FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015
Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot; Litet underskott i de offentliga finanserna på ~1,0%; BNP tillbaka på förkrisnivån redan 2010. Förloppet mycket olikt krisen 1991-93: ~ samma amplitud i BNP-fall, men då försämrades de offentliga finanserna kraftigt och arbetslösheten ökade dramatiskt. 2
Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot; Litet underskott i de offentliga finanserna på ~1,0%; BNP tillbaka på förkrisnivån redan 2010. Förloppet mycket olikt krisen 1991-93: ~ samma amplitud i BNP-fall, men då försämrades de offentliga finanserna kraftigt och arbetslösheten ökade dramatiskt. Varför klarade Sverige den senaste krisen så bra? Viktiga reformer genomfördes under 1990-talet; Inga strukturella obalanser - inga inhemsk förstärkningsmekanismer; En finansminister fast besluten att inte låta historien upprepa sig; 3
Offentligt finansiellt sparande 1976-2017 Procent av BNP 8 6 4 2 0 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016-2 -4-6 -8-10? -12-14 4
Offentligt finansiellt sparande 1976-2017 Procent av BNP 8 6 4 2 0 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016-2 -4-6 -8-10 -12-14 5
Offentligt finansiellt sparande 1976-2017 Procent av BNP 8 6 4 2 0 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016-2 -4-6 -8 Socialdemokratisk regering Borgerlig regering -10-12 -14 6
Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot; Litet underskott i de offentliga finanserna på ~1,0%; BNP tillbaka på förkrisnivån redan 2010. Förloppet mycket olikt krisen 1991-93: ~ samma amplitud i BNP-fall, men då försämrades de offentliga finanserna kraftigt och arbetslösheten ökade dramatiskt. Återhämtningen långsam. Några förklaringar till att Sverige klarade den senaste krisen så bra: Viktiga reformer genomfördes under 1990-talet; Inga strukturella obalanser - inga inhemsk förstärkningsmekanismer; En finansminister fast besluten att inte låta historien upprepa sig; Stark budget före och under krisen på grund av ett väl fungerande finanspolitiskt ramverk; 7
Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en top down -process (beredning i regeringen samt beslut i parlamentet); Rambeslut beslut om budget tas som en helhet. Ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande på 1% av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel, det s k överskottsmålet; Ett utgiftstak för staten som beslutas av riksdagen 3 år i förväg; Ett balanskrav på kommunernas budgetar; Sedan 2007 finns ett finanspolitiskt råd. 8
Rådets bakgrund Teoretiska överväganden snarare än akuta problem; Utredning 2002 av vilka krav på finanspolitiken som ett införande av euron skulle innebära; Positiva reaktioner från de borgerliga partierna (Anders Borg, Ekonomisk Debatt, 2003); Negativa reaktioner från socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet : Det finns goda skäl att anta att det finanspolitiska rådet blir ytterligare ett organ som ska klä regeringens högerpolitik i ett falskt vetenskapligt skimmer. (Vänsterpartiet, 2007) Men inga starkare protester mot införandet och i maj 2011 överenskommelse med S, V och MP om rådet. Ledde till en förstärkning av rådets kansli och till en viss breddning av uppdraget. 9
Organisation En myndighet under regeringen; Sex ledamöter: 4 akademiker; 2 med erfarenhet av praktisk ekonomisk politik; Kompletterande verksamhet till vanliga jobb (främst akademiska positioner); Litet kansli: 5 personer; Årlig budget på ca 9 mnkr; Rutiner för att skydda rådets självständighet, såsom att rådet självt föreslår nya medlemmar till regeringen. 10
Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår och riksdagen beslutar om och därmed bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politikens syften och effektivitet.
Riksdagen 349 ledamöter Finansutskottet 17 ledamöter Regeringen 24 ministrar Riksrevisionen 300 medarbetare Riksbanken 400 medarbetare Finansdepartementet 470 medarbetare Finanspolitiska rådet Konjunkturinstitutet 60 medarbetare ESV 160 medarbetare Rådet 6 medlemmar Ordf: John Hassler Myndigheten/ kansliet 5 medarbetare 12
Gör oberoende råd någon nytta? Svår fråga att helt övertygande svara på. Bakomliggande orsaker kan förklara både bra finanspolitik och existens av FPR. Förefaller ändå ha en oberoende positiv effekt. Olika argument och behov i olika länder. Generellt att undvika underskottsbias. Se till att prognoser och budget inte blir snedvridna. Underlätta ansvarsutkrävande. Cementera minnet från tidigare kriser. Institutionalisera akademisk analys av den ekonomiska politiken nås de politiskt uppsatta målen? One size does not fit all! Kostnaden för ett FPR behöver inte vara särskilt hög.
Erfarenheter från Sverige Svenska FPR tas på stort allvar har medverkat till att hyfsa debatten. Breda mandatet har fungerat bra. Regeringen måste förhålla sig till vad FPR säger, oppositionen plockar upp och förstärker kritik. Försiktighet och fingertoppskänsla anbefalles. Risk att bli slagträ i debatten. Seniora akademiker utan career concerns viktigare för oberoende än formell struktur. Förutsätter ett effektivt och kompetent kansli som kan göra mycket av jobbet finns inte tillräckligt många Lars Calmfors!
Erfarenheter från Sverige Finanspolitiska regelverk ska understödja en ansvarsfull politik i realtid. Tillåta expansiv och välmotiverad politik i lågkonjunktur (TTT). Understödja att diskretionära budgetförsvagande åtgärder inte blir permanenta. Lyfta upp målkonflikter och inkonsistenser mellan mål och medel till den politiska diskussionens yta. Utgiftstaket är skarpt och har en styrande effekt. Överskottsmålet 1% över en konjunkturcykel är för vagt för att kunna utvärderas i realtid. Behöver kompletteras med ett intermediärt mål kanske det konjunkturjusterade sparandet. Rambeslutsmodellen är och har varit betydelsefull men riskerar att erodera. I och med regeringskrisen 2014 återupprättades ett gentlemens agreement om rambeslut och att regeringens budget alltid ska antas.
Slutord FPR finns nu i många rad länder. OECD code of practice. Syftet med det finanspolitiska rådet bör klargöras i instruktionen till rådet och från tid till annan utvärderas och ev. omformuleras. Ett FPR kan och bör inte försöka påverka politiken i en riktning som politikerna inte långsiktigt vill rådet en PT inte vakthund. I det korta perspektivet kommer ändå konflikter uppstå. FPR (Lars Calmfors) har kallats Frankensteins monster finansminister Anders Borg förstod inte vilket monster han skapade när han inrättade FRP. Under en socialdemokratisk regering behövs inget råd finansminister Magdalena Andersson. Hoppas att vi kan träffa finansminstern om 10 år och få höra Ni var rätt jobbiga, men det var bra att ni fanns.
Tack!
Offentligt finansiellt sparande 1976-2017 Procent av BNP 8 6 4 2 0 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015-2 -4-6 -8-10 -12-14 18
Tillväxt och arbetslöshet 1975-2014 Procent 14 12 10 BNP-tillväxt Sverige BNP-tillväxt OECD Arbetslöshet Sverige Arbetslöshet OECD 8 6 4 2 0 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014-2 -4-6 19
Real BNP-tillväxt 2007-2012 Annual average (%) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 Sweden Germany Norway OECD USA Finland Euro area Spain Denmark Greece -1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-3,5 Source: OECD 20
Estonia Bulgaria Luxembourg Romania Sweden Lithuania Latvia Denmark Czech Republic Slovakia Finland Poland Croatia Slovenia Netherlands Malta Austria Hungary Germany EU Spain France United Kingdom Euro area Cyprus Belgium Ireland Portugal Italy Greece Germany Sweden Estonia Finland Bulgaria Latvia Denmark Italy Romania Euro area Austria Lithuania Luxembourg Netherlands Malta Hungary Poland Slovakia EU Czech Republic Belgium France Slovenia Croatia Portugal Greece Cyprus Spain United Kingdom Ireland De offentliga finanserna 2013 Offentligt finansiellt sparande (procent av BNP) 0-2 -4-6 -0,2-0,3-0,5-1,2-1,5-1,5-2,0-2,1-2,4-2,6-2,7-2,8-2,9-2,9-2,9-2,9-3,1-3,2-3,2-3,4-3,4-3,5-3,9-4,2-4,5-5,5-5,7-6,0-8 -7,2-7,5 200 Offentliga sektorns bruttoskuld (procent av BNP) 188 175 150 125 100 75 50 25 12 18 24 35 36 41 44 45 47 54 55 56 57 59 69 73 76 77 81 89 93 93 93 95 97 101 123 124 128 0 Source: European Commission, Autumn economic forecast 2012 21