Hur många fängelsplatser behöver Sverige?

Relevanta dokument
Differentieringsgradens inverkan på Kriminalvårdens platsbehov

20 frågor om Kriminalvården

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

Allvarlig kritik mot Kriminalvården för att en intagen under lång tid varit placerad i avskildhet m.m.

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand

KRIMINALVÅRD SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 Reviderad

Optimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden?

KOS 2018 Kriminalvård och statistik

Svensk författningssamling

Inspektion av Kriminalvården, placeringssektionen, den 16 november 2015

Lag och rätt. Vecka 34-38

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

SIMULERING. Vad är simulering?

Kriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

KOS Kriminalvård och statistik

Allt trängre på landets fängelser. rapport från SEKO april 2010

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

Reviderad

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

Svensk författningssamling

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården

Kriminalvårdens författningssamling

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

Simulering av sjukvårdsverksamhet

Hepatit C inom Kriminalvården. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Anstalt- och häktesavdelningen/hk

KOS Kriminalvård och statistik

Kriminalvårdens författningssamling

Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser

7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

Reviderad

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping

Handläggare Datum Diarienummer Venemalm Sofia (SCF) KSN Davidsson Per (KLK)

Kriminalvårdens författningssamling

Opcat-inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 27 och 28 juni 2018

En effektivare kriminalvård

Hepatit C i Östergötland

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård


NORDISK STATISTIK. För kriminalvården i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Handläggare Datum Diarienummer Venemalm Sofia (SCF) KSN Davidsson Per (KLK)

Kriminalvården. Motion till riksdagen 2016/17:1534. Förslag till riksdagsbeslut. KD148 Kommittémotion

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

B U D G E T U N D E R L A G

Aktuell Statistik från Kriminalvården

Opcat-inspektion av Kriminalvården, anstalten Hinseberg, den 19 juni 2018

Kriminalvårdens författningssamling

ÖKAT KLIENTINFLÖDE KRIMINALVÅRDENS SAMLADE BEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN VILLKORLIG FRIGIVNING FÖRSTÄRKTA ÅTGÄRDER MOT ÅTERFALL I BROTT (SOU 2017:61)

Remissvar gällande utkast till lagrådsremiss Ny påföljd efter tidigare dom Ju2012/4191/L5

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Utvecklingsseminarium

Kriminalvårdens särskilda narkotikasatsning

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden del 2

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 30 november 2016

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)

Rättigheter och Rättsskipning

Sluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå

Svensk författningssamling

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE

Guide för användande av Asylsjukvårdsplattformen

Kriminalvårdens författningssamling

2007 års reform av utslussning i kriminalvården

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

Svensk författningssamling

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Opcat-inspektion av Kriminalvården, häktet Trelleborg, den 5 april 2019

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen

Svensk författningssamling

Transkript:

Hur många fängelsplatser behöver Sverige? Fredrik Persson Linköpings universitet Institutionen för teknik och vetenskap Kvantitativ logistik Campus Norrköping Effektivare förvaltning med givna resurser 26 maj 2011 Inspektionen för socialförsäkringen ISF

Den ideala processen Häktad Fängelse Tid Gripen Rättegång Dom Laga kraft Fängelseplacering Frisläppning Maximum 7 dagar 2

Den verkliga processen Häktad Tid Gripen Rättegång Dom Laga kraft Väntar på fängelseplats Frisläppning Varför är det så? Överfulla fängelser? För många klienter? För många typer av placeringsmöjligheter? 3

Operationsanalytisk ansats Differentieringsgradens inverkan på kriminalvårdens platsbehov en simuleringsstudie Examensarbete av Joakim Barkman och Anna Palmerius Utfördes 2003-2004 Handledare: Linköpings universitet: Fredrik Persson Kriminalvårdsstyrelsen: Karin Selldin En kösimuleringsmodell skapades över hela det Svenska fängelsesystemet för att studera tiden i häkte 4

Agenda Bakgrund Differentieringsgrader, säkerhetsnivåer, platskategorier Frågeställningar Vårdkedja, placeringsorganisation Varför simulering? Vad är simulering? Experiment Slutsats Vad hände sedan? 5

Bakgrund Problemet Sveriges fängelser är överfyllda (utnyttjande över 100 %) Vissa klienter spenderar hela sin strafftid i häkte 2003: 4 571 anstaltsplatser (1 150 ytterligare planerade innan 2007) Orsakerna Strafftiderna har ökat (grova brott har ökat), ingen ökning i antalet klienter Öppna anstalter används inte fullt ut Differentieringsgraden på anstalter Justitieombudsmannen (JO) Ingen skall behöva vänta längre än 7 dagar i häkte 6

Differentieringsgrader Tre differentieringsgrunder (enligt lag) Säkerhet Kön (män och kvinnor separeras) Ålder (yngre förstagångsklienter separeras från äldre) Andra grunder till differentiering Typ av brott Typ av drogmissbruk Vårdbehov Differentieringsgraden definieras som antalet olika kategorier som används vid differentieringen Fängelserna är inte lagring av klienter det är vård och utbildning i en bra miljö 7

Säkerhetsnivåer Sluten Mur eller staket Övervakning dygnet runt Öppen Ingen mur eller staket (eller av enklare karaktär) Sluten med förhöjd säkerhet Extra skalskydd 8

Platskategorier Normalplats Narkotikafri normalplats Ungdomsplats Kvinnoplats Riksmottagning Säkerhetsplats Plats för särskilt krävande Avskiljdhetsplats Särskild roplats Motivationsplats för narkotikamissbrukare Motivationsplats för svårmotiverade narkotikamissbrukare Behandlingsplats för narkotikamissbrukare Plats med programverksamhet för alkoholberoende Sexualbrottslingsplats Plats för psykiskt sjuka Sjukplats Allvårdsplats Stödplats Utvisningsplats Utslussningsplats 27 för män 8 för kvinnor 9

Frågeställningar Hur förändras behovet av antal anstaltsplaster för olika klientkategorier vid olika differentieringsgrader? Hur lång blir väntetiden i häkte för en viss klientkategori, vid en given differentieringsgrad? Hur förändras platsutnyttjandet för de olika klientkategorierna beroende på graden av differentiering? Hur många anstaltsplatser behövs given en prognos över tio år? 10

Hur kan differentiering vara ett problem? 100 % Häkte Fängelseplatser 11

Hur kan differentiering vara ett problem? 94 % Häkte Fängelseplatser 12

Hur kan differentiering vara ett problem? 100% 81 % 50% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Slutsatsen blir att: Graden av differentiering påverkar beläggningsgraden trots att riksgenomsnittet summerar till 100% Häkte Fängelseplatser Varje platskategori måste prognostiseras exakt för att öka beläggningsgraden 13

Vårdkedjor En klient går igenom en vårdkedja under vistelsen på anstalt Från sluten till öppen miljö Med rätt vård Genom olika platskategorier Genom olika anstalter Vägen genom kedjan är beroende på klientens egen progression 14

Vårdkedja 15

Placerarorganisation Placerarenheter (Gbg, Sthlm, Malmö) Nydömda i häkte Omplacering/förflyttning Riksmottagning (Män i Kumla, Kvinnor i Hinseberg) Långa påföljder (Män 4 år, Kvinnor 2 år) Särskild utredning Frivården Placerar frifotingar 16

Översikt av simuleringsmodellen 17

Varför simulering? Hanterar det stokastiska beteendet i hela systemet Villkorlig frigivning Vårdkedjor Överföring till annan typ av frihetsberövelse (fotboja) Överföring till annan typ av platskategori Inflödet av klienter Längden på anstaltsvistelsen Beskriver kösituationen i häktet Systemet är Diskret i händelser Kontinuerlig i tid Begränsad i kapacitet 18

Vad är simulering? System Experiment med en modell Experiment med systemet Matematisk modell Fysisk modell Simulering Analytisk lösning

Vad är simulering? 2011-05-26 2011-05-29 2011-05-30 2011-05-31 2011-06-01 2011-06-02 2011-05-27 2011-05-28 Häkte Fängelseplatser 20

Simuleringsmetodik Systemet Rekommendation Resultat Validering Experiment Återkoppling Modellering Validering Flödesdiagram över vårdkedjor Modellering Verifiering ARENA modell 21

Modellantaganden Fängelser är inte åtskilda. Alla anstaltsplatser på olika anstalter hålls samman som en enda enhet Obegränsat antal häktesplatser Klienter stannar i häkte så länge det inte finns rätt platskategori tillgänglig Vid förändringar av differentieringsgrad mellan experiment, kommer klienter som tidigare tillhörde en borttagen platskategori att flyttas till normalplats (sluten eller öppen) 22

Användargränssnitt 23

Experiment och resultat Experiment 1 Relationen mellan differentieringsgrad och utnyttjande 5 scenarion med en ökande grad av differentiering Scenario 1: minimumnivå (6 st, normalplats och ungdomsplats) Scenario 5: maximumnivå (32 st) Antal anstaltsplatser Resultat Normalläget: 4 571 Planerad utbyggnad: 5 721 (+1 150) Lämplig mix: 5 721 (+1 150) Systemet blir snabbt fullt Utnyttjandegrader på 100% oavsett differentieringsgrad För få anstaltsplatser i modellen 24

Experiment och resultat Experiment 2 Andel placerade med mindre än 7 dagars väntetid i häkte 5 scenarion med en ökande grad av differentiering Scenario 1: minimumnivå (6 st, normalplats och ungdomsplats) Scenario 5: maximumnivå (32 st) Antal anstaltsplatser Resultat Normalläget: 4 571 19,8% av klienterna uppfyller kravet 25

Experiment och resultat Experiment 3 Fallande respektive stegrande klienttillströmning 3 scenarion Resultat Scenario 1: Fallande (10 200 9 000 på fem år) Scenario 2: Konstant Scenario 3: Stegrande (10 200 11 400 på fem år) Systemet är redan så fullt så en minskning motsvarande fallande är för liten Vad säger resultatet så långt? För få platser hur många behövs? 26

Experiment och resultat Experiment 4 Resultat Hur många anstaltsplatser behövs för att få 90% placeringar inom 7 dagar 5 scenarion med en ökande grad av differentiering Scenario 1: minimumnivå (6 st, normalplats och ungdomsplats) Scenario 5: maximumnivå (32 st) Antal anstaltsplatser Obegränsat Scenario 1 11 300 anstaltsplatser (varav 300 kvinnor) Scenario 5 Över 25 000 anstaltsplatser Utnyttjandegrad på 50% per kategori 27

Slutsatser Planerad utbyggnad räcker inte (+1 150 platser) För att klara 90% placering inom 7 dagar och högsta differentieringsgrad krävs 25 000 anstaltsplatser. Den viktigaste insikten hos Kriminalvårdsstyrelsen var formaliseringen av vårdkedjor 28

Vad har hänt sedan 2004? Stopp för överbeläggning 2005 Ytterligare 1 762 anstaltsplatser fram till idag (6 333 totalt) Samtidigt har inflödet av klienter minskat Källa: www.kvv.se 29

Frågor? Rapporten: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2186 30

www.liu.se