BORGHOLMS ENERGI AB Nytt reningsverk Kårehamn UPPDRAGSNUMMER 1837384000 SWECO ENVIRONMENT AB MARIA BENNET KRISTIN BARKMAN Sweco
Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter 2 2 Omfattning 2 3 Beskrivning av befintlig verksamhet 2 3.1 Infiltration 2 3.2 Fettavskiljare 4 3.3 Enskilda avlopp 4 4 Lokalisering 4 5 Beskrivning av planerad verksamhet 4 5.1 Anslutning 4 5.2 Nya reningsverkets utformning 6 5.3 Överföringsledning 7 5.4 Utloppstub 7 6 Planförutsättningar 7 7 Recipienten 8 8 Verksamhetens miljöpåverkan och miljörisker 10 8.1 Inverkan på vattenmiljön 10 8.2 Inverkan på luftmiljön 11 8.3 Buller 12 8.4 Transporter 12 8.5 Resurshushållning 12 8.6 Inverkan på natur-, kultur- och friluftsintressen 13 8.7 Miljörisker 16 9 Egenkontrollprogram 17 10 Bilagor 17 1 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
1 Allmänna uppgifter Sökande Företag Borgholms Energi AB Organisationsnummer 556527-7455 Adress Box 55, 387 21 Borgholm Telefon växel 0485-883 00 Kontaktperson Tina Pile Telefon kontaktperson 0485-882 40 Fastighet E-post Fastighetsbeteckning som ansökan avser Fastighetens adress tina.pile@borgholm.se Kårehamn 2:14 Kårehamnsvägen (söder om EON s kontor) 2 Omfattning 2 (17) Ändring av befintlig avloppsanläggning i Kårehamn. Verksamheten är anmälningspliktig enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd med verksamhetskod 90.20 avloppsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 men högst 2000 personekvivalenter. 3 Beskrivning av befintlig verksamhet 3.1 Infiltration För behandling av avloppsvattnet i Kårehamn idag finns en trekammarbrunn (slambrunn) med efterföljande infiltration. Den befintliga kommunala anläggingen är placerad söder om hamnen med utströmning mot badplatsen. I februari 2003 färdigställdes arbeten som omfattade ny slambrunn (dim 50 pe), dräneringsstråk, provtagningsrör, rensning/rengöring av ledningssystemet och spolning av infiltrationsbädd. Belastningen på anläggningen är vintertid 4 st fastigheter och på sommaren tillkommer 2 st fastigheter och servicehus för gästhamnen som även inkluderar tömning av toalettavfall från husbilar som motsvarar 100 pe under högsäsong. 2003 var bedömningen att anläggningen var tillräckligt dimensionerad men det har visat sig att den inte ger acceptabel rening, särskilt under sommarperioden då belastningen är hög. Sammanställning av utsläppsdata i provtagningsröret nedströms infiltrationen redovisas i Figur 3.1. Utgående halter från infiltrationen är höga med toppar vid de årliga BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
provtagningarna i september. Gällande riktvärden på anläggningen är <30 mg BOD/l och <6 mg P-tot/l (beslut Miljö- och byggnadsnämnden 2000-10-09) vilket under huvuddelen av provtagningstillfällena inte uppfyllts. Provtagning avseende mikrobiologi vid badplatsen i Kårehamn 2013-08-13 resulterade i 30 presumtiva Ecoli/100 ml, vilket visar på en fekal påverkan och trolig påverkan från infiltrationsanläggningen. Figur 3.1 Utgående halter från befintlig infiltration april 2010-sept 2013. Extra provtagning genomfördes under hösten 2013 för att kontrollera funktionen på infiltrationen genom att analysera prov på både inkommande och utgående vatten i infiltrationsanläggningen. Resultaten visade återigen att utgående halter var höga med medelvärden på 220 mg N-tot/l, 11 mg P-tot/l och 40 mg BOD 7 /l. Även inkommande halter (belastningen) som provtagits i trekammarbrunnen innan infiltrationen var höga, se Tabell 5.1. Tabell 5.1 Analysresultat av stickprover uttagna på avloppsvatten från befintlig trekammarbrunn innan infiltrationen (inkommande) i Kårehamn. Inkommande halter till infiltrationen, mg/l 2013-10-25 2013-10-29 2013-11-27 Medel Totalkväve 170 150 95 138 Biokemisk syreförbrukning BOD 7 160 190 240 197 Totalfosfor 13 13 10 12 Suspenderade ämnen 130 98 61 96 3 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
3.2 Fettavskiljare Utöver ovan nämnda anläggning finns nere i hamnen fyra brunnar som tidigare använts av fiskeindustrin och som idag används som fettavskiljare för en restaurang. 3.3 Enskilda avlopp Det finns två fritidsområden (Kårehamn resp Petgärde/Petgärdeträsk) som har enskilda avlopp. I dessa områden finns idag 74 resp 42 fastigheter. En inventering av området gjordes av Samhällsbyggnadsförvaltningen 2005/2006. Sedan dess kan en del anläggningar ha förändrats med nyare tillstånd samt att det även varit några nybyggnationer i området som medfört att det har tillkommit avlopp. Underlaget ger dock en ungefärlig bild om de enskilda avloppen i området enligt följande sammanställning. Svartvatten/toalett avfall: ca 60 % sluten tank, ca 10 % mulltoa/latrin, ca 30 % trekammarbrunn med efterföljande infiltration. Gråvatten/BDT: ca 45 % trekammarbrunn, ca 20 % tvåkammarbrunn, ca 10 % enkammarbrunn, ca 10 % stenkista, ca 10 % rensbrunn ca 5 % övrigt. Trekammarbrunnar efterföljs av rening i infiltrationsanläggning. När det gäller äldre avloppsanläggningar med trekammarbrunnar kan efterföljande rening bestå av både markinfiltration (oftast rör ut i befintlig mark) eller stenkista. På grund av markens beskaffenhet och närhet till Petgärde träsk är infiltrationen dålig vid snösmältning och även vid hög nederbörd. Problem finns med överfyllda slamavskiljare och slutna tankar samt att avloppsvatten pumpas ut på marken enligt inventering gjord av Samhällsbyggnadsförvaltningen. 4 Lokalisering Placeringen av nya reningsverket är där det idag finns fyra avloppsbrunnar, intill restaurangen och E.ON:s kontor vid hamnen. För att få anläggningen att smälta in så bra som möjligt med befintlig bebyggelse föreslås att nya byggnader byggs i likhet med de sjöbodar som finns i området. Lokalisering visas i bilaga 1, situationsplan med nya reningsverket i bilaga 2 och situationsplan Kårehamn, Petgärde, hamnområdet visas i bilaga 3. 5 Beskrivning av planerad verksamhet 5.1 Anslutning Med nuvarande anslutning (ca 160 pe) sommartid är den kommunala infiltrationsanläggningen överbelastad och ger undermålig rening. Detta medför behov av ökad kapacitet för rening av avloppsvattnet. För att förbättra avloppsvattenbehandlingen i hela Kårehamnsområdet planeras anslutning av fritidsområdena som därmed medför en ökad anslutning till ett kommunalt reningsverk. 4 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
Kårehamn och Petgärdeträsk fritidsområden bedöms ligga inom hög skyddsnivå (Översikt vatten & avlopp, Rapport nr: 2012-01, Borgholms kommun). Avlopp från fastigheter inom områdena har därmed ett högre reningskrav, enligt Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS 2006:7. Besvärlig bebyggelsesituation och dåliga naturliga förutsättningar är bl a kända problem med de enskilda avloppen inom dessa fritidsområden. Det är framförallt anslutningen av enskilda avlopp från dessa fritidsområden som kommer öka belastningen på ett kommunalt reningsverk jämfört med dagens. Den förväntade anslutning ökar då med ca 580 pe under högsäsong. Denna belastningsökning beräknas enligt BEAB bli aktuell inom 5 år. Belastningen på Kårehamns ARV kommer att variera mycket mellan hög- och lågsäsong. För att kunna hantera detta på ett bra sätt måste anläggningen vara utformad så att delar av reningsverket går att stänga av och starta på ett enkelt sätt utan omfattande arbete. Reningsverket är dimensionerat enligt följande, baserat på belastningsdata i Tekniska beskrivningen, se bilaga 2. Tabell 5.1 Sammanställning över dimensionerande data för Kårehamns ARV (grundat på data erhållna fram till 2014-02-28). Parameter Enhet Dim. belastning inom 5 år Sommar Vinter Belastning pe 820 40 Flöden Anslutna, totalt m 3 /d 82 4 Inläckage m 3 /d 41 41 Totalt, medeldygn m 3 /d 123 45 Q dim m 3 /h 7 2 Q max m 3 /h 14 4 BOD 7 Hushåll, specifik g/p, d 70 70 Totalt kg/d 60 2,8 Totalkväve (tot-n) Hushåll, specifik g/p, d 17 17 Totalt kg/d 14 0,7 Totalfosfor (tot-p) Hushåll, specifik g/p, d 2,0 2,0 Totalt kg/d 1,6 0,1 Belastningen på anläggningen kommer att variera under året, med en klar topp under sommarperioden. En förväntad variation över året går att se i Figur 5.1. 5 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
Figur 5.1 Förväntad belastning (pe) på det framtida reningsverket i Kårehamn. Reningsresultaten som årsmedelvärden: BOD 7 Kväve 15 mg/l P-tot 0,3 mg/l 15 % reduktion (utan kvävesteg), 50 % reduktion (med kvävesteg) 5.2 Nya reningsverkets utformning I förstudien jämfördes tre olika processalternativ för den biologiska reningen. I samtliga alternativ är anläggningen uppbyggd som ett konventionellt avloppsreningsverk med ett mekaniskt steg, ett biologiskt steg och ett kemiskt steg. De tre biologiska alternativen som jämfördes var: Alternativ 1) Alternativ 2) Alternativ 3) Biobäddar Dränkta biobäddar MBBR -reaktorer Det kemiska steget innefattar fällning och slutsedimentering för att avskilja fosfor. Det alternativ som valts att gå vidare med är 1) biobäddar pga driftsmässiga fördelar och flexibilitet vid hög- och lågbelastningsperioder. I Tekniska beskrivningen bilaga 4 beskrivs reningsanläggningen och processer/reningsteknik tillsammans med layout och måttangivelser. Reningsverket kan anpassas utifrån belastningen som varierar kraftigt över året och vattnet kan ledas förbi den bassäng/biobädd som inte behövs för tillfället. 6 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
Provtagningspunkter med automatiska provtagare planeras för inkommande och utgående avloppsvatten. Om det visar sig att anläggningen behöver byggas för att klara en kvävereduktion tillkommer processteg i reningsverket. Ett alternativ kan istället vara att på sikt anlägga en våtmark vid Petgärdekanalen och att nyttja den för denitrifikation. 5.3 Överföringsledning I dagsläget finns ett kommunalt vattenledningsnät som försörjer Petgärde och Kårehamn. Anslutningspunkterna förser en eller flera fastigheter. Det finns två större fritidsstugeområden samt flera enskilda fastigheter som har sin egen anslutningspunkt. De flesta fastighter har idag enskilda anläggningar. Några fastigheter närmast hamnen är anslutna till den kommunala infiltrationsanläggningen. Då denna infiltrationsanläggning ligger 200 m söder om det nya reningsverket krävs att befintliga ledningar norr ut måste läggas om. Eventuellt finns några ledningar väster om infiltrationsanläggningen som kan användas även i framtiden men då det saknas information om dessa i detta skede är det osäkert. För att kunna ansluta alla fastigheter inom Petgärde och Kårehamn krävs att ett nytt spillvattennät byggs ut. Då området har en utbredning på nästan 2 km och topografin är platt görs detta lämpligen med en kombination av självfallsledningar och tryckledningar. I nuläget antas de nya spillvattenledningarna dras i samma sträckning som vattenledningen. För att kunna ansluta Petgärde så krävs en pumpstation som pumpar upp till Kårehamn för vidare transport till hamnområdet. Det kan även behövas pumpas inne från fastigheter för att kunna ansluta till överföringsledningen men det är något som ej har undersökts i nuläget. En pumpstation kommer troligtvis att behöva installeras inom reningsverksområdet för att lyfta spillvattnet upp till reningsprocessen. 5.4 Utloppstub Det renade avloppsvattnet pumpas i en ledning som läggs i piren. Detta för att utloppet skall hamna på lämpligt djup och en bit från strandlinjen där strömförhållandena är sådan att tillräcklig utspädning sker. Då frostfria förhållanden troligtvis inte kan uppnås i piren kommer ledningen att behövas frostskyddas genom isolering och värmekabel. Placeringen av utloppet föreslås bli vid piren, se bilaga 3. Detta läge har bedömts med hjälp av spridningsberäkning av föroreningarna som visar att badvattenkvalitén vid badstranden i Kårehamn inte kommer försämras, se Teknisk beskrivning bilaga 4. 6 Planförutsättningar Fastigheten är belägen inom fastställd byggnadsplan från 1985, Kårehamn, fastigheterna Kårehamn 2:4, 2:7, 2:10. Planområdet omfattar Kårehamns fiskeläge ca 16 km NO om Borgholm och är avgränsat för att tillgodose befintliga och planerade hamnfunktioner. Runt inritade byggnader består planen av prickmark vilket innebär att marken inte får 7 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
bebyggas. Dock har avsteg gjort från detta förbud på flera ställen inom planområdet vilket tyder på att det kan vara möjligt att ta sådan mark i anspråk för avloppsreningsverket. I översiktplanen för Borgholms kommun finns inget nämnt som påverkar området. En översikt över vatten- och avloppssituationen i Borgholms kommun är framtagen på initiativ av kommunens Samhällsbyggnadsförvaltning. Förvaltningen önskar en tydligare VA-planering för utvärdering av nuvarande VA-förutsättningar samt för att kunna möta framtida utvecklingsbehov. Målet är en VA-plan som omfattar hela kommunen under ett tjugoårsperspektiv. I rapporten Översikt vatten & avlopp, Rapport nr: 2012-01 som upprättats av Borgholms kommun bedöms Kårehamn och Petgärdeträsk fritidsområden ligga inom hög skyddsnivå. Avlopp från fastigheter inom områdena har därmed ett högre reningskrav, enligt Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS 2006:7. I rapporten anges även att det finns kända problem med enskilda avlopp inom områdena bland annat på grund av besvärlig bebyggelsesituation och dåliga naturliga förutsättningar. Områden finns där behov och möjlighet till utbyggnad och påkoppling på det kommunala nätet behöver utredas vidare. De dåliga avloppen skall åtgärdas genom att enskilda anläggningar byggs om eller genom anslutning till kommunala nätet om så är möjligt. 7 Recipienten Recipienten för det nya avloppsreningsverket är Karsevik, som är en del av Östersjön, se karta i bilaga 1. Befintlig avloppsanläggning ligger söder om hamnen i Skanvik. Anläggningen består av en infiltrationsbädd men eftersom den ligger så nära havet bedöms Östersjön utgöra recipient. Stor del av de enskilda avloppen ligger närmre våtmarken Petgärdeträsk och Petgärde kanal och bedöms ha detta vattenområde som recipient, men i förlängningen Östersjöns kustvatten. Nedan beskrivs dessa recipienter, Petgärdekanal och kustvattnet, som ett underlag inför de miljökonsekvenser en ny avloppsreningsanläggning bedöms medföra. Recipientens känslighet och skyddsområden har kartlagts med hjälp av Vattenmyndighetens klassning av vattenförekomsten (statusklassning) och miljökvalitetsnormer. I VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) finns klassningar och kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Nedan redovisas vad som beskrivs under huvudrubrikerna i VISS vad gäller klassning/bedömning för området vid Karsevik (vattenförekomst N Ölands Kustvatten) och Petgärde kanal (vattenförekomst SE631630-156413). Informationen i VISS är hämtad som senaste klassning vilket innebär 2009 för Kustvatten men för kanalen endast en preliminär klassning som ännu inte är fastställd eftersom denna vattenförekomst inte fanns med 2009. Status o o Petgärdekanal: dålig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status Kustvatten: måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status (men god status exklusive kvicksilver) 8 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
Riskbedömning o Petgärdekanal: oklassad till 2015, risk att varken ekologisk eller kemisk status uppnås 2021. o Kustvatten: risk att varken ekologisk eller kemisk status uppnås 2015 eller 2021 Miljökvalitetsnorm o Kustvatten: måttlig ekologisk status, avhängigt problem med övergödning. Tidsfrist för kravet om God ekologisk status har getts till 2021. God kemisk ytvattenstatus exklusive kvicksilver. Miljöproblem och påverkanskällor o o Petgärdekanal: övergödning, miljögifter, förändrade habitat genom fysisk påverkan i och med kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar. Betydande påverkan kommer av diffusa källor från jordbruk, enskilda avlopp och atmosfärisk deposition samt av fysiska förändringar av sjöar och vattendrag (morfologiskt) och dålig konnektivitet. Kustvatten: övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter. Betydande påverkan kommer av punktkällor från industrier och reningsverk (recipient), diffusa källor som atmosfärisk deposition samt utsjövatten med höga halter av kväve och fosfor. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen o Kustvatten: Kårehamns badplats (badvatten) 9 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
8 Verksamhetens miljöpåverkan och miljörisker 8.1 Inverkan på vattenmiljön Vattenmyndigheten för Södra Östersjön har tagit fram rapporten Finn de områden som göder havet mest, Delrapport 1 (tredje utgåvan, februari 2008). I rapporten konstateras att för Södra Östersjöns vattendistrikt ligger merparten av de områden som göder havet mest i Östergötland, Skåne, Blekinges kust och Gotland samt kring de större städerna. Det är de områden som har störst ytrelaterad mänskligt påverkad fosforläckage till Östersjön. I Södra Östersjöns vattendistrikt bidrar jordbruk mest till fosforbelastning till havet (47%) varav nästan hälften är bakgrundsbelastning och därför inte påverkbart. Andra viktiga påverkbara diffusa källor är dagvatten (8%), enskilda avlopp (8%), punktutsläpp från industri (9%) och reningsverk (12%). Kustområdena bedömdes vara mer känsliga för kväve- än för fosforbelastningen från land. I rapporten anges att orsaken till detta kan vara att utsjöns effekt på fosfor i kustvatten är stor, i förhållande till effekten från land. För kväve har transport från land relativt större betydelse för kustvattens kvävehalter. Detta skulle kunna innebära att det är nödvändigt att åtgärda även kväveutsläpp för att uppnå en bättre vattenkvalitet i vissa kustområden. Genom anläggandet av det nya avloppsreningsverket kommer det finnas möjlighet att uppnå effektiv rening av avloppsvatten i Kårehamn. Detta gäller fastigheterna inklusive husbilarnas toalettavfall som idag är anslutna till den kommunala infiltrationsanläggningen samt avlopp från restaurangen som har en egen reningsanläggning. Även de fastigheter i fritidsområdena med enskilda avlopp som idag inte är anslutna kommer renas effektivt. Den totala föroreningsmängden till recipienten beräknas därmed att minska då det idag råder problem med den befintliga kommunala infiltrationen samt de enskilda avloppen. Problem uppstår på grund av markens beskaffenhet som ger dålig infiltration vid snösmältning och vid hög nederbörd samt att det kan finnas överfyllda slamavskiljare och slutna tankar eller att avloppsvatten pumpas ut direkt på marken, vilket leder till att otillräckligt renat avloppsvatten tillförs recipienten Petgärdekanal/Östersjön. Markbaserade avloppsreningsanläggningar så som infiltrationsanläggningar ger en teoretiskt relativt hög reningsgrad av organiskt material (90-95 %), fosfor (60-80 %) och smittoämnen (99 %). Den höga reningsgraden bygger dock på att avloppsanläggningarna är riktigt byggda/dimensionerade, sköts på ett korrekt sätt och att markens infiltrationsförmåga är god. Det är svårt att bedöma vilken föroreningsbelastning dessa anläggningar har på recipienten, som är grundvattnet eller Petgärdekanal men i förlängningen Östersjön. I tabellen nedan finns beräkningar som SMHI gjort för tre avrinningsområden till kustvattnet vid Kårehamn. SMHIs beräkningar grundar sig på insamlad mätdata under åren 199-2011, http://vattenwebb.smhi.se/modelarea/. I tabellen redovisas även den beräknade belastningen på recipienten från det nya reningsverket vid tre olika situationer. Den första är när det nya reningsverket har en anslutning på ca 30 pe vintertid och 160 pe sommartid. Den andra situationen är när det nya reningsverket har den beräknade 10 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
maximala anslutningen på 40 pe vintertid och 820 pe sommartid. Den sista situationen visar maximal anslutning och kvävereningssteg på reningsverket. I samtliga tre fall har förväntade maximala utsläppshalter använts vid beräkningarna, dvs. 15 mg BOD 7 /l, 0,3 mg P-tot/l och för kväve 15% reduktion utan kväverening respektive 50% reduktion med kväverening. Tabell 8.1. Jämförelse mellan föroreningsbelastning till norra Ölands kustvatten (SMHIs mätdata) och beräknad föroreningsbelastning från ett nytt avloppsreningsverk. Föroreningsbelastning till Östersjön BOD 7 (kg/år) P tot (kg/år) N tot (kg/år) Befintlig belastning, SMHIs mätdata 1999-2011, avrinningsområde Petgärdekanal till norra Ölands kustvatten ingen data 532 33 991 Befintlig belastning, SMHIs mätdata 1999-2011, avrinningsområde norr om Kårehamn till norra Ölands kustvatten ingen data 914 57 920 Befintlig belastning, SMHIs mätdata 1999-2011, avrinningsområde söder om Kårehamn till norra Ölands kustvatten ingen data 900 55 420 Belastning från nytt reningsverk med 1) 105 2,1 331 nuvarande anslutning, 30 resp160 pe Max-belastning från nytt avloppsreningsverk, 1) 350 7,1 1 260 40 resp 820 pe Max-belastning från nytt avloppsreningsverk 1) 350 7,1 740 med kväverening, 40 resp 820 pe 1) Högre antal pe under sommartid (3 månader per år). Tabellen ovan visar att den stora föroreningsbelastningen är från avrinningsområdet där jordbruket står för den största delen. En stor förändring för vattenmiljön blir också att utsläppspunkten flyttas från Petgärde kanal (enskilda avloppen i fritidsområdena) respektive Skanvik (kommunens avloppsreningsanläggning), se karta i bilaga 1. Detta kommer till viss del förbättra övergödningsproblematiken i Petgärde kanal och förbättra badvattenkvalitén vid badplatsen vid Skanvik. 8.2 Inverkan på luftmiljön Den största påverkan på luftmiljön från avloppsreningsanläggningar är avgasutsläppen från transporter till och från avloppsreningsverket (se avsnitt om transporter nedan) samt om utsläpp av illaluktande ämnen sker från reningsprocessen och slamhanteringen. Luktkällor från avloppsreningsverk kan delas upp i tre kategorier; kontinuerliga, frekventa, och tillfälliga luktkällor. Kontinuerliga luktkällor är exempelvis utsläpp av ventilationsluft via frånluftsventilation. Frekventa luktkällor är till exempel hantering av rens och slam. Tillfälliga luktkällor kan förekomma vid transporter, driftstörningar eller vid underhållsarbete på avloppsreningsverket. 11 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
Generellt är de största källorna till lukt vid avloppsreningsverk de första behandlingsstegen samt avfallshanteringen såsom rens- och slamhanteringen. Reningsverket kommer i huvudsak vara inbyggt och utgående luft till omgivningen kommer genomgå luktreducerande behandling med hjälp av antingen ozon, kol eller kompostfilter. Även luft från slamhanteringen kommer att tas omhand och behandlas. I byggnaden intill det planerade avloppsreningsverket finns en restaurang och närmsta bostadshus ligger ca 100 m därifrån. 8.3 Buller Vanligaste källor till buller på ett avloppsreningsverk är maskinell utrustning så som pumpar och fläktar samt vissa transporter till och från anläggningen, se avsnitt om transporter nedan. Reningsverket kommer i huvudsak vara inbyggt och ljuddämpande åtgärder kommer vidtas. I samband med anläggningsarbetena kan bullerstörningar förekomma. För att minimera påverkan föreslås arbetena utföras under lågsäsong för turismen. 8.4 Transporter Transporter till och från anläggningen sker av olika typer av fordon. Tyngre fordon används för transport av slam, kemikalietransporter (fällningskemikalie, polymer och eventuellt kolkälla). Till och från området sker även personbilstransporter. Slammet som bildas i reningsprocessen kommer att förtjockas inne i reningsverket för att sedan transporteras till Borgholms ARV för vidare behandling. Uppskattningsvis kommer slamtransporter ske ca 1 gång per vecka under högsäsong och betydligt mer sällan under lågsäsong. I reningsprocessen används kemikalier som levereras med tunga transporter. Uppskattningsvis sker kemikalietransporter några gånger per år. För tillsyn av reningsprocessen kommer driftpersonal att vara på plats ett par gånger i veckan. 8.5 Resurshushållning Kemikalier De kemikalier som hanteras i större mängder i verksamheten är polymerer, fällningskemikalier och eventuellt kolkälla (om krav ställs på kväverening). Fällningskemikalier används för att i avloppsvattnet kemiskt binda fosforföreningar i löst form och få dem att sedimentera. Polymererna används till förtjockning av slam i olika steg. Kolkälla används för att förbättra kvävereduktionen i avloppsvattnet om reningsverket utrustas med reninssteg för kväve. I Tabell 5.1 nedan redovisas de mängder kemikalier som förväntas förbrukas i snitt per år. 12 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
Tabell 8.2 Förbrukning av kemiska produkter Kemikalie Enhet Förbrukning Kemisk fällning, PAC (ton) ton 3 Flytande polymer, slam (kg) kg 70 Kolkälla vid kväverening (ton) ton 0,7 Avfallshantering Avfall som uppkommer vid anläggningen utgörs främst av rens och avloppsslam. Därtill kan det tillkomma en mindre mängd hushållsavfall och förpackningar som uppkommer i verksamheten. Rens körs till förbränning. Slammet förtjockas på reningsverket och skickas vidare till Borgholms ARV för vidare behandling. Växtnäringsämnen Vissa växtnäringsämnen, som exempelvis fosfor, är ändliga resurser och VAverksamheten har en viktig roll i en hållbar återföring av växtnäring. Slammet som produceras i reningsprocessen transporteras till Borgholms ARV för vidare behandling. Energi Vid avloppsreningsverket används elenergi för maskinell utrustning, i huvudsak vid pumpning av avloppsvatten mellan olika processteg. Tillsats (och produktion) av kemikalier samt bortforsling av rens, sand och slam är också processer som förbrukar energi. Genom god driftövervakning och kontroll av reningsanläggningen samt optimering av processfunktioner kan energi- och kemikalieförbrukningen minimeras. Mark och vatten Genom att flytta avloppsreningen från de enskilda avloppsanläggningarna till ett centralt avloppsreningsverk utnyttjas mark- och vattenområden mer effektivt och frigörs från föroreningsbelastning. Dessutom ska reningen bli effektivare så att påverkan totalt sett blir mindre jämfört med dagens situation. 8.6 Inverkan på natur-, kultur- och friluftsintressen Naturmiljö Stora delar av naturen kring hamnen i Kårehamn är skyddad på ett eller annat sätt, se beskrivningar nedan. Genom att avloppsvattenreningen kommer att förbättras i jämförelse med nuvarande förhållanden förutsätts att påverkan på omgivningen blir mindre jämfört med idag. Kusten och strandområdena utanför Kårehamn ingår i Naturvårdsområdet Östra Ölands strandängar, NRO08066. I registerbladet för Naturvårdsområdet finns bland annat följande beskrivning: En 12 mil lång kuststräcka med representativa, breda, 13 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
betespräglade och välbevarade strandängar (sjömarker). Strandängarna och våtmarkerna hyser ett mycket rikt fågelliv och är av stor betydelse både för häckande och rastande fågel. Utmed kusten finns stora arealer med grunda ler- och sandbottnar som är viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. Figur 8.1 Riksintresse för Naturvården, 3 kap. 6 miljöbalken. 14 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
Figur 8.2 Natura 2000-område, Naturreservat och Riksintresse för Naturvården, 3 kap. 6 miljöbalken. Stugområdena vid Petgärde gränsar till våtmarken Petgärdeträsk. Detta område är skyddat både som Natura 2000-område (Petgärdeträsk SE0330059), Naturreservat och Riksintresse för naturvården (Petgärde och Djurstad träsk NRO08064). I registerbladet för riksintresset står bland annat; Djurstads och Petgärde träsk är representativa för Ölands våtmarker och har höga botaniska och framförallt ornitologiskt värden. Båda träsken har restaurerats under senare år vilket gjort att många fågelarter har börjat komma tillbaka. Petgärdeträsk är en av de mest intressanta våtmarkerna på Öland, avseende skalbaggsfaunan. Kulturmiljö Inga kända fornlämningar eller andra kulturvärden finns inom det aktuella området. För att få anläggningen att smälta in så bra som möjligt med befintlig bebyggelse föreslås att nya byggnader byggs i likhet med de sjöbodar som finns i området. Friluftsliv Ett nytt avloppsreningsverk vid Kårehamn ska förbättra förutsättningarna för turismen i området. Genom att förbättra reningen förväntas förhållandena i mark samt i vattnet vid hamn och badplatser att bli bättre. 15 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
8.7 Miljörisker I nedanstående tabell redovisas de risker som bedöms kunna finnas med planerad verksamhet. Till varje risk redovisas även de åtgärder som ska mildra riskerna samt den miljöeffekt som riskerna kan leda till. Process Händelse Åtgärd Miljöeffekt Generellt Driftstopp, bräddningar, mm Larm till driftpersonal, nattetid till jourpersonal. Bräddning till recipienten. Liten negativ effekt pga låg förekomst och tidsbegränsning. Ledningsnät Driftstopp pumpstationer Nödutlopp anordnas vid varje pumpstation. Utsläpp av orenat vatten. Inloppspumpar Driftstopp 2 pumpar minskar sannolikheten för driftstopp. Rensgaller Driftstopp Förbiledning av 2*Q dim till biosteget, bräddning av överskjutande flöde. Bräddning till recipienten. Liten negativ effekt pga låg förekomst och tidsbegränsning. Bräddning till recipienten. Liten negativ effekt pga låg förekomst och tidsbegränsning. Flöde till biosteg Flödet överstiger 2*Q dim Rensgaller dimensioneras för 4*Q dim, bräddning av överskjutande flöde Bräddning till recipienten. Liten negativ effekt pga låg förekomst och tidsbegränsning. Kemikaliehantering Läckage vid kemlager Läckande kemikalier stoppas av invallning. Ingen miljöeffekt. Kemikaliehantering Läckage på ledning etc. utanför invallning Kemikalier leds till vattenfasen i reningsverket. Liten negativ effekt pga låg förekomst och stor utspädningseffekt. 16 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx
9 Egenkontrollprogram Förslag till program för egenkontroll upprättas för reningsanläggningen i samband med driftsättning. 10 Bilagor 1. Lokalisering 2. Layout nya avloppsreningsverket a. Exkl kväverening b. Inkl kväverening 3. Situationsplan Kårehamn, Petgärde och hamnområde a. Exkl kväverening b. Inkl kväverening 4. Teknisk beskrivning 17 (17) BM p:\1354\1837384_nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\1837384000_kårehamn_samrådsunderlag 140703.docx