LJUNGSKILE NYHETER LJUNGSKILES EGNA TIDNING

Foto: Simon Petersson LJUNGSKILE NYHETER LJUNGSKILES EGNA TIDNING LSK:s nya Stiller Han håller hög allsvenk klass LN Sidan 4 WEBB-TV Mustafa Turan om sina 20 år med pizzerian. Se klippet på www.ljungskilenyheter.se FREDAGEN DEN 29 NOVEMBER 2013 WWW.LJUNGSKILENYHETER.SE Mustafa jubilerar 1993-2013 Alla vet vem jag är Sidan 2-3 Foto: Nemanja Kazic Ingen biblisk betydelse Omänskligt att inte hjälpa Partierna om civilkurage

2 Fredag 7 september 2012 3 Lokalt Dykare avskrivna från styckmordet STRÖMSTAD. De två dykarna som har sökts av polisen angående mordet på en 64-årig man, som hittades styckad i havet vid Saltö i september, har nu tagit kontakt med polisen. Men de avskrevs snabbt från utredningen och de hade dessutom inga intressanta uppgifter att lämna. Det uppger Bohuslänningen. Enligt kriminalkommissarie Sten-Rune Timmersjö rörde det sig om ett par från Skellefteå som brukar vara på västkusten och dyka. 40 öre mer skatt i Lysekil LYSEKIL. Lysekilsmajoritetens förslag om en skattehöjning på 40 öre röstades igenom med stor majoritet efter sju timmars debatt i kommunfullmäktige. Även Roland Karlsson (FP) som leder det största oppositionspartiet var nöjd under torsdagskvällen. Jag är väldigt nöjd över att vi kunde hitta varandra och kompromissa lite så att vi fick en budget med stor majoritet, det behöver Lysekil, säger han till P4 väst. Nya äldreboenden behövs TROLLHÄTTAN. Över 150 nya platser i gruppboende kommer behövas de närmaste 15 åren. I dag är runt 10 000 Trollhättebor över 65 år och enligt kommunens prognos kommer siffran öka med 34 procent till 2030. Ökningen av invånare över 80 år är dessutom ännu kraftigare. Omsorgsnämnden vill styra över bostäder till den öppna marknaden medan kommunens boenden reserveras för dem som inte kan vårdas i hemmet. Alla känner Mustafa Det är strax innan lunch. Ett gäng tonårskillar sitter kring ett bord, äter varsin pizza. Än så länge har inte så många kunder kommit. Vid ett tomt bord sitter Mustafa Turan, ägare av Bella Mare. Just nu är tempot lugnt, och han kan ta sig tiden att prata en stund. För många är han Mustafa på pizzerian. Vem han är utöver det vet han inte riktigt själv. Jag vet inte vem jag är, jag tänker inte så långt. Jag är en vanlig arbetare, en vanlig människa som sköter mitt jobb. Jag försöker vara med i samhället, håller koll på fotbollen och andra aktiviteter, stödjer damlaget, ridklubben. På en vägg vid kassan har papper i olika storlekar satts upp. Bland annat tidningsurklipp, teckningar och ett bröllopskort. Det var en tjej som praktiserade hos oss. Hon träffade en kille och gifte sig. De har två barn, nu är de sju år, och de har ritat bilder till oss. Jag tror att alla i Ljungskile vet vem jag är. Alla känner Mustafa, och jag känner nästan alla. Men jag kan inte allas namn, säger han skämtsamt. Och visst är folk återkommande. Mustafa berättar att runt 75 procent av restaurangens kunder är stamkunder. Att han skulle bli en lokal profil i Ljungskile hade han aldrig trott. För 25 år sedan hade han inte ens varit i Sverige. Omöjligt att leva normalt Mustafa Turan är kurd och kommer från den turkiska delen av Kurdistan. Innan han flydde till Sverige bodde han i Istanbul. I Turkiet är kurdernas situation väldigt begränsad. Massrättegångar och förföljelse på civilbefolkning, politiker och författare Jag drömde om att alla skulle vara lika Mustafa Turan förekommer i hög grad. Att prata kurdiska offentligt är olagligt, liksom att undervisa det som turkiska medborgares modersmål. Kurdernas existens är inte ens erkänd i Turkiet. Det var ingen vilja att komma hit, man var tvungen att fly från sitt land. När militärjuntan kom 1983 var det många som bara försvann från landet, säger han. När jag växte upp drömde jag om att alla skulle vara lika, att alla skulle vara fria, vare sig man är muslim, kristen, kurd eller turk. Men situationen i Turkiet tillät inte det. 1989 flydde han därifrån. Man hade människa. inga möjligheter att leva ett normalt liv. Det var kört. Det gick inte att komma in i samhället som en vanlig Går stabilt Han hamnade på flyktingförläggningen på Backamo, sedan kom han till Lilla Edet och fick praktik på en restaurang Under tiden skaffade jag körkort, försökte köpa bil och gick i skolan. Jag var väldigt aktiv då. Jag har aldrig varit arbetslös i Sverige, säger han. Han skaffade flera vänner och 1994 köpte han restaurangen i Jag vet inte riktigt vem jag är Ljungskile. På något sätt hamnade jag här. Till en början pendlade han från Lilla Edet till Ljungskile, men efter ett tag flyttade han, hans fru och två barn till Lyckorna. Sedan dess har allting utvecklats. Snabbt. När vi köpte stället var det bara en vanlig pizzabutik. Vi utökade till fullständiga serveringsrättigheter, byggde om 1997. Sedan gick LSK till Allsvenskan och vi gjorde mat till dem. Vi byggde om uteserveringen och renoverade hela restaurangen. Plötsligt hade vi ökat försäljningen med 20 procent. Utvecklingen har gått väldigt stabilt och går fortfarande uppåt. Konkurrensen i byn ser han inga problem med: Den påverkar inte oss. Vi kör våran stil, våran kvalitet. Det är bra med konkurrenter. När Mustafa Turan kom till Sverige hade han inga drömmar om att jobba inom restaurangbranschen. Det bara blev så. Försöka vara mer ledig Mycket fritid blir det emellertid inte för Mustafa. De flesta dagarna jobbar han runt tio timmar. Jag försöker vara i trädgården en del, men det blir mest pappersjobb när jag kommer hem, säger han. Men han försöker trappa ner på jobbet så gott det går. Jag ska försöka att inte jobba när jag är ledig. Utöver hans fru och två barn finns hans familj kvar i Turkiet. Han har inga planer på att åka tillbaka permanent, men skulle absolut kunna tänka sig att bo lite där och lite här. Innan dess är det mycket jobb kvar. I helgen firar Bella Mare sitt 20-årsjubileum. När de firade tio år kom så mycket folk att det var kö långt ut på vägen. Det får inte hända igen, så i stället för en födelsedag firar de två. Jag vill ge något tillbaka till kunderna. Sköter man om dem behöver man inte oroa sig. De kommer tillbaka, säger han. HANNES LUNDBERG ANDERSSON hannes.lundberg. andersson.lju@folkbildning.net Namn: Mustafa Turan Ålder: 52 Bor: Ljungskile Intressen: Samhälle, trädgården och politik. Jag läser tidningen varje dag och försöker hänga med i vad som händer på orten. Kost. Pizza är omöjligt att undvika, säger Mustafa Turan. Mest äter han emellertid svensk husmanskost Lokalt Tog kannibaldrog bet brandman SOTENÄS. En man i 20-årsåldern bet en brandman i armen i samband med att räddningstjänsten gav honom syrgas. Orsaken till händelsen var att mannen hade tagit en kannibaldrog som han beställt via nätet. Mannen ska även ha varit påverkad av amfetamin och alkohol när räddningstjänsten kom till platsen. Efter ungefär en halvtimme dök polisen upp och handfängslade 20-åringen. Nu åtalas han för våld mot tjänsteman. Smet efter seriekrock TROLLHÄTTAN. Fyra bilar körde in i varandra i går eftermiddag i en seriekrock norr om Edsborg utanför Trollhättan. En bil tvärnitade framför ett rödljus och fick fyra andra bilar i baken. Föraren som orsakade olycka tryckte snabbt på gasen och försvann. De andra tre bilarna stannade lydigt kvar och fick bärgas från platsen personerna klarade sig utan allvarligare skador. Solid sound fortsätter nästa år UDDEVALLA. Festivalen Solid sound kommer tillbaka i sommar. Det står nu klart efter att företaget Markbygg går in som huvudsponsor. Trots att festivalen tidigare i år var en succé var arrangörerna Pontus Blom och Simon Tehyrell osäkra på en fortsättning. Ekonomin gick precis runt och därför behövdes en samarbetspartner till nästa år. Vid nästa arrangemang kommer även tio kronor per såld biljett att skänkas till Barncancerfonden. Det är vi som gör Ljungskile Nyheter: LN Martin Högqvist Anton Högsander Nemanja Kazic Lindsey Kjell Ansvarig utgivare: Lena Bengtsson Tel: 0522-68 69 46, 0736-44 65 46 Adress: Ljungskile folkhögskola, 459 80 Ljungskile E-post: red@ljungskilenyheter.se Hannes Lundberg Andersson Jon Mauno Pettersson Viktor Papini Gustav Persson Simon Petersson Malin Rindvik Johanna Tuwezén TIPSA LN red@ljungskilenyheter.se 0522-68 69 46 0736-44 65 46 www.ljungskilenyheter.se

4 Fredag 7 september 2012 5 Mycket folk väntas på första advent På söndag är det första advent och julen kryper allt närmare. Liksom nådens år. Från början var advent en fasteperiod, men numera är det en förberedelseperiod inför julfirandet då många svenskar plockar fram ljusstakar och adventsstjärnor. Advent betyder ankomst och det är Jesus ankomst till jorden som firas. Adventstiden börjar med den första söndagen i advent som infaller fyra söndagar före juldagen. Kyrkoåret inleds på första advent. Påsk är egentligen den stora och viktigaste högtiden för kristna, men efter det är det jul. Första advent har egentligen ingen biblisk betydelse utan det är en fasteperiod inför julen, säger Gunilla Martinsson, kommunister i Ljungskile församling. Många besökare Ljungskile församling har vanligtvis 200 personer på sina gudstjänster. På söndag tror Gunilla Martinsson att det kommer dubbelt så många. Många kyrkobesökare som sällan går i kyrkan kommer och jag hoppas att det blir en glad stämning. Vi är väldigt glada över att vi får ha en kyrka, att vi får samlas till gudstjänst. Gud är god och ger oss nya chanser hela tiden. På söndag firas det med gudstjänster i Resteröd, Grinneröd, Forshälla och Ljung. Det är de traditionella gudstjänsterna, men det ser inte likadant ut i de fyra kyrkorna. Skillnaden är gudstjänstordningen. Men å andra sidan väljer vi samma psalmbok och texter. Insamling Församlingen har en insamling under fasteperioden till Svenska kyrkans internationella arbete. Förberedelserna inför söndagen har gått bra. En grupp av fyra till fem präster i Ljungs kyrka har suttit i två veckor och diskuterat kring dagens ämne. På söndag är temat ett nådens år. Det innebär att man börjar om på nytt. Vi börjar bland annat om från början i psalmboken. Snart får vi ett nytt år framför oss, ett nådens år. Ett år där vi får ta emot allt gott som Gud vill ge oss, säger hon och fortsätter: Just den här perioden är speciell. Det är mycket ljus och psalmer som man bara sjunger en gång om året. NEMANJA KAZIC nemanja.kazic.lju@folkbildning.net Foto: Simon Petersson Nygammalt. Hannes Stiller kommer från IFK Göteborg. Robin Iglicar har förlängt sitt kontrakt med två år och Anton Tideman ansluter från Trollhättan. Johnny Drottz är ny fystränare. Tor-Arne Fredheim presenterade under torsdagen delar av sitt nya LSK. Killer-Stiller till LSK Ljungskile presenterade igår sitt mest meriterade nyförvärv på flera år. Hannes Stiller är klar för två år. Ljungskile är den bästa helhetslösningen för mig, säger 35-årige Stiller. Truppen börjar ta form inför nästa år och under torsdagen presenterade tränare Tor-Arne Fredheim två nyförvärv. Förutom Stiller har Trollhättans vänsterfotade back Anton Tideman, 21, skrivit på för tre år. Störst fokus låg givetvis på Stiller som närmast kommer från IFK Göteborg där han gjorde 24 mål på 104 allsvenska matcher. Nu när det äntligen är klart så känns det jättebra, jag är jätteglad, säger Stiller. Benbit i knäet Stiller opererades i november då läkarna tog bort en benbit i knäet. Han rehabtränar med IFK december ut och ska sedan kunna gå för fullt med LSK efter nyår. Det blev bara två mål i årets allsvenska och Stiller ser flytten som en nytändning. Här kommer jag få mer speltid och ta en större roll för hela laget och över hur vi spelar. Det kommer bli en utmaning att vara med och utveckla det här laget. Stiller kommer att pendla från bostaden i Surte till Skarsjövallen. En arena som han mest har dåliga minnen från. Jag har ett minne från en mardrömsmatch här med Frölunda. Vi ledde med 2-0 i halvlek men förlorade med 3-2. Jag har varit här några gånger och ofta haft det tufft. Hög allsvensk klass Tor-Arne Fredheim har de senaste veckorna jobbat med att få klart med Stiller. Han tillför styrka, karaktär och går in hundra i varenda duell. Framförallt i boxspelet där han dyker upp där bollen är, han är en målskytt. LSK har saknat en utpräglad straffområdesspelare och Fredheim hoppas nu att värvningen av Stiller ska ge laget ytterligare en dimension i spelet. Här får vi en inläggsspelare av hög allsvensk klass, säger Fredheim. Mer LSK: Robin Iglicar som varit borta från spel på grund av en ljumskskada har förlängt sitt kontrakt med två år. Han väntas vara tillbaka i spel i mars. SIMON PETERSSON simon.petersson.lju@folkbildning.net Tradition. Första advent och jul är en helg då många svenskar går till kyrkan av tradition, säger Gunilla Martinsson. Ljungskile Nyheter finns också på webben: www.ljungskilenyheter.se

6 Fredag 7 september 2012 7 Del 3: Civilkurage mod eller plikt Man kan låta ett Partierna svarar 1. Hur ställer ni er till att införa en civilkuragelag? 2. Tar medborgaren för lite ansvar i dag? barn drunkna Professor Petter Asp om en civilkuragelag Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lämnade i oktober in en motion om civilkuragelag. Redan 2011 lades ett sådant förslag men ratades då av regeringen. Petter Asp, professor i straffrätt, fick yttra sig den gången. Enligt honom är det inte omöjligt att en sådan lag skulle kunna instiftas i framtiden. Justitiedepartementets utredning 2011 rekomenderade för Justitieminister Beatrice Ask att ett behov av en civilkuragelag inte fanns. Anledningarna som gavs var bland annat att det skulle medföra större risk att människor inte skulle våga vittna med rädsla för att bli åtalade om de inte gjorde tillräckligt för att hjälpa en nödställd. Det sades även att människor som inte hade hjälpt en nödställd ändå inte skulle göra det med en lagstiftning. Men främsta anledningen var att man bör överlåta åt medborgarna att själva avgöra hur de bör förhålla sig till moraliska frågor. Höll med om en del Petter Asp lämnade tillsammans med fakultetsnämnden på Stockholms Universitet in ett yttrande till justitiedepartementet där han höll med om en del men ansåg att skälan för kriminalisering ändå övervägde farorna. - I dag kan man i Sverige låta ett hjälplöst barn drunkna i en vattenpöl utan att straffas, om du inte har någon relation till barnet eller yrkesmässig skyldighet att hjälpa till. En sådan icke-handling skulle man mycket väl kunna hålla någon ansvarig för genom en lagstiftning. Kan orsaka mer skada Petter Asp säger att frågan är komplex och att det finns risk att folk skulle kunna göra saker som innebär fara för sig själva samt att man också kan orsaka mer skada än nytta i somliga fall. Så som att flytta på en skadad som egentligen bör ligga still. Att de flesta människor har en moralisk kompass som gör att de skulle hjälpa den nödställda treåringen gör att behovet av en lagstiftning inte heller är stort och att detta skulle kunna vara en anledning att inte införa en civilkuragelag. Men Petter Asp menar också att alla lagar handlar om moraliska ställningstaganden och att man mycket väl skulle kunna avgränsa en lagstiftning så att människor inte behövde agera om det fanns fara för deras egna säker het samt att man gjorde sig skyldig att agera i vissa specifika fall. - Det man vill åt är att göra människor mer benägna att gripa in och ta ansvar för varandra. Som symbol, som exemplet med tre- åringen, kan det vara bra att utrycka ett ställnings tagande med en lagstiftning. På nästa sida kan ni läsa vad partierna i Uddevalla tycker om ett förslag till lagstiftning om civilkurage. VIKTOR PAPINI Viktor.papini@folkbildning.net Elving Andersson, (C) 1. Det diskuterades redan på 80-talet när jag satt i riksdagen. Jag kan känna sympati för tanken. Men problemet är att utforma en lagstiftning som fungerar och hitta rätt avvägningar. Om du ser en pågående misshandel så tycker inte jag att det är självklart att man kan kräva av en förbipasserade att ge emellan. En del vågar inte och det måste man ha respekt för. Vi kan inte ha en lagstiftning som sätter människors liv på spel. 2. Det är jätte svårt att säga. Man måste ju utifrån varje situation. Väldigt många människor tar stort ansvar medans många tar alldeles för lite. Det borde vara en skyldighet att larma polisen när man ser något som händer. Gunilla Magnusson, (M) 1. Jag tycker att det är rent sunt förnuft att ingripa i nödsituationer. Att hjälpa till om man har möjlighet borde vara en självklarhet och sitta i ryggmärgen. Jag har svårt att se att det skulle bli bättre med en lag. Men att ingripa är i gränslandet mellan mod och rädsla. Rent juridiskt skulle det bli svåra gränsdragningar och jag kan inte se hur man skulle tillämpa lagen. 2. Det finns en stor feghet bland människor. Vi låtsas gärna som att vi inte ser. Jag tror det beror dels på feghet men också på rädsla. Det kan uppstå en stor osäkerhet kring huruvida man kommer klara situationen. Samtidigt som jag tror det finns en inneboende rädsla inom oss inför det vi inte känner till. Ewa Espling, (V) 1. Att lagstifta om en sådan lag vill vi inte. Hur kan man tvinga människor att bedöma risker på ett liknande sätt? Var går gränsen för risk om den egna säkerheten? Däremot måste vi lyfta frågan oberoende av politiska punkter. Lyfta fram de som dagligen besitter civilkurage och visa att det är civilsamhället som bär ansvar. 2. Civilsamhället har en skyldighet att se till att alla medborgare inser sitt ansvar. Vi har fått ett individualiserat samhälle där individen är viktigast i samhället, man lägger större vikt vid att inte lägga sig i. För mig handlar det bara om hur man vill att det kollektiva samhället ska se ut det är civilsamhället som ska ta ansvar, inte lagen. Ingemar Samuelsson, (S) 1. Jag tycker inte att man ska lagstifta om civilkurage. Det går inte att lagstifta kring mod och individens skyldighet att våga ta en personlig risk. Dessutom avråder polisen från att människor ska sätta sin egna säkerhet i fara. Det är också väldigt svårt att i efterhand bedöma om någon gjort sig skyldig till ett brott eller inte. Sen kan man tycka att det är omänskligt att inte hjälpa en nödställd. 2. Jag tycker att medborgarna är moraliskt fega idag. Folk väljer att inte se och inte hjälpa till. Jag tror det beror på de attityder som föds med uppfostran. Folk tänker att de ska ta hand om sig själva först och att det innebär en risk att hjälpa. Raoul Wallenberg-kalendern Brian Palmer har tillsammans med Forum för levande historia skapat Raoul Wallenberg kalendern. Här hyllas en person varje dag som visat prov på civilkurage. Dagens hjälte: Petra Kelly. Den 29 november 1947 föds Petra Kelly, en av det tyska miljöpartiets grundare.som ung arbetar hon inom den amerikanska medborgarrättsrörelsen och grundar en stiftelse för cancersjuka barn, innan hennes miljöintresse får henne att bli politiker. 1992 mördas hon av sin man, som sedan tar sitt eget liv. Foto: wikipedia Rättskunnig. Petter Asp ser möjligheter med att stifta en civilkuragelag. Foto: Eva Dalin Ralph Sten, (FP) 1. Om man ska skriva en lag är det viktigt att den utformas så att det är rimligt att efterfölja den. Visst är det så att man tycker att människor ska ställa upp. Men att uttala sig om ett införande av en lag innan men vet hur utformningen ser ut är problematisk. 2. Vi har sett en del situationer där man kan ifrågasätta medborgarnas ansvarstagande. Senast i Kortedala där en man blev misshandlad av sju pojkar. Samtidigt som en grupp tittade på. Men man får inte glömma att det också förekommer situationer där människor visat på stort civilkurage. Vilket är något man måste uppmana till. Magnus Jacobsson, (KD) 1. Jag är positiv till en sådan lagstiftning och det är egentligen helt åt skogen att vi ska behöva diskutera en sådan lag, det borde vara självklart. Hur hade du velat bli behandlad om du utsattes för ett brott? Det går att kontrollera i efterhand om det är straffbart eller inte. Vi lever i ett väldigt övervakat samhälle med kameror där man lätt i efterhand kan bedöma om någon borde ha gripit in eller inte. 2. Ofta handlar de flesta rätt och man kan säga att de som inte agerar nu kommer ändå inte agera under en lag. Men med en lag skulle vi i alla fall kunna utkräva ansvar. Henrik Sundström, (M) 1. Vi har efter en utredning landat i att vi inte stödjer tanken på en civilkuragelag, bland annat för att vi tyvärr inte tror att det går att lagstifta mänskliga egenskaper som dådkraft, gott omdöme, mod och medmänsklighet. 2. Det finns en tendens till att svartmåla situationen i dag och överdramatisera. För mig handlar civilkurage främst om tillit mellan människor och inom forskning kan vi se att vi går mot ett bättre samhälle med ökad tillit. Ulf Fagerberg, (UddP) 1. Det är ingen fråga som jag kan ta ställning i. De andra politikerna är har mycket mer vana att uttala sig än mig. De har varit aktiva länge, det har inte jag. 2. Ingen kommentar. JOHANNA TUVEZÉN johanna.tuwezen.lju@folkbildning. net VIKTOR PAPINI viktor.papini.lju@folkbildning.net Lyssna på våra radiosändningar: www.ljungskilenyheter.se/radio Titta på våra webb-tv-inslag: www.ljungskilenyheter.se/webb-tv

LJUNGSKILE NYHETER LJUNGSKILES EGNA TIDNING Ljungskileikonen inte med i julkalendern Barna Hedenhös står för årets julkalender i SVT. Stenåldersfamiljen är välkänd i Sverige och har varit en del av barnlitteraturen sedan 1940-talet. Mindre känd är däremot bokseriens koppling till Ljungskile. På söndag börjar SVT:s julkalender. För årets underhållning står familjen Hedenhös, Bertil Bertila Almqvists klassiska stenålderssfamilj bestående av pappan Ben, mamman Knota och barnen Sten och Flisa. Den första boken kom ut redan 1948. Men det var inte förrän 1954 kopplingen till Ljungskile gjordes. I Barna Hedenhös blir kungliga omnämns flera svenska politiker, som delas in i fyra stenåldersstammar: Hö-Germanerna, Torva-stammen, Grottesångar-stammen och Ljungskilare-stammen. Waldemar Svensson neandertaltyp Dåvarande statsminister Tage Erlander finns med som Urlander och finansminister Per Edvin Sköld som Per Urvin. De är bara ett fåtal politiker från förr som fått en stenåldersversion i Barna He- denhös. Ljungskilestammen bestod av folkpartisten Bertil Ohlin och Ljungskileikonen Waldemar Svensson i boken enkelt benämnd som Ljungskile. Stammen beskrivs på följande skämtsamma sätt: Hade sitt namn av att dess medlemmar brukade kila in Ljung mellan kåtans stänger för att det skulle bli riktigt dragfritt. Ledaren, Urlin, en urflott stenålderman, hade vid sin sida en man av tydlig neandertal-typ, robust men godmodig och som till yttermera visso tagit stammens namn och kallade sig Ljungskile. Inte med i kalendern Waldemar Svensson lär däremot inte dyka upp i julkalendern. Barna Hedenhös uppfinner julen är en spin-off på bokserien utan direkt koppling till någon av böckerna. Enligt SVT handlar julkalendern om kulturkrockar, vänskap och magiska sagogryn som gör det omöjliga möjligt. HANNES LUNDBERG ANDERSSON hannes.lundberg.andersson.lju@folkbildning.net Bild ur Barna Hedenhös blir kungliga. Foto: Per Bäck Profil. Stenåldersmannen till väster på bilden föreställer Ljungskileikonen Waldemar Svensson Nästa nummer kommer XXXdagen onsdagen den XX 4 december. september.