Sällskapet för Naturskydd Sällskapet för Naturskydd 2008 ULLVETTERN

Relevanta dokument
Sällskapet för Naturskydd Sällskapet för Naturskydd 2008 NORET

Försjön. Försjön, södra delen

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Inventering av makrofyter i några halländska sjöar 2011:3

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Vegetationen i Ivösjön

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Storbyhagen- en myggig mosaik Urban Gunnarsson

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

Naturvärden Sjövik Tofta Växjö 2011

Strandinventering i Kramfors kommun

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

M a k r o f y t e r i A l i n g s å s k o m m u n

Inventering av makrofyter i Tidans avrinningsområde 2014

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

sanddyn, sandhed, ljunghed sandhed, ljunghed ljunghed ljunghed, sandhed näringsrika platser, fuktig havsstrand

FISKEGUIDE Ljungby Kommun

forts.från föregående nummer

Inventering av växtlighet i sumpar på norra Hisingen i Göteborgs kommun 2011

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Vegetation för vattenmiljöer

ORUST SJÖAR. En försurningsstudie och naturinventering. Lars-Olof Ramnelid

Pluggplantor i vattenmiljöer

Rapport 2016:63. Inventering av makrofyter (vattenväxter) i Västra Götalands län 2016

FISKE ÖREBRO. Tips på fiskevatten i Örebro län 2014

Förslag på sju examensarbeten om Vänern

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

VEGETATION FÖR VATTENMILJÖER

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

MAXI- OCH ÖRTPLUGGPLANTOR

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Vattenväxter i några skånska sjöar

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Allemansrätten paddling

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN

Sjöar och vattendrag i Mullsjö kommun

Fisketips för dej som har funktionshinder

Fiske i Dellenbygden - en upplevelse!

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Kräftprovfisket 2005

Inventering av strandängar vid östra Roxen

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

Pedagogiska vattenmiljöer vid Strömma Naturbruksgymnasium

Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm

Naturvärden på Enö 2015

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Fiske i Dellenbygden - en upplevelse!

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Inrätta naturreservat vid Drevviken och Kvarnsjön (Gladö) - uppdrag till miljönämnden

höstfibbla Leontodon autumnalis jungfrulin Polygala vulgaris jättegröe Glyceria maxima kabbeleka Caltha palustris 1 3

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.

Kompletterande kustinventering i Kramfors Kommun 2005

Badvattenprofil Glafsfjorden, Ingestrand

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN

Redovisning av delprojekt: Trolling

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Skåraviken

Lilla Sinnern. i Alsteråns vattensystem. Standardiserat nätprovfiske och musselinventering 2015

Ingår i arbetet med miljömålen: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv. December 2010.

1 av :57

Rapport 2008:15. Vattenvegetation i Dalarnas sjöar Inventeringar år 2005 och 2006 samt sammanställning av äldre undersökningar.

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad

Fiske i Ronnebyån. Priser

KANOTVETT & SÄKERHET Allemansrätten ger dig och alla andra möjlighet att

Allemansrätten en unik möjlighet

Nätprovfiske i Västra Götaland 2003 Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten

Leaderprojekt. Fiske i Södra Lappland

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

MEDDELANDE NR 2009:03. Undervattensväxter i Södra Vixen och Norra Vixen Basinventering och eftersök enligt åtgärdsprogram för hotade arter

Kultur och fritid Box 59, Åseda , FISKEOMRÅDESKATALOG 2012

Undervattensväxter i Vänern 2013 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Undervattensväxter i Vänern Inklusive undersökning av typvikarna

VEGETATIONSINVENTERING AV TULLBRONS NORRA STRAND

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

NORRA RÖRUMS FISKELISTA SEDAN 1981 (UTÖKAD 1996)

Ingår i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag

KLARÄLVSDELTAT FANTASTISKT FRILUFTSLIV PÅ PROMENADAVSTÅND

Den nya floran. Upptäck Vattenparken, ett rart litet område som ingår i naturreservatet Rynningeviken. Här växer det så det knakar

Fiske i Ronnebyån. Priser

Herröknanäs kärlväxtinventering

Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten

Transkript:

ULLVETTERN Sjönamn: Ullvettern Kommun: Storfors och Kristinehamn Areal (km²): 28.01 Höjd över havet: 112.5 meter Avrinningsområde: Frövettern, Alkvettern, Knappforsen, Lonnen, Timsälven, Möckeln, Letälven, Skagern, Gullspångsälven, Vänern och Göta älv Maxdjup: 20 meter Medeldjup: > 4 meter Ekologisk status: God Kemisk status: Uppnår ej god Sjöförhållanden Allmänt Ullvettern ingår i det sjösystem som knyts ihop av Bergslagskanalen. Ett kanalsystem med en längd av 64 km. Bergslagskanalen användes förr till att transportera järn från Bergslagen till utskeppningshamnen i Kristinehamn. Ullvettern är ca 11 km lång och på det bredaste stället ca 3 km. Det finns flertalet fornlämningar på öar och i omgivningarna runt sjön. Vid den södra änden, vid Lämsandsviken, finns en stenåldersboplats och på Kråkholmen finns förutom en stenåldersboplats också ett gravröse från bronsåldern. Friluftsliv Ullvettern kan erbjuda många fina naturupplevelser och ett rikt friluftsliv. Det är ett populärt vatten för bl.a. paddling, bad och fiske. Det går att hitta utmärkta ställen att resa sitt tält för övernattning och där finns många fina vikar och stränder som lämpar sig väl för bad. 1

Med kajak kan man exempelvis ta sig till Korpholmarna för att på den norra holmen resa sitt tält vid någon av de två iordningställda grillplatserna. Och har man tur kan man få fascineras av lommens vemodiga urtidsläte över sjön. På vintern arrangeras Jonny Nilsson maraton, ett långfärdsskridskolopp med start i Lunedet, Karlskoga och målgång i Filipstad. -Sportfiske Gösfisket är populärt i Ullvettern. Det finns gott om gös och gösar på uppemot 8 kg har bärgats ur sjön. Försök med inplantering av Gullspångsöring har gjorts men på grund av alltför dålig återfångst avslutades projektet omkring år 2005. Ullvettern ingår i Ullvetterns FVOF. Fiskekort krävs och dragfiske efter motordriven båt är otillåtet. Minimått gös 45 cm. Gösförbud 25 maj 15 juni. Djur och växter Tidigare höll Ullvettern ett stort bestånd av flodkräftor, dock har nu signalkräftor tagit över och spridit ut sig till flodkräftans nackdel. Mink och bäver finns vid sjön. -Fiskar Gädda, Abborre, Gös, Braxen, Lake, Mört, Löja -Fåglar Ett antal platser runtom i sjön är avsatta som fågelskyddsområden för att freda delar av fågellivet. Skrak, storlom, och knipa förekommer men även skarv och fiskgjuse. Fågellivet i främst de södra och västra delarna av Ullvettern har under flera år observerats av Johan Nilsson och han har antecknat sina observationer vilka går att ta del av i ett särskilt pdf-dokument märkt Fågelobservationer Ullvettern. -Växter Maj-Britt Nilsson, Karlskoga Biologiska Förening har bistått med uppgifter om växter runt Ullvettern. Hon nämner Sindret, Sågen och västra kanten av Kyrkviken som särskilt intressanta områden. Bland de inventerade växterna kan nämnas fridlyst mattlummer och rödlistad rödlånke. Rödlånke växer på lerig mark invid vattendrag och trampade blöta ställen och är enda värdväxt för viveln, Phytobius olssonii som också är rödlistad. De inventerade växterna är: Andmat Kärrviol Sumpfräne Bitterpilört Madrör Sumpmåra Besksöta Mattlummer Svalling Blåstarr Missne Svärdslilja Blåtåtel Nordnäckros Sylört Brakved Notblomster Säv Bredkaveldun Nålsäv Topplösa 2

Brunskära Ormbär Tuvull Brunven Pilblad Trådstarr Dvärgmåra Pors Vanlig igelknopp Fackelblomster Rostnate Vattenblink Flaskstarr Rödlånke (rödlistad) Vattenklöver Flenört Skogssäv Vattenmåra Frossört Småsileshår Vattenpilört Gropnate Sjöfräken Vass Gul Näckros Sjöranunkel Vassterr Gyttrad igelknopp Skogstry Vekt braxengräs Gäddnate Skärvinda Veksäv Hårslinga Smalkaveldun Vitag Kallgräs Stagg Åkermynta Klotpyrola Storsileshår Ålnate Knappsäv Strandklo Ängsbrässma Knägräs Strandranunkel Ängsull Kråkklöver Strandgyllen Ängsvädd Kärrdunört Strandlysing Ärtstarr Kärrsilja Strandpryl Kärrstjärnblomma Styvt braxengräs Bad vid Lämsandsviken 3

Midsommarnatt Skrakhona Foto: Einar Broqvist 4

Skarv Bronsåldersgrav Kråkholmen 5

Sommarfiske Vattenspegel 6

Höst 7

Vinter Vinterfiske 8

Skridskopremiär Vägbeskrivning: Omkring 10 kilometer norr om Kristinehamns tätort, öster om riksväg 26, ser man Ullvetterns södra del. Till Ullvettern östra delar kommer man enklast om man tar vägen mot Bjurtjärn och följer vägen mot Storfors. Källor: Växter: Maj-Britt Nilsson Fåglar: Johan Nilsson VattenInformationsSystem Sverige: http://www.viss.lst.se/ Värmland, Fiskevårdsområden i Kristinehamn: http://www.varmland.org/event.asp?typ=detail&id=5406&ty=2&su=9&lang= Sportfiskarna, Svenska Fiskevatten: http://www.svenskafiskevatten.se/index.php Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Bergslagskanalen: http://www.bergslagskanal.se/ 9 Text och foto: Björn Broqvist, 2008-10-08.

10