STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet 1

Inledning...3 Uppdraget...3 Intersektionalitet...3 Umeå universitet i ett nationellt perspektiv...3 Arbetarbakgrund vid Umeå universitet...6 Antagning...6 Registrerade...8 Studieavbrott...10 Examen...13 Utländsk bakgrund vid Umeå universitet... 13 Antagning...13 Registrerade...15 Studieavbrott...20 Examen...22 Sammanfattning och slutsatser...23 2

Inledning Denna del klargör uppdraget samt behandlar problematiken i att kategorisera och konstruera grupper. UPPDRAGET Den 30 september 2005 fastställde universitetsstyrelsen för Umeå Universitet en handlingsplan för breddad rekrytering. I denna handlingsplan finns en punkt som handlar om att sammanställa utbildningsstatistik av den sociala och etniska bakgrunden hos Umeå universitets studenter. (Punkt 4.1) Denna skrivelse är ett andra försök att göra en sådan sammanställning (se statistikrapport #1). INTERSEKTIONALITET När det handlar om att mäta antal ser man människor som grupper, det är svenska och utländska, akademiker och arbetare, män och kvinnor och så vidare. Här ska statistiken ses som ett arbetsverktyg för att identifiera problemområden att arbeta vidare med. Grupperna man konstruerar ska tjäna som indikatorer och utgör inte på något sätt en statisk enhet grupper konstrueras och dekonstrueras kontinuerligt. Det bästa vore om vi alla kunde vara individer. Förutom att man endast ser individer som grupper i rapporter så som denna så tenderar man att glömma hur en människa inte bara är en grupp. När jag undersöker studenter med utländsk bakgrund får jag inte glömma att dessa personer också har ett kön, en socialklass, en ålder, en sexuell läggning och så vidare. Alla dessa saker och många fler påverkar de slutsatser man kan dra. Eftersom att projektet breddad rekrytering i huvudsak fokuserar på social klass och etnicitet kommer det att vara de två indikatorer jag mäter och diskuterar. I mina diskussioner och slutsatser har jag med mig ett intersektionalistiskt perspektiv 1 mellan dessa två områden men inte nödvändigtvis mellan fler. På grund av vilket massivt material det skulle bli har jag valt att inte bryta ner materialet på kön även om siffrorna finns för den som vill ta sig an uppdraget. Av samma orsak samt på grund av de praktiska problem det skulle innebära har jag inte heller information om sexuell läggning eller funktionshinder. Umeå universitet i ett nationellt perspektiv I detta kapitel görs en genomgång av studenter med utländsk bakgrund samt studenter med arbetarbakgrund på Umeå universitet jämfört med resten av landet. 1 En viktig utgångspunkt i intersektionella analyser är att kön, klass, etnicitet, sexualitet med mera aldrig uppträder som en renodlat relation utan den interveneras och transformeras av andra maktrelationer. 3

Bakgrunder i grundutbildning 2005 Registrerade nybörjare, 2005 30 25 Procent av studentpopulationen 20 15 10 Arbetarbakgrund Utländskbakgrund 5 0 Riket Linköping Lunds Malmö Stockholm Umeå Uppsala Lärosäten Om man jämför Umeå universitet med andra lärosäten så kan man konstatera att vi har flest studenter med arbetarbakgrund 2 i landet medan vi är i särklass sämst på att rekrytera studenter med utländsk bakgrund 3. Noteras bör att detta gäller nybörjare, studenter som för första gången söker högre utbildning. Denna uppställning tar enbart hänsyn till lärosätets storlek och inte till det huvudsakliga upptagningsområdet. Om upptagningsområdet är relevant eller inte kan man diskutera. Om vi arbetar med breddad rekrytering utifrån argumentet att det är kvalitetshöjande så handlar det snarare om att byta upptagningsområde ifall vi inte har en bredd i västerbotten. Samtidigt är upptagningsområdet en förklaring till varför statistiken ser ur som den gör. I diagrammet nedan har ett jämförelsetal 4 tagits fram utifrån respektive lärosätes upptagningsområde. Man kan då konstatera att om bakgrund inte spelat någon roll så ligger jämförelsetalet på 1.0, detta når endast Malmö och 2 Social bakgrund hämtas från Folk- och bostadsräkningen 1990. Indelning m.h.a. socioekonomisk indelning. Redovisning endast för personer under 35 år. 3 Svensk/utländsk bakgrund hämtas från registret över totalbefolkningen per 31 december året innan söktermin. Utländsk bakgrund = Personen själv född utomlands eller personen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Adopterade med minst en inrikes född adoptivförälder, räknas till svensk bakgrund. Redovisning endast för personer under 65 år. 4 För varje lärosäte anges ett jämförelsetal som visar andelen med arbetarbakgrund ("arbetare" som hushålls SEI, enligt FoB90) bland högskolenybörjarna (upp till och med 34 års ålder) det senaste läsåret vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med arbetarbakgrund skulle ha varit om den sociala bakgrunden inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. Jämförelsetalet 0,50 visar till exempel att andelen med arbetarbakgrund bland högskolenybörjarna bara är hälften så stor som den skulle ha varit om arbetarbarnen hade varit representerade bland högskolenybörjarna i samma utsträckning som i ett genomsnitt av befolkningen i samma åldrar och från samma kommuner. Förtydligande: År 2004 avser läsåret 2003/04. 4

Uppsala upp till och endast gällande studenter med utländsk bakgrund. Om bakgrunden inte varit relevant så skulle 20-3 fler studenter med icke traditionell bakgrund ha gått vidare här i Umeå. Studenter med högutbildade föräldrar är kraftigt överrepresenterade över hela landet. Jämförelsetal grundutbildning Registrerade nybörjare, 2005 2 1,8 1,6 1,4 Jämförelsetal 1,2 1 0,8 Arbetarbakgrund Utländskbakgrund Högutb föräldrar 0,6 0,4 0,2 0 Riket Linköping Lunds Malmö Stockholm Umeå Uppsala Lärosäten Det kan också vara intressant att man tittat på utvecklingen över tid. Den tjocka svarta stapeln i diagrammet nedan representerar Umeå universitets nybörjare med arbetarbakgrund och vi kan konstatera att den gruppen steg fram till 2005 och har sedan sjunkigt medan trenden i övriga riket snarare går åt motsatt håll. Från att ha varit överlägset bäst på att rekrytera studenter med arbetarbakgrund ligger vi 2006 i stort sett på riksgenomsnittet. Ökningen av höskolenybörjare från arbetarhem har avstannat även nationellt och skillnaden mellan utbildningar är stor 5. Andel nybörjare med arbetarbakgrund 35 30 25 20 15 10 Riket Göteborgs universitet Handelshögskolan i Stockholm Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 5 Jämför med statistiska meddelanden UF 20 SM 0602 samt UF 19 SM 0601. 5

Gällande hur stor andel av våra nybörjarstudenter som har utländsk bakgrund så ligger vi inte särskilt bra till om man ser till övriga landet. 2006 har Umeå 9% studenter med utländsk bakgrund medan snittet ligger på 19%. Umeå hade ett lyft 2004 då andelen var uppe i, sedan dess har det sjunkit till 8% 2005 och 2006 är vi tillbaka på 9%. Denna utveckling blir viktigt att bevaka för att se om andelen ökar eller börjar sjunka igen. Nationellt ligger det tidigare 5 målet 6 långt borta för studenter med utländsk bakgrund, 32% går vidare till högskolestudier medan motsvarande siffra med svensk bakgrund är 45% 7. Andel nybörjare med utländsk bakgrund 30 25 20 15 10 Riket Göteborgs universitet Handelshögskolan i Stockholm Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Statistiskkälla: Högskoleverket Arbetarbakgrund vid Umeå universitet I detta kapitel görs en genomgång av vart på universitetet studenter med arbetarbakgrund finns, om de i större utsträckning än andra avbryter sina studier samt om de tar examen i samma utsträckning som andra studenter. ANTAGNING Om man utgår från SCB:s siffror och tittar på vilka bakgrunder som söker och antas inom olika områden kan man konstatera, se tabell nedan, att studenter med arbetarbakgrund och studenter med övrig bakgrund kommer in på olika utbildningar i ungefär samma utsträckning. 8 Det gör dock viss skillnad på yrkesutbildningar där studenter med arbetarbakgrund verkar ha svårare att 6 Regeringen hade tidigare som mål att 50 procent av en årskull ska ha påbörjat högskolestudier innan 25 års ålder. 7 Statistiska meddelanden UF 19 SM 0601 8 OBS! Detta handlar endast om behöriga sökanden. Jämför siffrorna med SCB statistiska meddelande UF 46 SM 0701 s. 2. 6

hävda sig. Förklaringen till detta skulle kunna vara att många yrkesutbildningar kräver höga betyg vilket studenter med högutbildade föräldrar har lättare att producera (SOU 2000:47 s. 200). En sak som kan vara värd att känna till är att elever från högre socialgrupper i högre utsträckning väljer teoretiska alternativ på gymnasiet och därmed får särskilda behörigheter (Skolverkets rapport 04:852 s. 43-44). Detta diagram tittar endast på behöriga sökanden men att färre studenter med arbetarbakgrund ens är behöriga skulle kunna påverka, det finns en mindre grupp som har behörighet söka. Socialbakgrund, sökta och antagna HT 2005 och HT 2006 9 8 7 6 5 4 Arbetarbakgrund Övrig bakgrund 3 2 Högskolan totalt, netto Program mot yrkesexamen Program mot generell examen Kurser Tabellen ska läsas så att av totalt antal sökande vid Umeå universitet så blir cirka 52% antagna. Om man ser inom gruppen studenter med arbetarbakgrund så utgör den siffran exakt 5, alltså marginellt under. Socialbakgrund, sökta och antagna HT 2005 och HT 2006 9 8 Andel av sökande som kommer in 7 6 5 4 3 2 Arbetarbakgrund Övrig bakgrund Högskolan totalt, netto Program mot yrkesexamen Humaniora och teologi Undervisning Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Program mot yrkesexamen 7

Om man tittar på yrkesutbildningarna 9 på ämnesområdesnivå finns dock stora diskrepanser. På yrkesprogram inom tekniksektorn blir nästan alla sökande antagna och då har studenter med arbetarbakgrund en bättre chans medan exempelvis samhällsvetenskap och juridik inte ens antar 2 av sina sökande vilket verkar slå mot studenter med arbetarbakgrund. REGISTRERADE Umeå universitet hade läsåret 2004/2005 23% studenter med arbetarbakgrund registrerade (SCB). Den uppmärksamma noterar att siffrorna från högskoleverket (se sidan 4) säger att 27% av våra nybörjare har arbetarbakgrund. Statistiska centralbyråns siffra är en ögonblicksbild och högskoleverket mäter nybörjare. Vad skillnaderna kan bero på diskuteras på sidan 13. Så vidare till vart på universitetet dessa studenter finns registrerade. Generellt sett finns det fler studenter med arbetarbakgrund på program mot en yrkesexamen. Om det är något som forskningen kartlagt på detta område så är det väl vikten för studenter med arbetarbakgrund att veta vad man blir och att den investering man gör i utbildning lönar sig (ex. SOU 2000:47 s. 195-210). Studenter med arbetarbakgrund Registrerade, grundutbildning 2004/2005 3 25% 2 15% 5% Högskolan totalt Studier mot yrkesexamen Studier mot generell examen, program Studier mot generell examen, kurser Om man sedan tittar på inom vilka områden dessa studenter finns så kan man konstatera att medicin odonotologi har oerhört få studenter med arbetarbakgrund medan naturvetenskap har en väldigt hög andel. En förklaring kan vara den kampanj som teknisk naturvetenskaplig fakultet arbetar med där man utformat informationsmaterial som tydligt vänder sig till alla med ett utifrån och in perspektiv 10. 9 Notera dock att detta gäller yrkesprogram så som det definieras av SUN2000, det vill säga en utbildning som är direkt riktad mot ett specifikt yrke och ofta har inslag av praktiskt träning. 10 ex. http://www.umu.se/studentcentrum/projekt/breddad/informationsgranskning.html#teknat 8

Studenter med arbetarbakgrund - yrkesexamen Registrerade, grundutbildning 2004/2005 4 35% Andel med arbetarbakgrund 3 25% 2 15% 5% Högskolan totalt Studier mot yrkesexamen Humaniora och teologi Undervisning Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Program mot en yrkesexamen Studenter med arbetarbakgrund - generell examen Registrerade, grundutbildning 2004/2005 35% 3 Andel med arbetarbakgrund 25% 2 15% 5% Högskolan totalt Studier mot generell examen, program Humaniora och teologi Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område Programområde, mot generell examen 9

Studenter med arbetarbakgrund - kurser Registrerade, grundutbildning 2004/2005 3 25% Andel med arbetarbakgrund 2 15% 5% Humaniora och teologi Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område Kursområde STUDIEAVBROTT Om man ser på i vilken utsträckning studenter väljer att avbryta 11 sina studier utgör studenter med arbetarbakgrund 27%. Om man jämför det med inströmningen, 25,6% eller studentpopulationen 23% gör väldigt stor skillnad för hur man ska besvara frågan om ifall gruppen är överrepresenterad (Se sidan 13 för utveckling). 1,3% utgör viss överrepresentation men inte särskilt allvarlig, 4% utgör en ganska stor skillnad. Om man går ner på ämnesområdesnivå finns väldiga diskrepanser. 11 Avbrott definieras som: Registrerad i grundläggande högskoleutbildning ex. läsåret 2000/2001 Ej tidigare uttagen högskoleexamen grund- eller forskarexamen, t.o.m. läsåret 1999/2000 Ej examen, grund- eller forskarexamen under läsåren 2000/2001-2005/2006 Ej registrerad i grund- eller forskarstudier under läsåren 2001/2002-2005/2006 10

9 Studenter med arbetarbakgrund som avbröt sina studier registrerade 2002/2003 8 7 6 5 4 Andel studieavbrott, arbetarbakgrund Registrerade med arbetarbakgrund Andel studieavbrott, övrig bakgrund Registrerade med övrig bakgrund 3 2 Högskolan totalt Studier mot yrkesexamen Undervisning Teknik Studier mot generell examen, program Studier mot generell examen, kurser Humaniora och teologi Notera att staplarna är grupperade. Den första gruppen handlar om högskolan totalt, den andra om studier mot yrkesexamen, den tredje om studier mot generell examen och den fjärde om kurser. Tyvärr blev enheterna för små när man försökte precisera på fler ämnen, därför saknas medicinområdet. På naturvetenskapliga ämnen mot en generell examen så står studenter med arbetarbakgrund för över 4 av avhoppen medan de endast utgör 2 av studentpopulationen. Det är en kraftig överrepresentation! Här bör man definitivt fundera över vad det kan bero på. Det ser inte särskilt muntert ut för naturvetenskapliga kurser heller. Även där utgör studenter med arbetarbakgrund cirka 35% av avhoppen och under 2 av de registrerade studenterna. Enda området där det inte verkar göra så stor skillnad om man har arbetarbakgrund eller inte är kurser inom juridik och samhällsvetenskap där studenter med arbetarbakgrund är marginellt mindre benägna att hoppa av än andra studenter. Intressant att notera är att naturvetenskapliga ämnen tar in cirka 4 av de sökande medan juridik och samhällsvetenskap endast tar in ungefär 2. (Se sidan 8.) Ovanstående diagram mäter ju endast hur stor andel av avhoppen som studenter med arbetarbakgrund står för, man skulle alltså kunna tänka sig att avhoppen generellt är större på naturämnena som tar in fler sökande medan studenter på samhälls- och juridik är mer motiverade, har högre betyg och därför inte hoppar av i så hög utsträckning. Diagrammet nedan visar dock att så inte är fallet. 11

Andel studenter som avbryter sina studier 18% 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% Högskolan totalt Studier mot yrkesexamen Undervisning Teknik Övrigt område Studier mot generell examen, program Övrigt område Studier mot generell examen, kurser Humaniora och teologi Notera att staplarna är grupperade. Den första gruppen handlar om högskolan totalt, den andra om studier mot yrkesexamen, den tredje om studier mot generell examen och den fjärde om kurser. Tyvärr blev enheterna för små när man försökte precisera på fler ämnen, därför saknas medicinområdet. På Umeå universitet totalt är avhoppen drygt 8%. Kurser ligger generellt långt över i avhoppsstatistiken och studier mot yrkesexamen långt under. Det naturvetenskapliga området ligger dock snarare under snittet i generell avhoppsstatistik, det handlar alltså inte om att man tar in sämre studenter överlag. Vad beror det då på att just studenter med arbetarbakgrund verkar vara de som hoppar av? Beror det på en bättre arbetsmarknad där man inte behöver en universitetsutbildning för att få jobb? Vad händer då om vi får en tuffare arbetsmarknad igen? Kommer då dessa grupper att vara de som blir arbetslösa? Om avhoppen inte beror på arbetsmarknaden kan det vara något i utbildningen som gör att studenter med arbetarbakgrund hoppar av? Även om det beror på arbetsmarknaden kanske utbildningen kan göra något för att behålla dessa studenter. En annan intressant sak att notera är att teknikämnena som tar in nästan 8 av de som söker (Se sidan 8), inte står för större del av avhoppen än andra ämnen. Man kan tolka detta på lite olika sätt, (1) antingen som att alla de studenter som söker är välkvalificerade, (2) att utbildningarna är väldigt duktiga på att möta upp studenters olikheter och alla kan lära sig eller (3) att man sänkt kvalitén för att studenter ska klara sig igenom. (4) Det kan också vara en blandning av dessa faktorer. 12

Andelen studenter med arbetarbakgrund som tog examen inom 7 år från det att man påbörjat sin utbildning (mätt 2004/2005) utgör 26%. Andelen nybörjare med arbetarbakgrund 2001-2006 är i snitt 25,6% - trots detta utgör antalet registrerade endast 23% av populationen vid en given punkt (2004/2005). Studentpopulationen 2004/2005 borde rimligen utgöras av de individer som påbörjat utbildningen 2001-2006, men istället är den 2,6% lägre. Om man ser på andelen som tar examen inom 7 år så ligger den på 26%. EXAMEN 25,6% 2001-2006 Studenter med arbetarbakgrund vid Umeå universitet 23% 26% 2004/2005 2004/2005 Vad detta beror på är svårt att bevisa, troligtvis beror det på att avhoppen bland studenter med arbetarbakgrund är större än hos andra studentgrupper men gruppen tar examen i högre utsträckning än majoriteten. Det skulle ligga i linje med att studenter med arbetarbakgrund som väljer att studera på universitet i högre utsträckning än andra är mån om att få valuta för pengarna, att blir något samt att man oroar sig för studielån (SOU 2000:47 s. 210) varför man tar examen om man påbörjat en utbildning. Vad det gäller studieresultat så har nationella undersökningar visat att studenter med arbetarbakgrund klarar sig i princip lika bra som andra studenter 12. Utländsk bakgrund vid Umeå universitet I detta kapitel görs en genomgång av vart på universitetet studenter med utländsk bakgrund finns, om dessa grupper i större utsträckning än andra avbryter sina studier samt om de tar examen i samma utsträckning som andra studenter. 27% ANTAGNING Om man tittar på vilka bakgrunder som söker och antas 13 inom olika områden kan man konstatera att studenter med utländsk bakgrund och studenter med svensk bakgrund kommer in på olika utbildningar i ungefär samma utsträckning. När man bryter ner det på typ av studier, kurser eller program, mot en generellexamen eller yrkesexamen så verkar svenskar ha lite lättare att komma in utom på program mot generell examen där studenter med utländsk bakgrund 12 http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800078039/021118.pdf 13 OBS! Detta handlar endast om behöriga sökanden. 13

kommer in i högre utsträckning (se diagram nedan). Det som avgör vilka behöriga som kommer in är betyg. En slutsats kan alltså vara att studenter med utländsk bakgrund överlag har lite sämre betyg och att det är lättare att komma in på program mot en generell examen (tar in cirka 55% av sökande) än program mot en yrkesexamen (tar in cirka 35% av sökande). En annan teori är att det skulle kunna handla om att studenter med utländsk bakgrund som har högre betyg oftare söker en utbildning mot en generell examen. Härkomst, sökta och antagna HT 2006 8 7 Andel av sökande som kommer in 6 5 4 3 2 Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Högskolan totalt, netto Program mot yrkesexamen Program mot generell examen Kurser Tabellen ska läsas så att av totalt antal sökande vid Umeå universitet dessa år så blev nästan 6 antagna. Inom gruppen studenter med utländsk bakgrund är siffran marginellt lägre. Om man bryter ner gruppen studenter med utländsk bakgrund och tittar på vilka geografiska områden man kommer från (själv inflyttad eller ens föräldrar 14 ) samt i hur stor utsträckning man blir antagen så hittar man intressanta skillnader (se tabell nedan). Från gruppen övriga Europa, Sydamerika samt Afrika verkar det oerhört svårt att komma in på Umeå universitet medan nordiska studenter, studenter från EU-länder samt studenter från Nordamerika kommer in i högre utsträckning än genomsnittet. Vad detta kan beror på är svårt att veta. I grund och botten handlar det om betyg. Ifall att studenterna kommer inflyttade till Sverige och inte har ett svenskt gymnasiebetyg så handlar det kanske om att man översätter betyg från EU, nordiska läder samt Nordamerika till dessa studenters fördel. I det fall där studenterna har svenska gymnasiebetyg men två utrikes födda föräldrar är förklaringarna svårare. Kanske har vissa grupper man sämre betyg på grund av exempelvis språkförbistringar? 14 Med land avses i de flesta fall personens egna födelseland. För personer som invandrat till Sverige registreras uppgifter om födelseland. Ofta anges det land man utvandrat ifrån som födelseland om man är född där, även om landet som sådant inte existerade vid tidpunkten då personen föddes (t.ex. Bosnien-Hercegovina). Vid redovisning av personer med utländsk bakgrund redovisas personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar efter föräldrarnas födelseland. Om föräldrarna är födda i olika länder redovisas personen under båda länderna. Vid summering av världsdelsnivå nettoräknas personerna och förekommer således endast en gång. Om föräldrarna kommer från olika världsdelar räknas personen endast en gång på raden för samtliga studenter. (www.scb.se) 14

Totalt: 1637 individer som sökte, 924 som antogs Antagna, geografiskt område HT 2006 62% 6 58% 56% 54% 52% Totalt Norden, ej Sv EU 25, ej Norden Övriga Europa Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Övriga 5 48% 46% Högskolan totalt, netto REGISTRERADE Om man tittar på den totala studentpopulationen och hur många som är registrerade med utländsk bakgrund så är siffran lite drygt medan siffran hos nybörjare utgör cirka 8% (se sid 4). Vid ett givet tillfälle utgör alltså studenter med utländsk bakgrund en större andel av studentpopulationen än de gör bland nybörjarna. Detta står i rakt motsatt förhållande till hur det ser ut för studenter med arbetarbakgrund (se sid 13). En förklaring kan vara att studenter med utländsk bakgrund hoppar av i betygligt lägre utsträckning än andra studenter. Vidare resonemang runt detta förs på sidan 22. Om man undersöker på varifrån våra studenter med utländsk bakgrund kommer från 15 så sticker två grupper kraftigt ut studenter med ursprung i Norden och Asien (diagram nedan). Vi har, som sagt, studenter med utländsk bakgrund totalt och av dessa är över 3 från Norden. Om man skulle bortse från studenter med ursprung i Norden så skulle vi ha 7% studenter med utländsk bakgrund. 15 För definition se fotnot nummer 14 15

Geografisktområde registrerade 05/06 35% 3 25% 2 15% Utländsk bakgrund Norden utom Sverige EU25 utom Norden Europa utom EU25 och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Sovjetunionen Okänd bakgrund 5% 1 Vill man se denna utveckling över tid (diagram nedan) så kan vi konstatera att sedan 2003 kommer våra studenter i ungefär samma utsträckning från olika regioner. Vi har fått något färre studenter med ursprung i Norden och av naturliga skäl färre från forna Sovjetunionen. Geografisktområde över tid 4 35% 3 25% 2 15% Utländsk bakgrund Norden utom Sverige EU25 utom Norden Europa utom EU25 och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Sovjetunionen Okänd bakgrund 5% 2003/2004 2004/2005 2005/2006 16

Utländsk bakgrund Registrerade 2005/2006 14% 12% 8% 6% 4% 2% Högskolan totalt Studier mot yrkesexamen Studier mot generell examen, program Studier mot generell examen, kurser Om vi undersöker vad studenter med utländska bakgrund väljer att läsa så kan vi konstatera att högst koncentration återfinns på program mot en generell examen. Siffrorna är inte särskilt uppseendeväckande. Utländsk bakgrund över tid 2003-2006 13% 12% 11% 9% Högskolan totalt Studier mot yrkesexamen Studier mot generell examen, program Studier mot generell examen, kurser 8% 7% 6% 1 2 3 4 Om man tittar på utvecklingen över tid blir det mer intressant. Det är på senare år som studenter med utländsk bakgrund framförallt valt att läsa program mot generell examen medan man 2003 läste mot en yrkesexamen i princip i samma utsträckning. Kurser verkar alltid ha varit populärt. 17

Utländsk bakgrund Registrerade mot yrkesexamen, 2003-2006 25% 2 15% Läsåret 2003/2004 Läsåret 2004/2005 Läsåret 2005/2006 5% Högskolan totalt Studier mot yrkesexamen Undervisning Okänd bakgrund Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Om man tittar på studenter som 2003-2006 var registrerade på ett program mot en yrkesexamen kan vi konstatera att på området undervisning samt teknik finns oerhört få studenter med utländsk bakgrund. Framförallt på undervisningsområdet är detta oroväckande, vad händer om vi examinerar en massa lärare som inte stött på olika kulturer under sin utbildning? Hur kommer dessa lärare att kunna hantera den mångfald av studenter som man förväntas undervisa? Vidare kan vi konstatera att medicin odontologi tappat studenter med utländsk bakgrund ganska rejält från 2003 när man hade nästan 2 tills idag när siffran är knappt 15%. Detta kan troligtvis förklaras med att man fått fler studenter med utländsk bakgrund på sina program mot en generell examen. Se nästa diagram. 18

Utländsk bakgrund Registrerade mot generell examen 2003-2006 3 25% 2 15% Läsåret 2003/2004 Läsåret 2004/2005 Läsåret 2005/2006 5% Högskolan totalt Studier mot generell examen, program Humaniora och teologi + teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område Humaniora har relativt få programstudenter med utländsk bakgrund. Medicin odontologi samt juridik och samhällsvetenskap har en väldigt positiv trend i hur de lyckas attrahera studenter med utländsk bakgrund, likaså naturvetenskap/teknik samt det konstnärliga området. Vård och omsorg verkar till viss del gå mot den allmänna trenden och rekryterar idag färre än 2003, det är dock små skillnader och 2004/2005 skulle kunna vara en tillfällig svacka. Utländsk bakgrund Registerade på kurser 2003-2006 18% 16% 14% 12% 8% Läsåret 2003/2004 Läsåret 2004/2005 Läsåret 2005/2006 6% 4% 2% Högskolan totalt Studier mot generell examen, kurser Humaniora och teologi Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område 19

På kurssidan finns inte särskilt dramatiska förändringar, möjligtvis skulle det vara att vård och omsorg verkar ha en neråtgående trend vilket även stämmer om man tittar på programsidan. Eftersom att universitetet generellt har en positivt trend och vårdsidan alltid legat bra till gällande att rekrytera studenter med utländsk bakgrund skulle man kunna förklara trenden med att andra kurser och program stjäl från vårdsidan. STUDIEAVBROTT Om vi tittar på studieavbrott hos studenter med utländsk bakgrund kan man på ett generellt plan konstatera att studenter med utländsk bakgrund står för färre avhopp än andra studenter. Om man tittar på program mot en yrkesexamen över tid är det dock inte längre sant. På senare år har studenter med utländsk bakgrund som läser mot en yrkesexamen stått för cirka 11% av avhoppen (röd stapel) medan gruppen utgör 8% av registrerade studenter (mörkblå stapel). Liknande trend finns inom undervisnings området. går dock i motsatt riktning. Studenter med utländsk bakgrund som avbröt sina studier Registrerade mot yrkesexamen 2000-2003 12% 8% 6% 4% Reg, utländsk bakgrund 03-06 Andel avbrott av reg 00-01 Andel avbrott av reg, 01-02 Andel avbrott av reg, 02-03 2% Högskolan totalt Studier mot yrkesexamen Undervisning Teknik Övrigt område Om man tittar på programstudier mot en generell examen så ser trenden annorlunda ut. Studenter med utländsk bakgrund utgör cirka 11% av populationen och står för av avhoppen. Inom juridik och samhällsvetenskap står studenter med utländsk bakgrund för färre av avhoppen (8%) än sin andel av student populationen. Inom det naturvetenskapliga området utgör dock studenter med utländsks bakgrund 18% av avhoppen medan man utgör cirka 13% av populationen. En hel del siffror saknas i detta diagram, det beror på att SCB inte lämnar ut siffror som blir för små. 20

Studenter med utländsk bakgrund som avbröt sina studier Registrerade mot generell examen 2000-2003 2 18% 16% 14% 12% 8% Reg, utländsk bakgrund 03-06 Andel avbrott av reg 00-01 Andel avbrott av reg, 01-02 Andel avbrott av reg, 02-03 6% 4% 2% Högskolan totalt Studier mot generell examen, program Juridik och samhällsvetenskap Intressant är att på kurssidan så verkar studenter med utländsk bakgrund klara sig alldeles utmärkt på den naturvetenskapliga sidan. Man utgör 11% av studentpopulationen men står bara för 4% av avhoppen. En kraftig sänkning från de studenter som registrerades läsåret innan och dessförinnan. Detta får en att fundera om teknisk naturvetenskaplig fakultet lagt in särskilda åtgärder som fått stort genomslag? Studenter med utländsk bakgrund som avbröt sina studier Registrerade på kurser 2000-2003 16% 14% 12% 8% 6% Reg, utländsk bakgrund 03-06 Andel avbrott av reg 00-01 Andel avbrott av reg, 01-02 Andel avbrott av reg, 02-03 4% 2% Högskolan totalt Studier mot generell examen, kurser Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap 21

EXAMEN Om man tittar på vilka studenter som tog examen inom 7 år från det att man påbörjat en utbildning så är studenter med utländsk bakgrund kraftigt överrepresenterade. Man tar examen i högre utsträckning än andra studentgrupper. Vad det gäller studieresultat så har nationella undersökningar visat att studenter med utländsk bakgrund i princip klarar sina studier lika bra som andra studenter. De skillnader som finns förklaras av sociala skillnader inte utländsk bakgrund 16. Andel studenter med utländsk bakgrund som tog examen inom 7 år 3 25% 2 15% Reg, utländsk bakgrund 03-06 Andel examinerade m utl bakg 5% Högskolan totalt, netto Humaniora och teologi Undervisning Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg 8,3% 2001-2006 Studenter med utländsk bakgrund vid Umeå universitet 13% 2003-2006 2004/2005 Om man tittar på hela genomströmningssystemet för studenter med utländsk bakgrund så ser det ut som i bilden till vänster. An nybörjarna vid Umeå universitet så utgör studenter med utländsk bakgrund cirka 8% medan man av den totala studentpopulationen. Vad detta beror på är svårt att säga. En teori är att studenter med utländsk bakgrund finns kvar i systemet längre än andra studenter. Tydligt är också att studenter med utländsk bakgrund är överrepresenterade i examens frekvens. 16 http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800078039/021118.pdf samt Välfärd #1 2006 22

Sammanfattning och slutsatser Kort sammanfattning av rapporten samt ett antal generella slutsatser. I denna rapport har jag undersökt hur många studenter med utländsk bakgrund samt arbetarbakgrund som söker till vårt universitet, antas, registreras, hoppar av eller tar examen. Syftet var att kartlägga, hitta trender, se extrema utslag och därmed erbjuda ett underlag för institutioner och enheter att arbeta vidare. Det rapporten gör är att den väcker fler frågor än vad den ger svar. Det finns en miljon följdfrågor på varje diagram och en mängd material man skulle vilja ha för att kunna säga ännu mer. Jag hoppas respektive enhet utvärderar hur det ser ut för dem, funderar över förklaringar och sedan beställer det ytterligare material man behöver för att kunna arbeta vidare. Några av de generella slutsatser man kan dra är att siffrorna på lärosätesnivå endast säger något om man jämför med andra lärosäten som har liknande utbildningar som vi. När man går ner på ämnesnivå finns enorma skillnader. Det gör en väldig skillnad om man tittar på yrkesutbildningar eller studier mot generell examen, kurser eller program. Överlag verkar studenter med arbetarbakgrund stå för större andel av avhoppen än de utgör av populationen medan studenter med utländsk bakgrund generellt står för färre avhopp. Olika utbildningar har också problem på olika ställen i processen, vissa har svårt att rekrytera studenter med icke traditionell bakgrund medan andra har svårt att erbjuda en utbildning som där inte vissa grupper faller bort. En sak som kan vara intressant att notera är hur ofta diskussionen om breddad rekrytering handlar om att man måste tillföra stödresurser framförallt till studenter med utländsk bakgrund. Samtidigt är det dessa studenter som stannar kvar på sin utbildning och tar en examen! Min slutsats är i huvudsak att detta är en fråga som institutioner och enheter själva måste hantera på en mängd olika sätt. Man måste följa upp diagrammen, fundera över varför det ser ut som det gör och hur man kan göra det bättre. Jag önskar också att man skulle vända diskussionen till att handla om hur vi tar tillvara den kompetens som en bredd av studenter erbjuder istället för att se dessa grupper som problem och merkostnader. Alla som läser rapporten ombeds inkomma med förklaringsteorier till siffrorna. 23