Planprocessen i Ulricehamns kommun inleds med en begäran om planbesked eller ett beslut om planuppdrag. I beslutet om planbesked/planuppdrag redovisar kommunen sin avsikt i frågan om att inleda en planläggning. I planbeskedet/planuppdraget framgår vilket förfaringsätt som ska tillämpas för den aktuella planen i det fall kommunen vill inleda en planläggning. I avsnitt 3.1 3.5 beskrivs hur processen för respektive förfaringsätt hanteras i Ulricehamns kommun och var beslutet om antagande av detaljplanen fattas. För detaljplaner där beslut om planuppdrag tagits före den 1 januari 2015 ska tidigare bestämmelser tillämpas. Det innebär att kommunen fortsätter att handlägga dessa detaljplaner med enkelt eller normalt planförfarande. 4

3.1 Enkelt planförfarande (äldre bestämmelser) Kommunstyrelsen (KS) antar dessa detaljplaner. För denna typ av ärenden skickas handlingarna ut på samråd efter godkännande av sektorchef på Miljö- och samhällsbyggnad (MSB). Information om förslaget skickas samtidigt till Beredande utskott (BU) med uppgifter om när planförslaget beräknas skickas in för beslut om antagande till KS. Ett planförslag tas fram. Godkänns för samråd av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas till BU. Planförslaget skickas ut på samråd. Antagandehandlingar görs klara och skickas för antagande i KS. 3.2 Normalt planförfarande (äldre bestämmelser) KS antar dessa detaljplaner om planen inte är av stor vikt eller har principiell betydelse då antar Kommunfullmäktige (KF) detaljplanen. Denna typ av planförslag godkänns av sektorchef på MSB och skickas sedan till KS för godkännande och sedan ut på samråd. Efter samråd tas ett granskningsförslag fram och det skickas till KS för godkännande och sedan ut för granskning. Antagandeförslag tas fram och skickas till KS för antagande. I det fall planen är av stor vikt eller har principiell betydelse skickas planen till KF för antagande. Ett planförslag tas fram och godkänns av sektorchef på MSB. Planförslaget (eventuellt med revideringar) skickas till KS för godkännande av utskick till granskning. Planförslaget skickas till KS för godkännande av utskick till samråd. Antagandehandlingar görs klara och skickas till KS för antagande. I det fall planen är av stor vikt eller har principiell betydelse skickas planen till KF för antagande. 5

3.3 Begränsat standardförfarande KS antar dessa detaljplaner. Det är möjligt för samrådskretsen att godkänna ett förslag till detaljplan redan under samrådet om förutsättningarna finns för att tillämpa ett begränsat standardförfarande. Det kan till exempel handla om fall där planförslaget berör en åtgärd av mindre betydelse med en mycket liten och tydlig samrådskrets som berörs. För denna typ av ärenden skickas handlingarna ut på samråd efter godkännande av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas samtidigt till BU med uppgifter om när planförslaget beräknas skickas in för beslut om antagande till KS. Ett planförslag tas fram. Godkänns för samråd av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas till BU. Planförslaget samråds med berörda sakägare och länsstyrelsen m.fl, för godkännande. Antagandehandlingar görs klara och skickas till KS för antagande. 3.4 Standardförfarande KS antar dessa detaljplaner. Standardförfarandet kan tillämpas om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten, eller i övrigt är av stor betydelse. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan. För denna typ av ärenden skickas handlingarna ut på samråd efter godkännande av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas samtidigt till BU. Efter samråd tas ett granskningsförslag fram och det skickas till BU för godkännande av utskick till granskning. Därefter tas ett antagandeförslag fram och skickas till KS för antagande. Ett planförslag tas fram. Godkänns för samråd av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas till BU. Planförslaget skickas ut på samråd. Planförslaget (eventuellt med revideringar) skickas till BU för godkännande av utskick till granskning. Antagandehandlingar görs klara och skickas till KS för antagande. 6

3.5 Utökat förfarande. KF antar dessa detaljplaner. Denna typ av planförslag godkänns av sektorchef på MSB och skickas sedan till KS för godkännande och sedan ut på samråd. Efter samråd tas ett granskningsförslag fram och det skickas till KS för godkännande och sedan ut för granskning. Därefter tas ett antagandeförslag fram och skickas till KS och vidare till KF för antagande. Ett planförslag tas fram och godkänns av sektorchef på MSB. Planförslaget (eventuellt med revideringar) skickas till KS för godkännande av utskick till granskning. Planförslaget skickas till KS för godkännande av utskick till samråd. Antagandehandlingar görs klara och skickas till KF för antagande. 7

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2016-04-07 Sida 1 av 1 107/2016 Ansökan om investeringsmedel för iordningställande av stadionområde, belysning och spårsystem vid Lassalyckan inför världscupen i längdskidor 2017 Dnr 2016/78 Sammanfattning Kommunfullmäktige har i budget 2016 anvisat totalt 4 miljoner kr för utveckling av kommunens anläggning. Investeringen ska gå till iordningsställande av stadionområdet, utbyte av belysning på elljusspåret och markåtgärder på befintligt spårsystem. Investeringarna ska bidra till den långsiktiga utvecklingen och att anläggning ska kunna iordningställas enligt de krav som internationella skidförbundet har på en tävlingsklar arena. För att klara av att genomföra världscupen i längdskidor ser förvaltningen att ytterligare 4 miljoner kr behöver investeras i och omkring Lassalyckan. Investeringen förväntas ge en ökad driftskostnad om 300 000 kr per år. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2016-03-15 från servicechef 2 Investeringskalkyl Skidstadion m m 3 Yttrande 2016-03-15 från ekonomichef Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för iordningställande av stadionområde mm 8,0 mkr, kan delvis finansieras via anslagna medel i investeringsbudgeten 2016 för skidstadion Lassalyckan (2,0 mkr) och belysning elljusspåret (2,0 mkr). Utöver de medel som tidigare har funnits med i investeringsplanen avsätts ytterligare 4,0 mkr. Ökade driftkostnader till följd av investeringen ska beaktas i budget 2017.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-03-15 Tjänsteskrivelse Ansökan om investeringsmedel för iordningställande av stadionområde, belysning och spårsystem vid Lassalyckan inför världscupen i längdskidor 2017 Diarienummer 2016/78, löpnummer 748/2016 Sammanfattning Kommunfullmäktige har i budget 2016 anvisat totalt 4 miljoner kr för utveckling av kommunens anläggning. Investeringen ska gå till iordningsställande av stadionområdet, utbyte av belysning på elljusspåret och markåtgärder på befintligt spårsystem. Investeringarna ska bidra till den långsiktiga utvecklingen och att anläggning ska kunna iordningställas enligt de krav som internationella skidförbundet har på tävlingsarenor. För att klara av att genomföra världscupen i längdskidor ser förvaltningen att ytterligare 4 miljoner kr behöver investeras i och omkring Lassalyckan. Investeringen förväntas ge en ökad driftskostnad om 300 000 kr per år. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen beviljas 4 miljoner kronor ur 2016 års beslutade investeringsbudget för iordningsställande av stadionområde, belysning och spårsystem. Förvaltningen tilldelas ytterligare 4 miljoner kronor i investeringsmedel för att bidra till den långsiktiga utvecklingen och att anläggning ska kunna iordningställas enligt de krav som internationella skidförbundet har på tävlingsarenor. Ärendet Efter ansökan från Ulricehamns Idrottsförening sommaren 2016, tilldelades föreningen genom ett beslut av FIS, Internationella skidförbundet, att genomföra en världscuptävling på längdskidor 21-22 januari 2017 på Lassalyckan. Med anledning av det har kommunfullmäktige beviljat medel i 2016 års budget för iordningsställande av stadionområde, belysning och spårsystem. Åtgärderna ingår även i den mer långsiktiga satsningen att utveckla Lassalyckanområdet. Utbyte av belysning till elljusspåret är inte direkt kopplat till världscuparrangemanget, utan har sin bakgrund i kommunstyrelsens beslut 2011-11-29, 335, gällande avtal för elljusspåret på Lassalyckan. Från 2015 gäller ett EU- beslut om förbud att använda befintliga kvicksilverlampor i nuvarande belysningssystem. De markarbeten som är planerade har föregåtts av en så kallad homologisering, klassificering av längdtävlingsarenor för FIS-tävlingar. Denna har utförts av utsedd kontrollant från FIS i samarbete med Svenska Skidförbundet, Ulricehamns Idrottsförening samt förvaltningen. Planerade markarbeten kommer även att omfatta skogsavverkning för att få den standard som krävs för tävlingarna och för iordningsställande av ett särskilt uppvärmningsområde i närheten av befintlig skidstadion. I budgeten är anslagen till iordningsställande av stadionområdet/spårsystem samt utbyte av belysning separerade. Det förberedande planeringsarbetet, pekar dock i tydlig riktning att båda åtgärderna kräver markåtgärder som på så vis kan samordnas och göras mer kostnadseffektiva. Sedan budgeten för 2016 antogs har arbetet inför världscupen i skidor 2017 pågått mycket intensivt. Framförallt har det jobbats mycket med homologiseringen och flöden (publikflöden, trafikflöden, tävlingsdeltagare, media och press med flera) i och omkring Lassalyckan. I arbetet har tydliga krav och förväntningar på Lassalyckan som tävlingsarena för världscupen klarnat. Val av skidspår för tävlingen har förändrats för att underlätta publikflöden och transport av snö till spåren som inte täcks av dagens konstsnöanläggning.

2016/78, 748/2016 2(3) Det har även arbetats med krav och förutsättningar för en bra belysning i området. Efter studiebesök i bland annat Lillehammer och Falun har det även klarnat över vilka markarbeten som behöver göras i och runt om stadionområdet för bland annat valla-bussar, målområde, läktare med mera. I och med den stora mediaproduktion som kommer genomföras under världscupstävlingen har UEAB kunnat konstatera att det behövs förstärkning i infrastrukturen för el- och fibernät i området för att klara den stora belastning som kommer vara under tävlingshelgen. Mediaproduktion har vi även lärt oss att belysningsmasterna behöver dimensioneras upp för att klara belastning från vajerkameror som sätts upp för att få bra bilder som följer åkarna. Ytterligare kraftuttag kommer behövas längs med spåret för att kunna försörja bland annat mediaproduktionen. Med den nya informationen och fördjupade kunskapen om vad världscupen i längdskidor ställer för krav på kommunens anläggning och tävlingsområdet Lassalyckan har förvaltningen konstaterat att de avsatta medel som finns i investeringsbudget för 2016 inte kommer vara tillräckliga. Förvaltningen har i dialog med UEAB uppskattat att kommunen behöver avsätta ytterligare 4 miljoner kronor för att kunna genomföra världscupen i längdskidor på ett bra sätt. Planerade markarbeten med tillkommande åtgärder i form av bland annat tunnlar, säkerhetshöjande åtgärder för skidåkarna, publikvägar med mera beräknas öka kostnaden med 1 miljon kronor. Total kostnad för markarbeten beräknas till 3 miljoner kronor. Arbetet med belysning längs elljusspåret, stadion, uppvärmningsspår med tillhörande glidtestområde beräknas fördyras med 2 miljoner kronor. Detta främst då dyrare master tillkommer samt att tidigare offert grundade sig på att befintliga rör skulle gå att utnyttja. Detta är inte längre möjligt då placering av belysning kommer behöva flyttas och att man i samband med elljuset även vill placera ut elstationer för kraftuttag. Total kostnad för ljusarbetet beräknas till 4 miljoner kronor. I området för Lassalyckan kommer el och fiber behövas utnyttjas mer och belastningen räknas bli hög under tävlingshelgen. För att klara ökat kraftuttag behöver elnätet förstärkas och säkras upp. Uppskattningsvis beräknas kostnaderna för den förstärkta infrastrukturen till 1 miljon kr. Förvaltningen ser i dagsläget att investeringarna kommer medföra en ökad driftskostnad om 300 000 kr per år. Ökningen beror främst på dyrare el-abonnemang, ökat elljusspår om 1 km (uppvärmningsspåret), underhåll av spår, damm och broar. Då åtgärder kommer att upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) går det inte i dagsläget att beräkna de exakta kostnaderna för åtgärderna. Förvaltningens förhoppning är att en bra upphandling kommer att kunna hålla nere kostnaderna med en god och bibehållen kvalité. Det finns dock en risk att priserna blir högre än vad som kunnat uppskattas i dagsläget. Beslutsunderlag 1 Investeringskalkyl Skidstadion m m Beslut lämnas till Servicechef Ekonomichef Verksamhetschef Kultur och fritid Verksamhetschef Fastighet Isabelle Wikström Servicechef Lars Runqvist Enhetschef Fritidsenheten Lena Moritz Verksamhetschef Kultur och Fritid Sektor service

Sektor service 2016/78, 748/2016 3(3)

Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Lars Runkvist Verksamhet Kultur och fritid Investeringen tas i bruk år: 2016 Beräknad avskrivningstid: 20, 25 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Lassalyckan-skidstadion m m Objektnummer: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr 8 000 Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Summa Summa investeringsutgift 8 000 8 000./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto 8 000 0 0 0 0 0 8 000 Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 300 300 300 300 300 300 1 800 Avskrivningar 238 238 238 238 238 238 1 425 Internränta 200 194 188 182 176 170 1 111 Summa kapitalkostnader 438 432 426 420 414 408 2 536 Summa kostnader 738 732 726 720 714 708 4 336 Externa intäkter Interna intäkter 0 Summa intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Driftskostnad, netto 738 732 726 720 714 708 4 336 Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet: Komponentindelning avskrivningar 2 250 tkr ingen avskrivning (markarbete) 750 tkr 20 år (broar mm) 4 000 tkr 25 år (belysning) 1 000 tkr 25 år (el- och fibernät) Ökade driftkostnader tillkommer framförallt till följd av ökad elförbrukning. Ärendegången

1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse - yttrande avseende ansökan om investeringsmedel för iordningställande av stadionområde mm vid Lassalyckan Diarienummer 2016/78, löpnummer 781/2016 2016-03-17 Sammanfattning Sektor service redovisar i skrivelse att det, så snart som möjligt efter skidsäsongens slut, bör påbörjas arbete för att iordningsställa skidstadion, spårsystem och utbyte av belysningen på elljusspåret. Åtgärderna innebär en utveckling av Lassalyckanområdet och behöver genomföras inför världscuptävlingarna på längdskidor i januari 2017. I investeringsbudgeten 2016 finns totalt 4,0 mkr avsatt för skidstadion Lassalyckan (2,0 mkr) och belysning elljusspåret (2,0 mkr). Sektor service bedömer att befintliga investeringsanslag behöver utökas med ytterligare 4,0 mkr för att säkerställa att anläggningen ska kunna iordningställas enligt de krav som internationella skidförbundet har. Investeringen bidrar till den långsiktiga utvecklingen av skidanläggningen på Lassalyckan. Det är naturligt att se samtliga aktuella åtgärder i ett sammanhang och ta ett samlat beslut om finansiering. Förvaltningens bedömning är att investeringarna kommer medföra en ökad driftskostnad om 300 tkr per år. Ökningen beror främst på dyrare el-abonnemang, ökat elljusspår om 1 km (uppvärmningsspåret), samt löpande underhåll av spår, damm och broar. Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för iordningställande av stadionområde mm 8,0 mkr, kan delvis finansieras via anslagna medel i investeringsbudgeten 2016 för skidstadion Lassalyckan (2,0 mkr) och belysning elljusspåret (2,0 mkr). Utöver de medel som tidigare har funnits med i investeringsplanen avsätts ytterligare 4,0 mkr. Ökade driftkostnader till följd av investeringen ska beaktas i budget 2017. Ärendet Se sammanfattning.

2016/78, 781/2016 2(2) Beslutsunderlag Beslut lämnas till Servicechef Ekonomichef Niklas Anemo Ekonomichef

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2016-04-07 Sida 1 av 1 108/2016 Årsredovisning Sjuhärads Samordningsförbund 2015 Dnr 2016/138 Sammanfattning Enligt lag om finansiell samordning ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Förbundsstyrelsen för Sjuhärads samordningsförbund har fastställt årsredovisningen 2015 för förbundet. I revisionsberättelsen för år 2015 tillstyrks att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2016-03-08 från kanslichef 2 Årsredovisning 2015 fastställd 3 Revisionsberättelse Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Ledamöterna i Sjuhärads samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för 2015 års verksamhet. Årsredovisningen läggs till handlingarna.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-03-08 Tjänsteskrivelse Årsredovisning Sjuhärads Samordningsförbund 2015 2016/138, löpnummer 778/2016 Sammanfattning Enligt lag om finansiell samordning ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Förbundsstyrelsen för Sjuhärads samordningsförbund har fastställt årsredovisningen 2015 för förbundet. I revisionsberättelsen för år 2015 tillstyrks att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Förvaltningens förslag till beslut Ledamöterna i Sjuhärads samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för 2015 års verksamhet. Årsredovisningen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag 1 Årsredovisning 2015 fastställd 2 Revisionsberättelse Beslut lämnas till Sjuhärads samordningsförbund Kanslichef Emma Lindqvist Kommunsekreterare Kommunstyrelsens förvaltning

SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND i samverkan med Sjuhärads kommuner: BOLLEBYGD BORÅS HERRLJUNGA MARK SVENLJUNGA TRANEMO ULRICEHAMN VÅRGÅRDA ÅRSREDOVISNING FÖR SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND 2015-01-01 2015-12-31 Innehåll: Innehåll:... 1 Förbundets ändamål... 2 Årets verksamheter... 2 Året i korthet... 2 Strukturövergripande samverkan... 3 Individinriktade insatser... 3 Uppföljning av budget och mål... 5 Styrelsen... 9 Beredningsgrupper... 9 Personal och lokaler... 9 Externa resurser... 10 Balanskravsavstämning...10 Resultaträkning... 11 Balansräkning... 12 Sammanfattning... 13 Ägarparternas bidrag... 13 Finansieringsanalys... 13 Underskrifter... 14

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 Förbundets ändamål Sjuhärads samordningsförbund omfattar det geografiska området för kommunerna Borås, Bollebygd, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda och befolkningsunderlaget i området är enligt SCB ca 215 000 invånare. Ändamålet för förbundet är att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De gemensamma resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser som syftar till att den enskilde ska återta eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. Finansiell samordning av resurser inom rehabiliteringsområdet möjliggörs enligt lag (2003:1210) under förutsättning att Försäkringskassa, Arbetsförmedling, landsting/region och kommuner deltar som parter. Genom ett fristående samordningsförbund kan de fyra parterna verka tillsammans och komma närmare varandra i en permanent samarbetsform. Årets verksamheter Året i korthet I likhet med tidigare år har Sjuhärads samordningsförbund finansierat både strukturövergripande samverkan och individinriktade åtgärder. Mest medel har nyttjats till förberedande insatser, så kallad pre-rehabilitering, och mindre delar till direkt arbetslivsinriktade, kartläggande och förebyggande insatser. Bland strukturövergripande har utbildning stått för merparten av kostnaderna. Båda kategorierna har utförts till stor del genom parternas egna arbetsinsatser och till viss del med externt upphandlade aktörer. Året kan sägas har varit en period av omställning för nya krafttag framöver. Ett mellanår med fokus på nya projekt. 2014 hade förbundet verksamhetskostnader för drygt 24 miljoner, och 2015 minskades omfattningen till knappt 17 miljoner. Styrelsen planerade att minska det egna kapitalet med ca 1,6 miljoner vilket ligger väl i linje med det negativa resultat som årsredovisningen visar. Verksamhetsplanen angav att arbeta för att medfinansiera nya projekt som vid verksamhetsplanens fasställande ännu inte var formulerade. Resultatet är två projekt som beviljats under 2015 och till stor del kommer att finansieras av ESF, Europeiska socialfonden, under de tre år de kommer att drivas. I halvårsskiftet beviljades först projekt SPACE som ett resultat av ESFs europa-gemensamma utlysning och styrelsens ambitioner om att vidareutveckla konceptet kring utlandspraktik. Det större av de båda projekten är POINT. Ägarsamrådet uppmanade till att hålla en bärande relation till näringslivet i samverkan och styrelsen bjöd in representanter från Svenskt Näringsliv, Företagarna, Västsvenska Handelskammaren och LO till dialog kring näringslivs- och arbetsgivarperspektiv. Kansliets efterkommande möten med förbundets utförare och den ideella sektorn genom Elfsborg vi tillsammans formades under året till projekt POINT som när det beviljades i december gav året en minst sagt positiv avrundning. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 2

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 Strukturövergripande samverkan Förbundsfinansierade verksamheter samverkar med parternas egna insatser och har i olika grad kontakter med primärvård och/eller psykiatri, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, individ- och familjeomsorg, socialtjänst och socialpsykiatri. Flertalet har även kontakter med företag och andra aktörer i näringslivet. Konferenser och utbildningstillfällen har under året riktats till personal hos de samverkande parterna och föredrag har skett i samband med möten som parterna själva eller andra arrangerat. ESF-rådet har bjudit in till olika sammankomster och informationer där förbundet medverkat. Spridning av det transnationella praktikutbytet Över Gränserna som tog vid efter projekt Krut har skett på plats i Frankrike och som en grund inför projekt SPACE deltog två personer vid partnersearch-forum i Polen. En tysk samarbetspartner har besökt Sjuhärad. Som en del i förbundets fortsatta transnationella arbete har svenska ungdomar med personal rest till Island för utlandspraktik. Projekt SPACE har påbörjat i form av analys-och planeringsfas i november. Föregående års initiativ om strukturövergripande fokus på sociala företag har fortsatt genom att stödja och utbilda den del av målgruppen som driver sociala företag i Sjuhärad. Coachande administration och olika utbildningar har kunnat nyttjas av de sociala företagen i samverkan. De har löpande köpt stöd genom Coompanion samt vid något tillfälle deltagit i annan extern utbildning. Samverkan och workshops kring sjukskrivna utan sjukpenninggrundande inkomst, kallad SGI-Noll har skett ihop med Försäkringskassan riktats till kommunerna. Ca 40 personer har medverkat för att höja sin kunskap och utveckla lokala samarbetsrutiner. Under året har det varit ett genomgående tema att minska Psykisk ohälsa. Kompetensutveckling om hur att så bra som möjligt ska kunna möta personer med kris/traumareaktioner har skett till ca 350 personer. Vid samordningsförbundets dag var inriktningen att alla ska dra åt samma håll för att minska den psykiska ohälsan och den direkta målgruppen involverades. Att vid konferenser, föredrag och möten samla en blandning av politiker, chefer, medarbetare och deltagare har bidragit till otraditionella grupperingar med strukturövergripande syfte. Ytterligare utbildningsinsatser, bland annat t.ex. ACT-utbildning till 30 handledare, bekostas med årets medel, för slutförande i början av 2016. Individinriktade insatser Verksamhetsplanen anger att rehabilitering med tydligt fokus på arbetslinjen ska erbjudas individer med behov av samordnat stöd och detta har främst skett genom individuellt anpassade insatser. För varje individinriktad verksamhet har en utförande part haft egenanställd eller inhyrd personal som de har tagit ansvar för och hållit med lokaler för i enlighet med årets verksamhetsavtal. Till största del utfördes verksamhet av personal med grundanställning i Sjuhärads olika kommuner. Därutöver har ett studieförbund erbjudit aktiviteter i en kommun och sociala företag i samverkan har sålt arbetsträningsplatser i två kommuner. Alla parter har varit delaktiga i remitteringar, men till mindre del sker så direkt från vården, vilket också är logiskt med tanke på Försäkringskassans samordningsansvar. Målgruppen har under verksamhetsåret generellt varit arbetssökande personer mellan 18-64 år som är arbetsföra men ej omedelbart anställningsbara, och som är aktuella hos minst två myndigheter. Oftast fanns sammansatt problematik och lång frånvaro, eller avsaknad debut, i arbetslivet. Många som skulle ha riskerat passivisering till följd av arbetslöshet eller sjukdom har också deltagit. Korta beskrivningar följer nedan: Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 3

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 Olika myndighetsteam har i sin helhet finansierats inom parternas ordinarie verksamhet. De har mötts för samordningsbehov kring patienter med komplex problematik. En ny samverkan har under året påbörjats även på en vårdcentral med privat drift. Dessa samrådsmöten bidrar till utökade kunskaper om parternas olika uppdrag och ökar strukturövergripande samverkan. Aktiv Hälsa har fortsatt att erbjudas med olika aktiviteter på bestämda tider, och respektive kommun som utförare i egna eller hyrda lokaler. En något utökat kostnad i Borås relaterar till byte av utförare, plus att aktivitetens budget utökats för att bättre motsvara efterfrågan. Tidigare var Primärvården Södra Älvsborg utförare vilket byttes för att tillmötesgå vårdens önskemål. Under året har fortsatt vissa externa hälsoföretag involverats och deltagare har bland annat besökt lokala gym. Utökat utbud av pre-rehabiliterande aktiviteter har ibland överlappat mot Aktiv hälsa. Ny kraft har bedrivits i Bollebygd, Herrljunga, Ulricehamn och Vårgårda. Arbetstiden har som vid flera andra aktiviteter ofta varit låg (från början under tio timmar per vecka) för att sedan gradvis ökas. Ny kraft är den prerehabiliterande och aktiverande del som formats och implementerats efter Krutprojektet. Några deltagare fortsatte inom Krut in i 2015 som en del av implementering av projektet. Detta gör att vissa verksamheters deltagarantal även 2015 återfinns under namnet Krut. Första Steget, K-plus, K20, Unga vägval och Framsteget är separata aktiviteter som följt efter Krut och erbjudits inom Jobb Borås med Arbetslivsförvaltningen i Borås Stad som huvudman. (Borås har fler deltagare och kan därmed erbjuda koncept med mer specifik målgrupp och metod.) Gröna Vägen har bedrivit verksamhet i Björbostugan och i naturen vid Ramshulan på Rya åsar med Tekniska förvaltningen i Borås Stad som huvudman. Tidsbegränsning har inom befintliga ramar utökats från 12 till 14 veckors deltagande per individ och avgränsning har fortsatt varit deltagare med stressrelaterad problematik. På Byggstenen i Tranemo har huvudman för verksamheten under året bytts till Svenljunga kommun till följd av nytt kommungemensamt samarbete. Förbundet har delfinansierat insatserna på Byggstenen och under året har verksamheten bytt lokaler samt påbörjat en anpassning av aktivitetsformerna till att framöver mer likna Ny Krafts prerehabiliterande verksamhet. I Svenljunga har teamet med arbetsterapeut och sjuksköterska från Krutprojektet implementerats i kommunens och vårdcentralens ordinarie arbete, och förbundet har istället bekostat vissa platser i Vintagebutiken. Verksamheten i Vintagebutiken kan erbjuda olika kreativa inslag och har haft låga ingångskrav likt Ny kraft. Den inledande ambitionen om att förändra butikens driftsform till socialt företagande har legat bortom förbundets påverkan. Det transnationella praktikutbytet har endast skett med en resa under året. Myndighetspersonal och verksamhetspersonal efterfrågades att utföra utbytesperioden men trots att medel fanns avsatt visade det sig svårt att bemanna vårens resa med kort varsel. Höstens resa genomfördes till Island bemannad med den personal, en kvinna och en man, som annars arbetar inom K20 i Borås. Under året slutreglerades även föregående års resa som bemannades av Herrljunga och Borås. I Mark har Folkuniversitetet erbjudit upphandlade platser under namnet ATLAS genom en option efter upphandling i januari 2014. De sociala företagen har i samverkan genom Musketörerna sålt kompletterande arbetsträningsplatser vid sina olika arbetsintegrerande företag. Geografisk placering av platserna har varit i Marks kommun samt Borås Stad. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 4

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 Uppföljning av budget och mål Samtliga insatser registreras i ett nationellt system för uppföljning av samverkan, SUS. Flertalet aktiviteter har till största del registrerat med utförliga uppgifter som efter utskrivning ger uppföljningsmöjligheter av förändrad försörjning etc. Personer med exempelvis skyddad identitet har undantagits från registrering och istället noterats anonymt. Vissa aktiviteter har som planerat registrerat samtliga deltagare anonymt då dessa inte har haft som direkt inriktning att påverka individens försörjning (Hälsostärkande aktiviteter har endast indirekt bidragit till detta genom ökad anställningsbarhet). Utbildningsinsatser, konferenser och annat strukturövergripande mäts endast med antal. Deltagarantal Insatsnamn Budget antal delt Antal nya delt Antal avslut delt Antal nya anonyma Budget antal v-insats Antal v- insats Antal Pågående delt delt 1 033 539 288 429 113 436 670 697 Aktiv Hälsa i samtliga kommuner 270 3 3 3 244 Borås Jobb Resurs 3 2 2 3 Borås, Framsteget 250 164 Borås, Första steget 50 31 31 19 12 Borås, K-plus 30 18 18 4 15 Borås, Unga vägval 40 17 17 13 4 Borås, K20 60 19 19 19 Byggstenen 24 31 27 30 1 Folkuniversitetet, i Mark 80 63 35 63 Gröna Vägen 50 57 44 43 15 Herrljunga, Ny Kraft 20 11 11 7 4 Krut, flera kommuner och Över Granserna 25 179 6 174 5 1 Ny kraft Bollebygd 18 7 7 4 3 praktik, Sociala företag i samverkan 18 26 samverkan, information och konferenser 697 Svenljunga Vintage 20 15 15 7 8 Ulricehamnsprojektet 50 41 41 30 11 1 Vårgårda, Ny kraft 25 12 12 7 5 Övergripande, långsiktigt Antalet anonyma deltagare är 436personer och antalet deltagare som registrerats med fullständiga personuppgifter är 539 personer, dvs 975 anonyma och komplett registrerade tillsammans. Alla registreringar är inte unika individer. En deltagare kan tex delta i två olika aktiviteter samtidigt eller efter varandra vilket inte kan anges exakt med tanke på att flera är anonyma. Differensen mellan totalt antal deltagare och totalt antal unika deltagare är 37 personer. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 5

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 Drygt 57 % av registrerade deltagare är 16-30år, med en inbördes variation mellan insatserna beroende på om utbudet varit specifikt riktat eller ej. Kännedomen om förbundet har ökats genom digitala nyhetsbrev, fortsatt utdelning av trycksaker samt med olika studiebesök och andra mötesplatser. För konferenser, dialogmöten etc har antalsregistrering noterats till 697 deltagande. Strukturövergripande volymregistreringar har medvetet hållits på en låg nivå, trots att antalet överstiger budgeterat antal.endast de aktiviteter som förbundet själva arrangerat har räknats och varje person har enbart noterats en gång då upprepade träffar varit aktuella. För individen Generellt är utbildningsnivån låg hos deltagarna. 34% har bara grundskola som högsta avslutade studieform, och 40 % har gått ut gymnasiet (dock ej säkerställt att det är med kompletta/godkända betyg) Av de 17 % som har någon form av högskolestudier eller eftergymnasial utbildning är 74% kvinnor. Målet är en ökad grad av egenförsörjning och en förbättrad arbetsförmåga, vilket oftast inleds genom utveckling av hälsa och livskvalitet, eller påbörjande av studier. Beroende på verksamheternas inriktning finns således en skiftande målsättning även om de i ett långsiktigt perspektiv har samma syfte. Verksamheterna har gett förutsättningar till flexibilitet och personligt anpassade lösningar och aktiviteter för ökad anställningsbarhet. Deltagare har i viss utsträckning varit aktiva i planering och genomförande och har därmed stärkts i aktivitetsförmåga och tilltro till sin förmåga vilket styrks av positiva uttalanden etc. även om det inte genast leder hela vägen till egenförsörjning. De deltagare som involverats i samband gemensamma konferenser etc ger starka vittnesmål om nyttan med att bli sedd, ta del av ansvaret och sträva mot egenuppsatta aktiviteter. Ökad daglig deltagandetid, från insatsens början till utskrivning, rapporteras av flera verksamheter. Detta kan indikera måluppfyllelse ur individernas perspektiv. För verksamheterna Verksamheter har bedrivits med bred geografisk spridning och platser har fördelats till både kvinnor och män. Andel kvinnor och män har varierat. I åldersintervallet från 30 år och uppåt är kvinnornas andel överrepresenterad (73 % mot 27 %) medan männen istället är något fler än kvinnorna i de yngre åldrarna. Bland Aktiv Hälsas deltagare finns fortsatt många fler kvinnor, totalt 148 kvinnor och 99 män. Flera verksamheter har haft utbyte och konkret samverkan med andra verksamheter i förbundet. Exempelvis gemensamma utflykter, studiebesök och olika former av erfarenhetsutbyten. Bland insatserna förekommer deltagande över kommungränserna enbart i liten skala. Byggstenen och Gröna Vägen har flest deltagare folkbokförda i en annan kommun än den geografiska placeringen. Överlag har tillgången till aktiviteter varit god och utan köer. Några verksamheter har haft platser till förfogande som inte fullt ut nyttjats av remittenterna, medan vissa periodvis har haft en väntetid på någon/några veckor inför deltagande. Gröna vägen har fullbokat sina platser lång tid före start vilket lett till fördröjningar för deltagande individer. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 6

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 För förbundet Målet om grundläggande god ekonomisk hushållning som att driva verksamhet inom fastslagna medelsramar har uppfyllts under året. Budgeten har följts upp och rapporterats till medlemmarna. Inledningsvis rapporterades budget kvartalsvis, och efter en förfrågan till medlemmarna rapporterades året istället tertialvis. Det egna kapitalet har genom återkommande om/extraprioriteringar minskat i enlighet med budget. Ekonomin är i balans och förbundets eget kapital skapar handlingsfrihet inför 2017 samtidigt som det ligger inom de ramar (den så kallade trappan) som fastställts av nationella rådet. Förbundet har inte haft några avkastningskrav, vilket är helt i linje med lagstiftningens intention. För samhället Målsättningen är minskade sjuktal och minskad andel personer i arbetsför ålder som är beroende av offentlig försörjning samt att fler förvärvsarbetar. 28% av alla unika avslutade deltagare var vid inskrivning beroende av försörjningsstöd. Denna andel minskar till 21% av i samband med utskrivning. 15 personer totalt hade haft arbete i direkt anslutning före inskrivning, men ej i full utsträckning (Tillsammans motsvarade deras arbetsinsats 5,8 heltidstjänster) Vid utskrivning förvärvsarbetar 49 personer. 36 av dessa har arbete utan subventioner och 13 med någon form av lönesubvention. Omräknat motsvarar deras gemensamma arbetsinsats 42,3 personer i heltidstjänster. Av de 130 avslutade som hade sjukpenning/rehabpenning vid inskrivning har 110 personer kvar samma ersättning vid utskrivning, 11 personer har istället sjuk/aktivitetsersättning och övriga har aktivitetsstöd, ingen offentlig försörjning, a-kassa och personer har annan offentlig försörjning. Det kan tolkas som att många ökat sina möjligheter till framtida arbete även om de inte i dagsläget nått fram till förvärvsarbete, medan ca 8% tidigare kan ha haft fel ersättningsform vilket då har korrigerats för bättre resursnyttjande. Antalet personer som efter avslutat aktivitet inte längre är beroende av offentlig försörjning ökas från 35 till 48 personer. Förflyttningen är lägre än föregående år, vilket är rimligt med tanke på att året till större del erbjudit prerehabiliterande verksamheter än tidigare. Försörjningsform och förändringsprocent för män och kvinnor avviker stort från varandra. Mer än dubbelt så många kvinnor som män har sjukpenning/rehabpenning vid inskrivning och för kvinnorna sänks andelen medan den ökar för männen. Skillnaderna mellan kön försvinner till stor del vid uppdelning efter ålder. Statistik om antal deltagande och resultat hämtas ur det nationella systemet för uppföljning av samverkan, SUS. Noteras kan att SUS fortfarande är ett system med förbättringspotential. Supporten upplevs svår att nå och förslag till kvalitetsutvecklingsförslag har inte lett till önskade förändringar trots åtföljande förfrågan om att bekosta förändringar från förbundet. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 7

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 Uppföljning per kostnadsställe: Nettokostnad och finansnetto i tkr per område Prognos Utfall Budget Avvikelse efter jan-dec jan-dec jan-dec asterisk markerar kommentar nedan tertial 2 2015 2015 2015 1001 Styrelse (arvoden, konferenser, bilers etc) -170-190 -280 90 1003 Gemensamma kostnader (revision, SUS, ek service) -160-172 -250 78 1010 Kansli (personal, hyra, IT, div mtrl) -1 600-1 517-1 600 83 2000 Information (del av VG-informatör, trycksaker) -20-16 -75 59 3001 * Verksamheter i Borås -4 221-4 221-4 221 0 3002 * Aktiv Hälsa i Borås -400-320 -300-20 3004 * Sociala företag -900-859 -900 41 3005 * Utbildning/Utveckling -1495-1 481-1340 -141 3006 Gröna Vägen i Borås -1 200-1 200-1 200 0 3007 Aktiv Hälsa i Mark -175-175 -175 0 3008 Arbetslivsinriktade aktiviteter Mark, ATLAS -1 797-1 797-1 797 0 3010 Aktiv Hälsa Bollebygd -75-75 -75 0 3011 Ny kraft Bollebygd -430-430 -430 0 3012 Aktiv Hälsa Svenljunga -75-75 -75 0 3013 Arbetslivsinriktade aktiviteter Svenljunga, Vintage -532-532 -532 0 3015 Byggstenen i Tranemo -607-607 -607 0 3016 Ulricehamn Arbetscenter, Ny Kraft -1 211-1 211-1 211 0 3018 Vårgårda arbetslivsinriktad verksamhet -653-653 -653 0 3019 Herrljunga arbetslivsinriktad verksamhet -546-546 -546 0 3020 Tranemo Aktiv hälsa -75-75 -75 0 3021 Ulricehamn Aktiv hälsa -150-150 -150 0 3033 Över gränserna utlandspraktik -400-446 -400-46 3034 Erhållna intäkter/bidrag KRUT implementering 8 0 8 3040 Space -113 0-113 Summa -16 892-16 853-16 892 39 * Kostnadsställe 3001 ackumulerar kostnader för individinriktade aktiviteter genom Arbetslivsförvaltningen i Borås: Framsteget, K20, K-plus, Unga vägval och Första steget. * Kostnadsställe 3002 har under året tilldelats en utökad budget i samband med extraprioriteringar. Kostnad bokförd på kst 3005 * Kostnadsställe 3004 fördelas på två poster, köp av arbetsträningsplatser hos företagen (500tkr) samt coachande administration och/eller utbildningar (400tkr) till de som driver de sociala företagen * Kostnadsställe 3005 omfattar projektskrivining, Kris/Trauma & ACT mfl utbildningar, processer med beredning, SGInoll och samordningsförbundets dag samt andra prioriterade utvecklingsinsatser * Kostnadsställe 3033 Delar av beloppet kommer att återsökas från ESF (nettokostnaden för förbundet efter återsökningar kommer att vara ca 400tkr över projektets treåriga driftsperiod) Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 8

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 Ledning och administration Styrelsen Styrelsen som leder Sjuhärads samordningsförbund har bestått av fyra ledamöter och tio ersättare. Kommunerna, som tillsammans utgör en part, har vardera haft en representant som fördelas på en ledamot och sju ersättare medan övriga tre parter haft en ledamot och en ersättare per part. Styrelsen har under året haft ett konstituerande och sex möten: 23 januari, 24 februari, 21 april, 28 maj, 11 september, 22oktober samt 13 november. Ordförande och vice ordförande har under året bildat presidium som har träffats inför styrelsemöten. Beslutande ledamöter: Margareta Lövgren (M), Marks kommun, Ordförande Peter Sand Larsson, Arbetsförmedlingen, vice ordförande Ann Larsson Försäkringskassan. Cecilia Andersson (C), Västra Götalandsregionen Ersättare Hanne Jensen (S), Västra Götalandsregionen Jonas Ryhr, Arbetsförmedlingen Andreas Pettersson, Försäkringskassan Lars-Åke Johansson (S), Borås Stad Kerstin Göss-Lindh (S), Svenljunga kommun Gulli Håkanson (Fp), Ulricehamns kommun Barbro Orrestrand (S), Bollebygds kommun Viktoria Haraldsson (C), Tranemo kommun Christina Abrahamsson (M) Herrljunga kommun Åsa Mukhopadhyay (M), Vårgårda kommun Beredningsgrupper Till stöd inför styrelsens verksamhetsplanering konsulterades fyra olika beredningsgrupper. Avsikten med den för året nyintroducerade bredningsgrupperingen var att skapa en djupare lokal förankring. Oavsett om förbundet driver projekt eller inte skall alla medlemmar ha en transparent och tydlig beredningsväg till styrelsen. För att planera gruppernas arbetsmetod och tydliggöra strukturen för en tydlig och god samverkanskunskap har konsultation av Christina Ehneström köpts in. Personal och lokaler Förbundet har inte haft egen anställd personal under året. För gemensam övergripande administration har förbundet fortsatt under året köpt tjänster från medverkande parter: Förbundschef, Anna Fagefors, En heltidstjänst för förbundets övergripande förvaltning enligt styrelsens anvisningar. Processledare/projektledare, Pernilla Knutsson heltidstjänst. Projektsamordning, Helena Thelin, deltidstjänst 80% av heltid Administration Malin Ekunger, deltidstjänst 50 % av heltid I januari flyttade kansliet från Lotsens tidigare lokaler på Österlånggatan 12A till lokaler på Österlånggatan 74 som hyrs genom Arbetslivsförvaltningen i Borås Stad. Arbetslivsförvaltningen även ställt upp med tillgång till konferenslokaler i samband med styrelsemöten och utbildningar. I viss mån har även externa lokaler hyrts, tex för utbildningar och konferenser. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 9

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 Externa resurser Ytterligare resurser köps in av förbundets parter eller andra externa leverantörer. Bokföring, redovisning och hantering av styrelsens arvoden etc. köps av Västra Götalandsregionen och utförs av ekonomiservice i Mariestad samt Löneservice i Vänersborg. Förbundet har även finansierat en andel av resurspersoner som på deltid gemensamt nyttjas av alla samordningsförbund i Västra Götaland: Helena Johansson har arbetat med verksamhetsuppföljning, analyser, rapporter och utbildning kopplat till SUS (sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan). Uppdrag kring information kopplat till hemsidan www.samverkanvg.se har under året köpts av Västra Götalandsregionen och utförts av Ann-Sofie Mellqvist. Nyttan och kostnaden fördelas på samtliga samordningsförbund i Västra Götaland. Konsulter/Föredragshållare har även anlitats i samband med olika konferenser och informationsinsatser. Tjänster har köpts för att ta del av kunskap från professionella föredragshållare och även för att ta del av erfarenheter från tidigare deltagare. Förbundet betalar en årlig kostnad för revision. Kommunerna och regionen har genom Regionfullmäktige utsett Marie Engström Rosengren till gemensam revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utses en gemensam revisor. Sedan 2012 har Deloitte upphandlats med Pernilla Rehnberg utsedd som revisor. Balanskravsavstämning Årets resultat enligt resultaträkningen -1 584 tkr avgår realisationsvinster 0 tkr Justering övriga poster enligt KRL 0 tkr Årets resultat efter balanskravsjusteringar -1 584 tkr Årets balanskravsresultat -1 584 tkr Förbundet har inga pensionsåtaganden åt personal eller styrelse. Förbundet har inga materiella anläggningstillgångar och har inte haft investeringsbudget 2015. Budgeterat resultat år 2015 var negativ om -1622 tkr med åberopande av särskilda skäl. De särskilda skälen utgjordes av att det egna kapitalet översteg den nivå som Nationella rådet rekommenderar och som förbundet långsiktigt behöver för att finansiera sin verksamhet. Redovisat resultat uppgår till -1584 tkr vilket inte föreslås återställas med åberopande av synnerliga skäl. De synnerliga skälen utgörs av att förbundet redovisar ett planerat underskott i nivå med budget samt att det egna kapitalet per 2015-12-31 bedöms vara tillräckligt för att långsiktigt finansiera förbundets verksamhet. Ekonomisk ställning Styrelsen har bedömt att förbundet har ett långsiktigt behov av eget kapital på 2 mnkr för att kunna möta oplanerade verksamhetsförändringar. Det egna kapitalet uppgår till 2,6 mnkr per balansdagen. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 10

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 Ekonomi Resultaträkning utfall jan-dec 2015 Utfall jan-dec 2014 Intäkter Övriga bidrag, Krut medel från ESF 7 556,00 6 800 598,00 Övriga intäkter -0,96 7,32 Summa Verksamhetens intäkter 7 555,04 6 800 605,32 Kostnader Arvoden -121 645,36-186 991,91 Reseersättning -46 789,60-84 768,44 Sociala avgifter -33 152,00-53 434,00 Övriga Personalkostnader -1 043 489,70-1 005 135,57 Verksamhetsanknutna kostnader -14 987 799,17 Not 1-22 527 967,54 Lokalkostnader -104 880,00-9 975,00 Övriga kostnader -522 448,86 Not 2-210 037,29 Summa Verksamhetens kostnader -16 860 204,69-24 078 309,75 RES1 Verksamhetens nettokostnad -16 852 649,65-17 277 704,43 Erhållna bidrag från huvudmännen 15 270 000,00 15 060 000,00 Övriga finansiella intäkter 861,36 20 956,03 Övriga finansiella kostnader -1 742,41-1 156,00 Summa Finansiella intäkter/kostnader 15 269 118,95 15 079 800,03 RES2 Resultat före extraordinära poster o spec beslut -1 583 530,70-2 197 904,40 Extraordinära intäkter 0,00 0,00 Extraordinära kostnader 0,00 0,00 RES3 PERIODENS RESULTAT -1 583 530,70-2 197 904,40 NOTER: Not 1 Verksamhetsanknutna kostnader Jan-dec 2015 Jan-dec 2014 5539 Övriga verksamhetsanknutna tjänster -1 330 805,57-10 616 465,58 5540 Övriga verksamhetsanknutna kostnader -12 040 814,70-8 406 514,16 5541 Verksamhetsanknutna personalkostnader -695 663,68-1 094 423,00 5542 Verksamhetsanknutna resekostnader 248,09-394 864,46 5543 Verksamhetsanknutna lokalkostnader -52 000,00-29 625,00 5544 Verksamhetsankn. utbildning, kurs & konferens -868 763,31-1 830 360,29 Summa: -14 987 799,17-22 527 967,54* Not 2 övriga kostnader Jan-dec 2015 Jan-dec 2014 6230 Datakommunikation -4 317,90-7 801,20 6419 Övriga förbrukningsinventarier -18 986,87-8 245,60 6451 Kontorsmaterial -2 632,26-8 511,91 6911 Kostnader för information och -556,24-613,26 7071 Representation (ej personal) -2 068,78-3 161,08 7212 Tele, mobil -15 080,78-2 545,00 7541 IT-tjänster -204,00-204,00 7551 Konsultarvoden spec utredn -71 326,67-89 828,00 7599 Övriga tjänster -323 455,00-76 741,00 7619 Övriga kostnader -83 820,36-5 699,84 Summa: -522 448,86-210 037,29** (Övriga bidrag, även det ESF medel, föregående år uppgick till 6 800 598kr till följd av projekt Krut, *inkl. 155 715,05kr som kostnadsbokats på konto 5538, 5545, 5547-5549 för 2014 och saknas 2015 ** inkl. 6686,40kr som kostnadsbokats på konto 6471, 6799 och 7251 för 2014 och saknas 2015) Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 11

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 Balansräkning TILLGÅNGAR Ingående Utgående balans Förändring balans 2015-01-01 2015-12-31 Anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Summa anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 2 835 342,00-756 159,00 2 079 183,00 Not 1 Likvida medel 6 645 206,59-802 036,00 5 843 170,59 Not 2 Summa omsättningstillgångar 9 480 548,59-1 558 195,00 7 922 353,59 SUMMA TILLGÅNGAR 9 480 548,59-1 558 195,00 7 922 353,59 EGET KAPITAL, AVS. och SKULDER Eget kapital Eget kapital 4 169 446,87 0,00 4 169 446,87 Periodens resultat 0,00-1 583 530,70-1 583 530,70 Summa Eget kapital 4 169 446,87-1 583 530,70 2 585 916,17 Skulder Kortfristiga skulder 5 311 101,72 25 335,70 5 336 437,42 Not 3 Summa skulder 5 311 101,72 25 335,70 5 336 437,42 SUMMA EGET KAPITEL, AVS. och SKULDER 9 480 548,59-1 558 195,00 7 922 353,59 NOTER UB 2015-12-31 UB 2014-12-31 Not 1: Kortfristiga fordringar 1511 Kundfordringar, endast 2014 78 272,00* 1687 Redovisningskont, Ludvikamoms 170 433,00 174 570,00 1712 Upplupna intäkter 1 908 750,00 2 582 500,00 Summa: 2 079 183,00 2 835 342,00 Not 2: Likvida medel 1930 Bankgiro 3 757 176,26 6 560 056,62 1970 Företagskonto 2 085 994,33 85 149,97 Summa: 5 843 170,59 6 645 206,59 Not 3: Kortfristiga skulder 2411 Leverantörsskulder 3 867 017,82 3 575 705,00 2711 Innehållen personalskatt 3 102,00 11 095,00 2931 Upplupna sociala avgifter 2 903,00 9 040,00 2991 Upplupna kostnader 1 463 414,60 1 715 261,72 Summa: 5 336 437,42 5 311 101,72 Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 12

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 Sammanfattning Belopp i tkr Utfall jan-dec 2015 Budget jan-dec 2015 Avvikelse jan-dec 2015 Prognos helår 2015 Utfall jan-dec 2014 1.Nettokostnad -16 854-16892 38 16892-17 258 och finansnetto 2.Bidrag 15 270 15270 0 15270 15 060 3.Resultat -1 584-1622 -1622-2 198 4.Utgående EK 2 586 2547 2547 4 169 Ägarparternas bidrag Bidrag i kr Försäkringskassa 3 817 500 Arbetsförmedlingen 3 817 500 Kommuner 3 817 500 Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 817 500 Totalt 15 270 000 ( Övriga bidrag, ESF 7 556 kr ) * kommunerna bidrar med andel i relation till befolkningsmängd vid föregående halvårsskifte. Resp kommun andel i kr: Bollebygd 153 800 Borås 1893 500 Herrljunga 166 000 Mark 602 500 Svenljunga 184 100 Tranemo 206 300 Ulricehamn 414 100 Vårgårda 197 200 Finansieringsanalys Löpande verksamhet Årets resultat -1 583 530,70 Kassaflöde från löpande verksamhet -1 583 530,70 Förändring av rörelsekapital Kortfristiga fordringar 756 159,00 Kortfristiga skulder 25 335,70 Överlåtelse inkomster Förändring av rörelsekapital 781 494,70 Investeringar Investeringar 0,00 Investeringsnetto 0,00 Finansieringar Långfristiga fordringar 0,00 Långfristiga skulder 0,00 Finansieringsnetto 0,00 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -802 036,00 Kontroll (Se Balansrapporten) UB Likvida medel 5 843 170,59 IB Likvida medel 6 645 206,59 Summa: -802 036,00 Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 13

Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2015-01-01-2015-12-31 Underskrifter Borås 2016-02 - 25.. Margareta Lövgren Marks Kommun Ordförande.. Cecilia Andersson, Västra Götalandsregionen.. Ann Larsson Försäkringskassan.. Jonas Ryhr Arbetsförmedlingen Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 2105 sid 14

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2016-04-07 Sida 1 av 1 109/2016 Budget- och verksamhetsuppföljning februari 2016 Dnr 2016/153 Sammanfattning Förvaltningen redovisar en samlad budgetuppföljning per februari 2016. Kommunens ekonomiska resultat för 2016 prognostiseras uppgå till +41,7 mkr. Det budgeterade resultatet för året uppgår till 30,3 mkr. Den ekonomiska prognosen för 2016 är följaktligen 11,4 mkr bättre än budget. Verksamheternas samlade ekonomiska utfall prognostiseras bli bättre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till +3,4 mkr. Utfallet för finansförvaltningen bedöms bli 8,0 mkr bättre än budgeterat. Avvikelsen är helt kopplad till högre förväntade skatteintäkter än budgeterat. Investeringarna under årets två första månader uppgår till 4,8 mkr (2015: 8,9 mkr). Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2016-03-30 från ekonomichef 2. Ekonomisk rapport 201602 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Rapporten läggs till handlingarna.

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2016-03-31 Sida 1 av 1 Budget- och verksamhetsuppföljning februari 2016 Dnr 2016/153 Sammanfattning Förvaltningen redovisar en samlad budgetuppföljning per februari 2016. Kommunens ekonomiska resultat för 2016 prognostiseras uppgå till +41,7 mkr. Det budgeterade resultatet för året uppgår till 30,3 mkr. Den ekonomiska prognosen för 2016 är följaktligen 11,4 mkr bättre än budget. Verksamheternas samlade ekonomiska utfall prognostiseras bli bättre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till +3,4 mkr. Utfallet för finansförvaltningen bedöms bli 8,0 mkr bättre än budgeterat. Avvikelsen är helt kopplad till högre förväntade skatteintäkter än budgeterat. Investeringarna under årets två första månader uppgår till 4,8 mkr (2015: 8,9 mkr). Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2016-03-30 från ekonomichef 2. Ekonomisk rapport 201602 Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Rapporten läggs till handlingarna.

Sammanträdesprotokoll Beredande utskottet 2016-03-23 Sida 1 av 1 69/2016 Budget- och verksamhetsuppföljning februari 2016 Dnr 2016/153 Sammanfattning Inga handlingar finns i ärendet. Ärendet föredrogs muntligt under sammanträdet. Beslutsunderlag Förvaltningens förslag till beslut Beredande utskottets beslut Ärendet är klart för behandling i kommunstyrelsen den 7 april 2016.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2016-03-30 Tjänsteskrivelse Budget- och verksamhetsuppföljning februari 2016 Diarienummer 2016/153, löpnummer 1001/2016 Sammanfattning Förvaltningen redovisar en samlad budgetuppföljning per februari 2016. Kommunens ekonomiska resultat för 2016 prognostiseras uppgå till +41,7 mkr. Det budgeterade resultatet för året uppgår till 30,3 mkr. Den ekonomiska prognosen för 2016 är följaktligen 11,4 mkr bättre än budget. Verksamheternas samlade ekonomiska utfall prognostiseras bli bättre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till +3,4 mkr. Utfallet för finansförvaltningen bedöms bli 8,0 mkr bättre än budgeterat. Avvikelsen är helt kopplad till högre förväntade skatteintäkter än budgeterat. Investeringarna under årets två första månader uppgår till 4,8 mkr (2015: 8,9 mkr). Förvaltningens förslag till beslut Rapporten läggs till handlingarna. Ärendet Se sammanfattning. Beslutsunderlag 1 Ekonomisk rapport 201602 Beslut lämnas till Ekonomichef Niklas Anemo Ekonomichef

Budgetuppföljning februari 2016 Ulricehamns kommun 1 ulricehamn.se

Bild framsida Gamla Boråsvägen Foto: Jan Töve 2

Ekonomisk översikt Det prognostiserade ekonomiska resultatet för kommunen 201 6 uppgår till + 41,7 mkr. Resultatet 201 5 exklusive jämförelsestörande poster, uppg ick till 51,2 mkr. Den ekonomiska prognosen för 201 6 innebär följaktligen ett ekonomiskt resultat på en lägre nivå jämfört med föregående år. Investeringarna und er årets två första månader uppgår till 4,8 mkr (201 5 : 8,9 mkr ). Ekonomisk prognos 201 6 Kommunens ekonomiska resultat för 2016 prognostiseras uppgå till + 41,7 mkr. Det budgeterade resulta tet för året uppgår till 30,3 mkr. D en ekonomiska prognosen för 2016 är följaktligen 11,4 mkr bättre än budget. Ekonomiskt resultat, mkr Inom sektor välfärd prognostiseras budgetunderskott med 2,0 inom individ - och familjeomsorgen, samt 0,8 mkr inom verks amheten funktionsnedsättni ng. Underskottet förväntas dock kunna täckas av medel som avsatt s i budget centralt inom sektorn. Sektor lärande räknar med underskott inom årskurs 7-9 och Tingsholm med 1,7 mkr. Verksamheten behöver bland annat hantera problem kopplat till högre IT - kostna der än budgeterat. Även kostnaderna för interkommunala avgifter riskerar att bli högre än budgeterat. Mot bakgrund av prognoserna för verksamheterna är bedömningen att avsatta medel för budget i balans (i budget: 3,3 mkr) till en del kommer att behöva an vändas under året för att täcka underskott inom verksamheterna. Totalt prognostiseras budgetavvikelsen för kommunledningsstaben uppgå till 5,0 mkr, varav 2,0 mkr avser kommunstyrelsens medel för oförutsedda kostnader. Verksamheternas budgetavvikelser, mkr 70 60 50 40 30 20 10 0 54,1 58,2 48,4 41,7 29,0 2012 2013 2014 2015 2016 (P) 30 20 10 0-10 -20 25,0 9,3 0,2 3,4-0,9 2012 2013 2014 2015 2016 (P) Ekonomiskt resultat exkl. jämförelsestörande poster, mkr 60 50 40 30 20 10 0 34,6 39,3 34,5 51,2 41,7 2012 2013 2014 2015 2016 (P) Finansiering Utfallet för finansförvaltningen bedöms bli 8,0 mkr bättre än budgeterat. Avvikelsen är helt kopplad till högre förväntade skatteintäkter än budgeterat. Orsakerna är att Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste skatteunderlagsprognos ä r högre än tidigare bedömningar samtidigt som befolkningen ökade mer än förväntat under 2015. Budgetavvikelser Verksamheternas ekonomiska utfall Verksamheternas samlade ekonomiska utfall prognostiseras bli bättre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till + 3,4 mkr. Nettobudgeten för verksamheterna uppgår till 1. 239 mkr. 3

Lån Kommunen fungerar som internbank för bolagen inom koncernen. Kommunens låneskuld uppgår per 2016-02 - 29 till 5 61 mkr, samtidigt som utlåningen till koncernens bolag uppgår till 701,6 mkr. Ulricehamns kommun har följaktligen ingen egen låneskuld. Balanskravet, mkr Årets resultat enligt resultaträkningen 41,7 Kommunens l åneskuld, mkr 600 522,4 522,4 478,0 521,0 561,0 - reducering av samtliga realisationsvinster - + justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - + just ering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - 400 + orealise rade förluster i värdepapper - 200 - justering för återföring av orealise rade förluster i värdepapper - 0 2012 2013 2014 2015 201602 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 41,7 - reservering av medel till resultatutjämningsreserv - Utlåning till bolagen, mkr + användning av medel från resultatutjämningsreserv - 800 600 522,4 532,4 591,4 661,4 701,6 Balanskravsresultat 41,7 400 200 0 2012 2013 2014 2015 201602 Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken ungefärlig inverkan några av dessa har (mkr). Känslighetsanalys, mkr Balanskravet Ulricehamns kommuns prognosticerade ekonomiska resultat 201 6 innebär att kommunallagens krav på ekono mi i balans är uppfyllt. Av 2016 års ekonomiska resultat bedöms inga ytterligare medel avsättas till kommunens resultatutjämningsreserv. Efter tidigare års avsättning ar uppgår resultatutjämn ingsreserven till 51,4 mkr. Det finns inga tidigare balanskravsunderskott att återställa. Förändrade personalkostnader med 1 % 8,6 Förändrade bruttokostnader med 1 % 13,9 Förändrad utdebitering med 1 krona 48,0 Förändrat skatteunderlag i riket med 1 % 10,1 4