Vägverkets ersättningsmodell för vinterväghållning. Allmänt 81 VINTERVÄGHÅLLNING

Relevanta dokument
Ersättningsmodell för vinterväghållning baserad på väderdata från VViS och MESAN, VädErsKombi

Ersättningsmodell för vinterväghållning

Beräkningsmodell i VädErs, version 2.03

Beräkningsmodell i VädErsKombi, version 1.00

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Trafikverkets beräkningsmodell för ersättning av vinterväghållningsåtgärder, version VädErsKombination, Underlag Väderindex och VädErs 2016

Nya regler för en effektivare vinterväghållning En förstudie

Mät- och ersättningsregler ME för Basunderhåll Väg


Ersättningsmodell för vinterväghållning

VTI rapport 529 Utgivningsår Tema Vintermodell. Väglagsmodellen. Staffan Möller

Vintermodellen. Anna Arvidsson. NVF Stykkishólmur, Island

Mät- och ersättningsregler ME för Basunderhåll Väg

Klimator ett kunskapsföretag vid Göteborgs universitet

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

Tema Vintermodell. Etapp 2 Huvudrapport

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna

Meteorologi. Läran om vädret

SIK-kompetens Vad gäller? För vem gäller kraven? Tidigare kontrakt och upphandlingar

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport

Vädervarningskriterier f o m VÄDERVARNINGSKRITERIER 2002

Lina Nordin Göteborgs Universitet

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Tema Vintermodell Kalibrering och vidareutveckling av vintermodellen

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Stockholm Stads vinterunderhåll analys av kostnader och nederbörd

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Expertsystem för förebyggande halkbekämpning på vintervägar

Utvärdering snöröjning vintern Regeringsuppdrag N2018/02938/TIF

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Samband mellan cykelflöde och väderobservationer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

fastighetsägare i Växjö kommun

Ljudmätningar examensarbete

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Abisko, Björkliden och Riksgränsen

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Årlig förändring av cykelflöden i Göteborgs stad

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Drift och underhåll en underskattad del i cykelarbetet Anna Niska. Cykelkonferensen, Gävle 25 maj 2016

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1

KARLSTADSLAKEN - SÅ FICK VI HALKBKÄMPNINGEN MER EFFEKTIV, SKONSAMMARE FÖR MILJÖN OCH BILLIGARE

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1

Vägväderprognoser för vinterväghållare. Claes Kempe Meteorolog SMHI

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Mars 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Brandrisk Skog och Markfakta

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning

Trafikverkets behov av vädertjänster. Jonas Jonsson Nationell samordnare VViS

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Översiktlig beräkning av avdunstning från fri vattenyta Risängen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

PUBLIKATION 2009:77. Hastigheter motorcykeltrafik från Luleå till Malmö

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1

RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln

RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln

Tentamen Luft och buller 7,5 hp

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Luftkvalitet i Göteborgsområdet

Örnsköldsvik Åtgärdsprogram dammbindning: Utvärdering av aktiviteter 2017

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

SOCIALLAGSTIFTNING PÅ VÄGTRANSPORTOMRÅDET Förordning (EG) nr 561/2006, direktiv 2006/22/EG, förordning (EU) nr 165/2014

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

Tema Vintermodell: Etapp 1

Tentamensinstruktioner. När Du löser uppgifterna

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Maj 2018

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Övningsprov 3 inför lilla nationella Ma1 NA18 ht18

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Transkript:

81 VINTERVÄGHÅLLNING Allmänt Vägverkets ersättningsmodell för att reglera kostnader för vinterväghållning mellan beställare och utförare är uppbyggd av två delmodeller. En delmodell som beskriver vädret under vintersäsongen. En delmodell som kopplar väderbeskrivningar till ersättningen. Grunden för väderbeskrivningarna är rådata från enskilda stationer i Vägverkets system för väderinformation, VViS och från s.k. MESAN-analyser från SMHI. VViSstationerna genererar punktvärden, medan MESAN anger värden som medeltal över rutor som är 22 x 22 km stora. Följande rådata finns tillängliga från VViS. Lufttemperatur. Vägytans temperatur. Daggpunktstemperatur. Relativ luftfuktighet. Nederbördstyp. Nederbördsmängd. Vindhastighet. Från MESAN-analysen finns i princip samma typer av uppgifter som från VViS, men med följande skillnader. Vägytans temperatur saknas. Detta innebär att ingen av de vädersituationer som är kopplade till halka (se nedan) kan beräknas om enbart MESAN- data används. Nederbördstypen snöblandat regn anges på ett sådant sätt att 1 timme med snöblandat regn ersätts av ½ timme med snö och ½ timme med regn. Vid beräkning av snömängder görs en särskild vindkorrektion. Kraftig vind medför nämligen att snön blåser förbi nederbördsmätaren. Denna vindkorrektion ökar snömängderna med i genomsnitt 30 %. Vindhastighet mäts som medelvärde under 10 minuter och på 10 meters höjd. I hämtas alltid lufttemperatur, vägytans temperatur och daggpunktstemperatur från VViS, medan MESAN- analysen alltid lämnar uppgifter om nederbördstyp, nederbördsmängd och vindhastighet. Med hjälp av särskilda definitioner omformas rådata till följande nio vädersituationer som används i ersättningsmodellen. 1. Särskilt väder 1, d.v.s. snödrev vid hög vindhastighet (SV1). 2. Särskilt väder 2, d.v.s. kraftigt snöfall (SV2). Sid. 1 (9)

3. Snödrev (D). 4. Snöfall (S). 5. Halka på grund av regn eller snöblandat regn på kall vägbana (HN). 6. Halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till (HT). 7. Halka på grund av kraftig rimfrostutfällning (HR2). 8. Halka på grund av litet snöfall (HS). 9. Halka på grund av måttlig rimfrostutfällning (HR1). Utgångspunkten för ersättning är de beskrivningar av vädersituationer på timnivå som tas fram inom ett driftområde för varje kombination av VViS- station och MESANruta. Utgående från vädersituationerna beräknas ersättningsunderlaget i form av s.k. väderutfall för en kombination i taget och sammanfattas sedan för hela driftområdet som ett medelvärde. I detta steg görs den konkreta kopplingen mellan väder och ersättning. Det måste påpekas att ett väderutfall inte är samma sak som att en åtgärd ska utföras, t.ex. en plogrunda. Första steget i beräkningen av ersättningsunderlag är att sammanföra vädersituationerna på timnivå till längre vädertillfällen. Ett vädertillfälle är exempelvis ett snöfall som pågår nästan varje timme mellan kl. 04 och 18. Ett annat exempel på vädertillfälle är en rimfrosthalka som uppträder från kl. 10 och 6 timmar framåt. För att vissa vädertillfällen ska resultera i ersättning krävs det att vädret pågår under ett antal timmar, d.v.s. har en viss minsta varaktighet. En enstaka timme med snödrev räcker inte för att det ska klassas som ersättningsberättigat snödrev. Andra steget i beräkningen av ersättningsunderlag blir därför att testa varaktigheten. Detta är aktuellt för vädersituationerna Särskilt väder 1 (SV1), Särskilt väder 2 (SV2) och snödrev (D). Det tredje steget för att beräkna ersättningsunderlag är vanligtvis att sönderdela vädertillfällena i väderutfall som är det mått som anges i ersättningsunderlaget. Ett vädertillfälle sönderdelas i väderutfall på i princip följande sätt. Med början från vädertillfällets första timme görs en indelning i 4-timmarsintervall. Det sista intervallet slutar där vädertillfället slutar och blir därmed mellan 1 och 4 timmar långt. De intervall som har minst 1 timme med den aktuella vädersituationen kallas väderutfall. Se nedanstående exempel på sönderdelning av ett snöfall i 3 väderutfall. Timme nr 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Vädersituation S S S S S S S S Snömängd (mm) 3,7 8,4 6,8 5,3 7,6 5,2 3,0 0,5 väderutfall 1 väderutfall 2 väderutfall 3 Ersättningsunderlaget beräknas i följande prioritetsordning. 1. Särskilt väder 1 (SV1). 2. Särskilt väder 2 (SV2). Sid. 2 (9)

3. Snödrev (D). 4. Snöfall (S). 5. Halkor av alla typer (HN, HT, HR2, HS och HR1). Prioritetsordningen innebär att om man får utfall på en vädersituation, t.ex. snödrev, så undersöks inte något utfall på de efterföljande vädersituationerna, d.v.s. snöfall och halkor. Under tiden som vädertillfällena snödrev och snöfall pågår samt upp till 6 timmar efter att sådant vädertillfälle tagit slut beräknas inga väderutfall med halka. Inte heller under pågående SV1- eller SV2-tillfälle prövas några väderutfall med halka. Bortfall av en eller flera typer av rådata från ordinarie kombination av VViS-station och MESAN-ruta hanteras på följande sätt. 1. Om bortfallet pågår under högst 2 timmar i följd så kopieras saknade rådata från det sista giltiga värdet. 2. Om bortfallet pågår mer än 2 timmar i följd så ersätts bortfallet med rådata från reservstationer/reservrutor. 3. Om bortfallet pågår mer än 2 timmar i följd och även reserverna har bortfall så kan inga väderutfall beräknas för kombinationen. Då används medelvärdet av övriga kombinationer som ersättningsunderlag under bortfallsperioden. 4. Om bortfallet pågår mer än 2 timmar i följd för alla kombinationer av VViSstationer och MESAN-rutor inklusive reserver som angivits för entreprenaden kan inga väderutfall beräknas över huvud taget. Då utgår ersättning för utförda vinterväghållningsåtgärder under bortfallsperioden enligt konto 89.7. 81.12 Halkbekämpning 81.121 Halkbekämpning Standardklass 1-5 81.1211 Halka på grund av måttlig rimfrostutfällning (HR1) 1. Vägytans temperatur är minst 0,5 C lägre än daggpunktstemperaturen. 2. Vägytans temperatur är lägre än + 1,0 C. Sid. 3 (9)

81.1212 Halka på grund av litet snöfall (HS) 1. Under en snöfallsperiod som är högst 4 timmar lång uppgår snömängden till mellan 0,01 och 0,30 cm. 2. Under de timmar inom snöfallsperioden då snöfall förekommer är vägytans temperatur, räknat som timvärden, lägre än + 1,0 C och högre än 10,0 C. 81.1213 Halka på grund av kraftig rimfrostutfällning (HR2) 1. Vägytans temperatur är minst 2,0 C lägre än daggpunktstemperaturen. 2. Vägytans temperatur är lägre än + 1,0 C. 81.1214 Halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till (HT) Huvudregel 1. Vägytans temperatur sjunker under + 1,0 C. 2. Under de 12 halvtimmar som föregår den halvtimme då vägytans temperatur sjunker under + 1,0 C har det förekommit regn, snöblandat regn eller litet snöfall minst en gång eller kondensering minst två gånger. Sid. 4 (9)

Tilläggsregel 1. Om inget väderutfall fås enligt huvudregeln samtidigt som upptorkning inte skett under alla 12 halvtimmarna utvidgas undersökningsperioden till 24 halvtimmar. 2. För denna period kontrolleras om regn, snöblandat regn eller litet snöfall förekommit minst en gång eller kondensering minst två gånger. 3. Om detta inträffat innan upptorkning skett under sammanlagt 12 halvtimmar, räknat från den halvtimme då vägytans temperatur sjunker under + 1,0 C fås ett väderutfall av typ HT. 81.1215 Halka på grund av regn eller snöblandat regn på kall vägbana (HN) 1. Regn eller snöblandat regn faller. 2. Vägytans temperatur är lägre än + 1,0 C. 81.13 Snöröjning 81.131 Snöröjning Standardklass 1 5 Vädersituation snöfall uppstår om nederbördstyp snö förekommer. Sid. 5 (9)

Snöröjning, halkbekämpning och avjämning av vägbana och sidoanläggningar. Borttagning av snö på refuger och mittremsor samt i korsningar för att uppfylla siktkravet. Borttagning av snö och is intill väderskydd. Endast väderutfall som har en snömängd > 0,3 cm tas med. Väderutfallen redovisas beroende på snömängd i följande tre klasser. Klass snömängd (cm) 1 0,31 1,00 2 1,01 2,50 3 2,51 81.14 Snödrev 1. Vindhastigheten uppgår till minst 6, 7, 8, 9, 10 m/s i genomsnitt under minst 4 timmar i följd. 2. Drevbenägen snö förekommer. Drevbenägen snö förekommer om alla nedanstående villkor är uppfyllda. 1. Snöfall har förekommit under de senaste 14 dygnen räknat från den halvtimme då vindhastigheten uppgår till minst 6, 7, 8, 9, 10 m/s. Snömängden ska uppgå till minst 2,0 cm i fast form räknat under en 24-timmarsperiod. 2. Under sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har lufttemperaturen, räknat som halvtimmesvärden, varit högre än + 0,5 C högst 6 gånger (3 timmar sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd). 3. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har regn eller snöblandat regn, räknat som halvtimmesangivelser, förekommit högst 3 gånger (1½ timme sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd). 4. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har lufttemperaturen, räknat som halvtimmesvärden, varit högre än +0,5 C högst 12 gånger (6 timmar sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd). Sid. 6 (9)

Snöröjning, halkbekämpning och avjämning av vägbana och sidoanläggningar. Borttagning av snö på refuger och mittremsor samt i korsningar för att uppfylla siktkravet. Borttagning av snö och is intill väderskydd. Väderutfallen redovisas beroende på snömängd i följande fyra klasser. Klass snömängd (cm) 0 0,00 0,30 1 0,31 1,00 2 1,01 2,50 3 2,51 81.15 Särskilt väder, SV1 och SV2 Särskilt väder 1 (SV1) 1. Vindhastigheten uppgår till minst 10, 11, 12, 13, 14, 15 m/s i genomsnitt under minst 6 timmar i följd. 2. Drevbenägen snö förekommer. Drevbenägen snö definieras på samma sätt som för snödrev. Snöröjning, halkbekämpning och avjämning av vägbana och sidoanläggningar. Borttagning av snö på refuger och mittremsor samt i korsningar för att uppfylla siktkravet. Borttagning av snö och is intill väderskydd. Arbetet som mäts är resurstimme samt volym sand, saltlösning och vikt salt utlagt på väg. Arbetet ersätts per tim, m³ och ton enligt konto 89.7. Sid. 7 (9)

Ersättning enligt denna regel utgår för hela driftområdet (se figur 81.1 nedan): A. Från och med det dygn då ett SV1-tillfälle börjar i någon kombination av de VViS- stationer B. Till och med ett dygn efter det dygn då SV1-tillfället har slutat. Dygn 0 Dygn 1 Dygn 2 Dygn 3 0 12 24 12 24 12 24 12 24 A SV1 B Figur 81.1. Tidsperiod då ersättning utgår för ett SV1-tillfälle (A + SV1 + B). Då ersättning utgår enligt denna mät- och ersättningsregel utgår ingen ersättning för konto 81.12, 81.13, 81.14 och 81.17. Särskilt väder 2 (SV2) Denna vädersituation definieras som att snöintensiteten uppgår till minst 0,8 1,0 1,2 1,5 2,0 cm/tim i genomsnitt under minst 15 timmar i följd. Snöröjning, halkbekämpning och avjämning av vägbana och sidoanläggningar. Borttagning av snö på refuger och mittremsor samt i korsningar för att uppfylla siktkravet. Borttagning av snö och is intill väderskydd. Arbetet som mäts är resurstimme samt volym sand, saltlösning och vikt salt utlagt på väg. Arbetet ersätts per tim, m³ och ton enligt konto 89.7. Ersättning enligt denna regel utgår för hela driftområdet (se figur 81.2 nedan): A. Från och med det dygn då ett SV2-tillfälle börjar i någon kombination av de VViS- stationer B. Till och med ett dygn efter det dygn då SV2-tillfället har slutat. Sid. 8 (9)

Dygn 0 Dygn 1 Dygn 2 Dygn 3 0 12 24 12 24 12 24 12 24 A SV2 B Figur 81.2. Tidsperiod då ersättning utgår för ett SV2-tillfälle (A + SV2 + B). Då ersättning utgår enligt denna mät- och ersättningsregel utgår ingen ersättning för konto 81.12, 81.13, 81.14 och 81.17. Sid. 9 (9)