Verksamhetsberättelse 2014 Socialnämnden
Innehåll 1 Organisation... 4 2 Viktiga händelser 2014... 7 3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål... 19 3.1 Målområde: Barn och utbildning... 19 3.1.1 Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser (konkretiserat mål).... 19 3.1.2 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets femte bästa kommuner bland gruppen större städer (konkretiserat mål).... 20 3.1.3 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer (konkretiserat mål).... 21 3.2 Målområde: Bygga och bo... 21 3.2.1 Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler ska minska med 10 procent mellan år 2009 och 2014 (konkretiserat mål).... 21 3.3 Målområde: Demokrati och dialog... 21 3.3.1 Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål).... 21 3.4 Målområde: Miljö och energi... 22 3.4.1 Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas (konkretiserat mål).... 22 3.5 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad... 23 3.5.1 Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god (konkretiserat mål).... 23 3.6 Målområde: Omsorg och stöd... 23 3.6.1 Nivån på den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning ska bibehållas (konkretiserat mål)... 23 3.6.2 Kommunen ska aktivt främja och stödja ideella organisationer/föreningar som utför frivilliginsatser inom de kommunala verksamheterna (konkretiserat mål).... 24 3.7 Målområde: Resor och trafik... 24 3.7.1 Energianvändningen från kommunens tjänsteresor med personbilar ska minska med tio procent mellan 2009 och 2014 (konkretiserat mål).... 24 3.8 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa... 25 3.8.1 Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska (konkretiserat mål).... 25 3.9 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar... 25 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 2(63)
3.9.1 Ökade livschanser för unga (övrig prioritering)... 25 3.9.2 Ett strategiskt jämställdhetsarbete (övrig prioritering)... 26 3.9.3 Ett Halmstad tillgängligt för alla (övrig prioritering)... 29 4 Prioriteringar... 30 5 Personalredovisning... 35 6 Ekonomisk redovisning... 45 7 Nyckeltal... 47 7.1 Nyckeltal/resultat som följs av kommunfullmäktige/kommunstyrelsen... 47 7.2 Nyckeltal/resultat som följs av verksamheten... 51 8 Kvalitetsinspektioner inom vård och omsorg... 53 9 Utvecklings- och kvalitetsarbete... 54 10 Utveckling av organisationskultur och värderingar... 57 11 Invånar- och målgruppsorientering... 59 12 Utmaningar och framtid viktiga händelser 2015-2017... 62 Bilaga 1 Uppföljning av Hemlöshetssatsningen Bilaga 2 Nöjd kund index rapport Bilaga 3 Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 3(63)
1 Organisation Anvisning Beskriv hur verksamheten organiserats, eventuellt med hjälp av ett organisationsschema. Beskriv också om några organisationsförändringar genomförts under året. Avsnittet är valfritt. Om avsnittet inte nyttjas ska det döljas i enhetsanpassningen (se rapportövergripande anvisningar). Socialnämndens ansvarsområde Socialnämnden ansvarar för att kommunens mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Socialnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med gällande arbetsmiljölagstiftning och föreskrifterna för arbetsmiljön. (KF 2011-12-20, 142) Inom ansvarsområdet ligger följande uppgifter: kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd utom äldreomsorgen, ekonomiskt bistånd samt dödsboanmälan kommunens uppgifter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade utom ekonomiskt ansvar för och utförande av daglig verksamhet ansvar, ledning och utförande för den kommunala hälso- och sjukvården för socialnämndens målgrupper samt daglig verksamhet (KF 2011-12-20, 143) i frågor om ensamkommande flyktingbarn samordna kommunens insatser samt fungera som kommunens avtalstecknande part i förhållande till ansvarig statlig myndighet kommunens uppgifter enligt alkohollagen kommunens uppgifter enligt tobakslagen med undantag för tillsyn av rökfria lokaler. 2011-12-20 kommunens uppgifter enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel Delegering från kommunfullmäktige Socialnämnden skall besluta i följande grupper av ärenden fastställande av avgifter enligt alkohollagen samt tobakslagen så länge självkostnadsprincipen tillämpas fastställande av avgifter enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel fastställande av regler och riktlinjer för bidragsgivning till handikapp- samt sociala hjälporganisationer fastställande av avgifter vid familjerådgivning Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 4(63)
Socialtjänstens stod till personer med psykisk funktionsnedsättning och beroendeproblematik Vuxenavdelningen bedriver arbete gentemot två huvudsakliga målgrupper: personer med beroendeproblematik och personer med psykisk funktionsnedsättning Arbetet bedrivs gentemot personer med beroendeproblem enligt Socialtjänstlagen (SoL) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). För psykiskt funktionsnedsatta styrs insatserna av Socialtjänstlagen (SoL) och av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS anger specifikt vilka insatser som skall erbjudas, medan SoL anger att den hjälp som behövs skall erbjudas. Avdelningen ansvarar för interna och externa behandlingsinsatser riktade till personer med beroendeproblematik. Man ansvarar även för planering, initiering och samordning av olika former av stödinsatser kopplade till beroendeproblematiken. För målgruppen psykiskt funktionsnedsatta ansvarar avdelningen för planering, initiering och samordning av stödinsatser kopplade till den psykiska funktionsnedsättningen. I den mån adekvata boendelösningar på hemmaplan saknas ansvarar man även för handläggning av de externa vårdhemsplaceringarna. Socialtjänstens stöd till barn, ungdomar och familjer Barn- och ungdomsavdelningens verksamhet vänder sig till de barn, ungdomar och familjer som är i behov av stöd och hjälp på grund av sociala problem eller relationsproblematik. Den lagstiftning som framför allt är aktuell är Socialtjänstlagen, Lagen om vård av unga (LVU)och Föräldrabalken. Avdelningen ansvarar för nämndens förmåga till familjerådgivning familjerätt samt myndighetsutövning och bistånd enligt SoL och LVU avseende barn och ungdomar öppenvård, förebyggande arbete samt samverkan med skola, barnomsorg. verkställande av insatser gällande våld i nära relationer. externa placeringar av barn och ungdomar i såväl familjehem som HVB. HVB för ensamkommande flyktingbarn Socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning Avdelningen för Boende och Korttid svarar för verkställande av vissa insatser enligt Lagen om Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 5(63)
stöd och service tillvissa funktionshindrade (LSS). Andra lagstiftningar som styr avdelningens verksamhet är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Avdelningen ansvarar för nämndens förmåga till: bostad med särskild service korttidstillsyn korttidsvistelse ledsagarservice och avlösarservice för barn och ungdomar. fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Avdelningen för Stöd och Service ansvarar för myndighetsutövning inom funktionshinderområdet, verkställighet av det kommunala utförandet av personlig assistans verkställighet av boendestöd och ledsagarservice för vuxna personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvårdsinsatser för socialförvaltningens målgrupper. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 6(63)
2 Viktiga händelser 2014 Anvisning Beskriv vilka händelser som har haft störst betydelse för verksamheten under året. Viktiga händelser vid Barn- och ungdomsavdelningen under 2014 Avdelningen har under året fortsatt det intensiva arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten och det går nu att se resultat av arbetet. Utvecklingen har skett på flera områden och på alla våra enheter, men det går nu att se hur verksamhetens systemiska tänk gör att förbättringsåtgärder på en enhet får konsekvenser för hela vår avdelning. Nya arbetsmetoder på mottagningsenheten gör exempelvis att färre barn behöver omhändertas, då det nu finns fler möjligheter att skydda dem på hemmaplan. En jämförelse kan göras mellan 2013 då 51 barn omhändertogs genom ett omedelbart LVU, och detta år då endast 24 barn har varit aktuella för denna åtgärd. Ärendeinströmningen är fortsatt hög till områdesenheterna men arbetssituationen upplevs som mer hanterbar och genomströmningen av ärenden har ökat. Familjerna kan snabbare få den hjälp de behöver då handläggningstiden har minskat vilket har flera förklaringar. Avdelningen har satsat på nära ledarskap vilket har skapat en kultur som främjar alternativa lösningar och utvecklade samarbetsformer. Användandet av nätverksutredningar och minskningen av arbetskrävande LVU-utredningar har betytt mycket för arbetsmiljön. Våra socialsekreterare vill nu stanna kvar på utredningsenheterna vilket betyder att vi behåller kompetensen och det är den främsta anledningen till den trygghet och stabilitet som nu råder i arbetet. Utveckling sker kring arbetet med ensamkommande flyktingbarn då kommunen utökat sitt avtal gällande mottagandet av dessa. Planering av nytt HVB-hem har pågått, och pågår, och även rutiner och samverkan med kommunens befintliga HVB-hem utvecklas. Då kommunen har flera asylboenden i migrationsverkets regi ser vi att Halmstad har fått ett flertal anvisningar av ensamkommande flyktingbarn utöver avtalet med migrationsverket. Detta påverkar handläggningen av denna målgrupp och en översyn av mottagandet kommer att ske under 2015. Arbetet kring våld i nära relation är aktuellt för hela förvaltningen genom olika nya krav som ställs på verksamheterna. Avdelningen har arbetat fram ett förslag på ett nytt sätt att hantera området genom ett särskilt team på mottagningsenheten. Under 2014 har enhetschef för behandlingsenheten tillsammans med Länsstyrelsen tagit fram en basutbildning gällande Våld i nära relation och den kommer att påbörjas under våren 2015. Utbildningen kommer vara en del av den kompetenstrappa där alla socialsekreterare ska ingå. Vid halvårsskiftet trädde en ny lag i kraft där det framgår att kommunerna nu är skyldiga att kunna erbjuda samarbetssamtal som även tar upp barnets försörjning. Detta innebär utökade kunskapskrav på familjerättens medarbetare och under året har man kunnat ta del av den information som Socialstyrelsen har gett ut. Vidare kompetensutveckling sker kontinuerligt. Enheten har även infört en webbaserad tjänst där nyblivna föräldrar kan bekräfta faderskap över nätet. Inom familjehemsområdet sker en särskilt intensiv utveckling och har gjort så under en tid. 2014 har bland annat inneburit att familjehemsutbildningar har startat upp och att erfarenheterna av skolsatsningsprojektet har sammanställts och ett förslag på hur man skulle kunna arbeta vidare finns. Viktiga händelser på vuxenavdelningen under 2014 Värdegrunds-och bemötandefrågor I delårsrapport 1 redovisades vuxenavdelningens arbete med värdegrund och etik under 2014. Arbetet pågår som planerat på avdelningens enheter och man arbetat med det på P-möten ute på enheterna, både information och diskussion utifrån särskilda teman. Ett särskilt fokus har lagts på våra beteende mot varandra, medarbetare, chefer och brukare. Avdelningschef har varit ute och diskuterat frågan i de grupper där särskilda behov framkommit. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 7(63)
Under årets två avdelningshalvdagar har fokus lagts på vår avdelningsinterna ledstjärna och då nedbruten till mer konkreta delar där bemötande är en viktig del. På en avdelningsdag höll två enhetschefer i en värdegrundsövning som genomfördes i grupp med olika gruppkonstellationer. Arbetet med värdegrunds- och bemötandefrågor har följts i avdelningens ledningsgrupp både utifrån arbetet på enhets och på avdelningsnivå. På Bredgatan har man i syfte att utveckla brukarinflytande och samtidigt fånga frågan runt värderingar och bemötande hos personalen i samverkan med studieförbund påbörjat utbildning för brukare och anhöriga i dessa frågor. Se mer kring detta under rubrik Brukarutbildning. Rättsäker handläggning Under året har vuxenavdelningen fortsatt arbetet som inleddes 2013 med de för avdelningen specifika målen. De mål som satts handlar om att säkerställa en rättsäker handläggning, detta har gällt både myndighetsutövning och verkställighet. Under året har verksamhetsmålen följts upp bland annat genom att enhetschef i respektive verksamhet slumpmässigt följt upp ett antal vård- och genomförandeplaner både i avseende att de finns och att det till innehållet motsvarar socialstyrelsens krav. De verksamhetsmål som vuxenavdelningen arbetat med sedan 2013 är: Effektiv och rättsäker handläggning i alla ärenden Bedriva en evidensbaserad och rättsäker öppenvårdsbehandling Lättillgänglig verksamhet Bedriva stöd i boendet på ett evidensbaserat, effektivt och rättsäkert sätt Kompetens/implementering En av de rekommenderade metoderna i de nya Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård är kognitiv beteendeterapi (KBT). Vuxenavdelningen har därför fattat beslut att KBT är en de metoder som ska användas. Totalt har nu 50 personer varav 3 personer från Hallands brukarråd genomgått Grundläggande KBT Under hösten 2014 på började fem medarbetare Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot kognitiv beteendeterapi. Utbildningen startar hösten 2014 och avslutas våren 2016. Viktiga delar i ett framgångsrikt implementeringsarbete är ett aktivt ledarskap, en långsiktig planering samt metodstödjare/coacher som på en praktisknivå erbjuder stöd och support. För att lyckas i detta arbete bildades 2012 på chefsnivå, en styrgrupp för metodfrågor. Styrgruppens övergripande uppdrag är att hålla ihop avdelningens arbete med implementering av metoder, kompetens och utbildningar. Den första planen för arbete med att implementera ASI skrevs 2010, de måls som då sattes har under året uppnåtts. Genomförandet av grundintervjuer är idag implementerat i det dagliga utredningsarbetet och det har skett en positiv utveckling vad gäller antalet genomförda uppföljningsintervjuer. Vuxenenheten missbruk har under 2014 gjort 131 stycken ASI-grundintervjuer samt 83 stycken ASI-uppföljningsintervjuer. Under hösten utbildades 10 nya MI-coacher och på vuxenavdelningen finns nu 17 MI-coacher som ansvarar för att vara ett stöd och ge vägledning kring metoden motiverande samtal MI som är en av grundpelarna i metodarbetet på avdelningen. Som framkommer har vuxenavdelningen de senaste åren arbetat strukturerat med implementering av främst MI och ASI. Mycket av implementeringsarbete har fungerat bra men det finns även brister och då främst kring utformningen av vuxenavdelningens metodstöd. Utifrån avdelningens samlade erfarenheter konstaterades att vi behöver lägga mer tid och resurser för att bli bättre och lyckas i vårt arbete. Vuxenavdelningen behöver säkerställa att ett Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 8(63)
långsiktigt och praktiskt metodstöd finns att tillgå. Det behövs också ett långsiktigt stöd i arbete att implementera ny kunskap, som nationella riktlinjer och nya metoder, via PRIO-medel visstidsanställdes därför en metodstödjare hösten 2014. Systematiskt kartläggningsinstrument När det gäller arbetet som påbörjades förra året kring att hitta ett kartläggnings- och uppföljningsinstrument som för vuxenavdelningen ska användas inom området socialpsykiatri, har en analys har gjorts kring möjliga alternativ och beslut har tagits att ASI är det kartläggningsinstrument som ska användas. Arbetet med att implementera ASI på socialpsykiatrisidan pågår. Förändringar i boendestöd Omorganisationen år 2012 gick inte att genomföra fullt ut p.g.a. att det var oerhört många ärenden att fördela. Sista delen av denna omorganisation innebär att ett antal boendestödsärenden har flyttats över från område 1 till område 2. Arbete har pågått under året för att möjliggöra detta och omorganisation var klar i september. PRIO - psykisk ohälsa SKL och Socialdepartementet fortsätter satsningen med stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma förbättringar för de målgrupper och områden som omfattas av överenskommelsen Ett krav för beviljande av PRIO-medel är att Halmstad kommun/socialförvaltningen i samråd och dialog med brukarorganisationer gör en analys och handlingsplan med fokus på boende och sysselsättning för år 2015-2016. Handlingsplanen innehåller även en analys av vuxenavdelningens pågående arbetet kring att stärka den enskildes delaktighet i de boende- och sysselsättningsinsatser som tillhandahålls av avdelningen. Arbetet med handlingsplanen har nu slutförts. Brukarutbildning En del i pågående arbete via PRIO-medel är att ett antal brukare via studieförbundet Vuxenskolan utbildas i värdegrunds-och bemötandefrågor, Brukarutbildning. Avsikten med brukarutbildningen är att personal utifrån brukarnas/anhörigas perspektiv får ta del av deras kunskaper. Tanken är att öka förståelse och kunskap kring hur det är att leva med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Som en del av vuxenavdelningens redan pågående värdegrundsarbete ska Brukarutbildningen bidra till en ökad brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänstens verksamhet. Arbete med att implementera utbildningen på vuxenavdelningen kommer att pågå under nästa år. Hälsa Inom ramen av beviljade PRIO-medel är handlingsplanen att vuxenavdelningen ska arbeta mer hälsoinriktat på avdelningens serviceboenden och i boendestödsärenden. Det finns ett uttalat behov av att utveckla kompetens, information och rutiner för förebyggande åtgärder för att förbättra fysisk och psykisk hälsa på områdena kost, motion, sömn samt alkohol och tobak. Som ett medel att lyckas i detta arbete har en hälsocoach tillsatts under tiden som PRIO-satsningen löper. Arena för samverkan individsamverkansteam Individsamverkansteamet startade i början av året, teamet består av koordinator och handledare samt representanter från kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Halland. Arena för samverkan finansieras av Samordningsförbundet Halland. Syftet är att ge individer ett samlat stöd på vägen till arbete. Genom Individsamverkansteam vill Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 9(63)
samverkande myndigheter få en gemensam plattform för att bättre möta behov från personer som är aktuella på fler än en myndighet Målgruppen är individer med komplex problembild i behov av samordnade insatser för att nå egna uppsatta mål kring arbete eller studier. Den enskilde ska ha långvariga kontakter med samverkande myndigheter. CIVIS Utifrån erfarenheterna från CLAVIS konstaterades att det finns ett vidare behov av att utveckla möjligheterna för personer med psykiska funktionshinder att delta i samhällslivet som alla andra. Detta är en förutsättning för att målgruppen ska kunna ta ytterligare steg mot arbetsmarknaden Som ett led i detta arbete genomfördes en förstudie, CIVIS, med stöd av Europeiska socialfonden. Förstudien är avslutad och rapport är inlämnad till Europeiska socialfonden. Socialförvaltningen är inne i slutfasen när det gäller att förbereda en fortsatt ansökan. Nya Nattcaféet - boende för hemlösa personer I februari startade Nya Nattcaféet som tillhandahålla boende till hemlösa personer. Verksamheten har varit välbesökt under året med periodvis full beläggning och efterfrågan på fler sovplatser. Totalt erbjuder man nu 13 sovplatser. Arbetet med att utöka verksamhet till att även omfatta våningsplan två på Söderlingsvägen pågår. Länsövergripande beroendeavdelning Förslag till utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland är nu klart. Huvudförslaget innebär att nyinrätta en länsövergripande beroendeavdelning med heldygnsvård för personer som behöver tillnyktring, abstinensbehandling eller nedtrappning av läkemedel. Inriktningen från Region Halland är att inrätta vårdavdelning för beroendevården förslagsvis vid Hallands sjukhus i Varberg. Troligtvis kommer beroendeavdelningen öppna någon gång under år 2016. Socialt företagande Under det andra projektåret har flera initiativ tagits som kommer leda till förbättrade möjligheter för arbetsintegrerande socialt företagande (ASF): Region Halland har i sin Tillväxtstrategi 2014-2020 valt att bl.a. prioritera Utvecklingen av sociala Innovationer och socialt företagande. En regional arbetsgrupp med representation från kommunerna, Region Halland och Samordnings-förbundet har bildats med målsättning att finna lämpliga former för stödstrukturer för ASF. Microfonden Halland har startats som en alternativ finansiär av ASF. Viktiga händelser vid Avdelningen för stöd och service under 2014 Personlig assistans I verksamheten Personlig assistans är Datoriseringen den största och viktigaste händelsen under året. I slutet av april fanns datorer installerade på samtliga arbetsplatser i verksamheten (dvs i brukarnas hem) och under hösten har arbetet fortsatt med att få datorerna att fungera och att få personalen att använda dem dagligen; att logga in och ut på sin arbetsplats, kolla sin mail, läsa information på intranätet, skriva avvikelser osv. Tekniken fungerar fortfarande inte helt och arbetet med detta kommer att fortsätta under 2015. Inställningen till datoriseringen från såväl brukare och personal är mycket positiv. En viktig utmaning i detta har varit att alla personliga assistenter skall bli diplomerade e-medarbetare. Drygt hälften av de personliga assistenterna har nu uppnått denna kompetens. En förändring i Försäkringskassans regelverk innebär att varje person som har arbetat hos en brukare skall redovisa sin exakta arbetstid under en begränsningsperiod per brukare. Arbetet Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 10(63)
med tidsredovisningarna gick därmed in i en ny fas för ökad kontroll, vilket för enhetscheferna har inneburit en ökad belastning med räkningar och tidsredovisningar i stort. En viktig milstolpe när det gäller ekonomin i Personlig assistans, är att verksamheten med hjälp av förvaltningens ekonom har arbetat fram en modell för att ansöka och redovisa s.k. Förhöjt timbelopp till Försäkringskassan för de brukare där vi har särskilt höga kostnader. Sex ansökningar är inskickade och några beviljades i slutet av året och ytterligare några positiva beslut förväntas komma in under 2015. Möjligheten att så småningom få en budget i balans har därmed ökat betydligt. Frågan om huruvida personliga assistenter får köra brukares fordon, har under året utretts vidare av förvaltningens Kvalitetsenhet och kommer sannolikt under 2015 att komma till slutligt beslut. Två brukarträffar har genomförts under året, där bl.a. fordonsfrågan diskuterades. Brukarträffarna innehåller förutom möjligheter till frågor, diskussion och information, även aktiviter av mer trivselkaraktär, typ korvgrillning och tipspromenad. Antalet brukare i kommunal assistans har under året minskat. De brukare som har tillkommit har mer omfattande vårdbehov än de som har avslutats. Trenden att de brukare som väljer kommunen har betydligt mer komplexa vårdbehov än de som väljer privat håller i sig. En ny tillsvidareanställd chef har rekryterats under året. Chefsgruppen och akut och bemanningspersonalen har haft en ansträngd arbetssituation under året, bl.a på grund av ett extremt svårt läge när det gäller rekrytering och bemanning på vissa arbetsplatser där det krävs personal med särskild sjukvårdskompetens. Skrivelse har under året lämnats in till avdelningschefen utifrån det ansträngda läget när det gäller arbetsmiljön. Beslut har fattats om att gå upp i ordinarie chefsbemanning under 2015. Internutbildning och uppföljningsdagar har genomförts i vanlig ordning för de personliga assistenterna under året. Samverkan pågår på regional nivå med att arbeta fram en valideringsmodell för den personal som inte har en kompetens som motsvarar det gymnasiala omvårdnadsprogrammet. Sjuktalen i Personlig assistans är de högsta i hela kommunen. Chefsgruppens analys av detta är bl.a låg utbildning, obekväma arbetstider, ensamarbete, arbete långt ifrån arbetskamrater och chef, brukaren är informell arbetsledare, svårt ibland att veta vad du som personlig assistent får göra och inte, psykiskt och fysiskt påfrestande arbete, otrygga arbetsförhållanden (om brukaren inte trivs med dig som personal, måste du sannolikt byta arbetsplats förr eller senare). Resultaten i medarbetarenkäten visar dock i stort på många positiva faktorer. Trivseln är hög och möjligheten att påverka sin arbetssituation likaså. Förvaltningens handlingsplan för att komma till rätta med de höga sjuktalen har bl.a varit att prova tjänsten Previa sjuk och frisk. Verktyget ställde till mycket dubbelarbete och förvirring i bemanningen i Personlig assistans, och innebar inget hjälpmedel för enhetscheferna när det gällde att sänka sjuktalen, varför tjänsten nu har sagts upp från 1 december. Handlingsplanen för att sänka sjuktalen i verksamheten är nu istället att intensifiera samarbetet med förvaltningens HR kring de ca 15 långtidssjukskrivna och de ca tio korttidssjukskrivna personer som i stort står för det höga sjuktalet i verksamheten. Anledningarna till sjukskrivningarna är lika många och skiftande som personerna, varför fokus i arbetet ligger på att hitta individuella lösningar för var och en. Enhetscheferna har därutöver under året genomfört olika aktiviteter i sina arbetsgrupper med syfte att förebygga ohälsa och förbättra arbetsmiljön. Handläggningsenheten Arbetet i handläggningsenheten har under året varit intensivt och har präglats av kontinuerligt pågående diskussioner kring behov av utökade resurser för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Arbetssituation och arbetsmängd har kartlagts och lyfts fram i flera sammanhang; omvärldsanalys, i analys av planeringsförutsättningar, i en skrivelse till avdelningschefen, i facklig samverkan och i ett reportage till HP. Arbetssituationen har blivit tydlig och personalen har blivit hörda. Enheten har påbörjat projekt med att arbeta med den evidensbaserade metoden FIT, som ett led i Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 11(63)
en förstärkt brukarmedverkan. Arbetet fick avbrytas pga alltför hård arbetsbelastning, men enheten ligger i startgroparna för att återuppta arbetet igen, när och om enheten får resursförstärkning. Enheten fick under året en tillfällig resursförstärkning för att kunna följa upp alla beslut och bostad med särskild service och daglig verksamhet. Uppdraget är nu till viss del genomfört och har slagit väl ut hos både handläggare och verkställare och har bl.a inneburit bättre målformuleringar som verkställarna bl. a kan använda sig av i genomförandeplanerna. Socialsekreterarna har fått en bättre inblick i verkställarnas arbete, en kunskap som de har nytta av i sitt utredningsarbete. Arbetet med att rekrytera nya stödfamiljer och kontaktpersoner har under året haft god utdelning, bl.a genom att använda sig av facebook och kommunens hemsida. Dessa personer har sedan bjudits in till en uppskattad introduktion vid ett par tillfällen. Enheten har också genomfört några informations/utbildningsträffar om bl.a LSS för personal i förvaltningen. Dessa träffar har varit välbesökta och uppskattade. Enheten har under året haft ett särskilt gott samarbete med boendestöds och ledsagarverksamheten och hälso och sjukvårdsenheten. Det finns också goda exempel på samverkan med Vuxenheten samt övriga verksamheter inom och utanför förvaltningen. Två socialsekreterare från enheten har påbörjat den nationellt anordnade utbildningen för LSShandläggare och enheten har också genomfört en studiecirkel kring våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Boendestöd och ledsagarservice Boendestödet utgör en av förvaltningens pilotgrupper i arbetet med FIT. Arbetet med att implementera SRS/ORS påbörjades 2013 och är nu väl provat för de brukare som vill och där instrumentet bedöms vara lämpligt. Enhetschefen för boendestödet är nu utbildad superanvändare i FIT, vilket innebär att medarbetarna kan få ett dagligt stöd i arbete med verktyget. Resultatet är blandat och det har under 2014 blivit allt mer tydligt att denna typ av verksamhet behöver alternativa metoder för att kunna arbeta i enlighet med modellen för evidensbaserad praktik (EBP). Verksamhetsplanen för 2015 kommer förhoppningsvis att innehålla ett mål och en aktivitet kring detta. FIT har framför allt gett medarbetarna en insikt i att de behöver metoder som stärker brukarnas möjligheter till delaktighet och inflytande samt bidragit till att det förs kontinuerliga samtal kring hur brukarnas självständighet kan utvecklas ytterligare. I slutet av 2014 stod äntligen det nya kartläggningsboendet på Jaktfalken klart och intensivt arbete pågår nu vid årsskiftet 2014/2015 med förberedelserna för att ta emot de första brukarna. Rekrytering av nya brukare till träningsboendet kommer sannolikt i första hand bestå av ungdomar som skall flytta hemifrån, men förhoppningen är att det även skall komma en och annan från gruppbostäderna. Träningsboendet kommer också att innebära ökade möjligheter till öppen bas, en verksamhet som under året har legat till grund för en C-uppsats på Högskolan i Halmstad. Resultatet visade på att Öppen Bas helt klart och tydligt hjälper till att bryta isolering. Hälso- och sjukvårdsenheten Första halvåret 2014 präglades av en del oro på personalsidan i sjuksköterskegruppen. Läget har nu stabiliserat sig och flyter på väl. Habiliteringens arbetsterapeuter och sjukgymnaster har under de sista åren upplevt ett allt större tryck när det gäller arbetsbelastning och komplexitet hos brukarna och en kartläggning i samband med omvärldsanalysen visar på en mycket stor volymökning från 2001 när socialförvaltningen tog över ansvaret för habilitering för brukare som har insatsen bostad med särskild service och daglig verksamhet. Framför allt arbetsterapeuterna är hårt belastade och är helt beroende av en resursförstärkning snarast för att ha möjlighet att fullgöra sitt uppdrag enligt hälso- och sjukvårdslagen. Sjuksköterskorna har under året övertagit ansvaret för läkemedelsutbildningarna (från hemvårdsförvaltningen) för socialförvaltningens baspersonal och dessa utbildningar rullar nu på Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 12(63)
fortlöpande, vilket innebär en tydlig kvalitetshöjning och en ökad patientsäkerhet för våra brukare. Hälso- och sjukvårdsenheten har under året också övertagit huvudansvaret för implementering av det evidensbaserade instrumentet Tidiga Tecken, en metod för att tidigt upptäcka demenssjukdom hos personer med utvecklingsstörning. En plan finns nu upprättad för att genomföra arbetet på avdelningen för Boende och korttid. En förberedelse finns också i verksamheten för konsekvenser av genomförandet av Framtidens hemsjukvård, som kommer att genomföras under första kvartalet 2015. Hela avdelningen När det gäller kompetensutveckling har medarbetarna på avdelningen i huvudsak genomgått yrkesspecifika utbildningar. Representanter från alla verksamheter på avdelningen deltog i den stora LSS konferensen (600 deltagare från Hallands olika funktionshinderverksamheter) om Delaktighet och Bemötande som anordnades på Arenan i Halmstad i november. En av föreläsarna var avdelningens psykolog som höll två föreläsningar för flera hundra personer om SRS/ORS. Chefsgruppen går fortlöpande utbildningar i kommunens BAS-program och några av dem har också fullföljt och några har påbörjat UL (Utvecklande ledarskap). Samtliga avdelningens chefer deltog i maj 2014 i Carpe-dagarna i Stockholm. Carpe handlar i huvudsak om kompetensutveckling inom funktionshinderområdet. Avdelningens psykolog har liksom tidigare haft uppdrag på förvaltningens alla fyra avdelningar. Hon är superanvändare i FIT och har genomfört en lång rad handledningsuppdrag, konsultationer, utbildningsinsatser samt har haft flera studiecirklar om problemskapande beteende. I en av avdelningens verksamheter återfinns som tidigare nämnts de högsta sjuktalen i kommunen. Förutom de speciella åtgärder som genomförs för att råda bot på detta i den verksamheten, har några personalfrämjande åtgärder genomförts på hela avdelningen i syfte att förebygga ohälsa och förbättra känslan och gemenskap och sammanhållning. Möjlighet finns för all personal på avdelningen att träna tillsammans med minst en arbetskamrat en timme i veckan på arbetstid. En annan aktivitet som har genomförts under året med hjälp av de s.k. hälsofrämjande medlen är stegtävling för alla avdelningens medarbetare. Andra mer lustbetonade aktiviteter har varit en enkel grillfest på våren och en julshow i slutet av året. Viktiga händelser för avdelningen Boende och korttid 2014 Chefer Under året har tre chefer gått i pension och två nya chefer har tillkommit. Metodutvecklare Avdelningens metodutvecklare, Anette Hjalmarsson, började i augusti. Anette har som uppdrag att bland annat medverka i det pedagogiska och habiliterande arbetet i verksamheten i samverkan med enhetschef, stödpedagog och arbetsgrupp. Att planera och utforma individanpassat kvalificerat vardagsstöd och bistå med implementeringen av lågaffektivt bemötande på enheterna och vara ett stöd för stödpedagogerna. Anette kommer även att bli avdelningens superanvändare i FIT och en av Halmstad kommuns certifierade utbildare i Delaktighetsmodellen. Anette är även engagerad i EU-projektet för utmanande beteenden. Stödpedagoger I år har avdelningen börjat fasa in stödpedagoger på enheterna. Syftet är att höja kvaliteten på utförandet genom att höja den pedagogiska kompetensen. Tanken är att det i implementeringsfasen ska vara minst två pedagoger per enhet där det vistas brukare med utmanande beteende, i barnverksamheten och på alla nyöppnade enheter. Feedback informed Treatment (FIT) Under året har ett pilotprojekt startats och ett annat är på gång. Arbetet ska sedan fortsätta till de enheter där metoden är användbar med stöd av metodutvecklaren på avdelningen. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 13(63)
Utbildning Fem gruppbostäder och ett korttidshem har genomgått studiecirkeln Problemskapande beteende som bygger på Bo Hejlskovs bok Utmanande beteende. Ett korttidshem kommer att avsluta sin studiecirkel i början av 2015. Sedan har all personal på barnsidan genomgått en utbildning som heter Utvecklingsstörning x 3 som handlar om utvecklingsstörning samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (autism och ADHD). Utbildningen, som har letts av förvaltningens psykolog, har omfattat tre tillfällen, tre timmar varje gång. Flera enheter har även haft handledning av förvaltningens psykolog. LSS konferensen som genomfördes den 5/11 på Arenan var också mycket uppskattad. Begränsningsåtgärder Annette Hjalmarsson, avdelningens metodutvecklare, har påbörjat ett arbete med att utarbeta tillämpningsanvisningar/rutiner för begränsnings- och skyddsåtgärder i samverkan med företrädare för HSL enheten, boendechefer på vuxenavdelningen och BoK samt MAS. Syftet är att begränsnings- och skyddsåtgärder ska finnas i så lite utsträckning som möjligt. Där det ändå måste finnas ska de hanteras juridiskt, etiskt och med hänsyn till den enskildes integritet. Det färdiga dokumentet ska sedan publiceras i kvalitetshandboken. Dokumentation Avdelningen har under året aktivt arbetat med att dels lämna pappersdokumentationen ute på gruppbostäderna dels med att kvalitetssäkra dokumentationen. Detta bland annat genom att tydligt särskilja vad som är löpande arbetsanteckningar och vad som är journalanteckning samt arbetat för bättre genomförandeplaner som på ett tydligt sätt beskriver hur brukaren vill ha sin insats genomförd. All personal har genomgått utbildning i Procapita och i hur man dokumenterar. Nu dokumenterar all personal direkt i procapita, både arbetsanteckningar och journalanteckningar. Även genomförandeplanerna skrivs nu efterhand in i Procapita. emedarbetare All personal har under året blivit certifierade emedarbetare. VO-College Syftet med VO-college är att säkra framtida behov av kompetent och välutbildadpersonal så att man kan erbjuda god och säker vård och omsorg. Detta är en mycket viktig samverkan med alla arbetsgivare och utbildare i regionen (dock sällan de privata) och här finns många fortsatta viktiga uppgifter att arbeta vidare med. Undertecknad har ingått i styrgruppen. Byte av utförare Den 1 februari i år tog Frösunda över efter Carema (numera Nytida) driften av 20 gruppbostäder med 101 platser. Bostad med särskild service Inom kommunen finns idag 27 gruppbostäder med 141 platser, efter att avdelningen i november öppnade sin 27:e gruppbostad, Gatenhielmsvägen 19. Den nya gruppbostaden är en traditionell gruppbostad med 5 platser för yngre vuxna med grav utvecklingsstörning och omfattande fysiska funktionshinder. Lediga platser Kommunen har för tillfället inga lediga platser och Frösunda har 6 platser lediga. För närvarande finns det åtta personer som har fått beslut om bostad med särskild service och väntar på ett lämpligt erbjudande. I de fall avdelningen inte kan erbjuda en lämplig plats, får man erbjuda det som just för tillfället Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 14(63)
anses vara mest lämpligt. Efter att den enskilde tackat ja till erbjudande kan han eller hon sätta upp sig på en bytarlista för ett nytt erbjudande. Då omsättningen i gruppbostäderna är låg kan det dröja flera år innan ett nytt erbjudande kan göras. Då andelen tomma platser är få medför detta att vi oftast inte kan erbjuda den enskilde den mest lämpliga platsen vid första tillfället. Detta medför både längre verkställighetstid samt ökade personalkostnader då det i dessa fall krävs extra bemanning och utbildning, delegation. Inflytt - utflytt De flesta, 68 %, som i år har flyttat till en gruppbostadsplats kommer direkt från hemmet. En person har även flyttat från en gruppbostad tillbaka till hemmet. Övriga som flyttat till en gruppbostadsplats kommer en från en annan kommun, en från boendestöd och en från en servicebostad. Två personer har flyttat från en gruppbostadsplats. Den ena till ett garantiboende och den andra till en servicebostadsplats. Att gå från en gruppbostadsplats till en egen lägenhet med boendestöd enligt SoL är en lång process som innebär mycket träning och motivationsarbete. Motivationsarbetet för att några av de boende ska flytta till lägenhet med insatser i form av boendestöd har under året fortsatt, men de boende trivs och vill inte flytta. För träningsarbetet behövs även mer personaltid som tyvärr inte finns i dagsläget. Olika personkretsar Personer som tillhör personkrets 2 eller 3 kan inte placeras på en gruppbostad som drivs av entreprenör men däremot i den kommunala verksamheten. I kommunen finns två gruppbostäder med sammanlagt 9 platser för personer tillhörande personkrets 2. Däremot har avdelningen ingen gruppbostad för personer tillhörande personkrets 3. Nämnden har efter en Lex Sarah anmälan uttryckt olämpligheten med att blanda personer tillhörande olika personkretsar på boendena. I år har avdelningen på grund av plats brist, varit tvungen att placera en person som tillhör personkrets 2 och som har ett mycket stort omvårdnadsbehov, i en traditionell gruppbostad för personer som tillhör personkrets 1. Gruppbostaden har utifrån den enskildes stora omvårdnadsbehov utökat bemanningen med 6 tjänster då detta inte rymdes i den befintliga bemanningen. Fler servicebostäder Halmstad kommun har i jämförelse med andra kommuner av samma storlek, fler gruppbostäder men också betydligt färre servicebostäder. För att kunna möta framtidens behov av fler alternativa boendelösningar kommer avdelningen att öka antalet servicebostäder och avveckla gruppbostäder som inte längre bedöms vara fullvärdiga. Daglig verksamhet Flera boende stannar i högre grad än tidigare hemma dagtid från t ex daglig sysselsättning. Det kan exempelvis ha att göra med att personer uppnår pensionsålder, får ålderssjukdomar, men även att man väljer att stanna hemma. Berörd gruppbostad måste då bemannas även dagtid, vilket inneburit ökade kostnader. Tidiga tecken Livslängden hos personer med utvecklingsstörning har ökat. Detta ställer högre krav på verksamheten, i form av ökad personaltäthet och ökad kompetens. Avdelningen har i år i samverkan med HSL enheten börjat arbeta med kartläggningsverktyget Tidiga tecken. Kartläggningsverktyget har utvecklats av landstinget i Uppsala län i samarbete med Svenskt demenscentrum för att skapa goda rutiner för tidig upptäckt av tecken på försämrade funktioner och sjukdomar hos vuxna och äldre personer med utvecklingsstörning. Kartläggningsverktyget bygger på kända och dokumenterade verktyg som täcker de vanligaste sjukdomarna och allmänt försämrade funktioner. Verktyget är utvecklat för användning av vårdoch omsorgspersonal som arbetar direkt med brukare. Resultat av kartläggningen kan sedan ligga till grund för att förbereda för ett gott åldrande. Tidiga tecken rekommenderas börja Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 15(63)
användas när man är mitt i livet och sedan följas upp varje år. Personaltäthet Personaltätheten på boendena behöver höjas nu då IVO ställer ökade krav på att huvudmannen ska planera och utforma insatserna samt anpassa personalstyrkan efter de enskildas behov av hjälp och stöd utan att använda sig av begränsningsåtgärder. Personalen behöver även mer tid för reflektion och diskussion kring arbetssätt och metoder inom LSS-verksamheten. Nya målgrupper På boendena har nya målgrupper tillkommit som har behov av oplanerat personalstöd. Personal som är flexibel och finns tillgänglig vid de stunder som den boende inte kan vara ensam på grund av sitt mående. Idag finns det på flera av enheterna brukare som är suicidala, har tvångsbeteende, ångest, självskadebeteende, m.m. Beteenden som är mycket personalkrävande då det krävs ständig uppsikt av de boendes mående och psykiska tillstånd. Enligt IVO ska verksamheten bostad med särskild service enligt LSS, stå för den sociala insatsen och någon annan ska stå för behandlingsansvaret. Det är viktigt att vi samverkar med andra aktörer och tydliggör våra roller. Det måste bli tydligt vem som ansvarar för behandlingen och vem som är knuten till den boende från psykiatrin. Detta måste vara klart i anslutning till vårdplaneringen. Den boende måste få stöd från psykiatrin men även personalen behöver det stödet för att de ska kunna vara till hjälp åt den boende. Hot och våld Den psykiska och fysiska arbetsmiljön är fortsatt svår då det förekommer mycket hot och våld i vissa verksamheter. Höns Under sommaren fick fyra hönor flytta in i trädgården på en gruppbostad i Trönninge. Projektet var ett samarbete med Stadsbondgården och mycket uppskattat av de boende. Brukarenkät Utvärderingsringen har i år för fjärde gången genomfört en undersökning av kvaliteten inom funktionshindersomsorgens samtliga boenden med särskild service enligt LSS. Undersökningen riktar sig till samtliga boende och anhöriga/gode män och i år även till all personal. Svarsfrekvensen var även i år mycket hög. Av anhöriga/gode män svarade 89 %, av personalen 82 % och av de boende 91 %. Summerat medelbetyg för samtliga jämförbara frågor är även de mycket höga, för såväl de kommunala enheterna som för de som drivs av Frösunda. Medelbetygen har i samtliga fall ökat från 2008/2010 till 2012/2014. Den viktigaste frågan för anhöriga/gode män är fortsatt att personalen har tillräckligt med tid för den boende. Barnverksamheten Öppet läger för barn och ungdomar med NPF diagnos upphörde under våren och i stället verkställer avdelningen korttidsvistelse för dessa barn och ungdomar utifrån beslut. Nya målgrupper Inom barnverksamheten finns nu även flera SoL beslut gällande korttidsvistelse och korttidstillsyn för barn och ungdomar med NPF problematik. På grund av den specifika beteendeproblematiken kan inte dessa barn och ungdomar få sin korttidsvistelse tillsammans med barn och ungdomar på något av de befintliga korttidshemmen. Barn och ungdomar med NPF problematik har oftast svårigheter att vistas i större grupper och behöver mycket personalstöd. Detta ställer krav på ökad bemanning inom korttidsvistelse och tillsyn för barn och ungdomar med NPF, ADHD och inom autismspektrumtillstånd. Då antalet vuxna med beslut om korttidsvistelse har minskat har vi kunnat verkställa korttidsvistelse för barn och ungdomar med NPF problematik på Furuvägens korttidshem. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 16(63)
Antalet barn och ungdomar inom autismspektrum och ungdomar med suicidala tankar samt självskadebeteende har ökat under året. Så även hot och våld situationerna ute på verksamheterna. Detta ställer andra och ökade krav på personalens kompetens. Även här är det av största vikt att samverkan mellan alla aktörer, skola, psykiatri, hemmet, socialsekreterare, vistelse, tillsyn m.m. fungerar och att rollerna tydliggörs. Samlad skoldag Arbetet för en samlad skoldag för alla barn och unga med en funktionsnedsättning men framförallt för barn och unga inom autismspektrumtillstånd har påbörjats. Socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen har fått till stånd en överenskommelse om att Lummerskolan från och med den 1 juli nästa år tar ett samlat ansvar även för den tid som är i anslutning till skoltid. Detta innebär att de barn som har beslut om korttidstillsyn enligt LSS får sin insats verkställd av personal som tillhör skolan. Det innebär att det är samma personal som följer barnen genom den del av dagen som ligger utanför hemmet. Detta skapar trygghet framförallt för den enskilde men även för berörd anhörig. Socialnämnden kommer även fortsättningsvis ha det ekonomiska ansvaret för korttidstillsynen på Lummerskolan utifrån varje beslutad timme. Avdelningen har även startat en dialog med Kattegatt skolan om att få till stånd en samlad skoldag i samma form som på Lummerskolan. Fritiden Sommarprogram Fritidens Sommarprogram 2014 innehöll 25 aktiviteter och knappt 400 deltagare. Innehållet var förlagt till det som hände i Halmstad, förutom friluftsteatern på Vallarna där vi hyrde Sennans buss. Aktiviteterna var bland annat stadsbondgården, idrottsevenemang, Titanicutställningen, allsång på Berget, Sportscar med mera. Sommarläger I sommar har Fritidsverksamheten genomfört sommarläger för ungdomar på Korttidshemmet på Furuvägen 58. Tidigare år har verksamheten varit förlagd till externa lägerplatser. Anledningen var att ledig tid fanns på Korttidshemmet och deras personal var tillgänglig att använda under lägertiden, som en grundbemanning. Ur ett ekonomiskt perspektiv har det varit kostnadseffektivt att bedriva lägerverksamhet i våra egna lokaler med personal inom årsarbetstiden. Dessutom visade det sig att Furuvägens läge i ett tämligen lugnt område med egen liten trädgård och bra kommunikationer var en bra plats för lägerverksamhet. Helhetsintrycket från dessa läger är att det blev lyckade läger med bra innehåll. För personalens del blev det att i nära samarbete arbeta med personal man i vanliga fall inte arbetar med och detta kändes positivt. Sommarpengen Sommarpengen är ett uppskattat inslag i verksamheten som betyder mycket under de boendes semester. T ex för att kunna åka på utflykter, både enskilt och i grupp. Man har bl.a. besökt: Ängelholms hembygdspark, Liseberg, Ikea/Väla, Falkenberg, Helsingör, Ullared, Furulundsbadet, Simstadion, Restaurangbesök, Cafébesök, Promenader, bad, utflykter i närområdet, Öland med övernattning, Gröt vik, Laxbutiken för att nämna några. Äldre verksamheten Fritidsverksamheten för äldre fortsätter att öka och finns nu i en lokal på Kungsgatan 36. Man spelar bingo, ser på film, läser tidningen, spelar spel m.m. Det centrala läget har bidragit till att verksamheten fått ytterligare ett uppsving med möjligheter att besöka bibliotek, Tre Hjärtanhuset och Karl IX servicehus. Fritidsverksamheten för äldre ordnar även större arrangemang som danser, friluftsaktiviteter, underhållningar m.m. Fritidsombud Träffarna med Fritidsombuden har lett till ett ökat utbud, som Spinning, gymnastik och ridning. Vårt samarbete med Friskis & Svettis har resulterat i att några deltagare själva börjat gå på Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 17(63)
Friskis & Svettis gympa grupper, utan personal från avdelningen. Samverkan med UAF Samarbetet med UAF och möjligheten att använda deras lokaler och regelbundna träffar med deras Friskvårdkonsulent har lett till gemensamma aktiviteter som t ex musikcafé på Kadriljen med över hundra deltagare per tillfälle. Träffpunkt Hörnan För ungdomarna har under året Träffpunkt Hörnan (fritidsgård för ungdomar med en funktionsnedsättning) fått en ny verksamhetsinriktning. Istället för att vara en öppen Träffpunkt dit du bara kunde komma och bara vara så har verksamhets byggts på med fasta programpunkter. Detta har gjort att antalet besökare har ökat. Fritid för alla Fritid för alla är ett projekt för ungdomar med funktionsnedsättning, där fokus ligger på självbestämmande och inkludering. Under 2014 har Fritid för alla utvecklats vidare, vi har genomfört utbildningar, vi har skapat en utbudskatalog och nätverket är i gång. Det har skapats en sida under halmstad.se och vi finns i sociala medier. Det finns planer att skapa en Fritid för alla mässa under hösten 2015 och samarbetet mellan socialförvaltning, kulturförvaltning och teknik och fritidsförvaltning har byggts ut. Projektet bidrar till att barn och unga med funktionsnedsättning ges en möjlighet till att själva göra val och få en stimulerande fritid. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 18(63)
3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Anvisning Uppgifter till detta avsnitt hämtas från den rapportering som skett på mål, mätetal och aktiviteter i Verksamhetsplan. Ingen ny rapportering ska således ske under detta avsnitt. Utfall för målen anges enligt följande Status för aktiviteter anges enligt följande Observera att för mätetal hämtas senaste målvärde och utfall. I de fall målvärden satts för tertial snarare än helår, visas tertialmålvärdet i tabellerna. 3.1 Målområde: Barn och utbildning 3.1.1 Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall Antalet informationsträffar med förskola/skola 12 15 Antalet konsultationer till skola/förskola 425 Aktiviteter Information om samverkan Socialtjänst och förskola/skola Ökad tillgänglighet för konsultation till förskola/skola Särskild konsultation i ärenden där det förekommer våld Senaste kommentar Flera aktiviteter har skapat större möjligheter för avdelningen att tidigt kunna nå föräldrar som kan tänkas vara i behov av våra insatser. Kontaktytorna mellan oss och våra samarbetsparter är större och det finns fler vägar att gå för att nå kontakt. Vi sprider information om hur vi arbetar genom vår informationssatsning. Inom satsningen har vi haft 15 informationstillfällen, och vi ser en kraftigt ökad kontakt med främst förskola genom dessa tillfällen. Från utvärderingarna kan man utläsa att informationen har varit viktig och att man nu inte tvekar att kontakta socialtjänsten. Mottagningsenheten har även inrättat en jourtelefon för konsultation för att kunna svara på frågor i ett tidigt skede. De har mottagit 425 samtal under året. Avdelningen har under perioden inrättat en jourtelefon för konsultation, Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 19(63)