Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB

Relevanta dokument
Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Välkommna! Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

Basal hygien i vård och omsorg

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Handhygienens betydelse

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Handhygienens betydelse

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Basala hygienrutiner och klädregler

God vårdhygien inom vård och omsorg

Viktigt med handhygien

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Självklart! Läs det i alla fall

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Vårdhygieniska Argument

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Rätt klädd och rena händer

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

MRSA. Information till patienter och närstående

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

MRSA. Information till patienter och närstående

Basala hygienrutiner

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

MRSA. Information till patienter och närstående

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Rena händer och rätt klädd

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

MRSA. Information till patienter och närstående

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Rätt klädd i vården. Anvisningar för arbetskläder inom Västerbottens läns landsting

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren

Rätt klädd och rena händer

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Vårdhygien rutin och ansvar

Rena händer Rätt klädd

Basala hygienrutiner och klädregler

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Rätt klädd och rena händer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

MRSA. Information till patienter och närstående

Basala hygienrutiner och smittvägar

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Vårdhygien i hemmiljö

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström

Observatörsutbildning

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Vårdhygien rutin och ansvar

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

arbetskläderna ska uppfylla kraven på basal hygien. UPPDATERAD GUIDE

Basala hygienrutiner och klädregler

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler

Rätt klädd på jobbet

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Stopp för smitta och smittspridning. Länsövergripande hygienriktlinje för Region Norrbotten

Dokumentet innehåller 10 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut.

Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK) vecka12, 2018

Transkript:

Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB

Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso och sjukvården m.m. SOSFS 2007:19 Föreskrifter är bindande regler

Basala hygienrutiner Syftet är: Att förhindra smitta från patient till personal och från personal till patient Att förhindra smitta mellan patienter, via personalens händer eller kläder

Sprider vi smitta mellan patienterna? Hur är det möjligt, alla är väl ordentliga och noggranna?

Hälso och sjukvårdspersonalens ansvar 2 Hälso och sjukvårdspersonalen ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter iaktta följande för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner:

Arbetskläder Arbetskläderna ska ha korta ärmar. Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller vid behov oftare.

Händerna Händerna och underarmarna ska vara fria från armbandsur och smycken. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter varje direktkontakt med en patient.

Ringar En ring gav tiofallt ökning av bakterie växt Trick WE, Vernon MO, Hayes RA, Nathan C, Rice TW, Peterson BJ, et al.( 2003) Impact of ring wearing on hand contamination and comparison of hand hygiene agents in a hospital. Clin Infect Dis. Jun 1;36(11):1383 90.

Händerna Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. Händerna ska, om de är synligt smutsiga, tvättas med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras.

WHO guidelines för handhygien 1168 referenser Pittet D, Allegranzi B, Boyce J,(2009)World Health Organization World Alliance for Patient Safety First Global Patient Safety Challenge Core Group of E. The World Health Organization Guidelines on Hand Hygiene in Health Care and their consensus recommendations. Infect Control Hosp Epidemiol. Jul;30(7):611 22.

Engångsförkläde Ett engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Många landsting har generella regler Stockholm Använd engångsförkläde vid direktkontakt med patienten, patientens säng eller smutsiga föremål

Handskar Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Skyddshandskarna ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment.

Hur svårt kan det va? Varför gör vi fel?

Sjuksköterskestudenter: vad påverkar att man inte följer basala hygienrutinerna Tidsbrist och arbetsbelastningen Att vilja passa in i arbetsgruppen Barrett R, Randle J. (2008). Hand hygiene practices: nursing students' perceptions. J Clin Nurs. Jul;17(14):1851 7.

Resistenta bakterier MRSA allmänfarlig sjukdom

Punktprevalensstudie 2002 på Karolinska Solna Kartlade och odlade alla patienter med sår 2172 patienter 2 okända MRSA patienter 8 patienter med andra multiresistenta bakterier i sina sår Lindholm C, Andersson H, Fossum B, Jörbeck H. (2005). Wound scrutiny in a Swedish hospital: prevalence, nursing care and bacteriology, including MRSA. J Wound Care Jul;14(7):313 9

Punktprevalensstudie 2002 på Karolinska Solna Ingen MRSA patient hade symtom på infektion Det går inte att se resistenta bakterier i såret Lindholm C, Andersson H, Fossum B, Jörbeck H. (2005). Wound scrutiny in a Swedish hospital: prevalence, nursing care and bacteriology, including MRSA. J Wound Care Jul;14(7):313 9

Mörkertalet är stort 2002 hittades 204 patienter med MRSA i Stockholm Hypotetiskt mörkertal 2 patienter x 365 dagar = 730 patienter/år 5 storsjukhus i Stockholm: SÖS, St. Göran, Danderyd, Karolinska Solna + Huddinge 730 x 5 = 3650 oupptäckta MRSA patienter

MRSA kunskap hos allmänheten Allmänheten känner till MRSA Kunskapen genom media Easton, PM et al. (2009) Survey on public knowledge and perceptions of methicillin resistant Staphylococcus aureus. J Antimicrob Chemother Jan;63(1):209 14. Gill, J., Kumar, R., Todd, J., Wiskin, C. (2006). Methicillin resistant Staphylococcus aureus: awareness and perceptions. J Hosp Infect. Mar: 62(3):333 7

MRSA i pressen Svensk media Helene Andersson 24

Helene Andersson

Intervjustudie 15 patienter intervjuades Andersson H, Lindholm C, Fossum B.MRSA global threat and personal disaster: patients experiences. Int Nurs Rev. 2011 Mar;58(1):47 53

Syftet Att undersöka och beskriva patienternas kunskap, uppfattning och erfarenhet av att vara MRSA smittad. Andersson H, Lindholm C, Fossum B.MRSA global threat and personal disaster: patients experiences. Int Nurs Rev. 2011 Mar;58(1):47 53

Patienterna 7 män och 8 kvinnor Mellan 20 90 år MRSA smittad med sår Såren hade de haft mellan 2 14 månader Alla sökte för sår som ej läkte 10 hade blivit smittade i sjukvården 5 hade vårdats utomlands

Exempel på frågor Kan du berätta för mig om dina känslor av MRSA infektionen Kan du beskriva vad du kände när du fick veta att du var MRSA infekterad

Reaktioner vid information av diagnosen Ja, det kändes för mig som ja, jag sjönk ner i golvet, så kändes det. Ruskigt otäckt alltså (Kvinna 72 år). Då visste jag bara ungefär vad det var, men det var ändå en chock, jag blev helt förstörd (Kvinna 29 år). Doktorn informerade om att det inte var en dödlig grej om man inte var spädbarn, så det verkade inte vara nåt problem, inget problem för mig (Man 21 år).

Att vara en fara för andra Då lät det ju som om jag hade hiv eller nåt, det lät som om det var jättefarligt och att jag var bara en gående smitta (Kvinna 20 år). Att nu kan jag inte vara bland folk, nu kan jag inte göra nånting, det är lika bra att jag bara tar livet av mig (kvinna 46 år).

Att vara en fara för andra Jag fick diagnosen en dag, dagen innan hade jag träffat vårt lilla barnbarn som är 7 år, han kramar alltid mig och pussar mig på mun när vi ses. Jag sov inte på hela natten sen, när jag fick veta att jag var så farlig (kvinna 83 år). Min lilla dotter, hon är sex år, hon brukar komma och sova bredvid mig på natten och jag ska läsa sagor, borsta tänderna och det är jag som ska klä på henne. I början vågade jag inte ta i henne (man 43 år).

Erfarenhet av personals okunskap om sjukdomen Sen berättade han, doktorn,då skrämde han livet ur mig: Jag tar dig inte i hand och hälsar på dig, du får inte åka buss, du får inte åka tunnelbana, överhuvudtaget så bör du helst inte ha med folk och göra. Jag kände mig som en spetälsk. Det, det var fruktansvärt (Kvinna 83 år).

Skuldbelägga sjukvårdspersonalen Några hade plastförkläde, några hade inte det, dom satt bara på sig handskar. Men jag var så dum också för att jag reagerade ju på det från början, men jag skämdes att säga åt dom att ska inte du ha på dig ett plastförkläde. Men så tänkte jag, dom vet ju vad dom gör, vem är jag som ska säga åt dom hur dom ska göra sitt jobb? Men det var just det där med plastförklädet som jag är arg på. Och läkaren på närakuten hade det inte heller (kvinna 29 år)

Vad tycker patienterna om att säga till personalen att tvätta händerna? Patienterna tycker det är svårt att säga till personalen, speciellt äldre Lättare om anslag Det är OK att säga till Vi vill gärna att du påpekar om vi glömmer, vi vill göra rätt Duncan, C. P. & Dealey, C. (2007) Patients' feelings about hand washing, MRSA status and patient information. Br J Nurs, 16 (1), 34-38

Reaktioner på bärarkortet

Reaktioner på bärarkortet Ja det var väl lite den där känslan igen, att jag gick och hade pest eller nånting, att jag var farlig för omgivningen (kvinna 21 år) Att jag är stämplad i det här samhället (man 43 år) Man vet inte hur folk skall reagera på det (man 57 år) Om man ska till massören eller nåt, ska jag visa upp det? Det är lite jobbigt jag skall till tandläkaren i december, skall man berätta då, hur mycket vet han? (kvinna 29 år)

Olika regler i Sverige Socialstyrelsen tog upp det och kom ut med riktlinjer 2010, angående smittfriförklaring av MRSA patienter Andersson H, Kalin M, Fossum B, Lindholm C, Örtqvist Å. Är MRSA patienter olika smittsamma i olika län?. Läkartidningen, 2009 Feb 11 17;106(7):412 3

Smittfriförklaring Drygt 2000 patienter i Stockholm med MRSA Kallar alla för uppföljning och provtagning Inga riskfaktorer 3 negativa odlingar 1 år Avskrivs från alla register

Smittfriförklaring 119 patienter hittills i Stockholm

Tack för att ni lyssnade