Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson

Relevanta dokument
Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Jag, van Gogh. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: En stund på jorden. Författad av Jenny Karlsson

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Göta Kanal. Kort om. Sveriges främsta underverk. La rarhandledning: Författad av Marit Lundgren

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

GDPR. Den nya dataskyddsförordningen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Emojier, ett nytt världsspråk? Författad av Jenny Karlsson

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Miraklet på berget En magisk vänskap. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Lärarhandledning: Alperna Europas höjdpunkt. Författad av Jenny Karlsson

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lärarhandledning: Romernas Historia. Författad av Jonathan Troff

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Lärarhandledning: Sea Rex En resa till en förhistorisk värld. Författad av Jenny Karlsson

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

HISTORIA 3.13 HISTORIA

3.13 Historia. Centralt innehåll

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Syfte och mål med kursen

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

Selma Lagerlöf. Kort om. Ett livfyllt av sagor. Lärarhandledning: Författad av Helen Persson/Marit Lundgren

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Planering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn:

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Övergripande planering Reviderad:

Sveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SEKULÄR HUMANISM. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

HISTORIA. Ämnets syfte

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Tummen upp! Historia ÅK 6

Upptäck Historia. Provlektion: Fettisdagen

Tänket bakom filmserien

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Världens stora städer. Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson

Sverige under Gustav Vasa

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

Historia v Antiken fram till år 1700

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Kursplanen i ämnet historia

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

Världens stora städer. Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Förslag den 25 september Historia

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,


Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Carpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Tänket bakom filmserien

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

produktionsmetoderna utvecklats och som de Beche introducerade i Sverige med hjälp av invandrade landsmän. Ett eget folk

Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Syfte: Ur kunskapskraven i Historia åk 6:

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Matris - Identitet & livsstil

Transkript:

Lärarhandledning: Vallonbruken Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41507 Ämnen: Historia, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2015

INNEHÅLL: Centralt innehåll Det centrala innehållet från LGR 11 matchar filmen. Kunskapskrav De kunskapskrav du kan jobba mot med utgångspunkt i filmen. Frågebanken Olika typer av frågor att jobba med i helklass, i grupp eller individuellt. Övningsbanken Övningar och länkar som hjälper dig att jobba vidare med filmens innehåll. 1

Utdrag ur: Syfte i ämnet Historia Undervisningen i ämnet historia ska syftat till att eleverna utvecklar kunskaper om bland annat historiska sammanhang. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiska källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Elevens ka ges förutsättning att till exempel utveckla sin förmåga att: Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Centralt innehåll som kan kopplas till filmen. Historia, åk 4-6: Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur. Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport. Hur historiska personer och händelser har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. Exempel på hur 1600-talet kan avläsas i våra dagar genom till exempel byggnader. Kunskapskrav som kan kopplas till innehållet: Historia, åk 6: Eleven har kunskaper (grundläggande, goda, mycket goda) om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra (enkla och till viss del, utvecklade och relativt väl, välutvecklade och väl) underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom till exempel kulturmöten och visar hur utvecklingslinjen påverkat vår samtid, och motiverar då sitt resonemang med (enkla och till viss de, utvecklade och relativt väl, välutvecklade och väl) hänvisningar till det förflutna. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid. 2

Frågebanken Frågor till filmen. Använd i helklass efter filmen, gör som gruppuppgift eller individuellt. När började människan tillverka järnredskap? Varför blev masugnen en så viktig uppfinning för järnet? Vad användes masugnen till? Under vilket århundrade kom masugnen? Hur fungerade en masugn? Hur hög var pipan? Hur separeras järnet från slaggprodukterna? Vad finns längst ned i masugnen? Vad töms järnmalmen ut i? Vad gör man med slaggprodukterna? Varför tyckte kungahuset det vore bra om Sverige kom igång med framställningen av järn? Vilka var ledande inom järnindustrin under 1500-talet? Vad var Vallonien? Vad menas med den svenska kronan? Varför tror du den svenska kronan hade stora skulder till Louis de Geer? Vad hette mannen som kom till Sverige samtidigt som de Geer? Vilka krigar Sverige mot under den här tiden? Vad är de Louis de Geer gör så att han som tack får komma och hyra järnbruk i Uppland? Varför tror du han så gärna ville komma åt järnbruken? Varför tror du de Geer kallas den svenska industrins fader? Vem var Axel Oxenstierna? Varför hade han stor betydelse för de Geer? Vad producerade bruket i Finspång? Vad tänker du om det? Varför bestämde sig de Geer och de Besche för att ta hit arbetare från sitt hemland? Hur många kom det? Hur många motsvarar det omräknat till dagens befolkningssiffror? Varför kallas bruken i Uppland för Vallonbruken? Varför fick vallonerna skattefrihet och befrielse från militärtjänst tror du? Varför tror du de hemlighöll sin teknik inom järnframställning? Vad bidrog vallonernas teknik till? 3

Frågebanken, fortsättning Vad är skillnaden på järn med högre respektive lägre kolhalt? Hur stor kolhalt bör ett smidbart järn ha? Vad menas med en härd? Hur visste smederna när kolhalten var perfekt? Efter att ha varit i den första härden gick järnet till hammaren. Vad hände där? Hur länge dominerade Sverige den Europeiska marknaden inom stålindustrin? Hur kan vi se spår idag i Uppland av att vallonerna bodde där? Vad menas med ett dagbrott? Vad innebar tillmakningsmetoden? Hur börjar man bryta malm på 1860-talet? Vilket bruk blev världens största järnbruk efter att Louis de Geer hade köpt det? Smederna arbetade i skift. Vad innebär det? Hur tror du det var att leva som smed? Hur tror du det vara att leva som smedshustru och barn till en smed? 4

Övningsbanken Innan filmen: 1. Dessa ord som dyker upp i filmen kan vara bra att gå igenom innan. Prata om vad de betyder och hur de används. Gå igenom begreppen: Vallon Ursprungligen den folkgrupp i gränsområdet mellan nuvarande Belgien och Frankrike som talade vallonska, i dag liktydigt med den franskspråkiga befolkningen i Belgien. I Sverige avses med valloner oftast de arbetare knutna till järnindustrin som invandrade till Sverige under första hälften av 1600-talet. Framställning Handlingen att framställa något. Finansman Aktör på finansmarknaden. Handlar med valutor, värdepapper eller liknande. Blåsbälg Anordning för att åstadkomma en koncentrerad stark luftström. Naturtillgångar Naturföreteelser i form av materia och energi som efterfrågas och utnyttjas av människan. Arrendera Arrende innebär att man får använda någon annans mark mot vederlag, det vill säga ersättning i form av ett penningvärde, natura eller dagsverke. Privilegier Ett privilegium (förmån) är en lagstadgad, exklusiv rättighet som ges av staten till en viss person eller grupp. 2. Prata tillsammans och gör en lista över saker som Sverige idag exporterar till andra länder. Gör också en lista på vad eleverna tror Sverige exporterade till andra länder förr i tiden. Jämför listorna. Hitta likheter och skillnader. Efter filmen: 3. Vad har Sveriges rika tillgång på järnmalm betytt för vårt land? Förr och nu. Låt eleverna tänka i par och gör sedan en lista tillsammans i klassen. 4. Vad bröt Sverige mer än järnmalm i sina gruvor? Ta reda på mer om gruvor i Sverige och vad de haft för betydelse. 5. Diskutera hur ni tror Sverige hade sett ut idag om Vallonerna inte hade kommit hit? Vilken betydelse hade de? 6. Skrivuppgift: Mitt liv som smed. Tänk dig att du är en vallonsk smed som flyttar till Sverige. Skriv hem och berätta om hur du har det i ditt nya land. 5

Mer om: Järnbruk i Bergslagen Läs om järnbruken, bergsmännen, järnets betydelse och järnframställning Vallon.se 6