Naturgeografiska regioner: 6 Sydvästra Skåne, 7 Skånes sediment- och horstområde
|
|
- Peter Bengtsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Registerblad Datum: Naturvårdsverkets beslut Område av riksintresse för naturvård i Skåne län Områdesnummer: N 75 Områådesnamn: Sjöbo Ora Fyledalen Nybroån med Biflöden Kommun: Ystads och Sjöbo kommuner Kartblad: Topografisk karta: 023; 2D Tomelilla SV 023; 2D Tomelilla SO Ekonomisk karta: 02324;2D2e Eriksdal 02325; 2D2f Röddinge 02315; 2D1f Baldringe 02316; 2D1g Tomelilla 02306; 2D0g Stora Köpinge 02333; 2D3d Sjöbo 02334; 2D3e Tolånga 01396; 1D9g Köpingebro Area: ha Naturgeografiska regioner: 6 Sydvästra Skåne, 7 Skånes sediment- och horstområde Kust- och havsregion: 4 Egentliga Östersjön Regionindelning av sjöar och vattendrag: Avrinningsområde 89, Nybroån Agrara kulturlandskapsregioner: 1 Sydvästskånes slätt- och backlandskap Landskapsformer, områdestyper i kustoch havsområden: Slätt Kullig terräng med relativ höjd m Veckningar, förkastningar, sprickzoner, tappningsdal Meanderlopp
2 Riksvärde Geovetenskap Tektonik, sedimentary berggrundsstratigrafi, fossil, kalktuff Odlingslandskap Naturbetesmark Flora Vattendrag Fauna Våtmarkskomplex Rikt topogent kärr Rikt soligent kärr Fuktäng Sumpskog Komplex av fuktiga marktyper Flora Fauna Värdeomdöme Det representativa odlingslandskapet Baldringe har relikta utmarksbeten och stubbskottskog. Här finns tre utvalda områden med naturbetesmarker, Skogshejdan, Skoghuset och Oxhagen. Dessa områden utgörs av öppen hagmark, björkhage, blandlövhage, annan träd- och buskbärande hage och buskrik utmark. Här återfinns delvis art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som darrgräs och höskallra. Våtmarken vid Baldringe ängar utgör en värdefull fuktäng. Området har botaniska värden och är en viktig groddjurslokal. Våtmarkerna i Skogshejdan utgörs av ett värdefullt mindre komplex av fuktiga marktyper, och en högt värderad sumpskog med mosaikartad fördelning. Viktig groddjurslokal. Representativt odlingslandskap i slättbygd, Örup-Bollerup-Ö.Ingelstad-Ullstorp, med lång hävdkontinuitet och rik förekomst av naturbetesmarker. På öppen hagmark och annan öppen utmark återfinns art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter. Lokalerna är Benestads backar, Örupskärret, Hobjärsbackarna, Ullstorpskärret. I Benestads backar ligger ett antal små soligena kalkkärr med rik flora. Örupskärret hyser också en rik flora. Kärret har också värdefull fuktäng. Ulltorpskärren utgörs av några små soligena kärr, med rik kalkkärrsflora. Vitabäckskärret, Ljungastorpskärret och Högestads mosse är tre våtmarker inom Sjöbo-Fyledalen-Nybroån som domineras av värdefulla rikkärrsmiljöer. Områdena består av högt värderade rikt topogena kärr och fuktängar. Våtmarkerna har höga botaniska värden. Vitabäckskärret och Högestads mosse dessutom entomologiska värden. Högestads mosse är också en representativ naturbetesmark som utgörs av öppen hagmark. Här återfinns art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som höskallra och ängsruta. Havsöring förekommer rikligt i Fyleån/Nybroån sedan omfattande fiskevårdande åtgärder vidtagits. Huvudkriterier A, C, D, E.
3 Förutsättningar för bevarande Fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: minskad eller upphörd jordbruks/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar, vägdragningar, kulvertering eller förändringav vattendragets sträckning eller bottenprofil, vandringshinder och vattenreglering, vattenuttag, utsläpp av försurande ämnen, överfiske, inplantering av främmande öringstammar och skogsavverkning längs vattendraget. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner kan skada naturvärdena. Säkerställande Naturreservaten Benestads backar, Skogshejdan, Vitabäckshällorna, Svartskylle, Högestads mosse, och Örups almskog. Landskapsbildsskydd enligt 19 NVL i dess lydelse före Ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt M8601, L6004, 86-3/4/24, , 503, 517, 520) och i länsstyrelsens program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet (objekt 86-1, 60-01, 03). Ingår i myrskyddsplan för Sverige. Natura 2000-område: Ullstorpskärret, Vitabäckskällan, Tannhuset, Jordbodhällorna, Örupskärret, Högestads mosse, Fredriksbergs mosse, Fyledalen, Skoghejdan, Ljungatorpskärret, Benestads backar, Nyvångsskogen, Skogshusets enefälad (SCI). Norra fyledalen (SPA). Områdets huvuddrag Sjöbo Ora: På båda sidor om väg 12 sydost om Sjöbo utbreder sig ett stort platåområde, Sjöbo Ora, som begränsas av mycket branta sluttningszoner. Området är till största delen skogbevuxet. Tidigare fanns här mest bokskog, nu förekommer också betydande barrplanteringar. Vegetationen är på flera ställen intressant, särskilt i de sluttningar där grundvatten sipprar fram. Fyledalen: Den natursköna och geovetenskapligt intressanta Fyledalen karakteriseras av branta sluttningszoner och, en flack botten, där Fyleån flyter fram. Tillflöden kommer från sidodalar både som yt- och grundvatten. Dalbottnen upptages av betesmarker och åkrar, medan dalsidan till stor del täcks av buskmarker och lövskog. De bokskogar som finns på västra sluttningarna men saknas till stor del på de östra sluttningarna. Randzonen mellan Fennoskandias urbergsområde och kontinentens sedimentbergarter går genom Skåne i en ungefärlig linje mellan Simrishamn och Ängelholm. Området är tektoniskt påverkat med ett komplicerat nät av förkastningar och sprickzoner. Detta medför att berggrunden är mycket varierande. Huvuddragen av berggrundens uppbyggnad är relativt väl kända men detaljerna är mindre kända.
4 Fyledalens nordsluttning utgörs av en kombinerad förkastning och flexur (böjning i berggrunden), medan sydsluttningen huvudsakligen består av kvartära lager. I dalen förekommer vertikalstående strata, bergarter från jura och rät med uppresta lager. Jura- och rätbergarterna finns även kring Romeleåsen, där de också är vertikalt uppresta, och i Vombsänkans västligaste del samt öster om Vombsänkan. De östliga jura-rätbergarterna fortsätter i ett smalt band genom Fyledalen ner till kusten. Jura-rätbergarterna består i princip av en växellagring mellan leror och lerskiffrar, mo- och sandstenar, ibland med kolflötser och växtfossil som inslag. Konsolideringen av de olika lagren kan vara mycket varierande, ett exempel är den helt okonsoliderade jurasanden (glassand). Fyledalen är unik i Sverige och erbjuder mycket goda möjligheter att studera bio- och litostratigrafin samt den komplicerade tektoniken. Detta har medfört att lokalen utnyttjas som en nationell och internationell referenslokal för geovetenskaplig forskning och undervisning. Vid Lyckås-Kullemölla förekommer mindre blottningar av kritkalksten. En kritkalksandsten finns i en klint vid Svenstorp. Lokalen är typisk för kritsedimenten i området och den enda blottningen av denna berggrund. Vid Römölla, SO om Tosterup, finns längs Bollerupsån ett par mycket intressanta lokaler, med förkastade kritsediment och det s k Tosterupskonglomeratet. Lokalerna utgör några av de få blottningar av berggrunden som finns i de skånska kritsedimenten, avsatta i en helt annan miljö än i SV Skåne. Det geovetenskapliga intresset kring dessa lokaler är därför mycket stort. Fyleån kallas i den nedre delen Nybroån. I Nybroån uppströms Örupsån finns en god stam av havsöring som resultat av stora fiskevårdande ansträngningar under lång tid. (Inplanterad Verkeå-öring.) I Nybroån förekommer även stensimpa. Välkända för sin naturskönhet och sin intressanta vegetation är de bokskogsklädda sluttningarna söder om Röddinge. Fyledalen som helhet är genom gynnsamma mark- och klimatförhållanden ett av de botaniskt mest artrika områdena i hela Skåne. Fyledalens sluttningar vid Benestad är täckta av ett flera meter tjockt lager av kalktuff, d.v.s. kalk som fällts ut då starkt kalkhaltigt vatten brutit fram i sluttningen. I tuffen har man hittat avtryck av bl a dvärgbjörk och rester av uroxe, från senglacial resp tidig postglacial tid. Den har tidigare brutits och utnyttjats som byggnadssten och för kalkbränning. Ruinerna av den gamla kalkugnen finns fortfarande kvar Odlingslandskapet Baldringe utgörs av ett backlandskap med stor förekomst av utmarksbeten. Lokalerna Skogshejdan, Skoghuset och Oxhagen utgörs av öppen hagmark, björkhage, blandlövhage, annan träd- och buskbärande hage och buskrik utmark. Vanliga vegetationstyper är fårsvingeltorräng, rödvenäng och rödvenhed. De delvis art- och individrika växtsamhällena hyser arter som grönvit nattviol, knägräs, backtimjan, knölsmörblomma, darrgräs, gökblomster, höskallra och ängsskallra. De små kärren och sjöarna vid Oxhagen är fina lek- och yngelplatser för groddjur och lövgrodan har här en av sina absolut bästa lokaler i hela Norden. Skogshejadan är också en viktig lokal för lövgrodan och här häckar bl a gråhakedopping och smådopping. Våtmarken vid Baldringe ängar utgör en värdefull fuktäng. Området har botaniska värden och är en viktig groddjurslokal. Våtmarken utgörs också av en igenvuxen, sänkt sjö. Vitabäckskärret, Ljungastorpskärret och Högestads mosse är tre våtmarker inom Sjöbo-Fyledalen-Nybroån som domineras av värdefulla rikkärrsmiljöer. Områdena består av högt värderade rikt topogena kärr och fuktängar. Våtmarkerna har höga botaniska värden. Vitabäckskärret och Högestads mosse dessutom entomologiska värden. Ljungastorpskärret och Högestadsmosse består förutom av ovan nämda våtmarkstyper också av sumpskog, Högestads mosse dessutom av soligena kärr.
5 Högestads mosse är också representativ naturbetesmark som utgörs av öppen hagmark med vegetationstyper som fårsvingeltorrång, örtrik ängshavretorräng och kalkfuktäng. Större delen av hagmarken är helt öppen. De art- och individrika växtsamhällena hyser arter som vårstarr, jordtistel, knägräs, bockrot, majviva, ängsruta, kärrjohannesört och höskallra. Örups almskog var en av landets få rena almskogar. Området som på kartor från 1700-talet beskrivs som hästhage med enstaka träd, har inte rörts av människans hand på mycket lång tid, och skogen hade utvecklats till urskog. Underlaget är näringsrik lermull. Före lövsprickningen kom en riklig vårblomning av vitsippa, gulsippa, hålnunneört och fläckbladig lungört. Under sommaren utbredde sig skogsbingel i täta mattor i den dunkla skogen konstaterades en för landet ny och aggressiv variant av almsjuka i Örups almskog. På några få år dog almskogen. De döda träden står kvar. Ett nytt buskskikt växer nu upp. Fågellivet har förändrats liksom växtlivet i sin helhet. Odlingslandskapet, Örup-Bollerup-Ö.Ingelstad-Ullstorp, har lång hävdkontinuitet och rik förekomst av naturbetesmarker. I den öppna hagmarken och i annan öppen utmark åtefinns vegetationstyper som kalkfuktäng, öppet sumpkärr-extremrikkärr, rödvenfriskäng och fårsvingeltorräng med arter som blodnäva, solvända, gulmåra, darrgräs, rödkämpar, majviva, tätört, slåtterbloma, kärrjohannesört, hartmanstarr och krissla. Lokalerna är Benestads backar, Örupskärret, Hobjärsbackarna och Ullstorpskärret. Ullstorpsdalen utmed Örupsån är ur biologisk synpunkt av mycket stort intresse, med ovanliga vegetationstyper såsom extremikkärr och torräng, där flera i vårt land sällsynta och utrotnings-hotade växter förekommer. Betesmarkerna norr om Örupsån har hävdats i hundratals år och har fortfarande prägeln av ett ålderdomligt beteslandskap. Växtplats för fältnocka och stor ögontröst. Rikt fågel och insektsliv. Fyledalen är ett viktigt furageringsområde för rastande rovfåglelarter, för övervintrande rovfågelarter och även för häckande rovfågelarter. Anmärkningar VMI ID: 02D1E05, 02D2E03, 02D1F01, 02D1F02, 02D1F03, 02D1F06, 02D1G01 och 02D1H01. Berörs av riksintresse för kulturminnesvård KL 9. Av redovisningstekniska skäl ingår inom det redovisade området vissa anläggningar och bebyggda tomter. Dessa berörs inte av riksintresset för naturvård. Referenser Ahlen, I. 1965: Klenoder i Skåne II: Skogshejdan - en utmarksrelikt. Skånes Natur 52:1. Bergström, J och Shaikh, N. A. 1982: Malmer, industriella mineral och bergarter i Malmöhus län. SGU Rapporter och meddelanden 31. Daniel, E. 1986: Beskrivning till jordartskartorna Tomelilla SO/Simrishamn SV/Ystad NO/Örnahusen NV. SGU Ae Jeppsson, A. 1974: Markinventering av landskapet kring Fyledalen. Länsstyrelsen i Malmöhus län. Lindberg, T. 1973: Kärlväxtfloran på Högestads mosse naturreservat. SNV PM 346. Wigforss, M. 1980: Välleröds kärr i Fyledalen. Vegetationsbeskrivning och skötsel. Länsstyrelsen i Malmöhus län, Naturvrådsenheten, Meddelande nr 1980:2. Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1992: Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen. Malmö. Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1992: Ängs- och hagmarker i Malmöhus län. Länsstyrelsen. Malmö.
6 Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm. Naturvårdsverket Myrskyddsplan för Sverige. Fiskeriverket, beslut rörande Områden av riksintresse för yrkesfisket, områden av särskilt intresse för fritidsfisket samt områden av särskilt intresse avseende arter och stammar av fisk. Fiskeristyrelsen Bevarande av de svenska fiskbeståndens genetiska resurser. Bergquist, B Särskilt skyddsvärda vattenområden med hänsyn till fiske, friluftsliv och förekomst av skyddsvärda fiskarter/stammar. Länsstyrelsen i Kristianstads län, 1994: Bevarandeprogram odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden i Kristianstads län. Länsstyrelsen Kristianstad. Länsstyrelsen i Kristianstads län, 1993: Ängs- och hagmarker i Kristianstads län. Länsstyrelsen Kristianstad. Ullstorpsdalen en naturinventering; Ekologgruppen i Lund Länsstyrelsen i Kristianstads län Länsstyrelsen i Malmöhus län, miljövårdsenheten, 1993: Våtmarksinventering i Malmöhus län, meddelande 93:4.
8 Nordöstskånes skogslandskap, 9 Blekinges sprickdalsterräng och ekskogsområde
Registerblad Datum: Naturvårdsverkets beslut 2000-02-07 Område av riksintresse för naturvård i Skåne län Områdesnummer: N 18 Områdesnamn: Ryssberget Kommun: Bromölla kommun Kartblad: Topografisk karta:
Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.
Registerblad Datum: Naturvårdsverkets beslut 2000-02-07 Område av riksintresse för naturvård i Skåne län Områdesnummer: N 4 Områdesnamn: Värsjön Kommun: Hässleholms och Örkelljunga kommner Kartblad: Topografisk
Helgeåns nedre lopp (med Araslövssjön och Hammarsjön) 8 445 ha (därav våtmark (889+2712+200) 3 801 ha)
Registerblad Datum: Naturvårdsverkets beslut 2000-02-07 Område av riksintresse för naturvård i Skåne län Områdesnummer: N 64 Områdesnamn: Helgeåns nedre lopp (med Araslövssjön och Hammarsjön) Kommun: Kristianstads
128 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun
Översiktsplanen ska redovisa de riksintressen som berör kommunen och det ska framgå hur kommunen avser att tillgodose dessa. Till detta finns andra starka intressen som kommunen ska förhålla sig till vid
REGISTERBLAD. Postadress Besöksadress Telefon E-post 391 86 Kalmar Malmbrogatan 6
1(5) REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Kalmar län. Områdesnamn: Norra Kvills samt Ydrafors - Rumskullaområdet Områdesnummer: NRO08009 Namn: Markus Forslund (1998-10-16, uppdaterat (2001-01-12)
7.4.9 Veberöd, sydväst
7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter
OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD I JÖNKÖPINGS LÄN NRO06008 ÖSTRA VÄTTERNSTRANDEN MED GIRABÄCKEN, VÄSTANÅ OCH RÖTTLEÅN
REGISTERBLAD OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD I JÖNKÖPINGS LÄN NRO06008 ÖSTRA VÄTTERNSTRANDEN MED GIRABÄCKEN, VÄSTANÅ OCH RÖTTLEÅN Kommun: Jönköping (80) Kartor delområden: 8 a: 7EN0, 7E 8f 8 b: 7ENV,
RIKSINTRESSE. 158 Översiktsplan Tomelilla kommun - Granskningshandling
158 Riksintressen är platser eller områden som av en myndighet utpekats som ett område av nationellt intresse. Utpekade riksintressen regleras enligt bestämmelser i Miljöbalken för att säkerställa bästa
Kommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Bilaga 1 Karta med restaureringsområden
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Brösarps backar i Simrishamns kommun. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.
Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök
Naturvärdeskarta 2014-02-05
Naturvärdeskarta 2014-02-05 Arbeta smart inom planering & byggande Susanne Appelquist Projektledare GIS-ingenjör och Biolog Jimmy Holpers Kommunekolog Mattias Andersson Student, Biolog Naturvärdeskarta
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Regionindelning för sjöar och vattendrag:huvudavrinningsområde 108 Göta älv
1 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län Områdesnummer: N 21 Områdesnamn: Finnbygden Kommun: Sunne, Arvika, Torsby Kartblad: 11C NO (112 4), 12C SO (122 2) Area: x ha Naturgeografisk
7 Skånes sediment- och horstområde, 8 Nordöstskånes skogslandskap. Regionindelning för sjöar Avrinningsområde 96 Rönneå, 95 Vege å och 93 Saxån
Registerblad Datum: Naturvårdsverkets beslut 2000-02-07 Område av riksintresse för naturvård i Skåne län Områdesnummer: N 48 Områdesnamn: Söderåsen med vattendrag och Jällabjär Kommuner: Bjuvs, Svalövs,
7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.
KULTURMILJÖVÅRD Fjärås 152:1 Stensättning Övrig kulturhistorisk lämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund
KULTURMILJÖVÅRD OBJEKT_ID RAA_NUMMER LAMNINGTYP ANTIKV_BED EGENSKAP1 EGENSKAP2 10144400980002 Fjärås 98:2 Hög Fast fornlämning Form: Rund 10144400950001 Fjärås 95:1 Stensättning Fast fornlämning Konstruktion:
BILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
7.4 Romeleåsen. Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint Romeleklint
7.4 Romeleåsen Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint 7.4.6 Romeleklint Naturförhållanden Romeleåsens högsta punkt i Lunds kommun är Romeleklint ( Klinten ) med 175 meter över havet. Urberget
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25
Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
PLANFÖRUTSÄTTNINGAR RIKSINTRESSEN FRILUFTSLIV. Detta gäller inom riksintresse enligt 4 kap 2 MB SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25
FRILUFTSLIV Kommunen har områden som berörs av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 MB. Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne, Kustturism stämmelser enligt regeringsbeslut SFS 1987:247,
BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt
7.5.2 Lyngby - Hässleberga
7 och analys Lyngby by, sedd från väster 7.5.2 Lyngby - Hässleberga Naturförhållanden Området består av ett kuperat, öppet landskap med sandiga marker och många småvatten. Byarna Lyngby och Hässleberga
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Naturreservat MOSSLUNDA
Naturreservat MOSSLUNDA Remissversion mars 2015 Bildande av naturreservatet Mosslunda i Kristianstads kommun, Skåne län Uppgifter om naturreservatet Namn Mosslunda Natura 2000 ID SE0420047 Län Skåne län
Kunskapsöversikt för kulturmiljö och Vattenförvaltning
1 (38) Kunskapsöversikt för kulturmiljö och Vattenförvaltning Nybroåns avrinningsområde Skåne län Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt
Att anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län
1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Kinnekulle Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen
Bevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun.
2013-01- 08 Till Länsstyrelsen i Skåne Län Naturvårdsenheten 205 15 MALMÖ Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun. Naturskyddsenheten vid Länsstyrelsen
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:
Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget
1(6) Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget Blåsippor. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2017-03-24 Namn och områdeskod: Ersmarksberget, SE0810429 Kommun: Umeå Skyddsstatus:
Projekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha
4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha
Naturgeografisk region: 7. Skånes sediment- och horstområden. Agrara kulturlandskapsregioner: 2. Sydsvenska odlingsbygderna.
REGISTERBLAD Namn: Åke Widgren Datum: 99-01-13 OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD I BLEKINGE LÄN Områdesnummer och namn: NK 4 LISTERLANDET - HANÖ Kommun: Sölvesborg Kartblad: Karlshamn 3E SV, Karlshamn
Ystad & Österlen i samarbete med VisitYstadÖsterlen
Foto: Maria Råberg Nilsson Ystad & Österlen i samarbete med VisitYstadÖsterlen Ystad & Österlen väntar på dig! Kom och upptäck destinationen i din egen takt med upplevelser för alla dina sinnen! Unik och
Djurliv. Skogens djur
Djurliv Kommunens varierande natur skapar möjlighet för många olika djur att leva och hitta föda. En del djurarter, som däggdjur och fåglar, finns i flera olika livsmiljöer (biotoper), medan andra djurgrupper
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Stockholms län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Morakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Långgropen direkt, A2 15/12/2014
Långgropen direkt, A2 15/12/2014 Långgropen direkt ID A2 Namn Långgropen direkt Åker (ha) 1 280 Åker (%) 73 Bebyggt (ha) 320 Bebyggt (%) 18 Övrigt (ha) 150 Övrigt (%) 9 Total area (ha) 1 750 Vattendrag
Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats
6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade
Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden
Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen
Nr 1. Nr 2. Namn och eventuellt läge
Bilaga C NATURMILJÖER Här redovisas ett antal mycket värdefulla naturmiljöer inom Vilhelmina Kommun. Nr 1 Vapstälven 5 Skalmodal Namn och eventuellt läge Vegetation Skalmodalen är ende dalgången med fjällbarrskog
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
6. Djurlivet. Djurlivet. 34 Djurlivet
6. Djurlivet Djurlivet I samband med större infrastrukturprojekt ska man utreda konfliktpunkter mellan projektet och viltet i området. Konfliktpunkterna identifieras genom att titta på landskapets karaktär,
7.4.8 Humlamaden Skogsmöllebäcken
7.4.8 Humlamaden Skogsmöllebäcken Utsikt från sluttningen ovanför Humlamaden Naturförhållanden Området ligger på Romeleåsens nordostsluttning, söder om Veberöd, och består av ett varierat landskap med
Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling 2012-11-14
Område 10 8 9 10 68 Översiktlig beskrivning av området Områdets area Vindförhållandena Terräng Vegetation Landskapets karaktär Visuell påverkan Markanvändningsintressen Särskilda värden Förekomst av landmärken
Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet
Bevarandeplan 1(4) Natura 2000-områdets namn och områdeskod Uppsala Kungsäng, SE0210243 Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Området är en del av naturreservatet
BILAGA 8 LEDNING TL163 MOHOLM-MÖLLTORP. Tabell identifierade objekt
BILAGA 8 LEDNING TL163 MOHOLM-MÖLLTORP BILAGA 8 BILAGA 8a BILAGA 8b BILAGA 8c BILAGA 8d Innehåll Karta Riksintressen Karta Naturområden Karta Kulturområden Tabell identifierade objekt BILAGA 8a Mölltorp-Moholm
Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!
Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Allmän beskrivning av riksintressen I miljöbalken 3 kap 6 står det Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv skall skyddas
Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas
Skogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
planförutsättningar Naturmiljö samrådshandling 2009-02-25
Rödlistade arter Rödlistning är en flexibel klassificering av hotade arter. Syftet är att kartlägga och klargöra olika arters sällsynthet, den risk de löper att försvagas eller utrotas, och vilka åtgärder
Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge
Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som
PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
PM Inventering Floda Nova Inventering Floda Nova, Lerum kommun Den 21 februari 2018 besökte Ann Bertilsson,, området Floda Nova på fastigheterna Floda 20:239 och Floda 3:17. Området består idag av en sporthall,
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Metod Kalkmedel 2006 2007 2008 Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0
EKSJÖ KOMMUN Planerade Kalkningar 2006-2008 Projektperioden är tre år och omfattar 2006-2008. Under treårsperioden 2007 reviderades kalkplanen beroende på minskade anslag från staten. Framförallt har nu
Rikkärr 2015 i Älvkarleby kommun
Rikkärr 2015 i Älvkarleby kommun Pär Eriksson Gulyxne Ambricka. Foto Pär Eriksson BAKGRUND Arbetet med rikkärr i Älvkarleby kommun har pågått i över tio år inom ramen för projektet Ekologisk landskapsplanering
Beslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor)
Beslut 1(5) Beslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, s län (2 bilagor) Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap. 14 MB beslutar Länsstyrelsen att strandområdet Lögdeälvens
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.
Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Björkbäcksmyran SE0710195 Namn: Björkbäcksmyran Sitecode: SE0710195 Områdestyp: psci 2003-10 enligt Art- och habitatdirektivet Area: 187,2 hektar Skyddsform: Oskyddat, blivande
Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun
Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu
Bestorps naturreservat och friluftsområde
Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorp har stora naturvärden Bestorp är beläget på Mössebergs sydsluttning och omfattar även en del av platån. Mösseberg är ett av Falbygdens mest markanta kambrosiluriska
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Ängar och hagar. klass 1-3. Kommunsammanställning. Salem
LANSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN RAPPORT 1993:18 Ängar och hagar klass 1-3 Kommunsammanställning Salem I skriften "Odlingsbygd i Stockholms län", 1993, redovisar Länsstyrelsen länets mest värdefulla odlingslandskap.
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Ulf Sivhed 20171117 Under hösten 2017 startade en studiecirkel med syfte att klargöra om det är möjligt att inplantera rudor i de dammar, som finns
Gunnarp 1:3. Sammanfattning
Gunnarp 1:3 Sammanfattning Det är sannolikt att det finns ett stort mångfald både när det gäller fåglar och fladdermus. Vidare så är området skyddsvärt vilket det bör tas hänsyn till vid väg- och kabeldragning.
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Nipor i Myre SE0710222 Foto: Länsstyrelsen Namn: Nipor i Myre Sitecode: SE0710222 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,3 ha Skyddsform: Oskyddat Kommun: Sollefteå Naturvårdsförvaltare:
Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in
Vattenvårdsprogram Kävlingeån Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in Nya intresseanmälningar, projekt inom Etapp 2 Ågerup 2:82 m.fl. Sjöbo kommun Nr. 544, Navröd Återskapande av Våtmark för näringsreduktion,
Agrara kulturlandskapsregioner: 2. Sydsvenska odlingsbygderna, 3. Öland och sydöstsmåländska slättbygden.
1 REGISTERBLAD Namn: Åke Widgren Datum: 99-02-15 OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD I BLEKINGE LÄN Områdesnamn och nummer: NK 21 BLEKINGES ÖSTKUST Kartblad: Karlskrona 3F S0, Kristianopel 3G NV Areal:
Naturreservatet Healedet i Falköpings kommun
BESLUT 2001-02-19 Sid 1(6) Rek+mb Naturvård och Fiske Helena Gralén Till Enligt sändlista Naturreservatet Healedet i Falköpings kommun Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Innehåll Beslut
LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport. Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten
LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten LBP ny behovsanpassad fördelning av Skånes budget 19 Mkr - Våtmark för biologisk mångfald 34 Mkr - Våtmark för näringsrening
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Skåne län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Skåne län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nästorp
Bevarandeplan för Natura 2000-området Nästorp Omslagsfoto: Per Folkesson Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019
På uppdrag av: Arkitekterna Eksta Bostads AB Beställarens kontaktperson: Fredrik Bergqvist Version/datum: 2019-04-30 Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019 Bakgrund
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun
Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Lillsjöslåttern SE0710084 Namn: Lillsjöslåttern Sitecode: SE 710084 Områdestyp: psci 1995-12 enligt Art- och habitatdirektivet Areal: 4,9 ha Skyddsform: Naturreservat Kommun:
UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN
1 (7) Ärendenummer 511-1911-2012 UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN BESLUT Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) att naturreservatet Skårtaryds urskog
Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.
Verån Verån tillhör den gren av Virån som rinner upp i sjön Solnen i Vimmerby kommun. Den inventerade delsträckan är belägen mellan Versjöns utlopp ca 6 km SO Vena samhälle och inloppet i sjön Näjern.