RAPPORT Översiktlig riskanalys Stettin 7 2011-07-06 Reviderad slutgiltig handling Upprättad av: Henrik Mistander Granskad av: Daniel Sirensjö Godkänd av: Katarina Malmkvist
RAPPORT Översiktlig riskanalys Stettin 7 Kund Oscar Properties Daniel Wengelin Konsult WSP Brand & Risk Box 92093 120 07 Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: +46 8 688 60 00 Fax: +46 8 644 39 56 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Kontaktpersoner Katarina Malmkvist katarina.malmkvist@wspgroup.se Henrik Mistander henrik.mistander@wspgroup.se 2 (15)
Sammanfattning WSP har av Oscar Properties fått i uppdrag att utföra denna inledande, översiktliga riskanalys för den planerade bostadsbebyggelsen på Stettin 7, vid Gärdet i Stockholm. Syftet med denna riskanalys är att bedöma om det finns behov av en fördjupad riskbedömning i det fortsatta planarbetet. Målet är att genom en inventering av de riskkällor som identifierats i närområdet avgöra om det kommer att förekomma någon riskpåverkan mot den planerade bebyggelsen. Ett antal riskkällor har identifierats, och för dessa genomförs en grov inventering av vilka typer av ämnen klassificerade som farligt gods som hanteras eller transporteras. Detta innebär att transportflöden av farligt gods på Tegeluddsvägen och Värtabanan utreds, samtidigt som närliggande verksamheter och den planerade Spårväg City studeras. Utifrån resultaten identifieras olika olycksscenarier som eventuellt kan medföra en påverkan mot planområdet. Sammantaget konstateras att endast riskkällan transporter av farligt gods på Tegeluddsvägen kan medföra en sådan riskpåverkan på planområdet att en fördjupad riskbedömning krävs. En sådan fördjupad riskbedömning behövs för att uppskatta hur ofta olika typer av olycksscenarier kan förväntas inträffa, samt vilka konsekvenser dessa kan få för människor som vistas på planområdet. Utifrån resultaten går det att avgöra om det krävs riskreducerande åtgärder för att risknivån vid planområdet skall vara acceptabel. 3 (15)
Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 5 1.1 SYFTE & MÅL... 5 1.2 AVGRÄNSNINGAR... 5 1.3 INTERNKONTROLL... 5 2 METODBESKRIVNING... 5 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 6 4 RISKINVENTERING... 8 4.1 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ TEGELUDDSVÄGEN... 10 4.1.1 Frihamnen... 10 4.1.2 Loudden... 11 4.1.3 Louddens reningsverk... 11 4.1.4 Tankstationen vid Frihamnsporten... 12 4.1.5 Sammanvägd uppskattning... 12 4.2 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄRTABANAN... 12 4.3 TANKSTATION MED BIOGAS... 13 4.4 SPÅRVÄG CITY... 13 4.5 SL:S BUSSDEPÅ... 14 5 SLUTSATS... 14 6 REFERENSER... 15 4 (15)
1 Inledning WSP Brand & Risk har av Oscar Properties fått i uppdrag att utföra denna inledande, översiktliga riskanalys för den planerade bostadsbebyggelsen på Stettin 7, vid Gärdet i Stockholm. 1.1 Syfte & mål Syftet med denna riskanalys är att bedöma om det finns behov av en fördjupad riskbedömning i det fortsatta planarbetet. Målet är att genom en inventering av de riskkällor som identifierats i närområdet avgöra om det kommer att förekomma en beaktansvärd riskpåverkan mot den planerade bebyggelsen. 1.2 Avgränsningar Riskanalysen omfattar möjlig riskpåverkan mot den planerade bebyggelsen. De risker som tas hänsyn till är förknippade med plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) med konsekvenser för människors hälsa, naturmiljö eller egendom på planområdet. Någon hänsyn till eventuella skador orsakade av långvarig exponering av exempelvis avgaser har således inte tagits. De riskkällor i närområdet som studeras utgörs av Tegeluddsvägen, Värtabanan, tankstation med biogas, Oljehamnen (Loudden), Frihamnen, Värtahamnen och Spårväg City. 1.3 Internkontroll Riskanalysen är utförd av Henrik Mistander (Brandingenjör och Civilingenjör Riskhantering) med Katarina Malmkvist (Brandingenjör och Civilingenjör Riskhantering) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Daniel Sirensjö (Brandingenjör och Civilingenjör Riskhantering). 2 Metodbeskrivning För de identifierade riskkällorna genomförs en grov inventering av vilka typer av ämnen som hanteras eller transporteras. Detta innebär att transportflöden av farligt gods på Tegeluddsvägen och Värtabanan utreds, samtidigt som närliggande verksamheter och den planerade Spårväg City studeras. Utifrån resultaten identifieras olika olycksscenarier som eventuellt kan medföra en påverkan mot planområdet. Avslutningsvis görs en bedömning om huruvida en fördjupad riskbedömning krävs med hänsyn till de typer av olycksscenarier som identifierats. 5 (15)
3 Områdesbeskrivning Den planerade bostadsbebyggelsen på Stettin 7 ligger vid korsningen Sandhamnsgatan och Lindarängsvägen, se Figur 1. Sandhamnsgatan Tegeluddsvägen ST7 Lindarängsvägen Figur 1. Kartbild över närområdet med Stettin 7 (ST7) markerad med röd linje. Bostadshuset har en sluten gård med en våning mot korsningen, för att sedan ha 10 våningar i motstående hörn, se Figur 2. Figur 2. Stettin 7 ett slutet bostadskvarter med sluttande tak mot korsningen Sandhamnsgatan - Lindarängsvägen. Det finns långtgående planer på att bygga ut Spårväg City till Ropsten, vilket innebär att spårvägen föreslagits passera förbi planområdet med en hållplats tvärs över Lindarängsvägen, se Figur 3. Figur 3. Planerad utbyggnad av Spårväg City med hållplats utanför Kv Stettin 7. Streckade linjer är spårmitt och de gråa ytorna är perronger. 6 (15)
Tegeluddsvägen utgör en så kallad sekundär transportled för farligt gods 1, vilket innebär att vägen används för transporter av farligt gods mellan primär transportled för farligt gods (Lidingövägen/Valhallavägen) och lokala avnämare eller producenter längs vägen. Avståndet från den planerade bebyggelsen till Tegeluddsvägen är uppskattningsvis omkring 80 meter. I omgivningarna finns ett stort antal Sevesoanläggningar * : AB Djurgårdsberg (Loudden), Preem Petroleum (Loudden), OKQ8 AB (Loudden), AB Svenska Shell (Loudden), Norsk Hydro Olje AB (Loudden), Fortum Gasverket Hjorthagen (Norra Värtahamnen), Värtaverket (Norra Värtahamnen). SL har nyligen etablerat en bussdepå vid Frihamnsporten, där även en tankstation för drivmedel finns. Utöver detta bedrivs hamnverksamhet vid Värtahamnen, Frihamnen och Containerterminalen, se Figur 4. Värtahamnen Frihamnen SL:s bussdepå Stettin 7 Containerterminalen Loudden Spårväg City Tankstation 100m Transportvägar för farligt gods Figur 4. Kartbild över området med riskkällor markerade. * En Sevesoanläggning är en anläggning som lyder under Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 7 (15)
4 Riskinventering De riskkällor i närområdet som studeras utgörs av: Tegeluddsvägen Värtabanan Tankstation med biogas Oljehamnen (Loudden), Värtahamnen, Frihamnen och Containerterminalen Spårväg City De nämnda riskkällorna kan medföra en riskpåverkan mot planområdet främst genom den hantering eller transport av farligt gods som verksamheterna medför (detta gäller dock inte för Spårväg City, som endast kommer ha persontrafik). Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt. Transport av farligt gods omfattas av en omfattande regelsamling med regler för vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas, hur godset ska vara emballerat samt vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods. Farligt gods delas in i nio olika klasser utifrån ett klassificeringssystem som baseras på vilken riskkategori det farliga godset tillhör. Klassificeringssystemet ligger till grund för på vilket sätt en kemikalie kan transporteras. I Tabell 1 redovisas klassindelningen av farligt gods tillsammans med en kortfattad och övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass samt vilka konsekvenser en olycka med respektive klass kan leda till. Konsekvensbeskrivningen baseras i huvudsak på Översiktsplan för Göteborg, Fördjupad för sektorn transporter av farligt gods 2. 8 (15)
Tabell 1. Kortfattad beskrivning av respektive klass av farligt gods, samt konsekvensbeskrivning. Klass Ämnen Beskrivning Konsekvensbeskrivning, liv 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton 3. 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel, etc. Medicinska preparat. vanligtvis små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Tryckpåverkan och brännskador. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med uppemot 200 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och annat kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie 4. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals m. Omkomna både inomhus och utomhus. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekt eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte större än 40 m för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 150 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till vägbanan och dess närområde. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet 5. Personskador kan uppkomma på längre avstånd. Utsläpp. Konsekvenser begränsade till vägbanan och dess närområde. I kommande avsnitt presenteras de olika riskkällorna och de flöden eller mängder av farligt gods, eller annan riskpåverkan, som de medför. 9 (15)
4.1 Transport av farligt gods på Tegeluddsvägen Tegeluddsvägen utgör (som tidigare konstaterats) en sekundär transportled för farligt gods. Tegeluddsvägen utgörs av gata i stadsbebyggelse och hastighetsbegränsningen är 50 km/h. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) på Tegeluddsvägen var år 2004 ca 13-16 000 fordon/dygn summerat i båda körriktningarna. Tung trafik utgjorde ca 18 % av det totala trafikflödet 6 7. För att kunna uppskatta antalet förväntade olyckor med farligt gods inblandat är det nödvändigt att kartlägga antalet transporter som dagligen trafikerar aktuellt vägnät. De transporter som bedöms vara aktuella är de som går från Frihamnen, Containerterminalen och Loudden. Utöver dessa bör även transporter till Reningsverket vid Loudden, samt drivmedelsstationen St1 vid Frihamnsporten beaktas. Det har utförts ett antal undersökningar av mängden farligt gods som transporteras på Tegeluddsvägen. Enligt en kartläggning av farligt godstransporter i Stockholms län som Vägverket utförde under 1998 transporterades det 20 000-300 000 transporter av farligt gods på Tegeluddsvägen under år 1998, vilket motsvarar ca 55-820 transporter per dygn 8. I Länsstyrelsen i Stockholms Läns rapport Olycksrisker i Stockholms län 9 anges en något mer specifik siffra som anger att det 1998 gick ca 140 tankbilar med brandfarliga vätskor (bensin, diesel, eldningsoljor och flygfotogen) per dygn från Loudden. 4.1.1 Frihamnen Frihamnen är en av Stockholms hamnars anläggningar, och där bedrivs i stort sett all hamnverksamhet. I Frihamnen ingår också Containerterminalen i Stockholm, CTF. Verksamheten i Frihamnen kommer enligt hamnchefen 10 att fortsätta bedrivas i en liknande eller utökad omfattning i framtiden. Den planerade hamnen vid Norvik i Nynäshamn skulle dock även kunna medföra ett minskad flöde genom Frihamnen, men det är oklart exakt vad som kommer att hända. Lastbilar med farligt gods som transporteras från Frihamnen idag antas köra upp på Tegeluddsvägen vid Frihamnsporten rakt öster om planområdet, medan transporter från Containerterminalen antas köra upp på Lindarängsvägen och sedan fortsätta norrut på Tegeluddsvägen. Se markeringar i Figur 4. Gods som passerar genom Värtahamnen antas dock inte transporteras nära planområdet. Utifrån en sammanställning över farligt gods-flöden under 2007-2009 i Stockholms hamnar (vilken utgörs av Värtahamnen, Frihamnen och Containerterminalen) har transporterade mängder beräknats enligt Tabell 2. I beräkningarna har dock transporterna som gått via Värtahamnen uteslutits. Tabell 2. Andelar av transporterat farligt gods vid Frihamnen och Containerterminalen (sammanvägt för åren 2007-2009). Klass Antal transporter/år Andel av transporterna [%] 1 7 0,6 2 192 16,5 3 334 28,6 4 29 2,5 5 15 1,3 6 3 0,2 7 0 0 8 266 22,8 9 323 27,6 Totalt 1169 100 10 (15)
4.1.2 Loudden På Loudden finns ovan jord 90 tankar med en sammanlagd lagringskapacitet på ca 330 000 m 3. I berg under jord finns en sammanlagd lagringskapacitet på 624 500 m 3. Man lagrar samtidigt mellan 15 och 20 olika sorters produkter. Exempel på produkter är bensin, eldningsolja, nafta för gastillverkning, tallbecksolja för uppvärmning i fjärrvärmeverk m.fl. Den tidigare omfattande hanteringen av flygbränsle till Arlanda sker inte längre på Loudden. Bränslet transporteras från och med juli 2006 med järnvägstankvagn från Gävle till Brista och därifrån via rörledning till depån på Arlanda. Stockholms stad har för avsikt att helt avveckla verksamheten vid Loudden. Man upplåter för närvarande mark för oljehamnen och depåerna genom arrendeavtal som gäller till 2019 eller 2020 11. I andra kolumnen i Tabell 3 redovisas de genomslagsvolymer (1 000 m 3 /år) som hanterades under 2003 i Loudden 12. En stor mängd flygfotogen hanterades även vid Loudden under 2003, men denna har undantagits från denna sammanställning eftersom hanteringen vid Loudden har upphört. Transportmängder per tankbil varierar något beroende på godstyp och destination. En dragbil kan rymma ca 16-18 m 3 brandfarlig vätska, medan ett släp rymmer upp till 36 m 3 (dvs. tankbil med släp rymmer ca 52-54 m 3 ). Om det antas grovt att hälften av transporterna utgörs av enbart dragbil, medan hälften utgörs av bil med släp antas det att varje transport i medel innehåller 35 m 3 brandfarlig vätska kan antalet transporter per tidsenhet uppskattas. Uppskattningen visar god överensstämmelse med det ovan angivna ungefärliga antalet transporter, med hänsyn tas till att hanteringen av flygfotogen upphört. Tabell 3. Transportmängder vid Loudden under 2003. Produkt m 3 i tusental Antal transporter/år Antal transporter/dygn Antal transporter/vardag Bensin 339 9686 27 37 Diesel/eldningsolja 213 6086 17 23 Flygfotogen 459 13114 36 51 Beräknade antal transporter från Loudden gäller fyllda tankbilar. Enligt uppgift från oljebolagen är samtliga fordon på väg ut till Loudden tomma 13. Med tomma menas i avseendet med tankbilar inte att de tvättats rena utan att vissa mängder bensin fortfarande kan finnas i bilarna. Oljebolagen uppger vidare att det handlar om maximalt ca 100-150 liter inom rörsystemen, dock så gott som ingenting inom själva tanken, som finns med i transport tillbaka till Loudden. Mängden bränsle skulle därmed kunna likställas med den som finns i bränsletanken på en vanlig lastbil. Tanken i sig innehåller istället en fet blandning av bensingas. Vid lossning av bensinen sugs ångorna in och samlas upp i tankbilen. Systemen är helt slutna vilket innebär att någon luft inte kan förekomma inne i tankarna. Gasen uppnår därmed koncentration som överstiger övre brännbarhetsgränsen, vilket innebär att antändning inne i tanken i princip inte är möjlig. Vid en olycka skulle dock en antändning utanför tanken kunna ske. Detta kräver dock att tanken punkteras, att bensingasen blandas med luften till en brännbar blandning samt att en tändkälla är närvarande. Med tanke på sannolikheten för detta tillsammans med de konsekvenser detta skulle få med den begränsade mängd bensingas som finns i tankarna, har scenariot inte behandlats som en transport med farligt gods. En extern antändning av bensin/luftblandningen kan inte heller leda till antändning av gasen inuti tanken. 4.1.3 Louddens reningsverk Utöver de transporter inom klass 2 som härrör från Stockholms hamnar transporteras även klass 2.1 i form av biogas från Louddens reningsverk. Enligt en tidigare genomförd riskanalys 14 gick det år 2010 ungefär 2 transporter i veckan. Biogasen transporteras i mindre behållare på flak 15. Ett flak innehåller maximalt cirka 1900 m 3 biogas. Biogasflaket innehåller 147 st gasflaskor med nominellt fyllnadstryck av 200 bar. 11 (15)
4.1.4 Tankstationen vid Frihamnsporten Enligt uppgifter från AGA Gas AB sker det omkring 12 leveranser per vecka av biogas (farligt godsklass 2) till tankstationen 16. Gasen transporteras den korta sträckan (200 meter) från SL:s bussdepå. Gällande vätskeformiga drivmedel (farligt gods-klass 3) antas 3 leveranser ske per vecka, vilket är normalt för en medelstor tankstation. Detta medför sammantaget att 625 transporter med klass 2 och 156 transporter med klass 3 sker till tankstationen per år. 4.1.5 Sammanvägd uppskattning Samtliga ovan nämnda källor har summerats för att ge den fördelning mellan klasserna som presenteras i Tabell 4. Tabell 4. Sammanvägd uppskattning av fördelningen av transporter med farligt gods på Tegeluddsvägen invid planområdet. Klass Antal transporter/år Andel av transporterna [%] 1 5 0,03 2 884 4,9 3 16438 92 4 25 0.14 5 12 0.07 6 3 0.02 7 0 0 8 233 1.3 9 262 1.5 Totalt 17862 100 Resultaten visar att transporter med samtliga klasser av farligt gods utom klass 7 kan förekomma på vägen. De typer av olycksscenarier som kan uppkomma i samband med olyckor inkluderar alla de som nämnts tidigare i Tabell 1. Ett flertal av dessa scenarier, som exempelvis inkluderar olika typer av explosioner och jetflammor, har sådana konsekvensområden (större än 80 meter) att de kan påverka planområdet. Det bedöms därför krävas en fördjupad analys för att avgöra hur stor en sådan riskpåverkan kan vara. Utifrån en sådan går det att avgöra om det finns något behov av riskreducerande åtgärder. 4.2 Transport av farligt gods på Värtabanan Värtabanan är en enkelspårig järnvägslänk för godstrafik, vilken förbinder delar av Stockholm hamnar (Värtahamnen, Frihamnen, Containerterminalen och Loudden) med Norra Stationsområdet. Järnvägen ingår i det Transeuropeiska transportnätverket, TEN-T. De spåranslutningar som går till Containerterminalen och Loudden passerar cirka 100 meter öster om den planerade bostadsbebyggelsen. Anslutningarna till Frihamnen och Värtahamnen befinner sig på stora avstånd från planområdet. De flöden av farligt gods som passerar Containerterminalen och Loudden har tidigare antagits transporteras vidare med lastbil på vägnätet (och inkluderas i de flöden som uppskattats vid Tegeluddsvä- Transeuropeiska transportnätet (TEN-T) utgörs av särskilt prioriterade transportvägar som EU ställer särskilda krav på gällande framkomlighet, driftsäkerhet, kapacitet, ekonomi med mera. 12 (15)
gen). Detta på grund av brist på tydligare information om exakt vilka mängder som transporterats på järnvägen. Det bedöms vara ett konservativt antagande att beakta transporterna som vägburna. Detta medför att järnvägsspåret i sig i den fortsatta analysen inte bedöms medföra någon riskpåverkan mot planområdet. 4.3 Tankstation med biogas Det finns en rad bestämmelser som reglerar olika aspekter av verksamheten på och omkring bensinstationer. Dels i Plan- och bygglagen, men även i Miljöbalken, Lagen om skydd mot olyckor samt arbetsmiljölagstiftningen. Länsstyrelsen i Stockholm rekommenderar 17 de minimiavstånd som visas i Figur 5. Figur 5. Rekommenderade minimiavstånd kring bensinstationer. Vid nyetablering (ny bebyggelse eller ny bensinstation) bör dock ambitionen alltid vara att hålla 100 meter från bensinstationen till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. Länsstyrelsen anger också i samma dokument att om försäljning av biogas sker krävs ett längre skyddsavstånd. Vid ny bebyggelse som rymmer svårutrymbara lokaler ska minst 100 meter då hållas. Tankstationen är lokaliserad mer än 150 från den planerade bostadsbebyggelsen, varför den inte bedöms medföra någon beaktansvärd riskpåverkan. De transporter som tankstationen medför kan dock medföra en riskpåverkan, varför dessa har räknats in i transportflödet på Tegeluddsvägen enligt tidigare. 4.4 Spårväg City Den planerade spårvägen kan medföra en viss riskpåverkan mot planområdet, främst genom att en urspårande spårvagn kan lämna spårområdet och skada omgivningen. Det kan generellt sett inte uteslutas att en spårvagn som spårar ur kan hamna upp till 25 meter från spåret 18. Det faktum att en hållplats planeras precis i höjd med planområdet medför att hastigheterna som spårvagnarna har när de passerar området kan antas vara relativt låg. Spårvägssträckan är på den aktuella platsen även relativt rak, samtidigt som hållplatsens perrong erbjuder ett visst skydd. Dessa faktorer medför att en eventuellt urspårande spårvagn inte bedöms hamna så långt som 25 meter från spåret. Om den planerade byggnaden är lokaliserad mer än 25 meter från det närmaste spårets spårmitt bedöms Spårväg City inte medföra någon riskpåverkan som kräver vidare utredning. 13 (15)
4.5 SL:s bussdepå Vid Frihamnsinfarten byggdes 2010 en bussdepå för ett femtiotal biogasdrivna ledbussar. Leveranser av biogas till anläggningen sker via gasledning från Käppala reningsverk. Anläggningen antas därför inte medför några transporter av farligt gods på vägnätet i området, men medför naturligtvis en ökad trafik av biogasdrivna bussar. Bussdepån är lokaliserad mer än 150 från den planerade bostadsbebyggelsen, varför den (på samma sätt som tankstationen) inte bedöms medföra någon beaktansvärd riskpåverkan. 5 Slutsats Utifrån de identifierade riskkällorna har det konstaterats att endast riskkällan transporter av farligt gods på Tegeluddsvägen kan medföra en sådan riskpåverkan mot planområdet att en fördjupad riskbedömning krävs. En sådan fördjupad riskbedömning behövs för att uppskatta hur ofta olika typer av olycksscenarier kan förväntas inträffa, samt vilka konsekvenser dessa kan få för människor som vistas på planområdet. Utifrån resultaten går det att avgöra om det krävs riskreducerande åtgärder för att risknivån vid planområdet skall vara acceptabel. 14 (15)
6 Referenser 1 Väginformation 2006. Stockholms län (AB), Vägverket, 2006 2 Översiktsplan för Göteborg, Fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Huvudhandling inkl. bilagor 1-7, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, maj 1995 3 Statens Räddningsverk (2006), ADR-S, Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2006:7) om transport av farligt gods på väg och i terräng,. 4 Statens Räddningsverk (2006), Förvaring av explosiva varor. 5 Väg- och transportforskningsinstitutet (1994), Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4. 6 Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan kv. Bristol 1 mm, S-DP 2004. 20643-54, Tyréns, januari 2005 7 Miljökonsekvensbeskrivning för ändring av detaljplan för del av Ladugårdsgärdet 1:8 och del av kvarteret Smedsbacken inom stadsdelen Ladugårdsgärdet I Stockholm, Ramböll, 2004-05-27 8 Kartläggning av transporter med farligt gods i Stockholms län 1998, rapport 1999:0375, Vägverket, 1998 9 Olycksrisker i Stockholms län en inventering av riskbilden, Länsstyrelsen I Stockholms Län, Räddnings- och säkerhetsavdelningen, Rapport 2001:17 10 Cars, Henrik (Muntligen 2011-06-10). Hamnchef Frihamnen, Stockholms Hamnar. 11 Paulin Hansson, Olof (Personligen: 2011-06-08). Avdelningen för samhällsskydd och beredskap, Länsstyrelsen i Stockholms län. 12 Stockholmsregionens framtida oljeförsörjning, Etapp 1, Inventering av nuvarande användning av oljeprodukter samt kartläggning av befintliga anläggningar och distributionssystem, Projektgruppen för regionens framtida oljeförsörjning, mars 2005 13 ADR-Haanpää, samtal med Ronny Karlsson, 2005-03-14. 14 Antonsson, L. (2010). Detaljerad riskanalys Transporter av farligt gods: Svea Fanfar, Stockholm. Internt uppdragsnummer: 10090431. WSP Brand & Risk, Stockholm. 15 Riskanalys för transport av biogas, Loudden Biogasanläggning, Revidering A, 2008-02-15. 16 Anderson, Roger (epost: 2011-06-09). AGA Gas AB, Lidingö. 17 Länsstyrelsen i Stockholms län (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill väg och järnväg för transport av farligt gods samt intill bensinstationer. Rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län. 18 Fredén, S. (2001). Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen. Borlänge: Banverket. 15 (15)