Diverse Om Grafik D:\Hemsida\Försättssidor.docx
Fina detaljer och skön linjeföring utmärker oftast grafiken. Den ska därför ses på nära håll och kan gärna hänga i sällskap. - en konst att se på nära håll I vår andra artikel tipsar vi om inramnir och hängning samt presenterar träsnitt och litografin samt deras varianter. -7 r---) /, I { - I i I \ \. Annie Bergman "Enrichetla (Ravello)". lräsnitl. HÖGTRYCKET Trägrafiken -linosnittet Eva Slockhaus '?,,/isteilräd, Tou raine", trägravyr. o O Trägrafiken är vår absolut äldsta grafiska konst, med rötter i medeltiden bl a framställde kyrkan avlatsbrev på löpande band. All trägrafik är högtryck. Underlaget bearbetas med knivar och järn. Alla partier som ska vara vita skärs helt enkelt bort. Det färdiga tryckunderlaget ser ut som'en stämpel. Principen är densamma som när våra barn gör potatistryck i skolan. Högtrycket är precis som plantrycket en bild som sitter på papperets ytskikt. och inte nersänkt i papperet som hos djuptrycket. TRÄSNITTET är den vanli gaste och äldsta metoden. Konstnären använder en stock - så kallas bottenmaterialet - i träets längdriktning. Resultatet blir en bild helt i vitt och svart (eller den färg konstnären nu valt vid tryckningen). Vill konstnären också ha en gråton i sin bild måste han skära en särskild stock för den. Träsnitt som uppvisar flera nyanser av samma färg kallas camaieusnitt. Principen är (liksom i nästan all övrig grafik) att det krävs en stock för varje nyans eller ny färg. Vi är därmed inne på färgträsnittet. Sådana har gjorts i knappt 200 år. Det feodala Japans grafiker var mästare på färgträsnitt. Rekordet var ett träsnitt med inte mindre än 2 7 olika färger, alltså lika många stockar. Bland klassiska träsnittsmästare återfinner vi Albrecht Durer. Hans Holbein, Paul Gauguin. Edvard Munch och Bror Hjort. Av de japanska träsnittsmästarna vill vi nämna Kitagawa Utamaro och Ando Hiroshige. Moderna svenskar inom snittets område är bl a S\I Olof Ehren och Sven Ljungbl Om konstnären vill ha en med ett finare linjespel än som fanns i det grovhug träsnittet tar han till trägra ren eller xylografin. Den vecklades i slutet av 1700-t av Thomas Bewick. Metoden kräver extra s; hand, tör bilden skärs i ändträet av ett mycket träslag, typ buxbom. Kons ren använder samma verl som kopparstickaren, dvs stickel. Det gör att han 20 A/H 12/81
AV GUY JAM~IS. DE GRAFISKA BLADEN HAR STÄLLTS TILL FÖRFOGANDE A V GRAFISKA SÄLLSKAPET. REPROFOTO:?;>'R RJTTSEL. Detta är den andra artikeln om grafisk konst. I forra numret av AIH berattade vi om själva köpet och presenterade koppargrafi kens många olika varianter. I detta nummer har turen kom mit till presentationen av de två återstående grafikprinciperna: plantrycket. bl a litografin. re spektive högtrycket. bl a trasnit tet. I nästa nummer avslutas grafik serien med en artikel som i detalj berattar hur man skiljer äkta gra fik från billiga reproduktioner. ooo Det viktiga är nämligen pas Du har varit-på galle riet. blivit förtjust i en grafisk. separtouten. En sådan behövs bild - och slagit till. Bilden är alltid. för det: är inte bra att din. Den ska bli en ny fräsch bildens yta ligger dikt an mot glaset. Men - en bra passepar accent i ditt hem. I stort sett all grafik Säljs tout kostar pengar och det blir oramad. Ofta är den l!rafiska allt vanligare att den passepar bilden dock försedd ;ned en tout som medföljer bilden vid passepartout. I denna "ram" av köpet bara är en tillfällig sådan kraftig kartong och med baksida av billig kartong. Fråga därför galleristen om ligger bilden väl skyddad. Hur du ramar in bilden - med glas passepartoutens kvalitet..:i.r den och ram, glas och metallbeslag gjord av syrafri kartong. kan du etc - spelar egentligen ingen låta den sitta kvar. Då håller forts sid 22 roll. Det är en smaksak. Erik Wessel-Fougstedt "Båt vid Riddarholmen", linoleumgrav) r. Olof SandahI "Avskedets landskap", linoleumsnitt J978. gravera synnerligen fina linjer. Trägravyren fick sitt genom brott inom tryckerivärlden. In nan man kom på metoden att rastrera fotografier för att där igenom göra det möjligt att publicera dem, använde man trägravyrer. Konstnärer och fo tografer gjorde förlagor. xylo grafer gjorde sedan bottenma terial för tryckning. Du minns väl kanske trägravyrerna i "Fän rik Ståls sägner" de var skurna i Wilhelm Meyers xylo grafatel je. Det fanns förr många duktiga xylografer. men de räknades mer som hantverkare än själv ständiga konstnärer. Sven Ljungberg, Erik Wes sel-fougstedt. Karin Persson, Waldemar Bernhard är trägra vyrens förgrundsfigurer i Sve rige. Skillnaderna mellan träsnit tet och trägravyren är sålunda:.grövre linjer på träsnittet, finare på trägravyren, Dessutom trycks träsnittet alltid på tunt rispapper, medan trägravyren trycks på tjockare, något glät tat papper. LINOLEUMSNITTET är, tek niskt sett, identiskt med trä Margareta Carlsledt "Rosen",färgträ-Initt 1980. snittet. Bottenmaterialet är för stås mycket mjukare än trä och kräver varlig hand. Det' kan tryckas på såväl rispapper som litet grövre pap per. I det senare fallet går färgen inte alltid in i papperet utan ligger som ett skikt ovanpå. Skillnaden mellan träsnittet och linosnittet: ett träsnitt kan på större färgytor uppvisa mönster av träets ådring sådant förekommer förstås ald rig i ett tryck gjort från den helt släta linoleumytan. Eftersom linoleum är ett rela- tivt färskt material finns inga klassiska konstutövare. Nils G Stenqvist och Peter Zennström kan nämnas bland dagens svenska konstnärer som arbetat med linoleumsnitt.. Erik Wessel-Fougstedt är tämligen ensam utövare av li noleumgravyren. Då bearbe tar han den mjuka linoytan med kopparsticklar. Några blandtekniker är knappast aktuella inom hög trycket. Någon gång har en träsnittare gjort ett linoleum snitt för en gråton, men sådant är snarast undantag. O AIH 12/81 21
GRAFIK... forts Viktigt att kartongen ärsyralri den måttet. Är den inte det. så måste du byta passepartout. till syrafri kartong, före inramningen. Risken är annars att syran i kartongen med tiden förstör konstverket. Tejp kan skada konstverket Det grafiska bladet fäster du med vanlig klisterremsa inne i den tillskurna kartongen. Använd aldrig tejp, eftersom den aldrig torkar och därmed riskerar att skada bladet. Skär du till passepartouten själv så tänk på de speciella proportioner den brukar ha. Kartongflikarna över och vid sidan av bilden håller samma breddmått. medan!liken nedanför bilden brukar vara aningen bredare. Hur du sedan hänger din grafik på väggen där hemma är också en fråga om tycke. smak och befintlig möblering. Har man mycket grafik kan man med fördel gruppera bilderna, efter konstnär, teknik eller motiv. Vissa grafiska blad tål trängsel. En vägg med två rader grafisk konst kan se riktigt spännande ut. Försök dock gärna hålla någon linje när du hänger bilder. T ex rak nederkant. Att hänga konst diagonalt över en vägg, som i trappform. är ofta en styggelse. Häng grafiken på läs'lvsund Kom också ihåg att grafiken ofta är en intim konst som kräver närkontakt med betraktaren. Bilderna uppvisar fina detaljer, skön linjeföring. Om du hänger en sådan bild på väggen bakom den maffiga soffgruppen tvingar du dina gäster - och dig själv - att klättra som getter för att titta på dina bilder. En sådan plats är bättre för t ex en abstrakt bild som arbetar med större färgytor och som faktiskt kommer bäst till sin rätt när den betraktas på avstånd. De intima, detaljrika bilderna placerar du så att du kan se bilden på "läsavstånd". För det är ju så det ska vara. Grafisk konst ska man hela tiden kunna "smaka" på... O Ingvar Hurtig HTidig snöby",foloserigrafl1978. Janeric Johansson "Ankan", litografi. PLANTRYCKET Kalksten - offsetplåt -screen o O Plantrycket innebär att det inte finns några egentliga nivåskillnader i det bottenmaterial konstnären använt. Principen vid tryckningen är att bara ----------------- Tor~ Ahnoff "Affär", litografl1977. vissa färbehandlade delar av t ex litografins kalksten släpper ifrån sig färg, medan övriga ytor inte gör det. Den färdigtryckta bilden lig- ger i nivå med pappers, precis som vid högtryck träsnittet) och till skillnad djuptrycket (koppargrafi där bilden ligger nersän papperet. Den äldsta tekniken i plantrycket är litografin. Bottenmaterialet är en ciell kalksten, som piansii mycket noga. På ytan konstnären sin bild mee mycket fet krita eller s k grahusch. Färgen på k spelar ingen roll - det är fl 22 AIH 12/81
Philip von Schantz "Tå lökar", litografi 1980. Bengt Nordenborg Månskenssonaten H litografi. Bengt Böckman "High Flyer", offserlitografi. som är det viktiga. Vid upp Bland moderna svenska litotecknandet är stenen genom grafer har Philip von Schantz en fuktad. särställning. Under senare år Så färgas stenen in. Färgen kan du knappast ha undgått att fastnar då endast på de partier se hans bilder av bärfat och som bearbetats med fetkritan. fruktskålar; Den' nakna stenen behåller En modern utveckling av den ingen färg. Vid tryckningen ganska tunga tekniken är offöverförs färgen från stenens setlitografin. Konstnären måfärgade partier till papperet. lar upp sin bild på ett papper Bland klassiska mästare eller en film. inom litografin vill vi nämna På fotografisk väg överförs Francisco Goya, Honore Dau bilden till en s k offsetplåt, som mier och Henri de Toulouse är av zink eller aluminium. Det lautrec. är denna plåt som sedan an- vänds vid tryckningen. fina maskor. Vill konstnären Eftersom offsetplåten är en inte ha färg på en visst parti så modernt påfund finns inga klas täcker han över dess maskor siska utövare. Många svenska med ett lim. Principen vid litografer har dock gått över till tryckningen är nämligen den att den behändiga offsettekniken. färgen pressas genom duken Ibland kan det vara svårt att och avsätter sig på papperet. avgöra vad som är litografi och På senare tid har också fotovad som är offsetlitografi. grafi börjat användas som för Ett likaledes färskt plan laga till serigrafi. trycksförfarande är serigrafin, Inom plantrycket förekomockså kallad silkscreen eller mer knappast några blandtekscreentryck. nåker, sådant hittar man hu Bottenmaterialet är en på vudsakligen inom djuptrycket, ram uppspänd duk med mycket dvs koppargrafiken. O AIH 12/81 23
-attkunna -attköpa -attälska Den grafiska konsten är en verklig folkkonst. Att köpa grafik kan emellertid vara svårt ibland. I denna första artikel berättar vi om var du hittar den grafiska konsten och hur köpet brukar gå till. Vi presenterar också koppargrafikens olika varianter. ' AV GUY JAMAIS. FOTO: LENNART STRÖM OCH ANDERS ENG MAN. DE GRAFISKA BLADEN HAR STÄLLTS TILL FÖRFOGANDE AV GRAFISKA SÄLLSKAPET. REPROFOTO: PÄR RITISEL. Den grafiska konsten indelas i tre grupper, beroende på tryckteknik. DJUPTRYCKET omfattar kappargrafiken, nämligen kopparsticket, torrnålsgravyren, mezzotinten, linjeetsningen. akvatintetsningen, mjukgrundsetsningen. m fl. '4 AIH 11/81 Grafiken är så bi//ig att alla kan pryda sitt hem med origina/konst. En ny etsning, av Skånegrafikern Per Svensson, får sin bredvid två andra bilder av samme konstnär. HÖGTRYCKET omfattar trä snittet, linoleumsnittet och trä gravyren. PLANTRYCKET omfattar lito grafin, offsetlitografin och seri grafin. I detta nummer av AiH presenterar 'ii djuptrycket. I nästa nummer kommer vi till hög- och plantrycken. o D DAtt följa med någon hem och titta på etsningar ar inte längre ett dåligt slcämt. I många svenska hem finns grafik av hög klass. Det är inte alls särskilt märkligt. Den grafiskå konsten är nämligen vår billigaste originalkonst och den finns dessutom i många olika tekniker. Därför finns det bilder för varje sinnelag och varje plånbok. God konst är kryddan i ett vackert hem. Valet av konst säger kanske mera om människan än hennes val av möbler och inredning. Att hitta grafik är inte svårt. Gallerier har vuxit upp som svampar ur marken på senare år-.även i mindre städer. Större varuhus säljer ibland också konst. Många ramaffärer har grafikförsäljning som en ganska logisk sidoverksamhet. Du kan t o m köpa konst per postorder... Att hitta god grafik kan vara aningen svårare. Vad som behövs är viss kunskap om vad grafisk konst är. Risken är då mindre att du köper "hötorg", okänsligt framställda dussinbilder. Samtidigt är mycket dock en fråga om tycke och smak. Det jag tycker är en bra bild kanske du tycker är skrutt - och tvärtom. Det viktiga är a tt du köper en bild därför att dli tycker om den och gärna vill pryda ditt hem med den. Då köper du med hjärtat. Visst stiger god konst i värde, men tycker du om grafik är inte värdestegringen det väsentliga. "Konst som ingen ser är meningslös." Det är många konstnärer som säger så. Vaq de tänker på är kunden so~1öper konst som investering, som plöjer ner bilden i ett bankfack och hoppas på lönsamhet i framtiden. Vad bilden föresiä<er, vad konstnären menat me.. en, är ofta ointressant för h om. Han köper inte med hjär { Men du och jag, vi köper för väggen där hemma, inte för bankfacket. Den mesta grafiken säljs via gallerier. De flesta av dessa är privatägda och kommersiella. Det finns också gallerier med annan ägarstruktur. T ex Konstfrämjandet som ägs av folkrörelserna, Aura i Lund som drivs aven konstförening och Grafiska Sällskapet i Stockholm som ägs av konstnärerna själva. De flesta konstutställningar annonseras i ortspressen. I våra storstäåer kan det bli gal'.s.k.a många vernissager på en lördag. Genom att följa vad som händer på gallerifronten får du så småningom en god uppfattning om grafikläget. Läs gärna dagspressens konstrecensioner, men mest för din informations skull och inte som smakråd. Det finns bara en konstsmak som ska styra ditt bildköp - din egen. Många recensenter verkar dessutom skriva mer för sina kolleger och konstnärskompisar än för allmänheten. När du köper en bild på galleriet är det inte säkert att du får den med dig hem samma dag. Galleristen vill inte gärna ha en tom yta på väggen utan behåller bilden utställningstiden ut. Att bilden.är såld markerar han med en självhäftande röd prick på väggen bredvid bilden. Är du av olika skäl tveksam kan du be att få reservera bilden. Galleristen markerar då med en prick i annan färg. Reservationen innebär att du har första tjing på bilden. även om det finns fler spekulanter och upplagan är för knapp. Många gallerier har också grafiska bilder i lager av andra konstnärer än den eller de som just har bilder hängande på väggarna. Inte minst gäller detta gallerier med egen grafikutgivning. Oftast går sådan utgivning till så att galleriet köper en hej upplaga aven konstnär. Ibland ger man ut en hel mapp med grafik - oftast med fem bilder. Oftast är en konstnär ensam om en mapp, men det finns också samlingsrnappar med fler medverkande konstnärer. Mappar säljs alltid odelade. Vill du ha äldre, t o m klassisk grafik, får du söka dig till helt andra försäljningsställen. Närmast antikvariat och auktionskammare. Grafikpriserna är väsentligt lägre än andra konstpriser. Det beror självfallet på att grafiken är en upplagekonst. en masskonst. Det grafiska bladets pris beror på fyra huvudfaktorer. De tre första är grundläggande Saker som vald grafisk teknik. bladets format, upplagans storlek. Här följs i stort sett ett befintligt avtal mellan Konstfrämjandet och Konstnärernas Riksorganisation (KRO). Den fjärde faktoren är givetvis "namnet". En etablerad och lcänd konstnär kan ta ut mer för sina bilder än en nybörjare, hur duktig och kritikerprisad denne än må vara. forts sid 26
KOPPARGRAFIKEN -den direkta metoden.. Per-Olof J armenius "Robert" mezzotim /973. Richard Ar/in. "En uppe. en nere ". kopparstick 1980. Bertil Agren "Ur Venedigsviten IX, kana/bild med gondol". torrnålsgravyr J979. T o o Den tryckmetod som används inom koppargrafiken kallas djuptryck. Den av konstnären bearbetade plåten valsas in med färg som därefter avtorkas med trasa. Färgen finns då kvar bara i plåtens fördjupningar. Vid trycket överförs färgen från fördjupningarna till papperet. Bilden trycks på ett tjockt. träfritt papper. Vid tryckningen pressas plåten ner i papperet. Bilden blir alltså nersänkt i papperet. På papperets baksida blir det motsvarande förhöjning. Koppargrafiken indelas i två huvudgrupper. Den direkta metoden innebär att konstnären själv bearbetar plåten med olika verktyg, till skillnad från den indirekta metoden där han låter olika syror sköta bearbetningen. Vi börjar med att presentera den direkta metodens tekniker, nämligen kopparsticket. torrnålsgravyren och mezzotintetsningen. Som när bonden plöjer åkern KOPPARST1CKET är den äldsta metoden. Den går till så att konstnären fernissar en blankpolerad kopparplåt. på vilken han sedan ritar in sitt motiv. Nästa steg är att skära ner motivet i plåten med hjälp aven mycket vass trekantig stickel. Plåten ligger då på en läderdyna och vrids och vänds al/t efter de linjer som ska ritas in. Konstnären håller alltså sticlceln nästan stilla. När han skär i plåten uppstår givetvis grader, vallar, precis som när bonden plöjer sin åker. Graderna tas bort med ett polerstål. Aesultatet är ett mönster av fördjupningar i en annars helt slät plåt. Det färdiga kopparsticket kännetedc.nas av rena linjer. Helt svarta partier saknas. Skuggningarna består av rutmönster. Bland klassiska kopparstickare bör nämnas Albrecht DUrer, Heinrich Aldegrever och Lukas van Leyden. En nutida svensk konstnär som med framgång använder kopparsticket är t ex Richard Åtlin. Slitaget ger små upplagor Vid tryckningen får linjerna i en torrnålsgravyr en mjuk luddighet. Dessa grader slits hårt vid tryckningen och man ser därför aldrig torrnålsgravyrer annat än i små upplagor. Klassiska tormålsgravörer: Rembrandt van Rijn, Albrecht DUrer (som inte stod främmande för någon grafisk teknik). Muirhead Bone och Axel Fridell. Bland nutida svenska torrnålskonstnärer må nämnas t e~ Gunnar Norrman. Tekniken lämpar sig utmärkt-väl för hans sparsmakade landskapsmotiv. Till skillnad från linjemetoderna kopparsticket och torrnålsgravyren är mezzotinten en tonmetod. Den fungerar på så sätt att konstnären med hjälp aven s k vagga ruggar upp ytan på kopparplåten. så att den vid ett provtryck avger ett helt svart blad. Varje punkt i den uppruggade ytan hal en upphöjd grad. Med en skafl: skrapkniv bearbetar konstnärer sedan ytan. På partier som i tryd ska vara helt vita. slipar konstnå ren bort graderna med polerstål. övrigt skrapar han graderna ner.til olika nivåer. beroende på var p. gråskalan mellan svart och vitt haj vill att just den motivdelen sk hamna. Mezzotinten förekommer inte s ofta nu för tiden. Tidiga måstar inkluderar Richard Earlom. Ett al< tuelit svenskt namn är Per-0lc Jarmenius. Inom finsk grafik tekniken mer förekommande. Vanligt med blandningar TORRNÅLSGRAVYREN är nära besläktad med kopparsticket. Som verktyg används i stället en myck.et spetsig nål. Konstnären måste vara lätt på handen. för det tryck han lägger på nålen avgör också linjens tjocklek. Det utmärkande för torrnålsgravyren är att konstnären inte avlägsnar graderna. plöjningsfårorna. Med hjälp av graderna kan konstnären åstadkomma fina färgnyanser som är omöjliga i ett kopparstick. Precis som inom alla andra gr; fiska tekniker så finns det inol den direkta metoden också blanc tekniker. Det innebär då t ex a kopparstickaren också bearbet sin plåt med en torrnål för an fram en effekt som annars sku ha varit omöjlig med en stickel. Man ser också ibland att kom närer som arbetar med de indireil koppartrycksmetoderna. t ex c vatintetsningen. tar till kopparst keln eller torrnålen för en din bearbetning av plåten. AIH 11/81
GRAFIK... [orts Möblera om med grafiken Det finns så många gallerier att det inte är meningsfullt att namnge några. Två grafikförmedlare som arbetar på icke-kommersiell grund är dock värda att bekanta sig med litet närmare. För dig som konstköpare har de dessutom den fördelen att de håller ett stort sortiment och det till priser som väsentligt understiger de kommersiella galleriernas. Grafiska Sällskapet (Rödbotorget 2, Stockholm) har drygt 340 konstnärer som medlemmar. I galleriet förekommer dels regelbundna utställningar aven eller flera grafiker, dels försäljning ur ett lager som omfattar ca 3 000 grafiska blad. Den evervägande delen av landets duktiga grafiker har lämnat in bilder till försäljning. Konstnärerna sätter själva priset på sina bilder. Faktum är att du här kan hitta god grafik för under 100-lappen. enklare blad som inte krävt så mycket arbete. Flerparten bilder ligger i prisgruppen kring 400 kronor. Toppnoteringen är på ca 2 000 kronor - sådana blad är dock sällsynta. Galleriet arbetar med en provision på 25 % (på ett privat galleri är provisionen minst 50 %). Konstfrämjandet (huvudgalleriet - Västerlånggatan 1, Stockholm - regionsgallerier i Göteborg, Malmö, Uppsala, Örebro) är den andra grafikförmedlaren av intresse. Organisationen, som ägs av folkrörelserna, är Sveriges största ut. givare av grafisk konst. Årligen Den mesta grafikerr går ut via gallerierna. som här på Konstfrämjandet i Stockholm. 26 AIH 11/81 utger man ca 40 grafiska blad. i upp1agor på 150-550 ex. En stor del av försäljningen går via s k konstringar på arbetsplatser och föreningar. Dessutom har man en Konstklubb (25 000 medlemmar) med en egen grafisk utgivning, ca fem blad per år. med personliga förturserbjudanden. Konstfrämjandet håller betydligt lägre priser än privata gallerier. Provisionen är bara 20%. Många tror att man kan köpa blad billigare direkt från konstnären. Bara att slippa galleriprovisionen blir ju stora pengar. Räkna dock inte med sådant. Konstnären har varken tid eller lust att sköta sin egen försäljning. Konst är tids- och arbetskrävande. Konstnären kan inte ha kunder springande i ateljen. Och om han mot förmodan skulle sälja direkt så gör han det troligen till gålleripriser. Det må vara honom väl unt. Förra årets statistik berättar att genomsnittsinkomsten för en svensk konstnär ligger på ca 7 000 kronor per år. Många hankar sig fram på stipendier. extraknäck och en arbetsför äkta hälft. Om du verkligen tycker om grafik, så lär du så småningom få en större samling än du har väggar till. Inget problem! De bilder du inte har plats för förvarar du lämpligen i en mapp. Det är ganska trevligt att då och då ta fram sin grafiksamling ur gömmorna och bläddra igenom blad ur ens tidigare liv. Eftersom gammal kärlek sällan rostar kanske någon av de undanstoppade bilderna åker upp på väggen igen. Du befinner dig ju i den avundsvärda situationen att du faktiskt kan möblera om även på väggarna, allt efter tycket för stunden. Omväxling förnöjer. Vad sägs om vernissage på lördag? O Många gallerier harflera bilder till salu än de som hänger på väggen. Åsa Burman-Berg "Epikures epigoner". akvatintetsning 198C KOPPARGRAFIKEN -den indirekta metoden o o Så kommer vi över till den indirekta metoden inom koppargrafiken. Liksom den direkta består den av tre olika tekniker, dock med en uppsjö av varianter. Gemensamma nämnaren för aha är att konstnären använder syror föf' att etsa ner sin bild i kopparplåten. Det kallas"att bita" plåten. Den blankpolerade plåten beläggs föf'st med en grund. dvs ett skikt av asfalt. vax och harts som är motståndskraftigt mot syror. Principen är sedan att konstnären frilägger de ytor av plåten som han vill ha bearbetade av syrorna. Övriga partier skyddas av grunden. Det sam skiljer de olika indirekta kopparmetoderna åt är just sättet på vilket konstnären bearbetar plåtens yta. L1NJEETSNINOEN, också kallad hårdgrundsetsningen. är den Idassiska tekniken. Med en stålnål ritar konstnåren upp sin bild i den sotade grunden. så djupt att kopparen blottas. Därefter lägger han ner plåten i ett bad av salpetersyra (sedan han fårst skyddat plåtens baksida). Denna första bitning skapar den slutgiltiga bildens ljusare partier. Så upprepar konstnären förfarandet, gång på gång, till dess han fått fram en plåt med all valörer som han eftersträvat linjeetsning finns hela grå~ representerad. Bland linjeetsningens mästare hittar vi åter Remt och Durer men också rrar Goya och Anders Zorn. Inor nutida svenska k.oppargrafi~ -. det väl k.nappast någon sor jobbat med linjeetsning. Flera sätt att få tonade ytor linjeetsning är som namnet en linjemetod. Vi kommer n på tonmetoderna och börja akvatintetsningen. Det metod som k.onstnären tar han vill uppnå hela ytof gråtoner eller total svärta. Den minutiöst rengjorda läggs in i ett s k akvatintsk; en blandning av asfalt- och r pulver vivrlar omkring och sig som ett tunt dammlag, plåten. När plåten upf bränns pulvret fast. Det ä minimala utrymmet mellan kornen som syran ska bita Partier som konstnären iml bortfråtta målas över med lack. Precis som inom linjeet: upprepar konstnären förf
Einar Norelius "Farligt möte", linjeetsning 1976. Per Svensson "Landskap med insekt", linje- och akvatintetsning 1978. Hamngren "Pyramiderna", mjukgrundsetsning 1979. ~Hans Kristina l~funklinde "Möte med ko/trasten", texturetsning med detalj i akvarell. gång på gång till dess plåten fått rätt mönster. Vad som kännetecknar akvatinten är att den är mer målerisk än linjeetsningen. Naturligt nog. eftersom den består av ytor ~ stället för linjer. Det finns många varianter inom akvatinttekniken. En av dem är sockerakvatinten. också kallad reservageakvatinten. Där målar konstnären upp hela bilden på den grundade plåten med en blandning av kandisocker, akvarellfärg och gummi arabicum. Plåten övermålas med asfaltlack och sänks därefter i vatten. De målade partierna upplöses och frilägger plåten. som därefter bits i vanlig ordning. Bland klassiska akvatintkonstnärer står Francisco Goya i särställning. De svenska konstnärer som i dag arbetar med akvatint är så många att det är svårt att namnge någon speciell. Akvatint är för många inte en fristående teknik utan den kombineras med linjeetsningen. MJUKGRUNDS ETSNINGEN är också en tonmetod. Den går till så att konstnären lägger en s k mjukgrund bestående av fett och vax på plåten'. Så lägger han ett papper över grunden och ritar med penna upp bilden på papperet. Där pennan dras fastnar mjukgrunden på papperets baksida och frilägger därmed kopparplåten, som etsas i syrabadet. Kännetecknande för m;ukgrundsetsningen är att linjerna får Idar blyertskaraktår. På den internationella arenan kan Käthe Kollwitz nämnas som en ypperlig mjukgrundskonstnär. Här hemma. i dag, jobbar bl a Hans Hamngren och P G Thelander med den här metoden. En tämligen färsk variant av mjukgrundsetsningen är texturetsningen. När konstnären strukit på mjukgrunden lägger han en tygbit, t ex en spets, på plåten. Tyget trycks in i mjukgrunden så att det går igenom ner till plåten. När tyget avlägsnats finns dess mönster kvar på plåten. som därefter etsas. Texturetsningen används inte fr; stående utan ingår som mönsterdel i en linie- eller akvatintetsning. Sak samma är det med fiatbitningen. där man utan någon påmålad grund etsar ytor av plåten. Vid trycket uppstår då en ljusgrå yta med mörk.are kanter. Också inom koppargrafikens indirekta metoder finns blandteknikar. Det är mycket vanligt med en kombination av linjeetsningen och en eller flera akvatintmetoder. I många fall har de två lika stor del i en bild. Ibland används linjeetsningen mer sparsmakat. för att t ex förstärka ett parti i en akvatint eller betona gränsen mellan två akvatintytor. Därmed har vi gått igenom koppargrafikens viktigaste metoder. O Ajj,! "IR' "