Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamheten Jönköpings län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas individer som har en f skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. 10,7 procent är företagsamma Vid halvårsskiftet 2010 fanns det 26 047 aktivt företagsamma individer i Jönköpings län, vilket är 10,7 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Det är en oförändrad andel jämfört med förra mätningen och något lägre än riksgenomsnittet. I riket som helhet finns det 808 000 personer som definieras som företagsamma. Sammantaget är alltså 11,8 procent av svenskarna i arbetsför ålder företagsamma. Av de företagsamma individerna i Jönköping är drygt 6 100 kvinnor. Av länets kvinnor i arbetsför ålder ansvarar alltså 5,1 procent för ett företag, vilket är en betydligt lägre andel än i riket som helhet (6,9 procent). Antalet yngre företagsamma (16 34 år) ökar i länet jämfört med för ett halvår sedan. Vid halvårsskiftet fanns 3 723 unga företagsamma personer i Jönköpings län, vilket är 4,7 procent av länets yngre population. Motsvarande andel i riket som helhet är något högre (5,4 procent). 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 11,8% 10,7% Aneby är Jönköpings läns mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på deras olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Aneby kommun har Jönköpings läns mest företagsamma befolkning där 13,7 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar länets storkommun, Jönköping, där 9,7 procent räknas som företagsamma. Gnosjö kommun har länets yngsta företagsamhet. Av kommunens yngre population ansvarar 5,9 procent för ett företag. I Nässjö är motsvarande notering 3,6 procent, vilket är lägst i regionen. Aneby kommun har även en kvinnopopulation som är högst delaktig i företagandet där 6,4 procent av kvinnorna i arbetsför ålder ansvarar för ett företag. Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre ANEBY 650 13,7% 6,4% 4,7% SÄVSJÖ 1013 13,2% 5,9% 5,1% VETLANDA 2317 12,3% 5,8% 4,8% GNOSJÖ 852 12,3% 5,3% 5,9% EKSJÖ 1427 12,1% 5,7% 5,0% VAGGERYD 1122 12,1% 6,0% 5,5% HABO 905 11,9% 5,7% 5,2% GISLAVED 2342 11,1% 5,1% 4,7%

VÄRNAMO 2592 11,0% 5,0% 4,4% MULLSJÖ 549 10,8% 6,1% 3,9% TRANÅS 1300 10,2% 4,9% 4,0% NÄSSJÖ 2057 9,8% 4,4% 3,6% JÖNKÖPING 8921 9,7% 4,8% 4,8% Företagsamheten ökar med 0,6 procent Under första halvåret 2010 ökade företagsamheten i länet med 155 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 0,6 procent. Jönköpings företagsamhet ökar således i en klart långsammare takt än för riket. Bakom förändringen ligger en stor dynamik. Cirka 1 300 nya individer har tillkommit som företagsamma medan drygt 1 100 har avslutat sin företagsamhet under det senaste halvåret. Trenden med både ett ökat antal nyföretagsamma och fler avslutare fortsätter. Sannolikt är konjunkturläget en bidragande orsak. Arbetslösheten är fortfarande relativt hög vilket gör att många provar på eget företagande. En del av dessa försök misslyckas och därmed ökar även antalet avslutare. I takt med att konjunkturen förbättras kommer antalet nyföretagsamma mer styras av affärsmöjligheterna än av att det saknas lediga jobb. Att antalet företagsamma i länet vuxit långsammare än riksgenomsnittet beror i huvudsak på den manliga befolkningen i länet. Antalet företagsamma kvinnor har ökat med 82 personer under det senaste halvåret, vilket ger en tillväxttakt på 1,4 procent. Trenden med en högre tillväxttakt av företagsamheten bland landets kvinnor är gemensamt för de flesta av Sveriges län. Diagram 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 1,2% 0,6%

Företagsamheten ökar snabbast i Tranås Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Tranås kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 30 individer, vilket ger en tillväxttakt på 2,4 procent. Cirka 16 procent av ökningen beror på ett flyttningsöverskott av företagsamma personer. Vetlanda kommun har länets svagaste tillväxt där antalet företagsamma minskade med 30 personer eller 1,3 procent under det senaste halvåret. Fyra av länets 13 kommuner uppvisar en negativ tillväxt av företagsamheten. Antalet företagsamma kvinnor har under det senaste halvåret ökat snabbast i Sävsjö där tillväxttakten uppmättes till 5,9 procent. Även Tranås har en hög tillväxt när det gäller den kvinnliga företagsamheten. Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer Kommun Företagsamma 30/6 Företagsamma 31/12 Förändr Tillväxt Tillväxt unga Tillväxt kvinnor TRANÅS 1300 1270 +30 2,4% 0,6% 5,4% JÖNKÖPING 8921 8807 +114 1,3% 1,8% 2,1% VAGGERYD 1122 1110 +12 1,1% 2,5% 2,3% GNOSJÖ 852 844 +8 0,9% 4,1% 1,2% NÄSSJÖ 2057 2043 +14 0,7% 3,3% 0,9% ANEBY 650 646 +4 0,6% 0,0% 0,7% GISLAVED 2342 2333 +9 0,4% 3,5% 0,6% EKSJÖ 1427 1423 +4 0,3% 7,6% 1,2% SÄVSJÖ 1013 1011 +2 0,2% 5,3% 5,9% HABO 905 907 2 0,2% 1,6% 2,4% VÄRNAMO 2592 2598 6 0,2% 0,3% 1,7% MULLSJÖ 549 553 4 0,7% 9,4% 0,7% VETLANDA 2317 2347 30 1,3% 1,8% 0,4% Allt fler unga är företagsamma Trenden mot ett allt högre deltagande i företagsamheten hos landets ungdomar fortsätter även i denna mätning. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år i Jönköpings län har ökat med 0,4 procent jämfört med första halvåret. Med tanke på den stora generationsväxling som till del redan har påbörjats är ett större deltagande i företagandet hos den yngre befolkningen välkommet. Jönköpings tillväxttakt är dock klart lägre än riksgenomsnittet. Med tanke på att den totala unga företagsamheten i länet är klart svagare än riksgenomsnittet skulle en högre tillväxttakt vara önskvärd.

Eksjö kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med 7,6 procent. Även Sävsjö kommun har en hög tillväxt av unga företagsamma. I Mullsjö kommun är det däremot klart färre ungdomar som ansvarar för ett företag än det var förra halvåret och minskningen uppgick till 9,4 procent. Det är andra mätningen i följd som Mullsjö redovisar höga negativa tillväxttal av sina företagsamma ungdomar. Diagram 3. Tillväxt av antal unga företagsamma personer (16 34 år) 4% 3% 2% 1,4% 1% 0,4% 0% 1% 2% Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Sammantaget finns nu 3 723 personer med ansvar för företagande som är yngre än 35 år, vilket är drygt 4,7 procent av den yngre generationen. Sedan den första företagsamhetsmätningen utfördes har antalet företagsamma ungdomar ökat med hela 7,4 procent. Samtidigt har den totala företagsamheten i länet ökat i en klart långsammare takt under samma period (+2,7 procent). Andelen företagsamma kvinnor har också stadigt ökat sedan år 2008. Det finns nu 6 120 kvinnor med ansvar för ett företag, vilket är en ökning med 6,5 procent sedan två år tillbaka. Såväl ungdomarna och kvinnorna har alltså tagit ett större ansvar för länets företagsamhet under senare tid och bägge grupperna står för en relativt sett större del av tillväxten.

Som diagrammet nedan visar har företagsamheten för såväl kvinnor och ungdomar dessutom vuxit snabbare än befolkningsökningen för respektive grupp. Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer, unga och kvinnor. 2008 2010. 5,2% 5,13% 5,0% 4,8% 4,90% 4,6% 4,67% Ungdomar 4,4% 4,45% Kvinnor 4,2% 4,0% v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Fortsatt stark nyföretagsamhet Under första halvåret 2010 valde 1 289 nya personer att ansvara för ett företag i Jönköpings län. Detta är klart fler än under förra halvåret då 1 155 personer registrerades som nyföretagsamma. I relation till den arbetsföra befolkningen valde 5,3 personer att bli företagsam per 1000 invånare, vilket är en betydligt lägre frekvens än som råder i riket (6,6). Av de genuint nyföretagsamma i Jönköpings län var 34 procent kvinnor en marginell uppgång frå förra mätningen då andelen låg på 33 procent. Stockholms län har rikets mest frekventa nyföretagsamhet med 9,1 nyföretagsamma per 1000 invånare under mätperioden. Motsvarande notering för länet med den svagaste nyföretagsamheten, Blekinge, ligger på 4,8 nyföretagsamma per 1000 invånare. Samtliga län uppvisar en klart högre nyföretagsamhet än förra halvåret. n

Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,6 5,3 Nyföretagsamheten högst i Habo Med nyföretagsamma avses de som personer som blivit företagsamma under det senaste halvåret i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer som tidigare inte varit involverade i företagande och inflyttade personer som varit företagsamma i andra delar av landet tidigare. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Habo kommun uppvisar länets högsta relativa nyföretagsamhet för andra mätningen i följd. Totalt har 58 nya individer tagit ansvar för ett företag under mätperioden. Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 7,6 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är cirka en fjärdedel inflyttade från andra kommuner, vilket är en relativt genomsnittlig andel i jämförelse med andra kommuner med en hög nyföretagsamhet. Värnamo kommun har länets lägsta nyföretagsamhet. Endast 4,5 nya personer per 1000 invånare räknades som nyföretagsamma i kommunen under det första halvåret 2010. Sävsjö har länets klart högsta kvinnliga nyföretagsamhet. Av kommunens kvinnliga population är 7, 0 per 1000 invånare nyföretagsamma. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle nyföretagsamheten överskattas om dessa personer inkluderades.

Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor HABO 43 15 58 7,6 9,8 5,6 MULLSJÖ 31 6 37 7,3 4,7 5,2 SÄVSJÖ 51 4 55 7,2 9,5 7,0 JÖNKÖPING 553 102 655 7,1 9,1 4,5 ANEBY 25 7 32 6,7 9,8 4,0 TRANÅS 68 17 85 6,7 6,5 4,9 GNOSJÖ 36 4 40 5,8 7,9 3,6 GISLAVED 108 11 119 5,7 6,2 3,5 NÄSSJÖ 103 15 118 5,6 6,0 3,2 EKSJÖ 49 13 62 5,3 7,7 3,6 VETLANDA 92 7 99 5,3 6,7 4,3 VAGGERYD 40 8 48 5,2 5,9 3,8 VÄRNAMO 90 17 107 4,5 5,7 2,4 Ungdoma r står för 40 procen t av nyföretagsamheten Av de 1 289 genuint nyföretag samma i Jönköpings lä n var 40 procent yngre än 35 år. Under förra halvåret låg andelen unga nyföretagsamma på 41 procent. I absoluta tal är däremot dagens notering högre, beroende på den allmänt högre nivån på nyföretagsamheten. Den mest nyföretagsamma kommunen i länet, Habo, uppvisar även den högsta unga nyföretagsamheten. 9,8 nyföretagsamma personer yngre än 35 år per 1000 invånare blev företagsamma under det gångna halvåret. Även Aneby uppvisar en hög nyföretagsamhet hos kommunens ungdomar. Kronobergs län har den yngsta nyföretagsamheten i landet (41 procent är yngre än 35 år). Motsvarande andel i Västernorrlands län ligger på 32 procent lägst i Sverige. I riket som helhet uppgick ungdomarnas andel av nyföretagsamheten till 39 procent, vilket är en något lägre andel än vid förra mätningen. Diagram 5. Andel unga av de genuint nyföretagsamma 50% 45% 40% 40% 39% 35% 30% 25%

Nyföretagsamheten hos personer under 35 år ökar kraftigt jämfört med föregående halvår. Antalet unga nyföretagsamma i Jönköpings län uppgick till 515 under det senaste halvåret. I relation till befolkningen har således 6,5 ungdomar per 1 000 invånare blivit företagsamma under perioden. Trots den kraftiga ökningen är Jönköpings unga nyföretagsamhet något lägre jämfört med riket som helhet. Även kvinnornas nyföretagsamhet ökar kraftigt i denna mätning. Föregående halvår noterades 3,2 nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare. Denna andel har nu stigit till 3,6 kvinnor per 1000 invånare, vilket fortfarande är klart lägre än riksgenomsnittet. Diagram 7. Utveckling av antal nyföretagsamma individer i relation till befolkningen. 2008 2010 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 6,5 5,2 3,6 2,8 v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Ungdomar Kvinnor Drygt 1 100 personer försvann från företagsamheten Som tidigare nämnts kännetecknas de två senaste företagsamhetsmätningar av en hög dynamik. Samtidigt som 1 289 personer blev företagsamma försvann samtidigt 1 111 personer bort från företagandet. Många av de kommuner som ligger i topp när det gäller nyföretagsamheten ligger även i topp när det gäller avslutning av företagandet. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå studerar vi två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort.

I Mullsjö kommun försvann 41 personer från företagandet under första halvåret 2010. I relation till befolkningen betyder det 8,1 avslutare per 1000 invånare. Av kommunens avslutare var det 25 procent som flyttade ut från kommunen. Vaggeryd har länets lägsta frekvens avslutare med 3,9 avslutare per 1000 invånare. Av dessa har 22 procent flyttat ut från kommunen och fortsatte vara involverade i företagande på annan ort. Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor MULLSJÖ 31 10 41 8,1 4,7 4,8 HABO 47 13 60 7,9 5,1 4,3 SÄVSJÖ 48 5 53 6,9 2,6 3,8 VETLANDA 111 18 129 6,9 3,6 4,5 ANEBY 19 9 28 5,9 6,3 3,5 JÖNKÖPING 454 87 541 5,9 5,4 3,5 GISLAVED 93 17 110 5,2 3,8 3,8 NÄSSJÖ 80 24 104 5,0 4,6 2,8 EKSJÖ 49 9 58 4,9 1,8 2,9 VÄRNAMO 83 30 113 4,8 3,5 3,3 GNOSJÖ 25 7 32 4,6 1,4 3,0 TRANÅS 43 12 55 4,3 3,9 2,4 VAGGERYD 28 8 36 3,9 2,1 2,4 Sammanfattning Under första halvåret 2010 ökade antalet företagsamma personer med 178 personer (+0,6 procen Jönköpings läns tillväxttakt hamnar klart lägre än riksgenomsnittet. Dynamiken i företagsamheten ökade också kraftigt jämfört med föregående halvår, knappt 1 300 nya individer inträdde i företagsamhet medan cirka 1 100 försvann från densamma. Företagsamheten har ökat kraftigast i Tranås kommun där antalet företagsamma har ökat med 2,4 procent. En del av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Det flyttade alltså in fler företagsamma personer än som flyttade ut från kommunen. Vetlanda kommun har länets svagaste tillväxt där antalet företagsamma minskade med 30 personer eller 1,3 procent under det senaste halvåret. Fyra av länets 13 kommuner uppvisar en negativ tillväxt av företagsamheten Antalet unga företagsamma individer ökade under mätperioden. Jönköpings läns ökningstakt uppmättes till 0,4 procent, vilket är klart svagare än riksgenomsnittet. Ungdomars företagsamhet har ökat snabbast i Eksjö kommun där tillväxttakten uppmätts till 7,6 procent. Hälften av län ets kommuner redovisar ett lägre deltagande i företagsamheten hos den yngre generationen. t).

Jönköpings läns relativ t sett mest företagsamma kommun är Aneby där 13,7 procent av den arbetsföra befolkningen på något sätt ansvarar för ett företag. Den mi nst företagsam ma kommunen i länet är Jönköping där 9, 7 procent an svarar för ett företag.