Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2013-2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2015 till 74 miljarder SEK, en ökning med strax över 8 procent. Importen ökade till närmare 127 miljarder SEK, en ökning med drygt 7 procent. Vidareexport av norsk lax höjer dock både export- och importsiffrorna. Fisk, drycker och spannmål, är produktgrupper som ökat tydligt i exportvärde 2015. Produktgrupper som ökat tydligt i importvärde 2015 är fisk, frukt och grönsaker, kaffe och drycker. Norge fortsätter att vara Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och livsmedel och exporten dit uppgick 2015 till drygt 8,9 miljarder SEK, en ökning med 3 procent. Rapport 2016:20 1

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2013-2015 Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2013-2015. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Inledningsvis beskriver vi rapportens upplägg samt insamling av uppgifter. I det andra kapitlet presenterar vi på en mer övergripande nivå utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under 2015. I det tredje kapitlet beskriver vi Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder. I det fjärde kapitlet redovisar vi Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på en mer detaljerad nivå. I det femte kapitlet presenterar vi Sveriges handel med prydnadsväxter som inte ingår i sammanställningen över den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Avslutningsvis redovisar vi i det sjätte kapitlet Sveriges handel med förädlade livsmedel. Rapporten som publiceras årligen är resultatet av det behov som finns både internt och externt att snabbt och enkelt få en uppfattning om Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel med olika ländergrupper, länder, varugrupper, produktgrupper och produkter. Statistikenheten 2016-11-17 Författare Lars-Anders Strandberg Jimmie Enhäll

Sammanfattning Mellan 2014 och 2015 ökade värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel med 8 procent till 74 miljarder kronor och importen ökade med 7 procent till 127 miljarder kronor. Som jämförelse ökade värdet av Sveriges totala varuexport och varuimport vardera med 5 procent 2015. Exporten består främst av fisk, spannmål, diverse livsmedel och drycker. Dessa produktgrupper står för närmare 74 procent av den totala livsmedelsexportens värde. Produktgrupper där exportvärdet tydligt har ökat är fisk, drycker, spannmål samt frukt och grönsaker. Norge är den viktigaste exportmarknaden följt av Danmark, Polen, Frankrike, Finland, Storbritannien, Tyskland, Spanien och USA. Importen består i första hand av fisk, frukt och grönsaker, kött, drycker, kaffe, mejeriprodukter, diverse livsmedel och spannmål. Dessa produktgrupper står för 89 procent av den totala livsmedelsimportens värde. Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland är de viktigaste avsändningsländerna. Man ska dock komma ihåg att en del av det som redovisas som EU-import egentligen har ursprung i andra länder. Ett exempel är olika frukter och grönsaker som kommer till Sverige via Nederländerna. EU-importen är alltså något överskattad i statistiken i förhållande till importen från tredje land. En viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport som höjer både export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken för jordbruksvaror och livsmedel är norsk fisk. Sverige har ett starkare handelsnetto i handeln med förädlade livsmedel än i handeln med alla jordbruksvaror och livsmedel. Sverige exporterar förädlade livsmedel för 38,6 miljarder kronor och importerar för 71,2 miljarder, vilket resulterar i ett underskott som är mindre än i handeln med jordbruksvaror och livsmedel som helhet. Sveriges största produktgrupp för export av förädlade livsmedel är drycker med ett exportvärde på 7,2 miljarder kronor. Närmare 32 procent av exporten av drycker (främst vodka) går till USA. Andra viktiga produktgrupper är diverse livsmedel, beredda fiskprodukter samt beredningar av spannmål. Importen är jämnare fördelad över olika produktgrupper, men några viktiga varor är beredda produkter av kött, vilt och fågel, beredda fiskprodukter samt drycker.

Summary Between 2014 and 2015, the value of Sweden s exports of agricultural products and food increased by 8 percent to SEK 74 billion and imports increased by 7 percent to SEK 127 billion. By comparison, the value of Sweden s total exports and imports of goods both increased by 5 percent in 2015. Exports mainly consist of fish, cereal and cereal products, various food products and beverages. These product groups account for close to 74 percent of the total value of food exports. Product groups with a significant increase in export value are fish, beverages, cereals and fruit and vegetables. Norway is the most important export market followed by Denmark, Poland, France, Finland, Great Britain, Germany, Spain and the US. Imports mainly consist of fish, fruit and vegetables, meat, beverages, coffee, dairy products, various food products and cereals. These product groups account for 89 percent of the total value of food imports. Norway, Denmark, the Netherlands and Germany are the most important countries of dispatch. However, one should bear in mind that some of the trade flows reported as imports from the EU actually originate in other countries. One example is various fruit and vegetables that are sent to Sweden via the Netherlands. This means that EU imports are slightly overestimated in the data compared with imports from third countries. A certain part of the trade that is included in the official trade statistics is re-export which increase both the export and import figures. Such a product in the Swedish trade statistics for agricultural products and food is Norwegian fish. Sweden has a stronger trading position for processed food products than for the total of agro food products. Sweden exports processed food products for SEK 38.6 billion and imports for SEK 71.2 billion, which results in a deficit that is smaller than for agro-food trade as a whole. Sweden s largest product group for exports of processed food products is beverages, with an export value of SEK 7.2 billion. Close to 32 percent of the exports of beverages (primarily vodka) go to the US. Other important product groups are various food products, processed fish products and processed cereals. Imports are more evenly distributed among various product groups, but some important goods are processed products of meat, game and poultry, processed fish products and beverages.

Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Rapportens upplägg... 1 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC... 1 1.1.2 Ländergrupper... 2 1.1.3 Tabellernas form och innehåll... 2 1.1.4 Import och export... 3 1.1.5 Disposition... 3 1.2 Insamling av uppgifter... 4 2 Handelsutveckling... 6 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2015... 6 2.2 Sveriges exportutveckling under 2015... 7 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel... 8 2.2.2 Export till olika ländergrupper... 8 2.2.3 Viktiga exportmarknader... 9 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling... 10 2.3 Sveriges importutveckling under 2015... 13 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport... 14 2.3.2 Import från olika ländergrupper... 14 2.3.3 Viktiga avsändningsländer... 15 2.3.4 Olika produkters importutveckling... 16 3 Fördelning på ländergrupper och länder...19 3.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder... 19 3.2 Sveriges handel med EU-28...23 3.3 Sveriges handel med övriga länder i Central och Östeuropa samt Ryssland...39 3.4 Sveriges handel med övriga OECD-länder...44 3.5 Sveriges handel med övriga länder...52 4 Fördelning på produktgrupper...67 4.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper...67 4.2 Sveriges handel med levande djur (SITC 00)...69 4.3 Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01)...71 4.4 Sveriges handel med mejeriprodukter och ägg (SITC 02)...76 4.5 Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03)...81 4.6 Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04)...85 4.7 Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05)...90 4.7.1 Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter...90 4.7.2 Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m...95 4.8 Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06)...100 4.9 Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07)...103

4.10 Sveriges handel med djurfoder (SITC 08)...107 4.11 Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09)...109 4.12 Sveriges handel med drycker (SITC 11)... 113 4.13 Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12)... 117 4.14 Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22)... 119 4.15 Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4)...121 5 Sveriges handel med prydnadsväxter... 123 5.1 Export av prydnadsväxter...123 5.2 Import av prydnadsväxter...123 6 Sveriges handel med förädlade livsmedel... 127 6.1 Export av förädlade livsmedel...127 6.2 Import av förädlade livsmedel...128 Bilaga 1 Indelning av statistiska nummer i produktgrupper... 138 Bilaga 2 Statistiska nummer i produktgrupper: förädlade livsmedel... 140

1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013-2015. Den statistik som vi presenterar är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1. Handelsstatistik kan ha många användningsområden. Genom den kan man följa import- och exportutvecklingen både på aggregerad och på detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man också få en indikation på hur olika politiska beslut samt multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkar import och export. Rapporten tar inte hänsyn till att en viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport. Vidareexport höjer export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken är norsk fisk. Det är viktigt att ha detta i åtanke när vi analyserar och drar slutsatser från den officiella handelsstatistiken. Utöver vidareexporten finns det även andra aspekter, till exempel de alltmer globala produktionskedjorna, som har kommit att göra handelsstatistiken mer svårtolkad. 1.1 Rapportens upplägg 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som vi valt är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 1 Justeringar i SCB:s databas kan ha gjorts efter att vi hämtat information. Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmarks statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41, 42 och 43. 1

En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är prydnadsväxter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har vi inte inkluderat prydnadsväxter i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med prydnadsväxter redovisar vi istället separat i kapitel 5. I kapitel 6 redovisar vi statistik om handeln med förädlade livsmedel. Med förädlade livsmedel avses livsmedel som kräver ingen eller endast liten ytterligare förädling före försäljning, se vidare i inledningen av kapitel 6 för en utförligare beskrivning. Vilka livsmedel vi räknar som förädlade framgår av bilaga 2. SITC-grupperna omfattar många varor. För att kunna studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött och så vidare. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen använder vi beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga 1. 1.1.2 Ländergrupper Handeln redovisas för fyra ländergrupper: EU-28. Detta är de 28 länder som utgör EU från och med den 1 juli 2013. Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland. Utöver Ryssland ingår Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Ukraina och Vitryssland. Övriga OECD-länder. Gruppen består av Australien, Chile, Island, Israel, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA. Övriga länder. Här ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer. 1.1.3 Tabellernas form och innehåll I alla tabeller redovisar vi värdet 3 av handeln i löpande priser. Alla värden anges i miljoner kronor (mkr). Kvantiteter redovisar vi bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och det blir därför inte meningsfullt att addera kvantiteterna. I dessa fall redovisar vi följaktligen ingen kvantitet, vilket vi markerar med en asterisk. I de fall då vi redovisar kvantiteter är enheten ton. För levande djur och drycker använder vi emellertid enheterna styck respektive 1 000 liter. För starksprit är enheten 1 000 liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värdet/kvantiteten är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För 2013 och 2014 redovisar vi definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för 2015 redovisar vi preliminär statistik. 3 Från januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, det vill säga varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 2

1.1.4 Import och export I rapporten använder vi begreppet import både för import från länder utanför EU och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avser vi med export både export till länder utanför EU och utförsel till andra EU-länder. 1.1.5 Disposition Kapitel 2 beskriver utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under 2015. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till total varuhandel och Danmarks, Finlands och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 3 presenterar Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisar vi en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013-2015 fördelad på ett stort antal länder. Därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under 2015. Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC. Därefter följer en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under 2015. Vidare redovisar vi handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergruppen EU-28 redovisar vi handeln med samtliga länder var för sig, medan vi enbart redovisar handeln med Sveriges viktigaste handelspartners för övriga grupper. Kapitel 4 redovisar Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITC-grupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-28, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisar vi vilka länder Sverige handlade mest med under 2015. Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, exempelvis vodka, benfritt nötkött eller potatis. Vi redovisar både värde och kvantitet. I vissa fall redovisar vi både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att vi redovisar importen i en c-tabell och exporten i en d-tabell. Kapitel 5 presenterar Sveriges handel med prydnadsväxter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 6 redovisar handeln med förädlade livsmedel. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handels partners. Kapitlet avslutas sedan med en redovisning av värdet på importen och exporten för samtliga varugrupper. 3

1.2 Insamling av uppgifter Uppgifter till handelsstatistiken samlas in på två olika sätt. Uppgifter om handel med länder utanför EU hämtas från tulldokument. För handeln med andra EU länder behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en totalundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. Fr.o.m. 2015 gäller nya tröskelvärden för att lämna uppgifter till Intrastat (handel med andra EU-länder). Tröskelvärdet för utförsel är oförändrat på 4,5 miljoner kronor, medan tröskelvärdet för införsel har höjts från 4,5 miljoner kronor till 9,0 miljoner kronor 4. Intrastatuppgifterna samlas in månadsvis. Uppgifter från företagens momsdeklarationer ligger till grund för uppgiftsskyldigheten i undersökningen. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, det vill säga den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln på grund av bortfall. Med bortfall räknas här dels den handel som saknas på grund av bortfall men även den saknade handel som utgörs av de företag som hamnar under tröskelvärdena. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. Det höjda tröskelvärdet för införsel innebär att färre företag än tidigare nu behöver rapportera in sina uppgifter till SCB vilket leder till ökade skattningar för bortfallet, som i sin tur bidrar till en ökad osäkerhet på detaljnivå. SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 5. I det material Jordbruksverket bearbetar finns däremot inga sådana korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För 2015 innebär detta att 1,0 miljarder kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper. Detta motsvarar 1,3 procent av det skattade totala värdet för importen av jordbruksvaror och livsmedel från EU under 2015. För exporten uppgår värdet av korrigeringen till 0,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,3 procent av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under 2015. Teoretiskt skulle exempelvis importen från Danmark kunna vara allt från 0 till 1,0 miljarder kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). Den handel med andra EU länder som inte fördelats på enskilda länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU 28. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändnings land för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige redovisas varan därför som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisar vi avsändningsland för importen från andra EU-länder medan vi redovisar ursprungsland för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till länder utanför EU och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. 4 SCBs beskrivning av statistiken utrikeshandel med varor 2015, 2015-05-18. 5 På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 4

De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2.c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. 5

2 Handelsutveckling I det här kapitlet beskriver vi Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel i stora drag. Mer detaljerade uppgifter hittar du i kapitel 3 och 4. 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2015 Sverige är nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2015 uppgick underskottet i handeln till drygt 52,6 miljarder kronor, vilket var en ökning med närmare 3,1 miljarder kronor jämfört med 2014, se figur 1. Exkluderas fisk i handeln ligger dock underskottet på strax över 46,6 miljarder kronor 2015, vilket också var en ökning med närmare 3,1 miljarder kronor jämfört med 2014. Underskottet har ökat varje år under jämförelseperioden nedan, med undantag för 2010. 140 120 100 80 Export Miljarder kronor 60 40 20 0-20 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Import Balans Balans exklusive fisk -40-60 Figur 1 Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel, miljarder kronor Sverige hade under 2015 överskott i handeln med produktgrupperna spannmål och spannmålsprodukter, diverse livsmedel samt tobak och tobaksvaror. För övriga produkter är värdet av importen betydligt större än värdet av exporten. Det största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även i handeln med exempelvis kött, fisk, mejeriprodukter, kaffe, te, kakao m.m., drycker, oljor och fetter samt djurfoder har vi betydande underskott. Man bör dock komma ihåg att dessa över- och underskott avser produktgrupper. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen som helhet är negativ. Exempel på en sådan produkt är starksprit. 6

Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel består framförallt av underskott i handeln med EU-28 och Norge. Under 2015 var underskottet 22,9 miljarder kronor i handeln med EU-28, en minskning med närmare 2,2 miljarder kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till över 24,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med närmare 4,2 miljarder kronor sedan 2014. När det gäller importen från EU-28 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung från länder som inte är EU-medlemmar (se vidare kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-28 skulle vara mindre och underskottet i handeln med andra länder större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. Figur 2 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 fördelad på länder (miljarder kronor) Som framgår av figur 2 hade Sverige under 2015 ett underskott i handeln med ett antal EU-länder. Underskottet var särskilt stort i handeln med Nederländerna (10,4 miljarder kronor), Danmark (7,8 miljarder kronor) och Tyskland (7,7 miljarder kronor). Sverige har däremot relativt stora överskott i handeln med Polen (4,0 miljarder kronor), Finland (2,6 miljarder kronor), Storbritannien (2,1 miljarder kronor), Frankrike (1,8 miljarder kronor) och USA (1,2 miljarder kronor). 2.2 Sveriges exportutveckling under 2015 Värdet av Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel ökade med strax över 8 procent under 2015, från 68,4 till 74,0 miljarder kronor, se tabell 2.1. Exkluderas fisk ökade exportvärdet med 3 procent. Exportvolymen 2015 ökade med drygt 7 procent. Värdeinnehållet (kr/kg) har därför ökat med knappt 1 procent 6. 6 Se På tal om jordbruk och fiske Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015, 2016-03-23. 7

Exporten av jordbruks varor och livsmedel har ökat från 6,1 till 6,3 procent av den totala varuexporten, under motsvarande period 7. Värdet av Sveriges totala varuexport ökade med närmare 5 procent under 2015 medan värdet av exporten av jordbruksprodukter och livsmedel, som tidigare nämnts, ökade med strax över 8 procent. Exportökningen under 2015 beror till största delen på att den värdemässiga exporten av produktgrupperna fisk, drycker, spannmål, frukt och grönsaker samt tobak ökade med närmare 6,4 miljarder kronor. Exporten av mejeriprodukter har däremot minskat med närmare 0,8 miljarder kronor. 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Vid en jämförelse med våra närmaste grannar ser man att främst Danmark men även Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Exportvärdet 2015 var närmare 146 miljarder svenska kronor för Danmark och strax över 84 miljarder kronor för Norge, medan den finska exporten uppgick till strax över 13 miljarder kronor. Den norska livsmedelsexporten består till stor del av fisk; om man exkluderar den posten är landets export av jordbruksprodukter och livsmedel påfallande liten, strax under 9 miljarder svenska kronor. Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är däremot nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas. 2.2.2 Export till olika ländergrupper Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-28 uppgick 2015 till drygt 54 miljarder kronor, vilket betyder att närmare 74 procent av vår jordbruksexport går till dessa länder, se tabell 2.1 och figur 3. Denna andel har varit relativt konstant sedan EU-inträdet 1995. I första hand säljer vi till nordiska länder, oavsett om de är EU-medlemmar eller inte. Exporten till EU-28 ökade tydligast för produktgrupperna fisk, drycker, spannmål samt frukt och grönsaker (drygt 5,3 miljarder kronor). Exporten minskade tydligast för mejeriprodukter (närmare 0,4 miljarder kronor). Tabell 2.1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2010-2015 fördelad på ländergrupper Ländergrupper Export (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 EU-28 1) 39 872 40 235 41 626 45 524 49 903 54 400 Övriga CÖE-länder + Ryssland 985 1 103 1 037 1 163 1 121 793 Övriga OECD-länder 10 321 10 686 12 724 13 462 14 138 14 690 Övriga länder 2 576 2 356 2 884 3 261 3 914 4 128 SUMMA 53 754 54 381 58 271 63 410 68 381 74 011 1) Exportvärdena för EU-28 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Under 2015 exporterade vi jordbruksvaror och livsmedel till länder som inte är EU-medlemmar för 19,6 miljarder kronor, se tabell 2.1, en ökning med drygt 0,4 miljarder kronor jämfört med 2014. Norge och USA är de klart största destinationerna 7 SCBs Statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2015, i löpande priser, 2016-02-25. 8

för svensk jordbruksexport utanför EU. Närmare 46 procent av exporten gick till Norge och närmare 17 procent till USA. Närmare 4 procent av exporten gick dessutom till Algeriet, ca 3 procent till Oman och Ryssland, närmare 3 procent till Kanada och drygt 2 procent till Kina och Australien. Exporten till Norge ökade med strax över 3 procent medan exporten till USA ökade med drygt 2 procent. Spannmål, tobak och tobaksvaror samt kaffe, te och kakao svarade för de största värdemässiga exportökningarna till Norge. Värdet av exporten av vodka (som främst går till USA) ökade med närmare 10 procent 2015 samtidigt som volymen minskande med drygt 13 procent. För USA:s del kan en värdemässig ökning med drygt 10 procent noteras medan volymen minskat med närmare 24 procent. De senaste sex åren, från 2010-2015, har den svenska jordbruksexportens värde ökat med närmare 38 procent. Exporten till EU-28 har ökat med drygt 36 procent samtidigt som exporten till övriga ländergrupper ökat med strax över 41 procent under samma period, se figur 3. 60 50 Miljarder kronor 40 30 20 10 EU-28 Länder utanför EU 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-28 och länder utanför EU, 2010-2015 (miljarder kronor) 2.2.3 Viktiga exportmarknader Under 2015 var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Norge, Danmark, Polen, Frankrike och Finland. USA var under inledningen av 2000 talet den viktigaste svenska exportmarknaden men har sedan dess passerats av åtta länder. Värdet av exporten till Norge ökade, som tidigare nämnts, med strax över 3 procent 2015. Exporten till Danmark ökade med närmare 2 procent medan exporten till Polen ökade med närmare 5 procent. Exporten till Frankrike och Finland ökade med drygt 6 respektive drygt 7 procent. Vidare ökade exporten till Storbritannien med närmare 29 procent samtidigt som exporten till Tyskland i det närmaste var helt oförändrad (+0,2 procent). Avslutningsvis ökade exporten till Spanien och Nederländerna med drygt 27 respektive närmare 12 procent. Exportökningen till Danmark beror främst på att produktgrupperna frukt och grönsaker samt spannmål ökat med strax över 115 respektive närmare 85 miljoner kronor. Exportökningen till Polen kan främst härledas till produktgruppen fisk som 9

ökat med närmare 290 miljoner kronor. Exporten av fisk och spannmål till Frankrike har ökat med över 290 respektive närmare 140 miljoner kronor medan exporten av och fisk och kaffe till Finland ökat med strax under 130 respektive närmare 80 miljoner kronor, vilket till stor del förklarar ökningarna till dessa länder. Vidare kan exportökningen till Storbritannien främst härledas till att produktgrupperna fisk och drycker (främst cider) ökat med drygt 680 respektive närmare 550 miljoner kronor. Trots den marginella exportökningen till Tyskland kan tydliga ökningar noteras för produktgrupperna fisk och kött medan tydliga minskningar kan noteras för spannmål och mejeriprodukter. Vidare kan exportökningen till Spanien nästan uteslutande kopplas till en tydlig ökning för produktgruppen fisk med strax över 660 miljoner kronor. Avslutningsvis beror exportökningen till Nederländerna främst på att gruppen fisk ökat med närmare 425 miljoner kronor. Tabell 2.2 Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 2014 och 2015 Bestämmelseland Export (mkr) Förändring mellan Bestämmelseland Export (mkr) 2014 1) 2015 1) 2014 och 2015, % 1 Norge 8 680 1 Norge 8 946 3,1 2 Danmark 7 136 2 Danmark 7 262 1,8 3 Polen 6 654 3 Polen 6 969 4,7 4 Frankrike 5 981 4 Frankrike 6 364 6,4 5 Finland 5 170 5 Finland 5 551 7,4 6 Tyskland 4 517 6 Storbritannien 5 531 28,9 7 Storbritannien 4 293 7 Tyskland 4 527 0,2 8 USA 3 210 8 Spanien 3 675 27,2 9 Spanien 2 888 9 USA 3 285 2,3 10 Nederländerna 2 454 10 Nederländerna 2 745 11,9 1) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan 1995. SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var 127 mkr 2014 och 180 mkr 2015. 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell 2.3 framgår de olika produktgruppernas exportutveckling mellan 2014 och 2015. Värdet av exporten ökade mest för följande produktgrupper; fisk (+4,4 miljarder kronor), drycker (+843 miljoner kronor), spannmål (+831 miljoner kronor), frukt och grönsaker (+200 miljoner kronor) och tobak (+137 miljoner kronor). Exporten minskade tydligast för mejeriprodukter (-761 miljoner kronor) och djurfoder (-99 miljoner kronor). Sett över en längre tidsperiod, 2007-2015, har exportvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper undantaget levande djur. Den klart största ökningen nominellt har varit för produktgruppen fisk och fiskprodukter (närmare 20 miljarder kronor motsvarande 180 procent). Andra stora produktgrupper som också haft en positiv utveckling nominellt sett är diverse livsmedel, spannmål, tobak, kaffe, drycker och djurfoder. Procentuellt sett har produktgruppen tobak och tobaksvaror ökat mest (+441 procent). 10

De största produktgrupperna i jordbruksexporten under 2015 var fisk, spannmål, diverse livsmedel och drycker, se figur 4. Tillsammans svarade dessa grupper för närmare 55 miljarder kronor eller strax under 74 procent av exporten. Exporten av fisk svarade ensam för närmare 42 procent, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk lax. Exporten till EU-28 domineras till stor del av fisk och fiskprodukter (55 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (9 procent) samt diverse livsmedel (8 procent). I exporten till länder som inte är EU-medlemmar är den viktigaste produkt gruppen drycker (21 procent), följt av spannmål (18 procent) och diverse livsmedel (18 procent), se vidare i kapitel 3. Tabell 2.3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2007-2015 fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Export (mkr) 1) enligt SITC 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 00 Levande djur 177 225 194 160 143 216 203 235 165 01 Kött och köttvaror 1 837 2 353 1 957 1 954 1 866 1 888 1 891 1 856 1 929 02 Mejeriprodukter 3 038 3 520 3 130 3 234 3 153 3 199 4 032 4 299 3 538 och ägg 03 Fisk, kräft- och 11 040 12 283 15 408 19 031 18 736 19 657 23 501 26 483 30 858 blötdjur m.m. 04 Spannmål och 5 492 6 620 5 888 6 105 6 419 7 089 6 704 7 612 8 443 varor därav 05 Frukt och grönsaker 2 451 2 464 2 686 2 812 2 912 3 219 2 917 2 746 2 946 06 Socker, 886 1 328 1 436 1 280 1 097 1 220 1 487 1 481 1 396 sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 2 850 3 043 3 313 3 533 3 744 3 735 3 896 4 104 4 147 08 Djurfoder 525 755 997 1 174 1 225 1 459 1 777 1 638 1 539 09 Diverse livsmedel 4 989 5 679 5 717 6 001 6 645 6 702 7 192 8 075 8 060 11 Drycker 6 087 6 805 6 425 6 329 6 146 6 473 6 422 6 397 7 240 12 Tobak och 330 446 507 559 600 1 405 1 537 1 649 1 786 tobaksvaror 22 Oljefrön, 77 83 123 195 140 211 247 143 239 oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 1 200 1 614 1 595 1 386 1 556 1 797 1 604 1 663 1 725 SUMMA 40 978 47 218 49 377 53 754 54 381 58 271 63 410 68 381 74 011 1) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. 11

Frukt och grönsaker 4,0% Övriga varor** 9,3% Kött och köttvaror 2,6% Fisk, kräftoch blötdjur 41,7% Kaffe, te, kakao m.m. 5,6% Mejeriprodukter och ägg 4,8% Drycker 9,8% Diverse livsmedel* 10,9% Spannmål och varor därav 11,4% Figur 4 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2015 fördelad på produktgrupper enligt SITC *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,2 %), socker och sockervaror (1,9 %), djurfoder (2,1 %), tobak och tobaksvaror (2,4 %) oljefrön och oljehaltiga nötter (0,3 %) och oljor och fetter (2,3 %). På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk och vodka är de två enskilt största exportprodukterna, se tabell 2.4. Mellan 2014 och 2015 ökade laxens andel av den totala exporten från närmare 28 till strax över 30 procent medan vodkans andel endast ökat marginellt och uppgår till närmare 6 av värdet av den totala exporten. Hel laxfisk var den klart största exportprodukten till EU-28 under 2015 och ökade värdemässigt med drygt 17 procent jämfört med 2014. Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax 8. Övriga fiskfiléer och fiskkött kommer på andra plats i listan följt av torkad, saltad och rökt fisk. De största mottagar länderna för fisk och fiskprodukter i EU-28 var Polen, Frankrike, Storbritannien, Spanien, Portugal och Italien. Andra viktiga exportprodukter till EU-28 var olika slags bakverk och bröd, övriga livsmedel (bland annat smörblandningar), övriga jästa drycker såsom cider, vete samt flytande margarin och andra beredningar av fett. Till länder utanför EU är däremot vodka den klart största exportprodukten, följt av övriga tobaksvaror (snus till Norge), övriga livsmedel, mjölk- och gräddpulver samt flytande margarin och andra beredningar av fett. 8 Se På tal om jordbruk och fiske Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?, 2016-10-27. 12

Tabell 2.4 Stora svenska exportprodukter 2014-2015 till EU och länder utanför EU Stora exportprodukter 2014 (mkr) 1) Stora exportprodukter 2015 (mkr) 1) Till EU Till EU Hel laxfisk 18 991 Hel laxfisk 22 292 Övriga fiskfiléer och fiskkött 2 950 Övriga fiskfiléer och fiskkött 3 015 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 1 620 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 2 329 Övriga bakverk, bröd m.m. 1 534 Övriga bakverk, bröd m.m. 1 614 Övriga livsmedel (bland 1 333 Övriga livsmedel (bland annat 1 343 annat smörblandningar) smörblandningar) Flytande margarin och andra beredningar av fett Övriga jästa drycker, till exempel cider Mjölk- och gräddpulver 1 080 Övriga jästa drycker, 1 266 till exempel cider 994 Vete 1 155 841 Flytande margarin och andra beredningar av fett Vete 823 Vodka 830 Korn 809 Hel torsk 752 Till länder utanför EU Till länder utanför EU Vodka 3 006 Vodka 3 302 Övriga tobaksvaror 1 543 Övriga tobaksvaror 1 670 Mjölk- och gräddpulver 1 491 Övriga livsmedel 1 531 (bland annat smörblandningar) Övriga livsmedel 1 471 Mjölk- och gräddpulver 1 156 (bland annat smörblandningar) Flytande margarin och 1 208 Flytande margarin och 1 004 andra beredningar av fett andra beredningar av fett Övriga bakverk, bröd m.m. 810 Vete 872 Vete 585 Övriga bakverk, bröd m.m. 849 Hund och kattmat i detaljhandelsförpackning Chokladberedningar (block, kakor, pulver) 1 057 558 Hund och kattmat i 571 detaljhandelsförpackning 408 Malt 417 Rostat kaffe 378 Söta kex, småkakor, rån m.m. 381 1) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 2.3 Sveriges importutveckling under 2015 Värdet av Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel ökade med drygt 7 procent under 2015, från 118,0 till 126,7 miljarder kronor, se tabell 2.5. Exkluderas fisk ökade importvärdet med strax över 5 procent. Importvolymen 2015 minskade med strax över 1 procent. Värdeinnehållet (kr/kg) har därför ökat med drygt 8 procent 9. Importen av jordbruksvaror och livsmedel har ökat från 10,6 till 10,9 procent av den totala varuimporten mellan 2014 och 2015 10. I absoluta tal uppgick ökningen av importen för jordbruksvaror och livsmedel till 8,7 miljarder kronor. Följande produktgrupper bidrog mest till ökningen; fisk, frukt och grönsaker, kaffe, te och kakao, drycker, kött och spannmål. 9 Se På tal om jordbruk och fiske Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015, 2016-03-23. 10 SCBs Statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2015, i löpande priser, 2016-02-25. 13

2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport Vid en jämförelse med våra närmaste grannländer ser man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är betydligt större än motsvarande import till Norge och Finland. Siffrorna måste naturligtvis sättas i relation till ländernas folkmängd. Värdet av den danska importen 2015 uppgick till närmare 99 miljarder svenska kronor, medan motsvarande siffra var strax över 61 miljarder kronor för Norge och strax över 43 miljarder kronor för Finland. Att den danska importen per capita är betydligt högre än i övriga nordiska länder kan bero på att delar av importen exporteras vidare eller ingår som råvaror i produkter som sedan exporteras vidare. 2.3.2 Import från olika ländergrupper Värdet av Sveriges import från EU-28 uppgick 2015 till 77,3 miljarder kronor, vilket motsvarar 61 procent av vår totala import av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell 2.5. Värt att observera är dock att produkterna inte nödvändigtvis har sitt ursprung i EU bara för att de redovisas som import därifrån. Ett typiskt exempel är att vi importerar en hel del frukt från Sydamerika, men eftersom merparten av den importen kommer till Sverige via Nederländerna så redovisas den som import från EU. Med det förbehållet kommer mer än hälften av vår jordbruksimport från EU-28 från Danmark, Nederländerna och Tyskland. Värdet av importen från EU-28 ökade med strax över 4 procent under 2015. Nominellt ökade importen för följande tio produktgrupper: frukt och grönsaker, drycker, kaffe, kött, spannmål, oljefrön och oljehaltiga nötter, fisk, djurfoder, oljor och fetter samt levande djur. Dessa grupper ökade med mellan 1 och 22 procent. De produktergrupper som nominellt sett minskade var mejeriprodukter, tobak och tobaksvaror, socker och diverse livsmedel. Tabell 2.5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2010-2015 fördelad på ländergrupper Ländergrupper Import (mkr)* 2010 2011 2012 2013 2014 2015 EU-28 1) 61 461 64 827 68 005 71 310 74 271 77 307 Övriga CÖE-länder + Ryssland 326 376 424 609 726 545 Övriga OECD-länder 24 890 24 557 25 616 30 303 33 751 38 884 Övriga länder 8 470 9 608 9 232 8 114 9 203 9 916 SUMMA 95 147 99 367 103 278 110 337 117 951 126 653 1) Importvärdena för EU-28 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Importvärdet från länder som inte är EU-medlemmar uppgick 2015 till 49,3 miljarder kronor, se figur 5, varav strax över 64 procent utgjordes av fisk från Norge. Den stora fiskimporten gör att Norge också är det i särklass viktigaste avsändningslandet utanför EU. Närmare 68 procent av importen av jordbruksvaror och livsmedel, från länder som inte är EU-medlemmar, kommer från Norge. Resterande import från icke-eu-länder är spridd över ett antal länder: de främsta avsändningsländerna är USA med drygt 4 procent, Brasilien med närmare 3 procent samt Kina, Thailand och Schweiz med runt 2 procent vardera. 14

Miljarder kronor 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 EU-28 Länder utanför EU Figur 5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel från EU-28 och länder utanför EU, 2010-2015 (miljarder kronor) 2.3.3 Viktiga avsändningsländer De viktigaste avsändningsländerna av jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under 2015 var Norge (33,5 miljarder kronor), Danmark (15,1 miljarder kronor), Nederländerna (13,1 miljarder kronor) och Tyskland (12,3 miljarder kronor). Dessa fyra länder svarade för drygt 58 procent av det svenska importvärdet. Jämfört med 2014 ökade importen från Norge med drygt 15 procent. Importen från Norge utgjordes till drygt 94 procent av fisk och fiskprodukter, vilka sedan till stor del vidareexporterades till andra EU-länder. Värdet av importen från Danmark minskade med strax över 1 procent. Importen minskade för produktgrupper såsom kött, oljor och fetter samt mejeriprodukter med 6, 5 respektive 3 procent medan produktgrupper såsom kaffe och fisk ökade med 15 respektive 10 procent. Importen från Nederländerna ökade med närmare 9 procent. Från Nederländerna kan tydliga procentuella ökningar noteras för produktergrupper såsom drycker, djurfoder, kaffe, te och kakao, frukt och grönsaker, spannmål, kött samt oljor och fetter medan produktgrupper såsom socker, fisk och mejeriprodukter minskat. Importen från Tyskland till Sverige minskade med 1 procent. Produktgrupper såsom fisk, mejeriprodukter, tobak och kött kan noteras för tydliga procentuella minskningar medan oljor och fetter, spannmål samt frukt och grönsaker kan noteras för tydliga ökningar. De största avsändningsländerna utanför Europa under 2015 var USA, Brasilien, Kina och Thailand. Importen från USA ökade med närmare 21 procent under 2015. Importen från Brasilien minskade med närmare med 6 procent medan importen från Kina i det närmaste var helt oförändrad. Importen från Thailand ökade däremot med närmare 15 procent. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter), drycker samt diverse livsmedel. Importen från Brasilien utgörs nästan uteslutande av kaffe, kött och djurfoder. Importen från Kina består främst av fisk, kräft- och blötdjur samt frukt och grönsaker medan importen från Thailand är mer jämt fördelad över ett antal produktgrupper såsom diverse livsmedel, frukt och grönsaker, fisk, kräft- och blötdjur, kött samt spannmål (mestadels ris). 15

2.3.4 Olika produkters importutveckling Av tabell 2.6 framgår de olika produktgruppernas importutveckling. Mellan 2014 och 2015 ökade importvärdet mest för fisk, frukt och grönsaker, kaffe, te och kakao, drycker, kött och spannmål som tillsammans ökade med närmare 9,5 miljarder kronor. Räknat i procent ökade importen för dessa produktgrupper med närmare 11 procent jämfört med förra året. För produktgruppen mejeriprodukter minskade värdet av importen under året med närmare 570 miljoner kronor. Sett över en längre tidsperiod, 2007-2015, har importvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper. Förutom fisk är det, frukt och grönsaker, mejeriprodukter, kött, kaffe, te och kakao, drycker, diverse livsmedel och spannmål som nominellt sett ökat mest. Procentuellt är det fisk, oljefrön och oljehaltiga nötter samt mejeriprodukter som ökat mest. Tabell 2.6 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2007-2015 fördelad på produktgrupper enligt SITC* Produktgrupper Import (mkr) 1) enligt SITC 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 00 Levande 213 342 394 227 173 170 268 166 260 djur 01 Kött och 8 298 9 748 9 816 9 888 10 811 11 794 12 171 11 558 11 917 köttvaror 02 Mejeri- 4 940 6 245 6 799 7 054 7 294 7 797 8 527 9 233 8 665 produkter och ägg 03 Fisk, kräft- 16 792 17 783 19 872 23 512 23 562 24 520 29 223 32 502 36 879 och blötdjur m.m. 04 Spannmål 4 125 4 795 4 838 4 509 4 977 5 453 5 606 6 049 6 389 och varor därav 05 Frukt och 15 699 16 708 16 833 16 592 16 192 17 141 17 719 19 116 22 031 grönsaker 06 Socker, 1 876 2 126 2 330 2 201 2 241 2 148 2 614 2 535 2 553 sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, 5 502 6 411 6 838 7 689 8 862 8 626 7 480 8 219 9 040 kakao, mm 08 Djurfoder 2 250 3 064 3 451 3 097 3 298 3 579 3 787 3 763 3 746 09 Diverse 5 071 5 977 6 367 6 080 6 306 6 593 7 120 7 368 7 358 livsmedel 11 Drycker 7 078 7 917 8 777 8 384 8 691 8 799 9 280 9 827 10 484 12 Tobak och 1 162 1 192 1 288 1 276 1 535 1 079 1 313 1 568 1 358 tobaksvaror 22 Oljefrön, 557 772 546 694 897 976 921 941 1 086 oljehaltiga nötter 4 Oljor och 3 182 4 506 4 002 3 944 4 528 4 603 4 309 5 106 4 888 fetter SUMMA 76 744 87 586 92 151 95 147 99 367 103 278 110 337 117 951 126 653 1) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. 16

Spannmål och varor därav 5,0% Övriga varor** 11,0% Fisk, kräftoch blötdjur m.m. 29,1% Diverse livsmedel* 5,8% Mejeriprodukter och ägg 6,8% Kaffe, te, kakao m.m. 7,1% Frukt och grönsaker 17,4% Drycker 8,3% Kött och köttvaror 9,4% Figur 6 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2015 fördelad på produktgrupper enligt SITC *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,2 %), socker och sockervaror (2,0 %), djurfoder (3,0 %), tobak och tobaksvaror (1,1 %) oljefrön och oljehaltiga nötter (0,9 %) och oljor och fetter (3,9 %). De värdemässigt största produktgrupperna för importen under 2015 var fisk, frukt och grönsaker, kött, drycker samt kaffe, te, och kakao, se figur 6. Tillsammans utgjorde dessa produkter drygt 71 procent av importen. På mer detaljerad nivå ser man att de största importvarorna var hel laxfisk, övriga fiskfiléer och fiskkött samt vin, se tabell 2.7. Importen av torkad, saltad och rökt fisk har ökat tydligast (+37 procent) följt av hel laxfisk (+16 procent), benfritt nötkött (+13 procent), orostat kaffe (+11 procent), övriga bakverk och bröd (+5 procent) och vin (+4 procent). Importen av övrig ost har minskat tydligast (-10 procent) följt av övrigt styckat griskött (-7 procent) och övriga livsmedel (-6 procent). Detta avser värdet. Ser man till volymen minskade exempelvis importen av orostat kaffe faktiskt med närmare 3 procent medan importen av övrig ost (bland annat hårdost) ökade med strax över 3 procent. 17