KVARSEBO KYRKA Kvarsebo socken Norrköping kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 KVARSEBO KYRKA Kvarsebo socken Norrköping kommun Linköpings stift Östergötlands län

KVARSEBO KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport november 2006 Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 KVARSEBO KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 5 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 7 Kyrkobyggnaden... 7 Exteriör beskrivning... 8 Interiör beskrivning... 9 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 11 Kyrkogården... 11 Kyrkobyggnaden... 11 HÄNDELSELISTA... 12 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER... 14 KÄLLOR... 14 Övriga inventeringar... 14 Kartor... 15

Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning.

Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet.

KVARSEBO KYRKA Kvarsebo 5:2, Kvarsebo socken, Norrköpings kommun, Östkinds härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Kvarsebo var ursprungligen en del av Östra Husby socken men i början av 1600-talet lät man bygga ett eget träkapell kallat Kristine kapell som var beläget närmare Bråviken än dagens kyrka. År 1620 bildade Kvarsebo en egen socken som fram till 1952 tillhörde Strängnäs stift. Under senare delen av 1700-talet var kyrkan förfallen och församlingen beslutade sig för att bygga en ny kyrka i sten. Ritningar fanns färdiga 1781 men byggandet kom igång först 1807 och 1808 togs kyrkan i bruk. Provinsialbyggmästare Anders Sundström i Nyköping och hans verksgesäll Anders Östberg anlitades som byggmästare och Sundström fick även i uppdrag att rita om tornavslutningen. Det är dock okänt vem som är ansvarig för originalritningarna. Kyrkan är uppförd med rektangulärt långhus med jämnbrett kor med tresidig avslutning, en bakomliggande rakt avslutad sakristia och ett torn med låg tornhuv i väster. På 1980-talet gjordes en tillbyggnad på den norra sidan. Fasaderna är spritputsade i vitt och de ursprungligen spånklädda taken är plåtklädda. Kyrkorummet är välbevarat och utformat i sengustaviansk stil. BESKRIVNING OCH HISTORIK Utsnitt ur ekonomiska kartans blad 096 09, Kvarsebo. Kartan är tryckt 1980. Socknen Kvarsebo socken bildades 1620 efter att ha tillhört Östra Husby socken fram till 1600-talets början. Under en mellanperiod var Kvarsebo annex till Lunda i Södermanland och låg under Strängnäs stift. Först 1952 överfördes socknen till Linköpings stift. Socknen tillhör Kolmården och präglas av en oländig terräng, mossmarker mellan bergryggarna och djupa skogar. Mot Bråviken stupar Kolmårdssträckningens förkastningsbrant. Huvuddelen av den odlade marken och bebyggelsen finns i de breda dalgångar som bildar de centrala delarna av Kvarsebo. Socknens isolerade läge har inneburit svårigheter i förbindelserna med yttervärlden och först 1928 fick Kvarsebo landvägförbindelse med Norrköping. En gammal vägsträckning som av vissa forskare har hävdats vara en del av Eriksgatan, löpte från Jönåkersbygden ned genom Kvarsebo till Bråviksstranden och kallades Kristinavägen. Bråvikens vattenväg har haft större betydelse och kontakterna med Vikbolandet har varit täta. När ångbåtarna blev allmänna ordnades regelbundna förbindelser med Norrköping under sommaren och

sommarvillor växte upp längs Bråvikens stränder. Ända fram mot 1800-talets mitt har fisket varit huvudnäringen. Jordmånen och den kuperade terrängen har inte varit lämplig för jordbruk i någon större utsträckning, och det har även försvårat skogsbruket, vilket dock under 1900-talet har ökat i betydelse. Under 1800-talet var näringslivet mångsidigt och det förekom tegeltillverkning, kalkbränning, bergshantering, sågverk och marmorbrytning. Fornlämningar finns från både äldre och yngre stenålder och särskilt kända har Säterboplatserna blivit. Utsnitt ur häradsekonomiska kartan 1868-77, Kvarsebo. Kartan visar ett klassiskt bebyggelsecentrum med fattighus och gästgiveri intill kyrkan. Kyrkomiljön Kyrkan ligger i samhället Kvarsebo som är beläget i en åsänka som sluttar ned mot Bråviken där det gamla färjeläget tidigare låg. Bebyggelsen är blandad, med bl a stora sommarvillor från sekelskiftet intill vattnet och i närheten av kyrkan sentida villabebyggelse. Kyrkan är belägen på en markerad höjd intill Kvarseboån. Öster om kyrkan finns den gamla sockenstugan som uppfördes kring sekelskiftet 1800. Mellan 1842 och 1858 inrymdes här den första skolan, och numer används huset av socknens hembygdsförening. Det är en timrad byggnad i två våningar med faluröd lockpanel och tegeltäckt sadeltak. Klockargårdens skola, som uppfördes 1858, ligger ett gott stycke nordväst om kyrkan vid vägen mot Björnholmen. Det är en timrad tvåvåningsbyggnad med fasad av faluröd locklistpanel och tegeltäckt sadeltak. Den ersattes av en ny skola som byggdes i slutet av 1950-talet centralt i Kvarsebo samhälle. Söder om kyrkan ligger Kvarsebo fd gästgiveri som har en putsad manbyggnad i en våning med tidsprägel från 1800-talets mitt. Till anläggningen hör bl a stall och ladugård i putsat tegel och ett falurött magasin. Prästgården som ännu är i bruk byggdes kring sekelskiftet 1800 i Östankärr ett stycke öster om Kvarsebo samhälle. Det är en timrad byggnad i 1½ våning med faluröd locklistpanel och brutet tegeltäckt sadeltak.

Kyrkogården Kyrkogårdens huvudingång är förlagd i öster och består av en rikt dekorerad svart smidesgrind och kvadratiska vitputsade grindstolpar med avfasad plåtavtäckt topp. Väster om kyrkan finns en äldre vit spritputsad byggnad med rektangulär plan som används som ekonomibyggnad. Fasaderna är spritputsade i vitt och täcks av ett svartmålat plåtklätt sadeltak. Mot norr finns ett rundbågigt fönster med träspröjsning. Inne i byggnaden finns ett betonggolv, vitputsade väggar och ett plant panelklätt tak. I en slänt väster om kyrkan finns en gravkällare/bårhus byggd 1948, idag använd som garage och förråd. Ingången finns i väster, en kallmurad gråstensmur med en bred dubbeldörr av fernissat trä, men i övrigt ligger utrymmet under jord. Invändigt är golvet av betong, väggarna är vitputsade och taket är ett flackt vitputsat tunnvalv. En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Fram till 1600-talet tillhörde invånarna i Kvarsebo Östra Husby socken. Med anledning av de besvärliga färderna över Bråviken under vintern byggdes det ett träkapell i Kvarsebo i början av 1600-talet. Kyrkan var belägen i närheten av Kvarsebo färjeläge och kallades Kristine kapell efter Carl den IX:s drottning Christina av Holstein-Gottorp. Hon besökte ofta Skenäs kungsgård, Rönö eller Stegeborgs slott, och utverkade att Kvarsebo fick bilda en egen församling. Grunden skall ha lagts 1615 av gästgivaren Casper Hartwijk som troligen även bekostade kapellets målning som huvudsakligen bestod av bibelspråk. Inhugget i vapenhuset fanns namnet Knut Jansson 1617 som sägs ha varit kapellets byggmästare. På 1740-talet genomfördes en omfattande reparation med hjälp av insamlade kollektmedel. På 1760-talet fick man tillstånd att ta timmer från kronans skogar för att iståndsätta kapellet, men förfallet fortsatte och beslut fattades 1780 att bygga en ny kyrka i sten. Det gamla kapellet såldes på auktion 1809 men kyrkogården var i bruk ända fram till 1860-talet, och idag markeras platsen av ett träkors. Ritningar till den nya kyrkan godkändes 1781 av Gustaf den III, men det skulle dröja ända till 1807 innan byggnadsarbetena påbörjades. Det är okänt vem som är ansvarig för ritningarna som är utförda i nyklassicistisk stil med rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor och en bakomliggande raksluten sakristia. Den nya kyrkplatsen förlades 400 meter norr om det gamla kapellet, i det nuvarande samhället. Uppdraget som byggmästare gick till provinsialbyggmästare Anders Sundström i Nyköping och hans verksgesäll Anders Österberg lade kyrkans grund. Bräder till innertaket togs från den gamla kyrkan. Då den ursprungliga ritningens tornavslutning med lanternin ansågs alltför kostsam levererade Anders Sundström

en ritning till en huv. Takfallen var spånklädda och troligen rödfärgade, och fasadputsen tycks ha varit en spritputs avfärgad i ljust guldockra färgton. Kyrkan var långt ifrån färdig när den invigdes julottan 1808. Vissa inventarier såsom altarringen och predikstolen, hade inköpts på en auktion 1808 som hölls på Östra Husby gamla kyrkas inventarier. Altarringen skänktes av sjökapten Kjellander och tillverkades på 1740-talet. Predikstolen är tillverkad 1750 av den skicklige bildhuggaren Niclas Österbom i Norrköping som även har tillverkat predikstolarna i domkyrkan i Linköping, Vårdsberg och Örtomta. Den är rikt dekorerad med ornament och skulptur, skänkt av ryttmästaren Gert Klingspor på Mauritzberg. Nya bänkar byggdes 1809, och troligen användes delar från den gamla kyrkans bänkinredning. År 1810 levererades Pehr Hörbergs altartavla Kristus i Getsemane men omfattningen som troligen också var ritad av Hörberg var inte färdig förrän 1813. Tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Kyrkan försågs med en orgel 1852 tillverkad av orgelbyggaren Johan Lund från Stockholm. En restaurering på 1890-talet tycks huvudsakligen ha rört ommålning av kyrkorummet, och 1900 utbyttes takets spånbeklädnad mot plåt. År 1926 ommålades interiören i vitt, bänkarna och läktarbarriären ändrades. Fasaderna blev omputsade 1958, och 1961 genomfördes en invändig restaurering efter förslag av arkitekt Ragnar Jonsson. Den syftade till att i viss mån återställa interiören i dess ursprungliga skick, och predikstolens och altarringens originalfärgsättning framtogs. En tillbyggnad innehållande wc och förråd gjordes 1988 på kyrkans norra sida, och 1998 omputsades kyrkan. Exteriör beskrivning Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med jämnbrett, tresidigt kor i öster och en bakomliggande raksluten sakristia, torn i väster samt en senare utbyggnad i norr. Stommen är av gråsten och tegel, fasaderna och sockeln är spritputsade och avfärgade i vitt. Takets vitputsade list är profilerad. Långhus och kor täcks av ett sadeltak som är valmat i öster, sakristians tak är valmat. Tornet täcks av en låg fyrsidig huv som i likhet med övriga takfall täcks med svartmålad plåt med jämna falsar. Koret pryds av en dekorativt utformad vindflöjel. Stuprören är av vitmålad plåt. Långhusets och korets fönsteröppningar är rundbågiga och försedda med vita träbågar med spröjsning. Solbänkarna är klädda med kopparplåt. Sakristian och utbyggnaden i norr har rektangulära fönsteröppningar med vita spröjsade träbågar. Tornet har mot väster ett runt fönster med vit träspröjs. Ljudluckorna är rundbågiga, dubbla och av svartmålat trä. Huvudingången är förlagd till tornet i väster och utgörs av en något indragen raksluten dubbeldörr med brunbetsad liggande panel. Den senare tillkomna utbyggnaden i norr är försedd med en egen ingång som utgörs av en raksluten enkeldörr av trä.

Interiör beskrivning Långhuset är orienterat i öst-västlig riktning och har ett oljat pigmenterat trägolv, putsade väggar i bruten vit ton och ett vitputsat tunnvalv som avslutas nedåt av en profilerad taklist. Innanfönstren har grågröna träbågar med spröjsning som överensstämmer med ytterbågarnas spröjsverk. Dörren mot vapenhuset i väster är en raksluten grön dubbeldörr med spegelindelning som insattes 1961. Bänkarna är indelade i två kvarter som ansluter mot väggarna i söder och norr. De tillhör originalinredningen och tillkom 1809. De bakre bänkraderna i väster är borttagna. Bänkkvarteren är slutna med raka gavlar dekorerade med kannelerade pilastrar och luckorna är spegelförsedda. Bänkarnas pilastrar och beslag tros ha tillhört bänkarna från Kristine kapell. Bänkarna är hållna i en grågrön ton. I långhusets nedre västra del står en atlasfigur skulpterad i trä som ursprungligen har burit upp en predikstol, men det är oklart om det har varit den nuvarande predikstolen. Läktaren är uppburen av grågröna kvadratiska pelare med förgyllda kannelyrer. Läktarens undertak består av ett vitmålat brädtak. Läktarbarriären är rak med ett framskjutet mittparti, samt målad i grågrönt och försedd med rektangulära fyllningar. Mittdelen blev framflyttad vid restaureringen 1926. Läktaren nås via tornets första våning och har en stickbågig enkel grå bräddörr. Golvet är ett oljat trägolv, bänkar på gradänger finns bevarade på den södra sidan. Det är öppna bänkar med raka gavlar målade i grågrönt. Orgeln är tillverkad 1852 av orgelbyggaren Johan Lund i Stockholm, och fasaden är målad i brutet vitt med sparsmakad förgylld dekor. Koret är jämnbrett med långhuset och har en tresidig avslutning. Det ligger ett steg högre än långhuset och har ett lackat trägolv och ett vitputsat hjälmvalv. Väggar och fönster har samma utformning som i långhuset. På den norra sidan finns en bänk som kan vara sekundärt placerad emedan den står lös. Bakom altaruppsatsen finns en dörr till sakristian.

Altaruppsatsen med pilastrar med förgyllda kannelyrer som uppbär en arkitrav är tillverkad 1813 av förgyllare Bång och målad av målare Svahn i Norrköping. Altartavlan är målad av Pehr Hörberg 1810 och föreställer Kristus i Getsemane. Det ursprungliga halvrunda murade och putsade altaret finns bevarat men ett altarbord i trä har placerats ovanpå och täcks av ett antependium. Fragment av en draperimålning i blått och rött kan ses på altarets framsida. Altarringen är femsidig och målad i grönt med blå fyllningar i geometriska former med förgylld växtdekor, samt har ett grönt textilklätt knäfall. Liksom predikstolen tillhörde den Östra Husby gamla kyrka och tillkom på 1740-talet, men inköptes på auktion 1808 av sjökapten Kjellander som skänkte den till Kvarsebo. Den främre delen är tillfälligt borttagen för att skapa mer utrymme i koret. På var sida om altaruppsatsen står två nummertavlor med ovala förgyllda ramar med dekorerat överstycke. De tillverkades 1809 av förgyllare Bång i Stockholm. Innanför altarringen står två förgyllda gueridoner i trä från ca 1700. Predikstolen är placerad i korets norra del och nås via en trappa från koret. Den var ursprungligen placerad längre åt väster men flyttades in mot koret på 1850-talet. Korgens originalfärgsättning togs fram 1961 och den är rikt dekorerad med skulpterade figurer i rött och guld mot blå botten. Ljudtaket har en rik förgylld genombruten ornamentik. Ryggstycket utgörs av ett snidat draperi i rött och blått. Predikstolen är tillverkad 1750 av Niclas Österbom i Norrköping och tillhörde ursprungligen Östra Husby gamla kyrka. Den inköptes på auktion och skänktes 1807 av ryttmästaren Gert Klingspoor på Mauritzberg. Eventuellt bars korgen ursprungligen upp av en atlasskulptur i trä som nu finns placerad i långhusets västra del. Dopfunten är av omålat trä och har en rund form med snidade detaljer. Den skänktes 1914 av Kvarsebo kyrkliga syförening. Sakristians ingång är placerad bakom altartavlan, en enkel raksluten mattgrön bräddörr vars utsida är klädd med liggande panel. Här ligger ett oljat trägolv, väggarna är vitputsade och

taket är plant och vitputsat. Innanfönstren är rektangulära med grå träbågar utan spröjs. Ett galler finns mellan ytter- och innanfönster. En vitlaserad skåpinredning med bl a textilförvaring finns längs norra väggen. Inom glas och ram finns kyrkans originalritning, granskad och godkänd av Gustaf III 1781. Vapenhuset är placerat i tornets bottenvåning och har oljat trägolv, vitputsade väggar och ett plant omålat trätak. Ytterdörren i väster är en rak dubbel oljad bräddörr placerad i en stickbågig öppning. Mot långhuset i öster finns en raksluten grön dubbeldörr med spegelindelning, placerad i en stickbågig öppning. Längs den norra väggen finns en trätrappa till tornet som har en brun, panelklädd underbyggnad som innehåller elskåp. Tornet nås via en trappa från vapenhuset. Den första våningen har ett brunmålat trägolv, väggarna är vitputsade och taket är plant med synliga blå bjälkar. Här finns orgelbälgen, en skåpinredning och ingång till läktaren. Via en lucka i taket kommer man upp till den andra våningen som har ett trägolv, gråstensväggar och ovanliggande bjälklag som tak. En ingång finns till långhusvinden. Härovan finns klockvåningen med en storklocka gjuten 1936 på M & O Ohlssons klockgjuteri i Ystad och en lillklocka gjuten 1847 hos J A Beckman i Stockholm. De två ovanliggande våningarna utgörs av tornhuvens uppbyggnad i trä, och här förvaras tornets gamla kors och kula. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, bårhuset och kyrkogården tillsammans med sockenstugan och skolan bildar en kyrkomiljö som vittnar om platsens tidigare betydelse som sockencentrum. Kyrkogården Kyrkans ekonomibyggnad är utformad i enlighet med kyrkans karaktär och uppvisar omsorg om detaljer. En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkan tillhör de nyklassicistiska kyrkor som nybyggdes under 1800-talets första hälft till följd av bl a befolkningsökningen och nya liturgiska ideal. Kyrkan har med sina ljusa spritputsade fasader med rundbågiga fönsteröppningar, sadeltak och låga tornhuv bevarat sin yttre karaktär väl. Även kyrkorummet har behållit mycket av sin ursprungliga utformning präglat av ljus och rymd med putsat tunnvalv, sluten bänkinredning, altartavla med omfattning, altare, altarring, predikstol och nummertavlor. Kyrkan är intressant ur ett regionalt perspektiv då delar av inredningen är utförd av regionalt anknutna hantverkare som konstnären Pehr Hörberg och bildhuggaren Niclas Österbom. Kyrkan har flera ålderdomliga drag såsom att bänkkvarteren har återanvända detaljer samt sluter an till ytterväggarna, bänkar på gradänger finns bevarade på läktaren och det putsade altaret bär spår av en draperimålning som sannolikt är originalfärgskikt. Altarringen och predikstolen tillhör 1700-talet och kommer ursprungligen från Östra Husby gamla kyrka. De är intressanta såväl genom sitt konsthistoriska värde som genom att de visar på samhörigheten med Östra Husby socken. Sammanfattning Kyrkans exteriör är representativ för den nyklassicistiska stilen med vitputsade fasader, symmetriskt placerade rundbågiga fönster, sadeltak och låg tornhuv.

Interiören har en sengustaviansk utformning präglad av ljus och rymd med putsat tunnvalv, höga fönsteröppningar och en tresidig koravslutning. Större delen av inredningen tillhör byggnadstiden men det finns också äldre inredning i barockstil, t ex altarringen och predikstolen som ursprungligen har tillhört Östra Husby gamla kyrka. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1615 Nybyggnad kyrkan i sin helhet, uppförd av timmer. Kallades Kristine kyrka efter Carl den IX:s drottning. Grunden lades av gästgivaren Casper Hartwijk, byggmästare sägs ha varit Knut Jansson. (ÅN) 1712 Specifika inventarier nummertavla. (ÅN) 1740-49 Ändring, reparation. (ÅN) 1760-69 Ändring reparation. Församlingen erhöll timmer från kronans skogar för att iståndsätta kyrkan. (ÅN) 1781 Ritningarna till ny kyrka godkändes av Gustaf III. (ÅN) 1807 Fast inredning predikstol från Östra Husby gamla kyrka, tillverkad 1750 av bildhuggaren Niclas Österbom i Norrköping och skänkt till Kvarsebo kyrka av ryttmästaren Gert Klingspoor i Mauritzberg. Eventuellt hör en atlasfigur i trä till som stöd. (ÅN) 1807-1808 Nybyggnad kyrkan i sin helhet, rektangulärt långhus, jämnbrett tresidigt kor med bakomliggande raksluten sakristia och torn i väster. Byggmästare provinsialbyggmästaren Anders Sundström i Nyköping tillsammans med dennes verksgesäll Anders Österberg. Sundström levererade ritningar till en ny tornavslutning. Takfallen spånklädda och troligen rödfärgade, fasaderna sannolikt spritputsade och avfärgade i ljust guldockra. (ÅN, ÖLM) 1809 Rivning av den gamla kyrkan samt auktion. (ÅN) 1809 Fast inredning ny bänkinredning. Färdigmålades 1815 (ÅN) 1808 Fast inredning altarring skänkt av sjökapten Kjellander som hade köpt den på auktion av Östra Husby gamla kyrkas inventarier där den uppsattes på 1740- talet. (ÅN) 1809 Fast inredning nummertavlor av förgyllare Bång i Stockholm. (ÅN) 1810 Specifika inventarier altartavla Kristus i Getsemane av Pehr Hörberg. (ÅN) 1813 Fast inredning altaruppsats, tillverkad av förgyllare Bång i Stockholm och målad av målare Svahn i Norrköping. (ÅN)

1819 Ändring ombyggnad, golvet lades om pga svampangrepp. (ÅN) 1847 Specifika inventarier lillklocka och storklocka gjutna i Stockholm. (ÅN) 1852 Fast inredning orgel av orgelbyggaren Johan Lund, Stockholm. (ÅN) 1852 Ändring predikstolen flyttades åt öster och delar av dess trappräcke nygjordes. (ATA) 1890-99 Vård/underhåll restaurering av interiören, huvudsakligen ommålning. (ÅN) 1900 Ändring ombyggnad, takomläggning, spånet ersattes av plåt. (ÅN) 1902 Vård/underhåll målningsarbete interiör i en gulvit färgton. (ATA) 1926 Vård/underhåll ommålning av interiören i vitt, förändring av bänkinredning genom ökning av bänkavståndet, läktarbarriärens mittparti framflyttades, nya golv, nya innerdörrar. (ÅN, ATA) 1936 Specifika inventarier ny storklocka med malm från den gamla lillklockan från 1847. (ÖLM, ÅN) 1937 Teknisk installation elektrisk uppvärmning. (ATA) 1937-38 Ändring interiör, innanfönstren nygjordes med bibehållande av ursprunglig indelning, taket ommålades i samma färg som tidigare, elektrisk värmeledning. (ATA) 1941 Ändring ombyggnad, interiör, komplettering av korgolvet och konservering av predikstolen. (ATA) 1948 Nybyggnad gravkällare/bårhus väster om kyrkan. (ATA) 1949 Vård/underhåll orgeln restaurerades av bröderna Moberg, Sandviken. (ÅN) 1953 Flyttning av ingången till kyrkogården med nya grindstolpar utförda i enlighet med de gamla. (ATA, ÖLM) 1958 Ändring ombyggnad, exteriör restaurering, omputsning av fasad med stänkputs, ommålning av snickerier, reparation av tornhuv och utbyte av kors. (ÅN, ATA) 1961 Ändring ombyggnad, interiör restaurering som syftade till att återföra kyrkan till dess ursprungliga karaktär, främst avseende färgsättning. Predikstolens och altarringens ursprungliga färger framtogs, omkalkning av väggar och tak. Borttagande av bänkar under läktare, ny inredning i sakristian. Konservering av äldre inventarier. Restaurering av orgeln av bröderna Moberg, Sandviken. Slottsarkitekt Ragnar Jonsson, Stockholm. Konservator Nils Källe. (ATA, ÅN, ÖLM)

1974 Ändring - restaurering av orgeln av bröderna Moberg, Sandviken. (ATA) 1988 Tillbyggnad på norra långsidan med utrymmen för hwc och städförråd. ATRIO arkitekter Västervik (ATA, ÖLM) 1993 Specifika inventarier textilskåp i sakristian. (ÖLM) 1998 Vård/underhåll omputsning av fasader med kalkspritputs. Arkitektgruppen GKAK. (ATA, ÖLM) 2005 Konservering av äldre bemålade inventarier. Konservator Östergötlands länsmuseum. (ATA) 2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet ÅN - Nisbeth, Åke, Kvarsebo kyrka, 2:a upplagan med tillägg av Göran Bjarnegård, Uddevalla 1987. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Kvarsebo kyrkomiljö, K131, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Nisbeth, Åke, Kvarsebo kyrka, 2:a upplagan med tillägg av Göran Bjarnegård, Uddevalla 1987. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952 Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.

Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Kvarsebo, Södermanlands län Ekonomisk karta, 1986, blad 9G 0j Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i november 2006. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland.