8 Nordöstskånes skogslandskap, 9 Blekinges sprickdalsterräng och ekskogsområde

Relevanta dokument
Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.

Helgeåns nedre lopp (med Araslövssjön och Hammarsjön) ha (därav våtmark ( ) ha)

KULTURMILJÖVÅRD Fjärås 152:1 Stensättning Övrig kulturhistorisk lämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund

REGISTERBLAD. Postadress Besöksadress Telefon E-post Kalmar Malmbrogatan 6

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

Kommunalt ställningstagande

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Bevarandeplan Natura 2000

Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län

Naturvärdeskarta

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Regionindelning för sjöar och vattendrag:huvudavrinningsområde 108 Göta älv

En geologisk orientering

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

128 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun

7.4.9 Veberöd, sydväst

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun

7.4 Romeleåsen. Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint Romeleklint

7.5.4 Risen - Gräntinge

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Myllrande våtmarker och torvbruket

Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Bevarandeplan Natura 2000

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Agrara kulturlandskapsregioner: 2. Sydsvenska odlingsbygderna, 3. Öland och sydöstsmåländska slättbygden.

Kunskapsunderlag för delområde

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

BILAGA 8 LEDNING TL163 MOHOLM-MÖLLTORP. Tabell identifierade objekt

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål.

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan Natura 2000

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Stockholms skärgård; yttre delen - karta 1

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

Bevarandeplan Natura 2000

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Naturgeografisk region: 7. Skånes sediment- och horstområden. Agrara kulturlandskapsregioner: 2. Sydsvenska odlingsbygderna.

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Naturvårdens intressen

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Ekologisk landskapsplan Hedlandet

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Grönholmarnas naturreservat

Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Behandling av riksintressen

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

NATUR OCH GRÖNSTRUKTUR

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Miljömålen i Västerbottens län

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

6.2 EKOLOGISKT SÄRSKILT KÄNSLIGA OMRÅDEN

Skogsstyrelsens författningssamling

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

LANDSBYGDSUTVECKLING

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Naturgeografiska regioner: 6 Sydvästra Skåne, 7 Skånes sediment- och horstområde

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Södra kommundelen. Landskap och historia. Södra kommundelen

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR RIKSINTRESSEN FRILUFTSLIV. Detta gäller inom riksintresse enligt 4 kap 2 MB SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

I Mjörn, 6 km sydväst om Alingsås centrum. Topografiska kartbladen: 7B S0, 7B NO, 7C SV, 7C NV Ekonomisk karta: 7B 4j, 7B 5j, 7C 4a, 7C 5a

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan Natura 2000

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Olika skydd för naturen

Transkript:

Registerblad Datum: Naturvårdsverkets beslut 2000-02-07 Område av riksintresse för naturvård i Skåne län Områdesnummer: N 18 Områdesnamn: Ryssberget Kommun: Bromölla kommun Kartblad: Topografisk karta: 034; 3E Karlshamn NV 034; 3E Karlshamn SV Ekonomisk karta: 03464; 3E6a Östad 03454; 3E5e Drögsperyd 03444; 3E4e Hagstad 03434; 3E3e Valje 03453; 3E5d Näsum Area: 1 757 ha Delområde a): Delområde b): Delområde c): Delområde d): Delområde e): Sluttningszonen Lilla Sjö Djupadal Axeltorp Grundsjön Naturgeografiska region: 8 Nordöstskånes skogslandskap, 9 Blekinges sprickdalsterräng och ekskogsområde Kust- och havsregion: 4 Egentliga Östersjön Regionindelning för sjöar och vattendrag: Avrinningsområde 87. Skräbeån Agrara kulturlandskapsregioner: 2 Sydsvenska odlingsbygderna Landskapsformer, terrängformer/ områdestyper i kustoch havsområden: Vågig bergkullterräng med relativ höjd över 100 m, restberg, issjöterrass, issjöstrandlinjer, morändämda sjöar, nisch sjö

Riksvärde Odlingslandskap Naturbetesmark Flora Geovetenskap Sprickdal, talus Sjö Ädellövskog Värdeomdöme Representativt odlingslandskap. Sjö med rik fauna i strandområdena. Näringsfattig nischsjö. Hedbokskogar med lång kontinuitet. Sprickdal med talus. a) Sluttningszonen: Oexploaterat bokskogsområde. Representativt odlingslandskap, Hagstad, i mellanbygd med lång hävdkontinuitet och förekomst av naturbetesmarker och hävdgynnade arter. b) Siesjöområdet har ett mycket rikt och särpräglat fågel- och insektsliv. Området hyser också en rik dägg- och groddjursfauna, med bl a förekomst av stinkpadda. c) Lilla sjö: näringsfattig nischsjö med extremt klart vatten. Omgivande bokskogar. d) Djupadal: Sprickdal och talus. Hedbokskog. e) Axeltorp: Vid Axeltorp och Garnanäs förekommer hedbokskogar med lång kontinuitet. f) Grundsjön: Bokskogsområde. Huvudkriterier A, B, C, E. Förutsättningar för bevarande Områdets karaktär av oexploaterat bokskogsområde bevaras. Fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Områdets naturvärden kan påverkas negativt av: Minskad eller upphörd jordbruks/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar och vägdragningar. Delområden: a) Sluttningszonen: Områdets karaktär av oexploaterat bokskogsområde behålles. Fortsatt hävd av de öppna markerna vid Siesjön, samt hagmarkerna vid Valje. Värdet påverkas negativt av rationellt skogsbruk, (större kalavverkningar, byte av trädslag, vägbyggen, igenplantering av inägor, dikning m m), bebyggelseexploatering, vägbyggen och anläggningar av olika slag, schaktning, täkt och upplag inom delar av området, kemisk bekämpning, igenväxning av de öppna markerna, dikning och annan dränering av kärr och fuktängar. b) Lillesjö: Rationellt skogsbruk med kalavverkningar, byte av trädslag, dikning och liknande inom sjöns tillrinningsområde påverkar sjön negativt och även dess värde som referenssjö.

c) Djupadal: Områdets karaktär av ostört naturområde behålles. Hedbokskogen i talusbranten lämnas ostörd. Värdet påverkas negativt av rationellt skogsbruk, (större kalavverkningar, byte av trädslag, vägbyggen, m m), bebyggelse-exploatering, vägbyggen och anläggningar av olika slag, schaktning, täkt av berg, tippning m m. d) Garnanäs: Områdets karaktär av oexploaterat bokskogsområde behålles. Värdet påverkas negativt av rationellt skogsbruk, (större kalavverkningar, byte av trädslag, vägbyggen, dikning m m), bebyggelseexploatering, vägbyggen och anläggningar av olika slag, schaktning, täkt och upplag inom delar av området. e) Grundsjön: Områdets karaktär av oexploaterat bokskogsområde behålles. Grundsjöns omgivningar bibehålles, i södra delen bokskog och i norra delen de öppna markerna. Värdet påverkas negativt av rationellt skogsbruk, (större kalavverkningar, byte av trädslag, vägbyggen, igenplantering av inägor, dikning m m), bebyggelseexploatering, vägbyggen och anläggningar av olika slag, schaktning, täkt och upplag inom delar av området, kemisk bekämpning, igenväxning av de öppna markerna, dikning och annan dränering av kärr och fuktängar. Säkerställande Naturreservatet Djupadal Förslag till naturreservatet Näsums bokskogar. Natura 2000-område: Siesjöområdet och Drögsperyd (SCI). Områdets huvuddrag Ryssberget är ett större sammanhängande restbergsmassiv på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Berget höjer sig ca 150 meter över det intilliggande slättlandet. Ryssberget har tidigare haft det största sammanhängande bokskogsområdet i Skandinavien. Fortfarande finns bokskogen på betydande delar av berget. Bokskogen är av såväl ängs- som hedtyp och med olika ekologiska gradienter. På den nedre delen av sluttningen förekommer även annan ädellövskog. Ryssbergets lövskogsklädda sluttningar utgör ett dominerande inslag i landskapet. Siesjön i områdets södra del omges av rika fuktängar och kärrmarker med mycket varierad flora. Siesjöområdet har ett mycket rikt och särpräglat fågel- och insektsliv. Området hyser också en rik dägg- och groddjursfauna, med bl a förekomst av stinkpadda. Område av riksintresse är Ryssbergets syd och ostsluttningar, vid Lillesjö (referenssjö) samt områdena vid Grundsjön och Skinsagylet (på Blekingesidan vid Djupadal) (för beskrivning se Blekinge län Sölvesborgs kommun) Representativt odlingslandskap, Hagstad, i mellanbygd med lång hävdkontinuitet och förekomst av naturbetesmarker och hävdgynnade arter.

a) Sluttningszonen: Ryssberget är ett större sammanhängande restbergsmassiv på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Berget höjer sig ca 150 meter över det intilliggande slättlandetryssberget har tidigare haft det största sammanhängande bokskogsområdet i Skandinavien. Fortfarande finns bokskogen på betydande delar av berget. Bokskogen är av såväl ängs- som hedtyp och med olika ekologiska gradienter. På den nedre delen av sluttningen förekommer även annan ädellövskog, t ex ek. Ryssbergets lövskogsklädda sluttningar utgör ett dominerande inslag i landskapet. Siesjön i områdets södra del omges av rika fuktängar och kärrmarker med mycket varierad flora. Siesjöområdet har ett mycket rikt och särpräglat fågel- och insektsliv. Området hyser också en rik dägg- och groddjursfauna, med bl.a. förekomst av stinkpadda. b) Lillesjö har bedömts vara en nischsjö på restbergsmassivet Ryssberget i vars norra del berggrunden är mycket ytlig. Lillesjö är extremt näringsfattig klarvattensjö (extremt klart vatten). Tillrinningsområdet är 1,14 km2,,största djup 10,4 m och medeldjup 5 m. Den avvattnas till Rammsjön, Holjeån, Ivösjön och Skräbeån. c) Omgivningen är beväxt med hedbokskog, något barrskog och något sumplövskog. P g a låga phvärden och hög koncentration av aluminium är faunan i sjön starkt utarmad. Det har funnits fisk i sjön som slagits ut av försurningen. d) Djupadal, sprickdalgång med en osedvanligt brant sluttning. 100 m nivåskillnad. Sluttningen består till stor del av blockigt rasmaterial i form av en s k talusbrant. I den nedre delen av sluttningen är hedbokskogen högstammig med inslag av aven bok. I den övre delen av sluttningen är hedbokskogen krokig och lågstammig. (Fortsätter in i Blekinge där talusbranten fortsätter. Skinsagylets naturreservat). e) Garnanäs är en mycket värdefull hedbokskog. f) Grundsjön: Mycket värdefull hedbokskog söder om Grundsjön. Grundsjön är sänkt flera gånger och under 60-talet skadad genom utsläpp. Avvattnas till Orlundsån. Egentligen näringsfattig klarvattensjö men p g a sänkningarna har eutrofa arter utvecklats. Sjön är 4-5 m djup. Anmärkningar Av redovisningstekniska skäl ingår inom det avgränsade området vissa anläggningar och bebyggda tomter, dessa berörs inte av riksintresset för naturvård. Området berör område av riksintresse för friluftsliv nr LF 3. Området ingår även i Sölvesborgs kommun, Blekinge län. Området är en del av riksobjekt som också sträcker sig in i Blekinge län.

Referenser Ekologgruppen 1985. Vegetationsinventering över området syd-öst om Siesjön Kornfält, K.-A. & Bergström, J., 1983: Beskrivning till berggrundskartan Karlshamn NV. Sveriges geologiska undersökning, ser. Af nr 135. Länsstyrelsen i Kristianstads län, 1994: Bevarandeprogram odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden i Kristianstads län. Länsstyrelsen 1995. Kristianstad. Länsstyrelsen i Kristianstads län, 1993: Ängs- och hagmarker i Kristianstads län. Länsstyrelsen 1993. Kristianstad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm Länsstyrelsens sjöarkiv Länsstyrelsens bokskogsinventering. Markhistorik Djupadal, Ingegerd Erlandsson, Länsstyrelsen i Skåne län 2006.