Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen för K + respektive Na +. Svar: sid 51-53 3. Beskriv uppkomsten av en nervcells vilomembranpotential. Svar: sid 51-53 4. Beskriv uppkomsten av en aktionspotential. Svar: sid 54-56 5. Hur fortleds en aktionspotential i omyeliniserad respektive myeliniserad nerv? Svar: sid 57-59 6. Beskriv synapsen mellan ett α-motorneuron och en skelettmuskelcell. Svar: sid 61 7. Vad menas med excitatorisk respektive inhibitorisk postsynaptisk potential? Svar: sid 63-64 Muskel 1. Beskriv uppbyggnaden av en skelettmuskel (starta med hela muskeln och gå ned till de enskilda proteinfilamenten). Svar: se Fig 7.2 och tillhörande text 2. Redogör för hur en muskelcells korsbryggor aktiveras (starta med en aktionspotential i ytmembranet). Svar: sid 136-138 3. Redogör för hur aktin och myosin samverkar för att producera kraft. Svar: se Fig 7.8 och tillhörande text 4. Vad menas med isometrisk kontraktion? Beskriv förhållandet mellan kraft och stimuleringsfrekvens. Beskriv förhållandet mellan kraft och muskellängd. Svar: sid 139-142 5. Vad menas med isotonisk kontraktion? Beskriv förhållandet mellan kraft och hastighet. Svar: sid 142-143 6. Redogör för muskelcellens metabolism. (Vad kräver energi? Varifrån kommer energin? Har muskelcellernas energikonsumtion någon nämnvärd betydelse för hela kroppens energikonsumtion?) Svar: sid 143-144 7. Redogör för olika muskelfibertyper. Svar: se Tabell 7.1 Motorik 1. Vad ingår i en motorisk reflex? Svar: sid 159-160
2. Vad menas med ett motoriskt program? Beskriv några olika program. Svar: sid 160 3. Redogör för sträckreflexen. Svar: sid 161-164 4. Redogör för autogen hämning. Svar: sid 164 5. Redogör för bortdragningsreflexen (flexionsreflexen). Svar: sid 164-165 6. Redogör för gångens motorik. Svar: sid 165 7. Redogör för motoriken som styrs från hjärnstammen. Svar: sid 167-168 8. Hur påverkar lillhjärnan motoriken? Vad händer vid skador på lillhjärnan? Svar: sid 168-170 9. Hur påverkar basala ganglierna motoriken? Vad händer vid skador på basala ganglierna? Svar: sid 170-171 10. Redogör för storhjärnebarkens olika motoriska områden samt deras respektive funktion. Svar: sid 170-173 11. Beskriv hur olika delar av vårt centrala nervsystem samverkar för att utföra viljemässiga rörelser. Svar: se Fig 8.17 och tillhörande text Sensorik 1. Hur kan man dela in sinnena med utgångspunkt för den typ av stimulering de svarar på? Svar: sid 76 2. Hur kan mekanisk stimulering omvandlas till ett elektriskt svar i en sinnescell? Svar: sid 76-78 3. Adaptation vad är det och vad har det för betydelse för sinnesorganens funktion? Svar: sid 79 4. Receptoriskt fält vad är det och hur skiljer det sig mellan ett perifert och ett centralt neuron? Svar: sid 79 5. Redogör för de bansystem som leder information från hudytan till cortex (och den medvetna upplevelsen) för smärta och beröring? Svar: se Fig 5.8 samt tillhörande text 6. Vilka är receptorerna för nociceptiv smärta? Vilka primära sensoriska nervfibrer förmedlar smärta från dessa receptorer? Svar: sid 115-117 7. Redogör för skillnaden mellan nociceptiv smärta och neuropatisk smärta. Svar: sid 128 8. Vad är refererad smärta? Svar: sid 120 9. Varför är det så stor skillnad mellan ytan på trumhinnan och ovala fönstret i hörselorganet?
Svar: sid 96 10. Redogör för receptorpotentialens uppkomst i innerörats hårceller. Svar: sid 97-98 11. Vad har basilarmembranet för egenskaper som bidrar till att hörselsystemet kan skilja på olika frekvenser i ljudet? Svar: sid 98 12. Varför rör sig ögonen, och hur, när man vrider på huvudet? Svar: sid 90 13. Var sitter luktcellerna placerade och till vilken struktur skickar de sina axoner? Svar: sid 111-112 14. Tungans smakreceptorer hur är de organiserade på tungans yta. Svar: sid 110-111 Högre hjärnfunktioner 1. Beskriv olika metoder att studera hjärnfunktionen samt deras respektive fördelar-nackdelar. Svar: sid 180-181 2. Beskriv EEG vad beträffar uppkomsten, viktigaste rytmerna och sjukdomar som kan diagnostiseras. Svar: sid 180-181 3. Redogör för funktionen hos hjärnans limbiska delar. Svar: sid 181-182 4. Hur regleras graden av vakenheten? Beskriv olika typer av sömn. Svar: sid 182-184 5. Beskriv funktionen hos hjärnans olika associationsområden. Svar: sid 184-186 6. Hur kontrolleras tal och skrift? Svar: sid 186-187 7. Beskriv olika typer av inlärning och minne. Svar: sid 187-192 Autonoma nervsystemet (ANS) 1. Redogör för skillnader i den anatomiska och biokemiska (transmittorsubstanser) efferensen mellan sympatiska och parasympatiska delen av ANS. Svar: Figur 4.1 och sid 70-71 2. Beskriv de funktionella skillnaderna mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet? Svar: sid 69-70 3. Vilka celltyper påverkas av ANS? Svar: sid 67 4. Beskriv översiktligt hypothalamus funktion. Svar: 72-74 Endokrinologi
1. Beskriv översiktligt hur det endokrina systemet är organiserat och hur det kontrolleras, inklusive hur hypothalamus-hypofysens påverkar övriga endokrina organ? Svar: Figur 4.4, sid 273-276 2. Beskriv två principiellt skilda sätt som hormoner påverkar mottagarceller. Svar: Figur 15.1 3. Hur påverkar thyroideas ämnesomsättning och tillväxt? Svar: sid 278-280 4. Beskriv binjurbarkens och märgens funktioner. Svar: 284-286 5. Hur påverkar olika hormoner blodsockret? Svar: sid 281-283 Hjärta och cirkulation 1. Beskriv hjärtats uppbyggnad med förmak, kammare och klaffar. Svar: Figur 11.2 2. Vad menas med att hjärtat har spontanaktivitet? Hur sprids aktionpotentialen i hjärtat? Svar: Figur 11.3, sid 202-203 3. Beskriv EKG vad beträffar hur det uppkommer och hur det registreras. Svar: Figur 11.4-7, sid 203-204 4. Hur påverkar sympaticus resp parasympaticus hjärtat? Svar: sid 212 5. Beskriv blodflödet i hjärtat under diastole och systole och hjärtklaffarnas funktion. Svar: Figur 11.8, sid 207-208 6. Hur mycket blod pumpar hjärtat per minut i vila respektive under arbete? Hur stor blodvolym har vi? Svar: sid 211 7. Redogör för de olika blodkärlens principiella uppbyggnad och relationen mellan struktur-funktion. Svar: sid 215 8. Beskriv artärblodtrycket och hur det mäts. Svar: Figur 11.17, sid 217-218 9. Hur transporteras vatten, gaser och näringsämnen/slaggprodukter i kapillärerna? Svar: Figur 11.18, sid 218-219 10. Vilka faktorer påverkar det venösa återflödet till hjärtat? Svar: Figur 11.20-21, sid 219-221 11. Vilken funktion har lymfsystemet? Svar: sid 224 Respiration 1. Beskriv översiktligt luftvägarna från näsan till alveoler. Svar: Figur 12.1 2. Vilken funktion har pleura (lungsäcken)? Vad händer om det kommer in luft i pleura? Svar: sid 231
3. Hur sker inanadning respektive utandning? Vilka muskler används? Svar: sid 232-233 4. Beskriv de olika lungvolymerna. Svar: Figur 12.5 5. Vad menas med obstruktiva respektive restriktiva lungsjukdomar? Ge exempel på sjukdomar. Svar: sid 236 6. Vad menas med dead space (döda rummet)? Svar: Figur 12.8 7. Beskriv gasutbyte i alveoler. Hur skiljer sig sammansättning mellan vanlig luft och luften i alveolerna? Svar: Figur 12.9-10 8. Hur transporteras O 2 och CO 2 i blodet? Svar: sid 239-241 9. Hur regleras andningen, dvs hur mycket vi andas? Vilka problem uppkommer vid hyper- respektive hypoventilation? Svar: sid 241-242