Inför ombyggnad av trafikplats Hammar vid väg E22 utfördes en arkeologisk utredning. Vid utredningen grävdes 27 sökschakt med en sammanlagd längd på 613 löpmeter. I samband med schaktningen gjordes en metallsökning vilket resulterade i ett antal moderna fynd, bl.a. söljor, en knapp och ett mynt. Endast ett metallfynd, en järnnit, kan indikera äldre lämningar. I områdets västra del (lokal 1) påträffades boplatslämningar i form av stolphål, gropar och kulturlager samt slagen flinta. I områdets östra del (lokal 2) påträffades boplatslämningar i form av stolphål, gropar och en härd. Dessa båda lokaler föreslås vid en exploatering gå vidare till arkeologisk förundersökning. I områdets södra del påträffades inget av arkeologiskt intresse. Trafikverket har för avsikt att bygga om Trafikplats Hammar vid väg E22 genom att anlägga två nya cirkulationsplatser och en parallellavfart mot Åhus. Det aktuella exploateringsområdet är 113 225 m2 stort. Inom detta område finns redan exploaterade ytor och arkeologiskt undersökta ytor (Edring 2008). Utredningsområdet består av tre delområden (delområde 1-3), som tillsammans är ca 24 500 m 2 stora (fig. 3). Delområde 1 är ca 15 000 m 2 stort, delområde 2 är ca 5 300 m 2 stort, och delområde 3 är ca 4 200 m 2 stort (bilaga 1). Sydsvensk Arkeologi AB har utfört en arkeologisk utredning inom området, i enlighet med Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 431-4277-2016. Utredningen redovisas i denna rapport. Syftet med utredningen är i enlighet med Länsstyrelsens förfrågningsunderlag och beslut att klargöra fornlämningssituationen. Den ska visa om och var under mark dolda fornlämningar finns inom området. Om möjligt ska utredningen även ge svar på fornlämningars karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden. Ambitionsnivån ska vara att alla eventuella fornlämningsområden inom exploateringsområdet kan identifieras. Det framtagna materialet ska fungera som planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens handläggning enligt 2 kap. KML och för sökande Trafikverket.

Arbetet inleddes med metalldetektering, varefter sökschaktsgrävning genomfördes med grävmaskin. Ytan var totalt ca 24 500 m 2 och maximalt 3-4 % av ytan fick schaktas (d.v.s. max 980 m 2 motsvarande 613 löpmeter med 1,6 m skopa). Påträffade lämningar och fynd mättes in med nätverks-gps. Fynd som visade på datering och funktionsbestämning av lämningarna tillvaratogs. Den aktuella ytan är belägen centralt på Kristianstadsslätten. Inom närområdet finns en påtaglig koncentration av registrerade fornlämningar (fig. 4). Fornlämningsbilden präglas i hög grad av under mark dolda boplatser och fyndplatser från förhistorisk tid,

som identifierats genom inventering och vid markarbeten av olika slag (FMIS). Nordväst om det nu aktuella området har arkeologiska utredningar och förundersökningar, samt en större arkeologisk undersökning (Hammar 9:21 m.fl.) genomförts (Nosaby 90:1, 156, 157, 158 & 159, Helgesson m.fl. 2013). Vidare finns det en kulturhistorisk byggnad i närområdet (Nosaby 34:1). Sydväst om det aktuella utredningsområdet finns registrerade fornlämningar i form av förhistoriska boplatser (Nosaby 91:1 & 119:1), samt Hammars medeltida/historiska bytomt (Nosaby 162).

Öster och sydost om utredningsområdet finns en mängd förhistoriska boplatser registrerade (Nosaby 79:1, 80:1, 89:1 & 78:1), samt en stenkammargrav/hällkista (Nosaby 33:1) och en fyndplats (Nosaby 92:1) av en spetsnackig flintyxa. Även nordost om den aktuella utredningsytan finns en mängd förhistoriska boplatser registrerade (Nosaby 126:1, 136:1, 98:1 & 43:1), samt en flatmarksgrav, vilken har kunnat dateras till järnålder (Nosaby 32:1). Vid utredningen grävdes 27 schakt med en sammanlagd längd av ca 600 löpmeter. Totalt schaktades 906 m 2, motsvarande 3,7 % av den totala utredningsytan. Inom den södra delen av utredningsytan gjordes inga iakttagelser av arkeologiskt intresse (se område 3 på fig. 3 och i bilaga 1). Denna del av utredningsområdet presenteras därför inte närmre här. I den västra delen av utredningsområdet var utredningsområdet otillgängligt på grund av en bullervall (bilaga 1, figur 11). Inom utredningen påträffades två lokaler med boplatslämningar. Inom lokal 1 (i väster) påträffades kulturlager och gropar, samt fynd av slagen flinta. Inom lokal 2 (i öster) påträffades gropar, stolphål och en härd. I samband med schaktningen metalldetekterades ytorna. Fynden var övervägande moderna, förutom en nit med trapetsoida brickor (figur 5). Endast niten indikerar att det kan finnas äldre perioder inom området. Annars är det föremålstyper som förekommer i de flesta historiska by/gårdsmiljöer. Av intresse är att materialet kommer från området mellan Hammars historiska by (Nosaby RAÄ 162) och Hammarshus, där ingen bebyggelse är känd enligt det historiska kartmaterialet. I områdets västra del, i 5 av 27 schakt, inom ett område av ca 150 x 10 m (V-Ö), påträffades boplatslämningar i form av stolphål, gropar och kulturlager. Matjordslagrets tjocklek var ca 0,3 m. Kulturlagren påträffades i schakt 336 och 339, men mestadels verkar anläggningarna inom området ligga relativt glest (se bilaga 2). Fyndmaterialet bestod av slagen Kristianstadflinta, varav en lövkniv (figur 6). Denna ger en grov datering till senare delen av bronsålder.

En fyndlista finns i bilaga 2 och schaktbeskrivningar för de enskilda schakten finns i bilaga 3. I utredningsområdets östra del, i 1 av 27 schakt, inom ett område på ca 35 x 3 m (SV-NO) påträffades boplatslämingar i form av gropar, stolphål och en härd (bilaga 3). Matjordslagrets tjocklek varierade mellan 0,2 och 0,3 m. Anläggningarna låg koncentrerade i mitten av schakt 265. Någon slagen flinta påträffades dock inte i detta schakt. Fornlämningarna har inte varit möjliga att datera vid utredningen. En fyndlista finns i bilaga 2 och schaktbeskrivningar för de enskilda schakten finns i bilaga 3.

Exploateringsområdet omfattar totalt en yta av 113 225 m 2. Den arkeologiska utredningen kom att ske inom tre delområden med en sammanlagd yta av ca 24 500 m 2. Vid den arkeologiska utredningen konstaterades två områden med fornlämningar (lokal 1 och 2, se fig. 7). Det rör sig främst om förhistoriska lämningar vars fyndmaterialet antyder en datering till neolitikum-bronsålder. De arkeologiska lämningarna som framkom vid utredningen inom lokal 1 är troligen en del av den tidigare undersökta boplatsen som låg inom Hammar 9:21, vid undersökningen rubricerad delområde 3, Nosaby 90:1 (se Helgesson m.fl. 2013). Förekomst av eventuella fornlämningar i utredningsområdets västra del kunde dock inte fastställas eftersom det i detta område fanns en nyligen anlagd bullervall som förhindade utredningsarbetet. Både lokal 1 och 2 har arkeologiska lämningar av förhistorisk karaktär som motiverar vidare arkeologiska åtgärder.

De två förhistoriska boplatser som påträffades vid den aktuella utredningen föreslås bli föremål för arkeologisk förundersökning inför en eventuell fortsatt exploatering (lokal 1 och 2). En förundersökning bör syfta till att närmare fastställa utbredningar, bevaringsförhållanden, dateringar och vetenskaplig potential. De rumsliga och kronologiska sambanden mellan lämningarna inom lokal 1 och den tidigare undersökta boplatsen Nosaby 90:1 bedöms vara särskilt angelägna att fastställa vid en förundersökning. Nosaby 90:1 har stor vetenskaplig betydelse. Boplatsen är, jämte Snårarpsboplatsen, en av få bosättningar i denna del av länet från tidsperioden yngre bronsålder-förromersk järnålder som har blivit föremål för större undersökningar och därmed omfattande analyspaket (Helgesson m.fl. 2013, se även Edring 2004 och Björk 2007). Information från denna plats utgör därför en hörnsten i vår kunskap kring boplatsdynamiken under yngre bronsålder-förromersk järnålder i nordöstra Skåne.

Björk, T. 2007. Kring förfädernas bopålar. Om bronsålderns och den äldre järnålderns bosättningar i Vætland. Artursson, M. (red.) Vägar till Vætland. En bronsåldersbygd i nordöstra Skåne 2300-500 f.kr. Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag. Edring, A. 2004. Snårarp en boplats från yngre bronsålder/förromersk järnålder. Arkeologisk undersökning 2000. Regionmuseet Kristianstad, rapport 2004:1. Edring, A. 2008. Hammar 9:21. Arkeologisk utredning, 2008. Regionmuseet Kristianstad, rapport 2008:26. Helgesson, B., Fabech, C., Linderoth, T & Skoglund, P. 2013. Hammar 9:21 m fl. Särskild undersökning 2010-2011. Sydsvensk Arkeologi, rapport 2013:25. FMIS Fornsök - http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

Sydsvensk Arkeologi AB /projekt/dnr: 160013 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-4277-2016 Datum för beslut: 2016-04-06 Län: Kommun: Socken: Fastighet: Koordinatsystem: Skåne Kristianstad Nosaby X koordinat: 450450 Hammar trafikplats SWEREF 99TM Y koordinat: 6208961 Höjdsystem: M ö.h. RH2000 5 10 m.ö.h. Fältarbetstid: 2016-05-16 2015-05-17 Antal arbetsdagar: 2 Antal arkeologtimmar: 24 Antal maskintimmar : 16 Exploateringsyta: 113 225 m 2 Utredniningsyta: 24 500 m 2 Undersökt yta: 906 m 2 Personal: Företagare: Fynd: Dokumentationsmaterial: Beräknad kostnad: Faktisk kostnad: Ander Edring, Bertil Helgesson (metalldetektering) Trafikverket Materialet förvaras hos Sydsvensk arkeologi i väntan på vidare arkeologiska åtgärder. Intrasisprojekt SA160013. Digital foto. Förvaras på Regionmuseet Kristianstad. 105 340 kr (exklusive moms). 68 840 kr (exklusive moms).

Uppdragsarkeologi är de arkeologiska undersökningar som genomförs som villkor i processen för att ett arbetsföretag ska kunna ges tillstånd till ingrepp i fast fornlämning i enlighet med länsstyrelsens beslut, som vilar på Kulturmiljölagen (1988:950 - KML). Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är ett led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning. Den är även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen konstateras förekomst av under mark dolda fornlämningar eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område kan Länsstyrelsen besluta om nästa steg i den uppdragsarkeologiska processen som är en arkeologisk förundersökning. Den arkeologiska förundersökning innebär som regel schaktsgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning. Den är även ett planeringsinstrument för Företagaren och den tjänar som underlag inför det slutliga steget i den arkeologiska processen, som är en arkeologisk undersökning. Baserat på resultat från förundersökning gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en undersökning. Efter en undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen och svara på den vetenskapliga frågeställning som undersökningen anses kunna ge svar på. Beskrivning av trepartsförhållandet i det uppdragsarkeologiska systemet: - Länsstyrelsen är tillståndsprövare och beställare (uppdragsgivare) - Företagaren är tillståndssökande och kostnadsansvarig - Utförare av arkeologiska undersökningar (uppdragstagare) Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8473/varia%202015_9.pdf?sequence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap. 10 13ff) (2 4 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

Intrasis ID Sakord Material Vikt (g) Antal Kommentar 220 Knapp Brons 2 1 221 Bleck Brons 1 1 Genomborrat 222 Sölja Brons 11 1 223 Föremål Brons 2 1 Två ringar som sitter ihop (lekande) 224 Mynt Brons 2 1 1 öre, Oskar II ca 1879-1905 225 Nit Järn 40 1 Trapetsoid bricka. Finns från sen järnålder, men troligen är denna senare. 226 Klump Bly? Järn 4 1 Rostig 227 Rembygel? Brons 6 1 Till musköt 228 Hästskosöm Järn 7 1 Krusta, retusch 235 Skrapa Flinta 73 1 Krusta 237 Avslag Flinta 10 1 Krusta 238 Avslag Flinta 63 2 Krusta 242 Avslag Flinta 24 1 Krusta 243 Avslag Flinta 43 1 Krusta 244 Avslag Flinta 57 1 Krusta 247 Avslag Flinta 14 1 Krusta 248 Lövkniv, Avslag Flinta 48 2 Krusta 264 Skrapa Flinta 74 3 Bränd, retusch 266 Skrapa, avslag Flinta 80 3 Krusta, bränd, retusch 282 Kärna, skrapa Flinta 187 1 Avslagen kärna, omgjord till skrapa. Bränd, krusta, retusch

OS229: (ONO-VSV) 43 m l, 0,30 m dj. Alv: sandig morän OS232: (ONO-VSV) 24 m l, 0,3 m dj. Alv: Sandig grusig morän OS236: (ONO-VSV) 27 m l, 0,3 m dj. Alv: Sand OS239: (ONO-VSV) 24 m l, 0,3 m dj. Alv: Sand OS246: (ONO-VSV) 24 m l, 0,3 m dj. Alv: Sand OS250: (NNV-SSÖ) 16 m l, 0,3 m dj. Alv: Sand OS252: (ONO-VSV) 14 m l, 0,3 m dj. Alv: Sand OS253: (OSO-VNV) 5,6 m l, 0,3 m dj. Alv: Sand OS254: (ONO-VSV) 4,8 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS255: (ONO-VSV) 5,2 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS256: (ONO-VSV) 5,3 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS257: (NV-SO) 8,5 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS258: (OSO-VNV)) 5,2 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS259: (OSO-VNV) 4,5 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS260: (OSO-VNV) 4,5 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS261: (OSO-VNV) 4 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS262: (NV-SO) 4,6 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS263: (OSO-VNV) 20 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS265: (NO-SV) 69 m l, 0,2-0,3 m dj. Alv: Sandig grusig morän OS279: (NO-SV) 7,5 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS281: (NO-SV) 3,5 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS283: (NO-SV) 3,3 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS284: (NNO-SSV) 3,8 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS285: (NNO-SSV) 4 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS286: (N-S) 3,9 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera OS287: (N-S) 4,5 m l, 0,3 m dj. Alv: Lera

Tidsperioder: För i texten nämnda tidsperioder hänvisas till tidsaxel i rapportens början. Arbetsmetoder: Avbaning: Borttagande av jordlager med grävmaskin. Inventering: Okulär avsökning av undersökningsyta. Lösfynd: Enstaka fynd utan fyndkontext. Metalldetektering Fornlämningar: (Specifik för föreliggande rapport) Avsökning med metalldetektor för att finna arkeologiskt fyndmaterial av metall. 14 C (Kol-14) analys Naturvetenskaplig dateringsmetod. Baseras på kolisotop 14:s sönderfall och dess antal i relation till övriga kolisotoper. Anläggning Flintyxa GPS Intrasis Kokgrop Kulturlager Lövkniv Makrofossil, -prov Kallas ofta arkeologiska lämningar i form av nedgrävningar (t.ex. gropar, stolphål, härdar, gravar etc.) Yxor slagna i flinta. Förekommer främst under stenålder. Finns även i andra bergarter. Det finns flera varianter med olika dateringar. Olika sorters GPS-instrument används av arkeologer för inmätning av arkeologiska lämningar. Detta är en viktig del av den arkeologiska dokumentationsprocessen. Ett av flera dokumentationsprogram för arkeologer. Här samlas och analyseras all dokumentation gjord i fält. I Intrasis skapas även kartor utifrån inmätt GPS-data. Större grop för matlagning. Maten packas och grävs ner med varma stenar i en grop som sedan täcks med jord. Resultatet blir ett slags långkok i ugn. Avsatta jordlager med fynd och lämningar efter mänsklig aktivitet. Bildas generellt av intensiv och långvarig aktivitet på en plats. Föremål av flinta avsett för att skära säd, gräs eller mindre kvistar. Växt- och djurdelar som kan studeras med stereolupp. Används för datering, landskapsrekonstruktioner och analyser. Samlas in som jordprover.

Sökschakt Schakt som öppnas med grävmaskin, vanligen en skopbredd (1,6-1,8 m). Används främst under arkeologisk utredning steg 2 och syftar till att lokalisera och avgränsa ett fornlämningsområde (se kapitlet om det uppdragsarkeologiska systemet). Geologi: Morän: Jordart bildad av glaciär eller inlandsis, består av osorterat minorogent material. Alv/ undergrunden: Den del av markprofilen som ligger under matjorden. Inom fältarkeologin schaktas alven/undergrunden fram för att se eventuella nedgrävningar. Humus: Nedbrutna växt och djurdelar i det övre jordlagret. Övrigt: RAÄ-nr: inventarienummer i Riksantikvarieämbetets register. KML: Kulturmiljölagen.

1. Fru Alstad 36 och Bösarp 6, 85, 87 och 93. Fru Alstad och Bösarps socknar, Trelleborgs kommun. Arkeologisk undersökning 2015. Joakim Frejd & Therese Ohlsson. 2. Ledning mellan Näsum och Bromölla. Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning år 2015. Ylva Wickberg. 3. Kristianstad 5:59. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning 2015. Fredrik Grehn. 4. Vinslöv 129:18 m.fl. Vinslövs socken, Hässleholms kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2015. Fredrik Grehn. 5. Fastigheterna Priorn 4, 5 och del av 6:147, samt del av Innerstaden 6:59. Arkeologisk utredning, steg 2 år 2015. Malmö stad och kommun. Therese Ohlsson. 6. Norra Vallvägen. Kristianstad socken, stad och kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning 2016. Fredrik Grehn. 7. Degeberga 78:1. Degeberga socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning/ schaktningsövervakning 2016. Fredrik Grehn. 8. Garvaren 10. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning 2015. Fredrik Grehn. 9. Helsingborg 2014-2015. Arkeologisk förundersökning vid schaktningsarbeten 2014-2015 inom fornlämning nr 42, Helsingborgs stad och kommun. Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 10. Ravlunda 72:1. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2015. Ravlunda socken, Simrishamns kommun. Therese Ohlsson. 11. Fulltofta 33:15. Fulltofta socken, Hörby kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Therese Ohlsson. 12. Kunzehusets källare. Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning 2015. Fredrik Grehn. 13. Östervång 2:6, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Joakim Frejd. 14. Spritan 5. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning 2016. Fredrik Grehn. 15. Hammar 10:31 m.fl. Nosaby socken, Kristianstad kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2016. Fredrik Grehn. 16. Vä 68:4, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning 2015. Tony Björk. 17. Eskilstorp 2:26. Fastighet Eskilstorp 2:26, fornlämning Eskilstorp 20:1 m.fl., Eskilstorps socken, Vellinge kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Kristian Brink & Therese Ohlsson. 18. Christinelund 2:3. Allerums socken, Helsingborgs kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2016. Joakim Frejd. 19. Håslöv 5:3. Gustav Adolfs socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2015. Ylva Wickberg. 20. Brännemölla 2:1. Svedala socken och Svedala kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2016. Fredrik Grehn & Kristian Brink. 21. Färlöv 19:3. Del av fastigheten Färlöv 19:3, Färlöv socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2016. Kristian Brink. 22. Åhus 14:108. Fastighet Åhus 14:108, fornlämning Åhus 118:1, 119:1 och 120:1, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning 2015. Kristian Brink. 23. Önnestad 112:1, Önnestad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2015. Tony Björk & Thomas Linderoth. 24. Bunkeflo 1:5. Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2016. Fredrik Grehn. 25. Viby 1:3, Gustav Adolf socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning schaktövervakning 2016. Tony Björk. 26. Bunkeflostrand 12:1 och 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun. Arkeologisk utredning 2016. Joakim Frejd. 27. Vä 44:4, Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne. Arkeologisk undersökning schaktövervakning 2016. Tony Björk. 28. Jämshög 5:13, 36:1 och 28:1. Jämshög socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning steg 1 år 2016. Lars Persson & Ylva Wickberg. 29. Eskilstorp 2:26, etapp 1B. Eskilstorp socken, Vellinge kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, 2016. Fredrik Grehn. 30. Husensjö 8:5, Helsingborg, Skåne. Arkeologisk utredning steg 2, 2016. Thomas Linderoth.

31. Ruuthsbo 1:4 och 20:1, Bjäresjö socken, Ystad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2015. Thomas Linderoth. 32. Väg 19, Herrestad 14:2, skifte 4 & Öja 4:4. Arkeologisk förundersökning 2015. Stora Herrestad och Öja socken, Ystad kommun, Skåne. Thomas Linderoth. 33. Östra Vallgatan m.fl. Arkeologisk förundersökning 2015, Kristianstad stad och kommun. Tony Björk & Therese Ohlsson. 34. Gamla staden 8:2 Slottshagen. Helsingborgs kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2016. Joakim Frejd. 35. Vä by, Kung Valdemars väg 6, fornlämning nr. 72 i Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning, 2016. Thomas Linderoth. 36. Åhus 558:16. Fornlämning nr 23 i Åhus stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning, 2016. Thomas Linderoth. 37. Rosengård 173:3 m.fl. Arkeologisk utredning steg 1, 2016. Elisabeth Rudebeck. 38. Norr Utanverken i Kristianstad. Fastigheterna Kristianstad 4:4 och 4:5, Bastionen 1 och 3 samt Ravelinen 1, Kristianstads kommun, Skåne. Översiktlig arkeologisk förundersökning med georadar (GPR) 2016. Claes Pettersson. 39. Strövelstorps kyrka. Arkeologisk undersökning 2015 2016. Joakim Frejd. 40. Yngsjö 14:423, Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning 2016. Erik Johansson. 41. Trafikplats Hammar, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2016. Erik Johansson.