Studier på nytt fordon för transport av skogsflis

Institutionen för Matematik, naturvetenskap och teknik HÖGSKOLAN DALARNA Studier på nytt fordon för transport av skogsflis Jan-Erik Liss EU-strukturfond Mål 2 Norra Systemutveckling/Arbetsvetenskap Arbetsdokument nr 2 2006 Garpenberg

Förord Studierna som redovisas i rapporten har genomförts av Högskolan Dalarna i samarbete med Naturbränsle i Mellansverige AB. Projektet har finansierats av medel från Regionala fonden inom EU:s Mål 2 Norra Regionen. Planeringen av projektet har främst skett i samarbete med transportledare Ulf Törnkvist på Naturbränsle AB och Henrik Sakari, Skogsåkarna AB. Björn Arvidsson, Naturbränsle AB, har hjälpt till med att leta fram lämpliga avverkningsobjekt samt bidragit med erforderligt kartmaterial. Docent Jerry Johansson, Högskolan Dalarna, har medverkat vid genomförda tidsstudier. Ett varmt tack riktas till ovanstående personer, chaufförerna på DalaFrakt och Skogsåkarna i Mellansverige AB, maskinoperatörerna på entreprenadföretaget T. F. Flis AB samt personal på Falu Värmeverk. Ett varmt tack riktas även till övriga personer som bidragit med goda råd och idéer vid projektets genomförande ingen nämnd och ingen glömd! Garpenberg 2006-05-31 Jan-Erik Liss Forskningsledare Inst. För Matematik, naturvetenskap och teknik Högskolan Dalarna i

Innehållsförteckning Sammanfattning iii 1. Bakgrund och syfte 1 2. Förutsättningar och genomförande 2 3. Systembeskrivning 2 3.1 Transport med lastväxlarfordon 3 3.2 Transport med nytt fordon skopbil 4 3.3 Flisskördarens fordonsspecifika arbetsuppgifter 7 3.3.1 Flisning för lastväxlarfordon 7 3.3.2 Flisning för skopbilar 8 4. Resultat 9 4.1 Lastväxlarfordon 9 4.2 Nytt fordon skopbil 13 4.3 Flisskördare 17 4.3.1 Flisning för lastväxlarfordon 17 4.3.2 Flisning för skopbilar 18 5. Jämförelser mellan lastväxlarfordon och nytt fordon ( skopbil ) 19 6. Spill och föroreningar 21 7. Diskussion 21 Referenser 23 Bilagor 1. Arbetsmoment vid transportarbete 2. Lastväxlarfordon - arbetsmoment och arbetstider 3. Nytt fordon - arbetsmoment och arbetstider ii

Sammanfattning Högskolan Dalarna har i samarbete med Naturbränsle i Mellansverige AB genomfört studier på ett nytt fordon för transport av skogsflis. Eftersom fordonet är utrustat med kran och skopa innebär det att flisskördaren kan tippa flisen direkt på marken, eller på en i förväg utlagd duk för att förhindra att föroreningar (grus, sten etc.) följer med vid lastningen av fordonet. Projektet har finansierats av EU-strukturfond Mål 2 Norra samt genom naturabidrag från deltagande företag. Studier har även genomförts på lastväxlarfordon med container för att jämförelser skall kunna göras mellan de båda fordonstyperna. Studierna omfattar sammanlagt tjugo lass, varav tio lass med det nya fordonet, fem lass med lastväxlarfordon och två containrar och fem lass med lastväxlarfordon och tre containrar. Den sammanlagda transportvolymen uppgick till 1 940 m 3 s. Tidsstudier har också genomförts på flisskördarens arbete, eftersom det i vissa delar är direkt beroende på vilket vidaretransportfordon som används. I de fall vidaretransporten sker med lastväxlarfordon vägs flisen innan den tippas i containern (en åtgärd för att fordonet inte skall överskrida tillåten lastvikt). Om lastvikten inte är begränsande genomför flisskördaren vissa åtgärder för att lastvolymen i respektive container skall kunna maximeras (t.ex. utjämning och viss packning av flisen med hjälp av kranen). I det fall vidaretransporten sker med det nya fordonet behöver flisskördaren inte väga flisen eftersom bilen är försedd med kranvåg. Däremot tillkommer andra arbetsuppgifter för flisskördaren, t.ex. preparering av avlägget (snöpackning, sten- och buskröjning) samt hantering och utläggning av dukar. Arbetstiden för vidaretransporten är i huvudsak beroende av transportsträckan och medeltransporthastigheten. När lastväxlarfordon används är arbetstiden dessutom beroende av lastvolymen (antalet containrar och deras volym) samt om tippmöjligheter endast finns på dragfordonet (containrar på släp måste omlastas till dragfordon innan flisen kan tippas) eller om tippmöjligheter finns på såväl dragbil som släp. Om släpet inte kan medföras till uppställningsplatsen för containrarna (p.g.a. alltför smal och kurvig väg eller utrymmesbrist för vändning av fordonsekipaget) påverkas även arbetstiden av avståndet mellan containrar och släp samt av medelhastigheten vid skotning av containrar till och från släpet. Medelhastigheten vid transport var i stort sett densamma för de båda fordonstyperna. För lastväxlarfordonet med två containrar tog den totala arbetstiden (inklusive tom- och lasskörning) mellan 1,70 och 2,99 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 32 och 52 m 3 s/g0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 7 och 9 G0- tim/lass, eller 0,009-0,011 G0-tim/m 3 s (medeltal 8 G0-tim/lass, eller 0,011 G0-tim/m 3 s), vilket motsvarar en prestation på mellan 87 och 107 m 3 s/g0-tim. För fordonet med tre containrar tog den totala arbetstiden (inklusive tom- och lasskörning) mellan 2,40 och 3,53 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 30 och 45 m 3 s/ G0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 7 och 2 G0-tim/ lass, eller 0,011-0,016 G0-tim/m 3 s (medeltal 3 G0-tim/lass, eller 0,013 G0-tim/m 3 s), vilket motsvarar en prestation på mellan 64 och 89 m 3 s/g0-tim. Den totala arbetstiden för det nya fordonet (inklusive tom- och lasskörning) varierade mellan 2,11 och 5,08 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 18 och 45 m 3 s/g0- tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 6 och 6 G0-tim per lass, eller 0,01-0,02 G0-tim/m 3 s (medeltal 2 G0-tim/lass, eller 0,013 G0-tim/m 3 s), vilket motsvarar en prestation på mellan 65 och 94 m 3 s/g0-tim. iii

1. Bakgrund och syfte Transport av skogsflis sker idag huvudsakligen med lastväxlarfordon och containrar, vilket allmänt betraktas som ett hett system som kräver snabba flöden samtidigt som det är relativt känsligt för störningar. Beroendeförhållandet mellan flisentreprenören och fordonsföraren är mycket starkt. Ett stillestånd på flisskördaren kan t.ex. innebära att transportfordonet måste dirigeras om till annat objekt eller annat transportuppdrag och störningar i vidaretransporten (tjälrestriktioner etc.) kan medföra att flisskördaren måste avbryta arbetet på aktuellt objekt. Det är också känt att tidsåtgången för att rangera containrar i vissa fall kan bli exceptionellt lång, speciellt om det är fråga om små avverkningsobjekt. Till nackdelarna hör också att det är ett relativt dyrt transportsystem, vilket bl.a. framgår av studier genomförda av Johansson (2000) och Johansson et al (2004). Dessutom kan det vara svårt att få lönsamhet på små avverkningsobjekt. Otillräcklig containerkapacitet under vissa delar av året, tidsbundenhet och pressade transportscheman samt svårigheten till ett rationellt skiftutnyttjande är några andra problem som kan nämnas i sammanhanget. Containertransporter kan också vara svåra att förena med existerande arbetstidsregler eftersom tidsbundenhet och pressade transportscheman kan innebära att transporter måste genomföras under perioder med hög trafikintensitet. Signaler från EU indikerar dessutom att hårdare restriktionen beträffande arbetstidsreglerna sannolikt kommer att införas. Det finns också trafiksäkerhetsaspekter att ta hänsyn till i ett containersystem, eftersom man i vissa fall kan tvingas att ställa upp containrar i direkt anslutning till trafikerade vägar. Som ett alternativ, eller komplement till containertransporter skulle ett fordon med egen lastningsutrustning kunna användas för flistransporter mellan skog och värmeverk/terminal. Därmed minskar beroendeförhållandet mellan inblandade maskiner och flexibiliteten i systemet ökar (bilarna kan omdirigeras till andra objekt eller andra transportuppdrag under t.ex. tjällossningsperioder eller vid haveri på flisskördaren). Ett transportsystem baserat på fordon med egen lastningsutrustning torde även innebära ökade möjligheter att få lönsamhet på mindre avverkningsobjekt, vilket bör vara intressant i områden med ett dominerande privatskogsbruk. Under det senaste året har bl.a. Naturbränsle i Mellansverige genomfört praktiska försök med ett fordon försett med egen lastningsutrustning (kran och skopa). Flisskördaren tippar flisen på en i förväg utlagd duk, eller på ett avlägg med packad snö. Vidaretransporten av flis från skog till värmeverk/terminal kan ske i direkt anslutning till flisningen, eller vid ett senare tillfälle. Någon utvärdering av försöket, eller några jämförelser med konventionella lastväxlarfordon har dock inte genomförts, vilket innebär att man är osäker på hur det nya fordonet står sig i förhållande till konventionella lastväxlarfordon. Syftet med föreliggande projekt är att via jämförande studier undersöka vilka möjligheter, föroch nackdelar som kan finnas i ett system baserat på skopbilar, jämfört med ett traditionellt transportsystem baserat på lastväxlarfordon med containrar. 1

2. Förutsättningar och genomförande Under avverkningssäsongen 2005-2006 genomfördes tidsstudier på transport av flis från 12 avverkningsobjekt inom Dalarnas län. På 6 av objekten användes lastväxlarfordon med containrar för transporten av flis (ca 980 m 3 s) och på 6 objekt genomfördes transporten med det nya fordonet (960 m 3 s). Tidsstudierna, vilka omfattar transport, lastning och lossning med deras ingående olika arbetsmoment, har genomförts på konventionellt sätt (c-minutstudie enligt nollställningsmetoden). Även vissa arbetsmoment som genomfördes av flisskördaren studerades (vägning av flisen vid containertransport och packning/utjämning av flisen i containern, samt preparering av avläggsutrymme och hantering av dukar vid transport med skopbilen ). Som ett komplement till tidsstudierna genomfördes fortlöpande diskussioner/intervjuer med maskin- och fordonsförare, transportledare, samt med personal på mottagande värmeverk (Falun) och personal hos bränsleleverantören (Naturbränsle i Mellansverige AB). Transporterade volymer och vikter har inhämtats från respektive fordonsförare och via värmeverkets volym- och kvalitetsrapporter. 3. Systembeskrivning Transport av flis med lastväxlarfordon och container skiljer sig i flera avseenden från transport av flis med det nya fordonet. Transport med lastväxlarfordon förutsätter att containrar placeras ut på avverkningsobjektet innan flisningen kan påbörjas. Därefter måste föraren se till att transportflödet (hämtning av fulla containrar och utställning av tomma containrar) anpassas efter de förutsättningar som råder. Ett avbrott i transportflödet kan resultera i kortare eller längre stillestånd på flisskördaren och ett haveri på flisskördaren kan resultera i en omdirigering av transportfordonen. När transporten sker med det nya fordonet finns inget beroendeförhållande mellan lastbil och flisskördare. Flisen kan transporteras till värmeverk/terminal när det finns ledig transportkapacitet (föraren har också möjlighet att växla mellan olika transportuppdrag). En av de främsta skillnaderna är alltså att transporten kan ske i en lugnare takt och anpassas till tjällossningsrestriktioner, värmeverkens behov av flis, andra transportbehov etc., d.v.s. flexibiliteten är större. Nedan följer en kort beskrivning av arbetsmetoden vid transport av flis med de olika fordonstyperna (se även bilaga 1). 2

3.1 Transport med lastväxlarfordon Idag sker transporten av flis från skog till värmeverk/terminal till största delen med lastväxlarfordon, vilket allmänt betraktas som ett hett system p.g.a. att det kräver ett jämnt transportflöde. Risken för störningar i systemet är relativt stor och det finns ett starkt beroendeförhållande mellan inblandade maskiner och fordon. Till nackdelarna hör också att det är ett relativt dyrt transportsystem. Otillräcklig containerkapacitet under vissa delar av året, tidsbundenhet och pressade körscheman samt svårigheten till ett rationellt skiftutnyttjande är andra problem som kan nämnas. Systemet kräver också att det finns tillräcklig plats för uppställning av containrar på avverkningsobjektet. För att få lönsamhet i transporten krävs i regel en viss minimivolym (objekt < 100 m 3 s är i regel tveksamma). Till fördelarna med systemet hör att framkomligheten på smala och kurviga skogsbilvägar är god under förutsättningar att släpet ställts av. Möjligheten finns att skota fram containrar från avverkningsobjektet till släpet (eller tvärtom - från släp till avverkningsobjektet). Risken för inblandning av föroreningar i flisen får i princip betraktas som obefintlig, eftersom flisen tippas direkt från flisskördarens lastenhet i containern. Figur 1. Lastväxlarfordon har relativt god framkomlighet på smala och kurviga skogsbilvägar. När vidaretransporten sker med lastväxlarfordon ställs ett antal containrar ut innan flisningen påbörjas. För att minska risken för störningar kan flera containrar ställas ut i förväg (beroende på utrymme, objektstorlek, transportavstånd etc.). Storleken på containrarna, liksom antalet containrar som kan medföras på fordonet varierar. Vanligtvis tar fordonen två eller tre containrar, varav en container på dragbilen och en eller två containrar på släpet. 3

Fordonsekipaget kan antingen ha tipp enbart på bilen (i regel fordon med tre containrar) eller på både bil och släp (t.ex. fordon med en container på släpet). I det fall där tippmöjligheter endast finns på bilen lossas släpet, varefter flisen tippas ur den container som bärs av bilen. Därefter ställs containern av på marken och en av containrarna på släpet lyfts över till bilen och tippas, varefter den åter placeras på släpet. Proceduren fortsätter med resterande container på släpet, varefter den container som ställdes av på marken lyfts upp på bilen. I det fall tippmöjligheter finns på såväl bil som släp lossas släpet, varefter den container som bärs av bilen tippas. Därefter kopplas släpet till bilen och containern på släpet tippas. Figur 2. Containrarna på de studerade fordonen tippades bakåt. Två olika lastväxlarfordon ingår i studien, varav det ena hade en container på bilen (42 m 3 ) och en container på släpet (47 m 3 ), och det andra hade en container på bilen (33 m 3 ) och två containrar på släpet (á 37 m 3 ). Det förstnämnda fordonet hade tippmöjligheter på såväl bil som släp och en taravikt på ca 27,5 ton. Fordonet med tre containrar hade endast tippmöjligheter på bilen och en taravikt på ca 33 ton. 3.2 Transport med nytt fordon - skopbil Naturbränsle i Mellansverige AB har på försök genomfört flistransporter från skog till värmeverk/terminal med ett nytt fordon försett med egen lastningsutrustning. Fördelarna med detta är att beroendeförhållandet mellan flisare och transportör upphör. Transporterna kan ske i en lugnare takt och vid en tidpunkt som är bättre anpassad till värmeverkens behov av flis. I och med att fordonet försetts med egen lastningsutrustning finns också möjligheter att transportera andra typer av bulkmaterial och vissa typer av styckegods. Fordonet blir m.a.o. mer användbart. Fordonet med lastningsutrustning har en lastkapacitet på ca 30 ton, eller ca 120 m 3 s flis. Utan lastningsutrustning kan ca 140 m 3 s flis medföras. Lastningsutrustningen, bestående av kran med hytt och en kranspetsmonterad skopa, väger ca 2,6 ton. Enbart skopan väger i nuvarande utformning ca 600 kg och lastar ca m 3 s. 4

Fordonet är uppbyggt på ett timmerbilschassi som kortats något för att underlätta transporter på sämre vägar. Enligt uppgifter från förarna finns dock inte samma möjligheter som hos en konventionell timmerbil att t.ex. utnyttja terrängen vid vändning av ekipaget, eftersom lastenhetens väggar inte tål alltför stora påfrestningar. Figur 3. Fordonets längd är 22 m. Genom att skjuta ihop dragstången kan fordonslängden kortas något, vilket är en fördel vid transporter på smala och kurviga skogsbilvägar. Skopan är i första hand utvecklad för lastning av flis men kan också användas för lastning av annat bulkmaterial och styckegods. I samband med flistransporter används också skopan för lastning och hantering av de dukar som används som underlag för flisen (i syfte att minska risken för att föroreningar i form av grus och sten följer med vid lastningen). Figur 4. Skopan lastar ca m 3 s och hela lastningsutrustningen (kran, hytt och skopa) väger ca 2,6 ton. 5

Vid lastning av flis som tippats på dukar sammanförs den flis som inte kan lastas direkt med skopan genom att duken lyfts i bakkant så att flisen rinner över på nästa duk. Därefter viks duken ihop med hjälp av skopan och läggs med övriga vikta dukar i en hög på sidan av flisstacken. Dukarna tas sedan med till nästa objekt av antingen skopbilen eller flisskördaren. De dukar som används som underlag för flisen har tidigare använts för pappersindustrins behov (viradukar). Figur 5. Dukarna måste hanteras med viss försiktighet eftersom det annars finns risk för att de går sönder. Vid lastning av ekipaget lämnas ett tillräckligt stort tomutrymme på den främre lastenheten (dragbilen) där skopa och kran förvaras under transporten till värmeverk/terminal. Efter det att fordonet lastats genomförs en städning av platsen med hjälp av skopan, varvid flisrester som lämnats (t.ex. förorenad flis) sprids i omgivande terräng. Vid ankomsten till värmeverket sker en invägning av fordonet. Flisen tippas och därefter sker ny vägning av fordonet. I samband med lossning av flisen fyller föraren en mindre plastpåse med flis som sedan lämnas in till värmeverket för fukthaltsbestämning. Vintertid kan det förekomma att flisen fryser fast på flaket (i regel mindre mängder). För att få bort den flisen använder föraren ett handverktyg av ungefär samma konstruktion som en barkspade. Ett sätt att förhindra fastfrysning av flisen är att applicera en mindre mängd diesel på flak och väggar. Figur 6. Vid framkomst till värmeverk eller terminal lossas flisen genom att lastenheterna på bil och släp sidotippas. 6

3.3 Flisskördarens fordonsspecifika arbetsuppgifter Vissa arbetsuppgifter som genomförs av flisskördaren är fordonsspecifika. För att få en uppfattning om vilken arbetstid flisskördaren lägger på dessa arbetsuppgifter genomfördes tidsstudier (c-minutstudier) på sammanlagt 50 lass ( 19 m 3 s/lass) jämnt fördelade mellan de olika fordonstyperna. 3.3.1 Flisning för lastväxlarfordon I det fall vidaretransporten sker med lastväxlarfordon vägs flisen innan den tippas i containern (en åtgärd för att fordonet inte skall överskrida tillåten lastvikt). Om lastvikten inte är begränsande, genomför flisskördaren vissa åtgärder för att lastvolymen i respektive container skall kunna maximeras (t.ex. utjämning och viss packning av flisen med hjälp av kranen). En del lass måste av samma orsak fördelas mellan olika containrar, vilket innebär en extra arbetstid i form av förflyttningar. Figur 7. När vidaretransporten sker med lastväxlarfordon ställs ett antal containrar ut i förväg (antalet beror bl.a. på utrymme och objektstorlek). 7

3.3.2 Flisning för skopbilar I det fall vidaretransporten sker med skopbil behöver flisskördaren inte väga flisen eftersom bilen är försedd med kranvåg. Däremot tillkommer andra arbetsuppgifter för flisskördaren, t.ex. preparering av avläggsutrymmet (snöpackning, sten- och buskröjning), och/eller hantering och utläggning av dukar. I de fall flisen tippas på dukar bör marken vara relativt plan, eftersom flisen kan rinna av dukarna om marken lutar. Figur 8. Dukarnas storlek är ca 6 x 7 meter och varje duk rymmer ca 2,5 lass flis (ca 47-48 m 3 s). I de fall flisen tippas direkt på marken är det viktigt att stenar och andra föremål avlägsnas innan flisen tippas. Risken är annars stor att dessa föremål följer med vid lastning av skopbilen (större föremål kan förorsaka haverier på transportörer etc. i värmeverket). Figur 9. När flisen tippas direkt på marken kan t.ex. vägrenen utnyttjas (det har mindre betydelse om marken lutar än när dukar används). 8

4. Resultat Redovisade resultat anges dels i form av uppmätta värden vid genomförda fältstudier, dels som beräknade värden grundade på en statistisk bearbetning av uppmätta värden. 4.1 Lastväxlarfordon Undersökningen omfattar tio lass från sex olika avverkningsobjekt i Dalarnas län (tabell 1). Den sammanlagda transportvolymen uppgick till 981 m 3 s (307,1 ton). Transporten av flis skedde med två olika lastväxlarfordon, ett fordon med två containrar (42 + 47 m 3 s) och ett fordon med tre containrar (35 + 37 + 37 m 3 s). Tabell 1. Uppgifter om transporterad massa och volym. Lass Fordonslast (flis) nr Objekt Förutsättningar ton m 3 s ton/m 3 s 1 Ornäs Fordon med 2 containrar 30,2 89 0,339 2 Gräsbergsvägen - - 32,5 94 0,346 3 Gräsbergsvägen - - 36,0 96 0,375 4 Svärdsjö - - 29,6 93 0,319 5 Svärdsjö Fordon med 3 containrar 31,9 94 0,340 6 Rog - - 27,4 109 0,251 7 Rog - - 26,4 105 0,251 8 Gräsbergsvägen - - 3 95 0,333 9 Gräsbergsvägen - - 34,6 102 0,339 10 Leksand - - 26,9 104 0,259 Medeltransporthastigheten vid tomkörning (samtliga lass) beräknas till 6 km/tim och medeltransporthastigheten vid lasskörning beräknas till 55,5 km/tim. Medelhastigheten var något högre för fordonet med tre containrar än för fordonet med två containrar, vilket delvis kan förklaras av vägval och trafikintensitet. Tabell 2. Transportavstånd och medelhastigheter. Lass nr Tomkörning Transportavstånd, km Medelhastighet, km/tim Lasskörning Transportavstånd, km Medelhastighet, km/tim 1 15 57,0 15 36,0 2 53 56,3 53 59,3 3 53 57,5 52 53,2 4 46 58,5 46 5 5 46 57,7 46 51,9 6 31 57,3 32 58,5 7 31 57,0 31 49,5 8 60 66,3 60 65,5 9 52 67,4 52 6 10 67 72,0 67 69,2 I vissa fall var föraren tvungen att vända fordonet innan lossning av tomma containrar och lastning av fulla containrar kunde genomföras. Detta tog mellan och 4,5 c-minuter. 9

Utställningen av tomma containrar, inklusive transport från värmeverket tog mellan 7 och 8 G0-timmar. Arbetstiden för utställning av containrar exkl. tomtransport tog mellan 0,18 och 0,27 G0-tim (fordon med två containrar) resp. mellan 0,20 och 4 G0-tim (fordon med tre containrar). Go-tim 5 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Lass nr Övrigt arbete Matartransport Rangering Figur10. Arbetstid för utställning av tomma containrar (exkl. tomtransport), G0-tim. Övrigt arbete är vändning av fordon, avställning och koppling av släp samt rekognosering/planering. Lastning av fulla containrar inklusive transport till värmeverk tog mellan 6 och 6 G0- timmar. Arbetstiden för lastning exklusive transport till värmeverk tog mellan 0,33 och 2 G0-timmar (fordon med två containrar) resp. mellan 0,33 och 9 G0-timmar (fordon med tre containrar). Övr. arbete G0-tim 0,3 0,2 Matartransport Rangering 0,1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Lass nr Trp. från avställning av cont ( inkl. vändn. o. avställn. av släp) Figur 11. Arbetstid för lastning av fulla containrar (exkl. transport till värmeverk), G0-tim. Övrigt arbete är väntan på hugg samt koppling av släp till bil. 10

Vid framkomsten till värmeverket vägdes fordonet. Därefter förflyttades fordonet med två containrar till flisstacken där släpets container lossades på flis, släpet kopplades loss och bilens container lossades på flis. Därefter kopplades släpet till bilen, varefter fordonet vägdes. Efter lossning av flisen samlade föraren in en mindre mängd flis (ca 1 dm 3 ) som lämnades på värmeverket för fukthaltsbestämning. Hela arbetsoperationen, från invägning till utvägning, tog mellan 0,30 och 0 G0-tim (medelvärde 0,35 G0-tim). På fordonet med tre containrar kopplades släpet loss, varefter bilens container lossades på flis. Containern ställdes av på marken, varefter en av släpets containrar lyftes över på bilen och tömdes på flis. Containern ställdes åter på släpet, varefter proceduren upprepades med den sista containern. Container som ställts på marken lyftes upp på bilen, släpet kopplades och fordonet vägdes. Efter lossning av flisen samlade föraren in en mindre mängd flis för fukthaltsbestämning. Hela arbetsoperationen, från invägning till utvägning, tog mellan 7 och 3 G0-tim (medelvärde 5 G0-tim). G0-tim 0,3 Vägning (ut) Lossning och koppling av släp Övrigt arb. Fh-prov 0,2 0,1 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Lass nr Lossning av flis (inkl. rangering) Fordonsförflyttning Vägning (in) Figur 12. Arbetstid i G0-tim för lossning av flis på värmeverk. Övrigt arbete är väntan på annan bil (lass 1 och 10) och applicering av diesel för att förhindra fastfrysning (lass 2, 4 och 9). För fordonet med två containrar tog den totala arbetstiden (inklusive tom- och lasskörning) mellan 1,70 och 2,99 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 32 och 52 m 3 s/g0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 7 och 9 G0-tim/ lass, eller 0,009-0,011 G0-tim/m 3 s (medeltal 8 G0-tim/lass, eller 0,011 G0-tim/m 3 s), vilket motsvarar en prestation på mellan 87 och 107 m 3 s/g0-tim. För fordonet med tre containrar tog den totala arbetstiden (inklusive tom- och lasskörning) mellan 2,40 och 3,53 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 30 och 45 m 3 s/g0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 7 och 2 G0-tim/ lass, eller 0,011-0,016 G0-tim/m 3 s (medeltal 3 G0-tim/lass, eller 0,013 G0-tim/m 3 s), vilket motsvarar en prestation på mellan 64 och 89 m 3 s/g0-tim. 11

Tabell 3. Arbetstid vid transport av flis (5+5 lass) med lastväxlarfordon. Avrundade värden. Arbetstid, G0-tim Lass nr Arbetsmoment 1 a 2 a 3 a 4 a 5 a 1 b 2 b 3 b 4 b 5 b Utställning av containrar: - Tomkörning (till objekt) - Rangering - Matartransport 1) - Övr. arbete 2) Summa G0-tim: - inkl. tomkörning - exkl. tomkörning Hämtning av containrar: - Tomkörning 3) - Rangering - Matartransport 1) - Övr. arbete 2) - Lasskörning (till v-verk) Summa G0-tim: - inkl. lasskörning - exkl. lasskörning Lossning av flis (v-verk): - Vägning av fordon - Transp. inom området - Rangering och tippning - Övr. arbete 4) - Väntan på annan bil Summa G0-tim: 0,26 0,04 0,11 0,06 7 0,21 0,22 0,06 0,05 0,12 2 6 4 0,05 0,06 0,10 0,08 0,07 0,36 4 0,04 0,06 0,08 2 0,18 0,14 0,06 0,12 0,08 9 9 0 0,05 0,09 0,10 0,15 0 1 0,08 0,14 0,04 7 0,26 0,16 0,31 0,06 9 1 2 0,05 0,08 0,10 0,08 0,30 9 0,06 0,07 0,08 9 0,20 0,07 0,16 0,09 0 3 0,33 0,07 0,09 0,11 0,08 0,34 0 0,06 0,09 0,04 8 0,18 0,12 0,22 0,07 9 9 0 0,07 0,11 0,11 0,08 0,36 4 0,10 0,17 0,07 8 0,34 0,12 0,33 0,05 5 5 0 0,03 0,12 0,26 0,05 7 4 0,10 0,18 0,11 4 0 0,14 0,27 0,06 3 0 7 0,06 0,13 0,27 0,05 2 1 0,11 0,08 0,02 1 0,20 0,14 0,13 0,07 2 5 0,33 0,05 0,14 0,28 0,06 3 7 0,10 0,11 0,01 9 0,22 0,13 0,20 0,07 7 6 0,39 0,05 0,14 0,27 0,16 Volym/lass, m 3 s 89 94 96 93 94 109 105 95 102 104 Prestation, m 3 s/g0-tim: - inkl. tom- o. lasskörn. - exkl. tom- o. lasskörn. 52,4 87,3 33,5 95,9 32,1 87,9 36,4 107,2 35,7 99,0 45,3 82,8 4 75,7 32,8 88,6 3 35,4 82,2 4 0,13 0,24 0,08 8 4 0,16 0,35 0,08 7 6 9 0,07 0,13 0,28 0,06 0,05 8 29,5 64,1 1) = transport av tomma/fulla containrar mellan avställningsplats för släp och uppställningsplats för containrar, 2) = vändning av fordon, losskoppling/koppling av släp, rekognosering/planering samt väntan på hugg, 3) = inkl. vändning av fordon och losskoppling/koppling av släp, 4) = losskoppling/koppling av släp, inlämning av prov för fukthaltsbestämning etc. a = fordon med 2 containrar (42+47 m 3 s), b = fordon med 3 containrar (35+37+37 m 3 s). 12

4.2 Nytt fordon - skopbil Undersökningen omfattar tio lass från sex olika avverkningsobjekt i Dalarnas län (tabell 4). Den sammanlagda transportvolymen uppgick till 960 m 3 s (296,9 ton). På två av objekten, Högståsen (lass 8) och Orsa 2 (lass 10) hade flisskördaren tippat flisen på packad snö (inga dukar användes). På övriga objekt hade flisskördaren tippat flisen på i förväg utlagda viradukar. Två lass (7 och 9) var s.k. städlass, vilket innebär att lastbilschauffören lägger ner extra möda på att snygga upp området. Tabell 4. Uppgifter om transporterad massa och volym. Fordonslast (flis) Lass nr Objekt Förutsättningar ton m 3 s ton/m 3 s 1 Rog Flis tippad på duk 28,9 94 0,307 2 Rog - - 27,9 90 0,310 3 Åg - - 29,5 109 0,271 4 Ryggen - - 3 99 0,312 5 Ryggen - - 3 103 0,306 6 Ryggen - - 29,6 100 0,296 7 Högståsen Flis tippad på duk (städlass) 28,6 92 0,311 8 Högståsen Flis tippad direkt på mark 3 90 0,341 9 Orsa 1 Flis tippad på duk (städlass) 28,6 93 0,308 10 Orsa 2 Flis tippad direkt på mark 3 90 0,341 Medeltransporthastigheten vid tomkörning (samtliga lass) beräknas till 63,4 km/tim och medeltransporthastigheten vid lasskörning beräknas till 58,5 km/tim. Vissa skillnader i medelhastighet mellan tom- och lasskörning förkom dock beroende på bl.a. vägval och trafikintensitet. Vid två av lassen (3 och 7) var medelhastigheten högre vid lass- än vid tomkörning. Tabell 5. Transportavstånd och medelhastigheter. Lass nr Tomkörning Transportavstånd, km Medelhastighet, km/tim Lasskörning Transportavstånd, km Medelhastighet, km/tim 1 31 64,1 31 56,5 2 31 63,9 31 59,1 3 47 59,4 47 64,4 4 34 57,5 34 5 5 34 58,5 34 5 6 34 56,8 34 5 7 97 55,6 114 59,0 8 100 74,3 96 66,5 9 113 7 113 59,1 10 100 72,4 100 68,3 Vid framkomsten till objekten var föraren tvungen att vända fordonet innan det kunde lastas (undantaget Orsa 2), vilket tog mellan och 9,7 c-min. Förberedande arbeten innan lastning kunde påbörjas (ställtid) varierade mellan och 3,4 c-min (medelvärde 1,7 c-min). 13

Tiden för att lasta fordonet varierade mellan 8 och 8 G0-tim (medelvärde 1 G0-tim). Lastningen av fordonet tog något längre tid i de fall dukar användes som underlag för flisen. Arbetstiden för lastning fördelade sig på ca 22 % lastning av bil och ca 78 % lastning av släp (medeltal för samtliga lass). G0-tim 1 0,3 0,2 0,1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Lass nr Ställtid Flytt under lastning Lastning - släp Lastning - bil Ställtid Figur 13. Arbetstid för lastning av fordonet, G0-tim. Lass 8 och 10 hade tippats direkt på den snötäckta marken. Övriga lass hade tippats på dukar (lass 7 och 9 är s.k. städlass ). Något högre prestation uppnåddes vid lastning av flis som tippats direkt på marken (128,9 och 132,0 m 3 s/g0-tim, medelvärde 13 m 3 s/g0-tim) jämfört med flis som tippats på dukar (94,2-113,8 m 3 s/g0-tim, medelvärde 107,4 m 3 s/g0-tim) och lastning av s.k. städlass (84,4 och 76,8 m 3 s/g0-tim, medelvärde 8 m 3 s/g0-tim). 140,0 120,0 m3s/g0-tim 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Viraduk Viraduk (städlass) Flis på packad snö 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Lass nr Figur 14. Prestation vid lastning av fordonet, m 3 s/g0-tim. 14

Med städlass avses i regel sista lasset på respektive objekt (avläggsplatsen städas). Dock utfördes någon form av städning även vid övrig lastning, vilket åskådliggörs i figur 15. Städning innebär i detta fall att föraren samlar in flis (i regel < ½ skopa) från stackens ytterkanter, för att sedan släppa den i de mer centrala delarna av stacken och därefter greppa en full skopa för lastning på fordonet. Utjämning innebär att flisen fördelas med skopan i lastutrymmet (och packas) så att så mycket flis som möjligt kan lastas. c-min/krancykel 0,3 0,2 0,1 Bil Släp Städ Utjämn 0 0 50 100 150 Krancykel Figur 15. Exempel på krancykeltider vid lastning av fordonsekipaget. Den totala arbetstiden för lastning av fordonet (exemplet i figur 15) uppgick till 4 G0-tim och omfattar totalt 141 krancykler (lastning, städning och utjämning/packning av flisen). Tiden fördelar sig på 17 % lastning av bil, 49 % lastning av släp, 29 % städning och 5 % utjämning (och packning) av flisen. Krancykeltiden låg i genomsnitt på 0,39 c-min vid lastning av bil, 0,38 c-min vid lastning av släp, 0,24 c-min vid städning och 0,23 c-min vid utjämning (och packning) av flisen. Övriga lass uppvisar en liknande bild beträffande krancykeltider och fördelning mellan de olika arbetsmomenten. Vid lastning av flis som tippats på dukar sammanfördes den flis som inte kunde lastas direkt med skopan genom att duken lyftes i den bakre kanten så att flisen kunde rinna över på nästa duk. Därefter veks duken ihop och lades tillsammans med andra dukar i en hög, som sedan togs med av antingen flisskördaren eller lastbilen till nästa objekt. Hanteringen av dukarna tog i genomsnitt 2,6 c-min per duk. Under lastningen av fordonet skedde i normalfallet minst en fordonsförflyttning (8 av 10 lass) och ibland två förflyttningar (3 av 10 lass), vilken i genomsnitt tog 2,9 c-min. Avslutande arbeten i samband med lastning (ställtid) tog mellan och 2,0 c-min (medeltal c-min). Av lastad volym och vikt (samtliga lass) beräknas mellan 22 och 32 % fördela sig på bilen (medelvärde 26,8 %) och mellan 68 och 78 % fördela sig på släpet (medelvärde 73,2 %). För 15

att lasta ekipaget behövdes mellan 65 och 91 skopor (medelvärden: bil 21 skopor och släp 56 skopor). Volymen flis per skopa har beräknats till ca m 3 s, vilket motsvarar 87 % av skopans möjliga volym (ca m 3 s). Tabell 6. Lastens volym och vikt fördelad på bil och släp (beräknade värden). Volym, m 3 s Vikt, ton Lass nr Bil Släp Summa Bil Släp Summa 1 27 67 94 8,4 2 28,9 2 29 61 90 8,9 19,0 27,9 3 29 80 109 7,9 2 29,5 4 24 75 99 7,4 23,5 3 5 27 76 103 8,2 23,3 3 6 26 74 100 7,7 21,9 29,6 7 20 72 92 6,2 22,4 28,6 8 26 64 90 9,0 21,7 3 9 21 72 93 6,4 22,2 28,6 10 28 62 90 9,4 2 3 Medelvärde 26 70 96 8,0 21,7 29,7 Vid framkomsten till värmeverket vägdes fordonet. Därefter förflyttades fordonet till flisstacken där flisen lossades genom att bilens resp. släpets lastenhet sidotippades. Efter lossning av flisen samlade föraren in en mindre mängd flis (ca 1 dm 3 ) som lämnades på värmeverket för fukthaltsbestämning. Ekipaget städades (med sopkvast) och förflyttades till våg, där det tomma ekipaget vägdes. Hela arbetsoperationen, från invägning till utvägning, tog mellan 0,22 och 0,39 G0-tim (medelvärde 0,30 G0-tim). Fördelningen mellan de olika arbetsmomenten framgår av figur 16. G0-tim 5 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Lass nr Vägning (ut) Fh-prov Städning av fordon Lossning av flis (inkl. ställtid) Fordonsförflyttningar Vägning (in) Figur 16. Arbetstid i G0-tim för lossning av flis på värmeverk. 16

Total arbetstid (inklusive tom- och lasskörning) varierade mellan 2,11 och 5,08 G0-tim per lass (tabell 7), vilket motsvarar en prestation på mellan 18 och 45 m 3 s/g0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 6 och 6 G0-tim per lass, eller 0,01-0,02 G0- tim/m 3 s (medeltal 2 G0-tim/lass, eller 0,013 G0-tim/m 3 s), vilket motsvarar en prestation på mellan 65 och 94 m 3 s/g0-tim. Tabell 7. Arbetstid vid transport av flis (10 lass) med det nya fordonet (skopbilen). Arbetstid, G0-tim Lass nr Arbetsmoment 1 a 2 a 3 a 4 a 5 a 6 a 7 b 8 c 9 b 10 c Tomkörning (till objekt) 9 9 9 9 8 0 1,74 5 9 8 Vändning av fordon 0,05 0,06 0,14 0,04 0,04 0,04 0,05 0,02 0,16 Ställtid 1) 0,02 0,01 0,04 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,06 Lastning av bil 0,13 0,14 0,17 0,17 0,16 0,18 0,16 0,13 0,17 0,13 Lastning av släp 9 2 1 7 9 9 1 5 9 5 Förflyttning under lastning 0,12 0,07 0,06 0,07 0,09 0,04 0,09 0,04 Hantering av dukar 0,04 0,10 0,01 0,14 0,14 Ställtid 2) 0,02 0,01 0,03 0,03 0,04 0,03 0,02 0,02 0,03 0,02 Lasskörning (till värmev.) 5 3 3 7 7 7 1,93 4 1,91 6 Lossning av flis 0,23 0,27 0,28 0,32 0,32 0,32 0,32 0,28 0,24 0,39 Summa G0-tim: - inkl. tom- o. lasskörning - exkl. tom- o. lasskörning 2,11 7 2,23 2 2,80 8 2,48 2 2,48 3 2,53 6 5,08 1 3,74 6 4,96 6 Volym/lass, m 3 s 94 90 109 99 103 100 92 90 93 90 Prestation, m 3 s/g0-tim: - inkl. tom- o. lasskörning - exkl. tom- o. lasskörning 44,6 87,7 40,3 73,8 38,9 85,0 39,9 8 4 84,1 39,5 79,3 18,1 65,1 24,0 93,8 18,8 63,9 3,93 9 22,9 82,7 Förberedande 1) och avslutande 2) arbeten i samband med lastning (stödben, kran etc.) 3) = tom- och lasskörning. a = flis som tippats på dukar, b = städlass (flis på dukar), c = flis som tippats direkt på marken. 4.3 Flisskördare Volymen per lass har uppskattats till i genomsnitt 19 m 3 s. Relativt stora variationer förekom beträffande lassens vikt, beroende på bl.a. flisråvarans fukthalt (torrt eller rått material). Den genomsnittliga lassvikten har beräknats till 5,9 ton, med en variation från 4,6 till 7,3 ton/lass. 4.3.1 Flisning för lastväxlarfordon Tiden för vägning av flisen varierade något mellan de olika lassen, från 0,19 till 2 c-min per lass (medelvärde ~ 0,29 c-min/lass). Tiden för att tippa ett lass flis i container (inkl. förekommande förflyttningar mellan olika containrar) uppgick till mellan 2 och 5 c- min/lass (medelvärde ~ 2 c-min/lass). Utjämning/packning av flisen i containers med hjälp 17

av flisskördarens kran genomfördes på vartannat eller vart tredje lass som tippades och varierade mellan 3 och 2,14 c-min/lass (medelvärde ~ 3 min/lass). 4.3.2 Flisning för skopbilar Preparering av tipplatsen, d.v.s. rensning av sten och buskar, har beräknats till 0,16 c-min per lass. På grund av den begränsade studien finns dock en viss osäkerhet huruvida tidsangivelsen kan anses vara representativ eller inte. Tiden för preparering av tipplatsen är beroende av förutsättningarna (mängden sten, buskar, stubbar, ris etc.). Vid svåra förhållanden kan arbetstiden för preparering av tipplatsen sannolikt bli relativt omfattande. De förutsättningar som rådde vid studierna måste betraktas som tämligen gynnsamma. Tiden för att tippa ett lass flis (inkl. förflyttningar) varierade mellan 1 och 7 c-minuter (medelvärde ~ 9 c-min/lass). Studierna visar att det är en fördel om marken är relativt plan i de fall dukar används som underlag för flisen. Om marken lutar kan flisen rinna av dukarna, vilket innebär en ökad risk för att föroreningar (i form av stenar och grus) följer med vid lastning av skopbilen. Om flisen rinner in mellan band och hjul på flisskördaren finns en risk att boggien sprängs. I de fall dukar användes som underlag för flisen krävdes en arbetstid motsvarande 2,78 min per duk (medelvärde) för hantering och utläggning av duken. Arbetstekniken vid utläggning av dukar varierade något mellan de olika förarna. Någon förare gjorde allt arbete med kranen, medan andra använde såväl kran som handkraft. 18

5. Jämförelser mellan lastväxlarfordon och nytt fordon ( skopbil ) Den beräknade arbetstiden (medelvärden av studerade lass), exklusive tom- och lasskörning, framgår av nedanstående figur. G0-tim/lass 1,80 0 0 0 0 0 0 0 0,20 0,00 2 containrar 3 containrar Lastväxlarfordon dukar städlass ej dukar Skopbil Lossning Lastning Utställning av containrar Flisskördare Figur 17. Arbetstid per lass (medelvärden) exklusive tom- och lasskörning men inklusive extra arbetstid för flisskördaren. Volymen per lass låg i genomsnitt på 93,2 m 3 s för lastväxlarfordon med två containrar (medelvärde av 5 lass) och på 103,0 m 3 s för lastväxlarfordon med tre containrar (medelvärde av 5 lass). Vid transport med skopbil blev den genomsnittliga lassvolymen för flis som tippats på dukar 99,2 m 3 s (medelvärde av 6 lass) och 92,5 m 3 s för s.k. städlass (medelvärde av 2 lass). För flis som tippats direkt på marken blev den genomsnittliga lassvolymen 90,0 m 3 s (medelvärde av 2 lass). Arbetstiden per m 3 s, exklusive tom- och lasstransport men inklusive flisskördarens extra arbetstid framgår av figur 18. 19

G0-tim/m3s 0,020 0,018 0,016 0,014 0,012 0,010 0,008 0,006 0,004 0,002 0,000 2 3 containrar containrar dukar städlass ej dukar Transportfordon* Flisskördare Lastväxlarfordon Skopbil Figur 18. Arbetstid per m 3 s (medelvärden) exklusive tom- och lasskörning, men inklusive extra arbetstid för flisskördaren. * Utställning av tomma containrar samt lastning/lossning av fulla containrar och lastning/lossning av skopbil. Vid studien uppnåddes högst prestation för lastväxlarfordon och två containrar. Prestationen för det nya fordonet låg dock på i stort sett samma nivå i de fall där flisen tippats direkt på marken. Den lägsta prestationen uppmättes med det nya fordonet vid transport av städlass (69 % av uppnådd prestation med lastväxlarfordon och två containrar). m3s/g0-tim 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2 containrar 3 containrar dukar städlass ej dukar Lastväxlarfordon Skopbil Figur 19. Beräknad prestation för transportfordon (utställning av tomma containrar och lastning/lossning av fulla containrar samt lastning/lossning av skopbil), exklusive tom- och lasstransport men inklusive flisskördarens extra arbetstid. 20

6. Spill och föroreningar Det är svårt att göra några jämförelser mellan de olika fordonsslagen beträffande mängden kvarlämnat material, eftersom spill också kan vara överskottsvolymer som ej syns vid transport med containerfordon. Troligtvis är mängden spill ungefär lika stor oavsett fordonstyp. Med överskottsvolymer avses bränsleråvara som inte flisas p.g.a. att tillgängliga containrar är fulla. Med spill avses flis som kvarlämnas på avlägget. Mängden spill i samband med skopbilstransporter beror till stor del på avläggsförhållandena och hur noggrann flisskördarens förare är när flisen tippas på de utlagda dukarna. Vid ogynnsamma förhållande, t.ex. kraftig marklutning, får man räkna med att mer flis hamnar utanför mattan än om marken är plan. Vid stor förekomst av stubbar, sten, ris etc. utanför mattan får man i sådana fall räkna med större andel spill än om marken är befriad från hinder. Det har också visat sig vara svårt att mäta mängden spill vid transport med skopbil, eftersom föraren sprider flisen i omgivande terräng för att avlägget ska se snyggt ut. De observationer som gjorts under pågående studier pekar på att mängden spill blir större vid barmarksförhållanden än om marken är snötäckt (oavsett om dukar används eller inte). Skattningar pekar på att mängden spill uppgår till mellan ½ och 1 m 3 s per objekt (100-200 m 3 s) när transporten sker med skopbil. Motsvarande mängder vid transport med container ligger under ¼ m 3 s. Figur 20. Vid transport med skopbil kan mängden spill bli relativt stor om förhållandena är ogynnsamma. 7. Diskussion Föreliggande studie har varit av relativt begränsad omfattning, varför det är svårt att generellt uttala sig om vilken fordonstyp som är att föredra. Det mesta pekar på att fordonen utgör ett tämligen gott komplement till varandra. Enligt studierna finns inga större skillnader mellan de båda fordonsslagen beträffande transportarbetstider. Det framgår av studien att det finns såväl för- som nackdelar med båda fordonstyperna. Skopbilens främsta fördelar ligger i att transporterna kan ske mer planerat och i en lugnare takt jämfört med transport med lastväxlarfordon (stressmomentet försvinner). Att 21

bilen är utrustad med egen lastningsutrustning innebär också att det inte finns något behov av lastmaskiner på terminaler. Vid ett system baserat på skopbilar finns möjlighet att lagra flisat material på avläggsplatsen. Det här innebär också en valmöjlighet beträffande tidpunkten för transporten, man har t.ex. möjlighet att omdirigera fordonen under perioder med tjällossningsproblem. Studierna pekar på att det finns en viss utvecklingspotential på skopbilen, främst beträffande arbetstekniken och skopans utformning. De dukar som används som underlag för flisen bör förses med någon anordning, t.ex. rep eller gummilist som gör dem lättare att hantera med flisskördarens grip och bilens skopa. Relativt lång tid läggs på hantering av dukarna, varför det tidsmässigt är en klar fördel om dukar kan undvikas. Till nackdelarna med skopbilen hör bl.a. att föroreningar (sten, grus m.m.) kan följa med vid lastningen. I de intervjuer som genomförts med värmeverkspersonal framgår att detta var ett stort problem i samband med att systemet introducerades, främst vid transporter från terminal till värmeverk. I dag anser man att föroreningarna ligger på en acceptabel nivå, vilket beror på att förarna är mera försiktiga vid lastningen. En annan nackdel med skopbilen är att framkomligheten på smala och kurviga skogsvägar är begränsad p.g.a. fordonsekipagets längd (att t.ex. ställa av släpet och skota fram flisen är med största sannolikhet inte lönsamt). Till fördelarna med lastväxlarfordonen hör bl.a. att framkomligheten är bättre på smala och krokiga skogsvägar genom att släpet kan ställas av och containrarna skotas. Kravet är dock att det finns plats för att ställa upp containers på avverkningsobjektet (vilket kan vara ett problem på större objekt). Det går också relativt fort att lasta ett ekipage, vilket kan vara en fördel om containrarna står i anslutning till en trafikerad väg (att lasta en skopbil tar ganska lång tid och kan därför utgöra ett hinder för övriga trafikanter - ev. måste avbrott göras för att släppa förbi trafiken). En annan fördel med containrar är att risken för föroreningar i princip är lika med noll. Till nackdelarna med lastväxlarfordonen hör bl.a. att det är ett hett system som är känsligt för störningar och som kan vara svårt att transportplanera. Systemet kräver täta kontakter mellan fordonets förare och föraren av flisskördaren (kan även ses som en fördel om man betraktar den sociala aspekten). Den förhållandevis långa tiden för lossning av flis kan medföra köbildning vid värmeverket eller på terminalen. Till nackdelarna hör också att det är ett relativt dyrt transportsystem och att det kan vara svårt att få lönsamhet på små objekt. Otillräcklig containerkapacitet under vissa delar av året, tidsbundenhet och pressade körscheman samt svårigheten till ett rationellt skiftutnyttjande är andra problem som kan nämnas. Slutsatsen är att lastväxlarfordon i första hand bör användas på objekt där skopbilens framkomstmöjligheter är begränsade. På övriga objekt kan i princip vilket fordon som helst användas. 22

Referenser Johansson, J. 1991. Flishugg på vidaretransportfordonet - system även för mycket små objekt. Projektrapporter - Statens Energiverk TB; no. 24. Johansson, J. 2000. Vidaretransport av skogsbränsle från röjningar och tidiga gallringar - kostnadsberäkningar. Högskolan Dalarna, Skogsindustriella institutionen. Rapport nr 10. Johansson, J., Liss, J-E., Gullberg, T. & Björheden, R. 2004. Transport and handling of forest energy bundles - advantages and problems. Biomass and Bioenergy 30, 334-341. 23

Arbetsmoment vid transportarbete Bilaga 1 (1/2) 1. Vändning av fordon 2. Losskoppling av släp 3. Transport till avlägg (bil) Släp Bil Lastväxlarfordon med 3 containrar Utställning av containrar 12. Avställning cont. 3 13. Transport till släp 8. Avställning cont. 2 9. Transport till släp 4. Avställning cont. 1 (bil) 5. Transport till släp 6. Omlastning från släp till bil cont. 2 7. Transport till avlägg 10. Omlastning från släp till bil cont 3 11. Transport till avlägg 14. Koppling av släp 15. Transport till nästa objekt Cont. 3 Cont. 2 Cont. 1 1. Vändning av fordon 2. Losskoppling av släp 3. Transport till avlägg (bil) Släp Bil Hämtning av containrar 4. Lastning cont. 3 5. Transport till släp 8. Lastning cont. 2 9. Transport till släp 12. Lastning cont. 1 13. Transport till släp 6. Omlastning från bil till släp cont 3 7. Transport till avlägg 10. Omlastning från bil till släp cont 2 11. Transport till avlägg 14. Koppling av släp 15. Transport till värmeverk Cont. 3 Cont. 2 Cont. 1 Lossning av flis vid värmeverk/terminal 1. Vägning på fordonsvåg (in) 2. Transport + uppställn. Släp Bil Släp Bil Bil 33. Vägning på fordonsvåg (ut) 3. Losskoppling släp 4. Transport (till flisstack) 9. Avställning av cont. 1 på mark 10. Tomtransport (till släp) 11. Omlastning från släp till bil (cont. 2) 12. Transport (till flisstack) 17.Omlastning från bil till släp (cont. 2) 18. Tomtransport (till cont.3) 19. Omlastning från släp till bil (cont.3) 20. Transport (till flisstack) 26. Omlastning från bil till släp (cont. 3) 27. Tomtransport (till cont 1) 28. Lastning från mark till bil (cont. 1) 29. Trp. till släp 30. Koppling släp samt låsning av cont. 32. Transport till våg 5. Lucköppning (cont. 1) 6. Tömning cont. 1 (bil) 7. Luckstängning (cont. 1) 8. Transport till släp 13. Lucköppning (cont. 2) 14. Tömning cont. 2 15. Luckstängnings (cont. 2) 16. Transport till släp 21. Lucköppning (cont. 3) 22. Tömning cont. 3 23. Luckstängning (cont. 3) 24. FH-prov 25. Transport till släp

Bilaga 1 (2/2) 1. Vändning av fordon 2. Losskoppling av släp 3. Transport till avlägg (bil) Släp Bil Lastväxlarfordon med 2 containrar Utställning av containrar 8. Avställning cont. 2 9. Transport till släp 4. Avställning cont. 1 (bil) 5. Transport till släp 6. Omlastning från släp till bil (cont. 2) 7. Transport till avlägg Cont. 2 Cont. 1 10. Koppling av släp 11. Transport till nästa objekt 1. Vändning av fordon 2. Losskoppling av släp 3. Transport till avlägg (bil) Släp Bil Hämtning av containrar 8. Lastning cont. 2 9. Transport till släp 4. Lastning cont. 1 5. Transport till släp 6. Omlastning från bil till släp cont 1 7. Transport till avlägg Cont. 2 Cont. 1 14. Koppling av släp 15. Transport till värmeverk Lossning av flis vid värmeverk/terminal 1. Vägning på fordonsvåg (in) Släp Bil Släp Bil Bil 15. Vägning på fordonsvåg (ut) 2. Transport (till flisstack) 3. Lucköppning (cont. 1) 4. Tömning cont. 1 5. Transport till avställningsplats för släp 6. Losskoppling släp 7. Transport (till flisstack) 11. Koppling släp samt låsning av cont. 12. Luckstängning (cont. 1 + cont. 2) 13. Fh-prov 14. Transport till våg 8. Lucköppning (cont. 2) 9. Tömning cont. 2 (bil) 10. Transport till släp Skopbil Lastning av flis 1. Vändning av fordon 3. Nerfällning av stödben + lyft av skopa 4. Lastning 5. Sänkning av skopa i främre lastenhet + stödben upp 6. Kort förflyttning utmed flislimpan 7. Nerfällning av stödben + lyft av skopa 8. Fortsatt lastning 9. Sänkning av skopa i främre lastenhet + stödben upp 10. Transport till värmeverk Lossning av flis vid värmeverk/terminal 1. Vägning på fordonsvåg (in) 2. Transport till flisstack 3. Tömning av släpets flislast 4. Städning av släp 5. Förflyttning av fordon 6. Lyftning av kran och skopa 7. Tömning av bilens flislast 8. Nedsänkning av kran och skopa 9. Fh-prov. 10. Transport till våg 11. Vägning på fordonsvåg (ut)

Bilaga 2 (1/2) Lastväxlarfordon arbetsmoment och arbetstider Arbetsmoment Utställning av containrar: - Tomkörning (till obj.) - Vändning av fordon - Avställning av släp - Trp. till plats för cont. - Avställning av cont. - Trp. till släp - Rangering (släp - bil) - Trp. till plats för cont. - Rek./planering - Avställning av cont. - Trp. till släp - Rangering (släp bil) - Trp. till plats för cont. - Avställning av cont. - Koppling av släp till bil Summa: Hämtning av containrar: - Fordonsförflyttning - Vändning av fordon - Avställning av släp - Transport till container - Lastning av cont. på bil - Trp. till släp - Rangering (bil släp) - Koppling av släp till bil - Fordonsförflyttning - Avställning av släp - Väntan på hugg - Transport till container - Lastning av cont. på bil - Trp. till släp - Rangering (bil släp) - Transport till container - Lastning av cont. på bil - Trp. till släp - Koppling av släp till bil - Lasskörning (v-verk) Summa: Arbetstid, c-min Lass nr 1 a 2 a 3 a 4 a 5 a 1 b 2 b 3 b 4 b 5 b 15,8 2,3 1,9 28,4 4,4 3,4 1,9 6,0 25,0 51,7 56,3 67,2 3,3 3,0 1,7 3,0 4,9 53,4 77,2 54,8 2,7 1,9 2,1 3,8 1,7 2,6 7 16,7 4,3 3,7 3,7 59,2 9 47,2 1,7 2,2 4,2 59,3 4,1 1,9 3,6 5,2 54,2 73,6 47,8 2,2 5,3 59,0 1,8 6,2 4,0 2,0 3,8 3,9 53,2 77,2 32,5 2,9 2,3 2,4 2,1 2,3 2,5 53,0 2,8 3,3 2,0 2,0 3,1 2,2 4,8 4,0 3,1 32,8 63,0 32,6 4,5 2,1 2,8 2,6 1,9 2,4 2,4 56,2 2,3 2,4 3,2 1,9 2,9 2,7 3,1 3,6 3,7 37,6 66,1 54,3 2,3 66,6 2,1 2,8 1,8 2,3 3,9 55,0 75,1 46,3 2,4 2,8 59,5 1,8 2,9 2,1 2,1 2,4 1,9 2,5 4,0 52,3 75,9 56,2 3,0 3,6 5,5 2,3 4,3 2,0 82,9 3,6 4,6 1,8 2,1 4,0 3,9 3,0 4,9 4,8 58,1 93,6