2015-05-11 Henrik Sandén 0431-46 80 90 henrik.sanden@engelholm.se Minnesanteckningar 2015-05-08 Tillfällig beredning Närvaro Ledamöter Eva Kullenberg (FP), ordf Jim Brithén (EP), 1:e vice ordf. Ulf Pethö (M), 2:e vice ordf. Anne-Marie Lindén (MP) Hans Andersson (SD) Lennart Engström (KD) Tjänstgörande ersättare Eva-Lotta Friberg (S) Ersättare Anders Bengtsson (EP) Karl-Otto Rosenqvist (MP) Anders Davidsson (M) Tjänsteperson Henrik Sandén Föreläsning Signild Nerheim, oceanograf SMHI Högvatten Skälderviken är exponerat mot haven i nordväst. Detta medför att vattenståndet i kombination med vågor verkar som den största eroderande kraften i området. Vattenståndet och vågpåverkan har avgörande betydelse för strandplanets utseende och för erosionen. De största erosionsproblemen uppstår när västanvinden har skapat högvatten i Skagerak och det samtidigt kommer en storm. Den då redan stora vattenvolymen i havet medför att stormen får än större eroderande kraft genom extrema högvatten och vågpåverkan. SMHI har också, genom tillfälliga mätstationer, observerat att Skälderviken har i genomsnitt högre vattenstånd än vad som finns vid den fasta mätstationen i Viken. Under stormen Sven var vattenståndet t.ex. 0,5 m högre i inne Skälderviken än vid mätstationen i Viken. Extrema högvatten är ofta mycket kortvariga händelser med ca. 6 timmars varaktighet. De år då stormfrekvensen är högre medför dock flera högvattenhändelser. Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm
2 (3) Vågor Vågor följer vindriktningen. Detta innebär att högvatten i Skälderviken (som orsakas av vinden) också medför höga vågor. Stränderna i Skälderviken utsätts för mycket erosion vid stormar med högvatten och påföljande höga vågor. Vågor som bryter nära strandlinjen gör störst skada och det följer att om vågorna bryter längre ut i havet kan stranden och klitterna skonas. Detta innebär samtidigt att förändringar i sanden utanför strandlinjen kan få negativ effekt om detta gör att vågorna bryter senare. Om sand tas utanför strandlinjen, t.ex. vid en strandfodring, så kan den vågbrytande, och därigenom skyddande, effekten minskas. Strömmar Grundströmmen i området är nordgående från Öresund upp mot Skagerak. I Skälderviken finns också kustparallella strömmar som skapas av vågorna. I ett erosionsperspektiv har strömmarna betydelse eftersom de transporterar bort det material som vågorna slår loss. Det är svårt att bedöma effekten och betydelsen av detta i Skälderviken, men faktum är ju att sand försvinner. Stormar Det är viktigt att notera att det inte enbart är den värsta stormen som har betydelse för erosionen, utan antalet stormar. I ett historiskt perspektiv kan ses att antalet stormar har ökat och blivit värre räknat från 70-talet och framåt, men i ett längre perspektiv kan ingen ökning skönjas. Prognoserna för stormars frekvens i framtiden är väldigt olika och osäkra och det går inte att ge ett tydligt svar om vad som kommer att ske framöver. Stromfrekvensen bedöms inte heller vara den viktigaste faktorn för erosionen i Skälderviken utan det är istället höjningen av medelvattenståndet som bedöms ha störst påverkan. Här är den största osäkerhetsfaktorn hur snabbt havet stiger. Klimatförändring Prognoser och bedömningar av klimatförändringar är svåra att tyda. Det finns väldigt olika bedömningar och stor variation i prognoserna. Samverkande faktorer i Skåne som har betydelse för b.la. erosionsproblematiken bedöms dock vara: global havsnivåhöjning på grund av o uppvärmning av vatten o ökad issmältning frånvaron av landhöjning Sammanfattning och råd Sand skyddar mot vågskador. Beredningen bör återknyta till Hans Hansons rekommendationer om strandfodring.
3 (3) Förankringsprocessen är angelägen! Kunskapsnivån om erosionsprocesser och havets påverkan är generellt låg. Flertalet tillstånd kan vara nödvändiga och kommunen bör aktivt söka dialog och informationsutbyte med berörda parter. Åtgärder i havet medför förändringar som kan få negativa konsekvenser i andra avseenden. Skälderviken bör därför studeras ingående (t.ex. bottenprofilens utseende, hur sandbudgeten fungerar just här) för att klargöra hur Ängelholms strands dynamik fungerar. Detta kan ge nödvändiga underlag för beslut om åtgärder, likväl som för tillståndsansökningar. Övrigt Studieresa till Lomma och Ystad anordnas den 1 juni. Ordinarie ledamöter bjuds in på resan. Till nästa möte den 29 kommer en delrapport att sammanställas och lämnas till beredningens ledamöter och ersättare. Ledamöter och ersättare ansvarar för att denna delrapport ska delges och förankras i partigrupperna. Med utgångspunkt i delrapporten kommer beredningen att begära en vägledningsdebatt vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni. Beredningens presidium författar en skrivelse till kommunfullmäktige som underlag för vägledningsdebatten. Beredningen kommer då att informera om sitt arbete samt söka vägledning om hur man går vidare. Ett antal olika diskussionspunkter tas upp och beredningen är enig om att i vägledningsdebatten framföra att: Tidplanen bedöms i kunna hålla Beredningens budget är inte tillfredsställande och bedöms hämmande för beredningens arbete Målsättningen med arbetet behöver förtydligas vad får beredningens förslag kosta i slutändan? Samordningsansvaret behöver förtydligas i kommunen Var ska slutrapportens fokus ligga? Vid anteckningarna: Henrik Sandén Justeras: Eva Kullenberg (FP), ordförande Jim Brithén (EP), förste vice ordförande Ulf Pethö (M), andre vice ordförande
Ängelholms kommun 2015-05-08 Klimatförändringar
Två viktiga frågor Globala havshöjningen Stormarna
Havet stiger http://www.ncdc.noaa.gov/indicators/
Havsvattenstånd i Sverige Faktorer som styr vattenståndet: Påverkan på Tidsskala Beror på Ungefärlig förändring i vattenstånd Globala havsvattenståndet Landhöjningens effekt på medelvattenståndet Flera årtionden Världshavens volym och temperatur Flera årtionden Landhöjning Varierar mellan -10 mm/år i Bottenviken till +1 mm/år i södra Skåne Årstidsvariationer i medelvattenstånd Månader Storskaliga vädersystem Tidvatten Dygn Månens och solens dragningskraft Kommentar +3 mm/år Höjningen i globala vattenståndet väntas öka på grund av klimatförändringar Några dm skillnad mellan vår/höst 5-20 cm variation två gånger per dygn i Västerhavet Idag kompenserar landhöjningen för viss del av höjningen i globala vst Frånlandsvind lågt vst Pålandsvind högt vst Inget tidvatten i Östersjön Väderdrivna variationer Timmar-veckor Vind och lufttryck Mellan +/- 40 cm Vid mindre extrema väderförhållanden Extrema vattenstånd 3-12 timmar Vind och lufttryck Mellan 1-2 m förhöjt vattenstånd jämfört med utgångsläget Västkusten, södra Östersjön och Bottenhavet har större vattenståndsvariationer än egentliga Östersjön
Uppmätta havsvattenstånd sedan 1700-talet 5 (IPCC, 2001)
825 Havsvattenstånd Stockholm 1774-2014 Årsmedelvärden Regression 1774-1885 800 775 Vattenstånd (cm) 750 725 700 675 650 1770 1790 1810 1830 1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 2010 År
Havsvattenståndet påverkas av: Landhöjning (glacio-hydro-isostatisk effekt) Eustatiska havshöjningen (termisk ekspansion, smältning av glaciärer, etc.) Lokala ändringar i vindklimat (medel och extremer)
Relativ landhöjning (jämfört med havet) Källa: M. Ekman
BACC Ny kunskap om klimatet i Östersjön
Bättre kunskaper om landhöjningen (detta är den absoluta, d.v.s. utan att havshöjningen beaktas).
825 Havsvattenstånd Stockholm 1774-2014 Årsmedelvärden Regression 1774-1885 800 775 Vattenstånd (cm) 750 725 700 675 650 1770 1790 1810 1830 1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 2010 År
920 Havsvattenstånd Kungsholmsfort 1886-2014 Lokalt höjdsystem Årsmedelvärden Regression 1886-2014 915 910 Vattenstånd (cm) 905 900 895 890 885 880 875 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 År
Havsvattenstånd Varberg/Ringhals 1886-2014 Lokalt höjdsystem Årsmedelvärden Regression 1886-2014 780 775 770 Vattenstånd (cm) 765 760 755 750 745 740 735 730 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 År
Havshöjningen i framtiden Figur 2-1. Global havshöjning för IPCC AR5 utsläppsscenarier. Det högsta, RCP8.5 leder till en höjning av havsytan på 62 cm som medel för åren 2080-2100. Källa: IPCC AR5, Summary for policy makers, figur 9.
Resultaten bygger på många modeller (Source: E. Kjellström, SMHI)
Kanske inte en fråga om hur högt, utan när Figur 5-1. Temperaturökning (global medeltemperatur vid ytan) i de olika RCPerna. Källa: IPCC AR5, Summary for policy makers, figur 10.
Stranderosion http://www.learnnc.org/lp/multimedia/19885 This figure is figure 4-2-1, p. 38 in Riggs and Ames (2003). This diagram copyright 2008. All Rights Reserved
Klimatändringar och konsekvenser i Öresundsregionen Öresundsvattensamarbetet 2009-11-03 Stigande havsnivå Källa: En varmare värld 19
Alltså Havet stiger Vi vet inte hur snabb havshöjningen blir framöver Landhöjningen kompenserar relativt lite i Skälderviken Detta påverkar utgångsläget för alla storm-vattenstånd och förvärrar situationen jämfört med idag Ev strandfodring måste ske upp till nya normalvattenståndet
Men stormarna då? Inte bara stormarnas storlek, utan frekvensen är viktig
Ändringar i stormar 1850-2008 Time series of the first Principal Component (PC1) of the 95 th annual percentile of daily wind speeds representing storminess over Northern Europe in the period 1850-2008 (Source: Frederik Schenk) 22
Statistisk extremvärdesanalys Statistisk extremvärdesanalys, ibland benämnd frekvensanalys, används för att beräkna nivåer som inträffar med en bestämd sannolikhet. Återkomsttid begreppsförvirring. En nivå som överskrids med en sannolik på 1 % varje enskild år har en återkomsttid på 100 år Statistiska återkomsttider tas fram genom att anpassa en fördelning till urvalet som i vanliga fall är årshögsta vattenstånd. GEV, Gumbel eller lognormal är namnet på några vanliga fördelningar.
Slutsatser Stormklimatet ingen ökning så långt Resultat från Nordsjön vissa indikationer på ändrade lågtrycksbanor Fokus har varit på om stormarna blir värre, men för erosionen kan det vara väl så illa om de blir fler
RCP-scenarier IPCC:s utvärdering 2013-2014 (AR5) omfattar de nya scenarier som idag används för att bedöma framtidens klimat, RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways). RCP-scenarierna ersätter de tidigare SRESscenarierna (Special Report on Emissions Scenarios). I motsats till SRES-scenarierna är de nya RCP-scenarierna formulerade som stabiliseringsscenarier där hänsyn tas till effekten av klimatpolitiska beslut för att minska utsläppen. De olika RCP-scenarierna baseras på olika antaganden om växthusgasutsläppens utveckling. Hur mycket vi människor påverkar klimatet på sikt avgörs främst av de samlade utsläppen av växthusgaser över tid. Hur mycket temperaturen stiger avgörs i sin tur av när i framtiden de klimatpåverkande utsläppen når sin maxnivå, på vilken nivå de kulminerar och hur snabbt de kan fås att minska därefter.
Havsområde Stationsnamn Period Högsta Tidpunkt högvatten Bottenviken Kalix 1974 +177 cm 1984-01-14 Furuögrund 1916 Norra Kvarken Ratan 1891 +142 cm 2002-02-23 Norra Skagsudde 1982 +132 cm 2002-02-22 Bottenhavet Södra Spikarna 1968 Bottenhavet Forsmark 1975 +146 cm 2007-01-14 Norra Östersjön Stockholm 1889 +117 cm 1983-01-18 Egentliga Östersjön Södra Östersjön Landsort Norra Landsort 2004 Marviken 1964 1886-2006 Visby 1916* Ölands Norra Udde 1960 1851* 1961 Oskarshamn 1960 Kungsholmsfort 1886 +135 cm 1914-01-09 Simrishamn 1982 Ystad 1886-1987 +169 cm 1904-12-31 Södra Öresund Skanör 1992 +133 cm 1997-04-11 Klagshamn 1929 Öresund Barsebäck 1937* 1982 +159 cm 2013-12-06 Norra Öresund Viken 1976 +167 cm 2013-12-06 Kattegatt Ringhals 1967 +165 cm 2005-01-08 Skagerrak Varberg Göteborg- Torshamnen Göteborg- Klippan 1886-1982 1967 1959-1969 1887*-1958* Göteborg- Ringön Stenungsund 1962 +157 cm 1990-02-27 Smögen 1910 Kungsvik 1973
Workshop Ängelholm 8 maj 2015. Signild Nerheim, SMHI Hur påverkas våra kuster av väder och vatten?
Översikt 1) Faktorer som påverkar kusterna - 1,5 timme Vind, vågor, havsvattenstånd (medelvattenstånd, högvattenstånd), strömmar samt alla faktorer i kombination 2) Erfarenheter från Ängelholm - 45 minuter 3) Vad händer i framtidens klimat - 40 minuter Framförallt medelvattenståndet och havsvattenståndet. 4) Möjligheter för åtgärder kort diskussion
Bakgrund Hans Hansson, 27/3 Det fundamentala problemet är ett underskott i sandbudgeten i strandens erosionssystem. När mer sand transporteras ut ur systemet än som förs in så uppstår den kustparallella erosion som gradvis minskar strandplanet. När strandplanet är tillräckligt stort så byggs klitterna av vindens sandtransport. Vid stormar eroderas stranden och klitterna av vågor, men återuppbyggs efteråt av vindens sandtransport från strandplanet till klitterna förutsättningen för denna cykliska process är att strandplanet är tillräckligt brett, vilket inte är fallet i Skälderviken. Att tillföra sand genom strandfodring, och framförallt att tillföra tillräckligt med sand för att nå ett brett strandplan, skyddar stranden och klitterna mot stormar. Detta är ett långsiktigt arbete som måste uppreppas flera gånger. Sand måste tillföras i takt med (den förväntade) havsnivåhöjningen för att bibehålla strandlinjen och därigenom skydda bakomliggande bebyggelse. Det har varit svårt att övertyga remissinstanserna om samhällsekonomisk hållbarhet för projektet. Hans Hanson rekommenderar att kommunen uppvaktar remissinstanser innan ansökan görs. Det är viktigt att kommunen kommunicerar sina avsikter och bedömningar tydligt, eftersom kunskapen om stranderosion och skyddsåtgärder generellt är låg.
Syfte mitt syfte
Ängelholm
Skälderviken Källa: Google pictures
Rönne å Källa: Google pictures
Kullens fyr Källa: Google pictures
Vågor in mot kusten Källa: Google Images
Stranderosion http://www.learnnc.org/lp/multimedia/19885 This figure is figure 4-2-1, p. 38 in Riggs and Ames (2003). This diagram copyright 2008. All Rights Reserved
Faktorer som påverkar erosionen Vågor Vattenstånd Strömmar Vind?
Höga vattenstånd 1.0 Det som främst ger höga kortvariga vattenstånd är kortvariga stormar Kraftig pålandsvind höga nivåer Lågtryck höga nivåer Ett högre utgångsläge påverkar hur stor påverkan en given storm får
Skillnader mellan olika bassänger Skagerrak och Kattegatt högt vid västvindar Södra Kattegatt, Öresund komplicerat Västerhavet Öresundsbron samvariation Öresundsbron Kungsholmsfort samvariation Södra östersjön komplicerat Vind
Hur ser det ut?
Adventsstormen 2011 Högsta vst Viken 163 cm
Snedställning i Skälderviken
Snedställning i Ängelholm och Halmstad under stormen Sven
Årshögsta vattenstånd Viken
Översikt, vattenstånd Skälderviken får höga vattenstånd för västliga (nordvästliga) vindar Vid de mest extrema vattenstånden är vattenståndet högre i Skälderviken än i Viken, men eventuellt något lägre än i Halmstad där Sjöfartsverket gör sina mätningar Extrema vattenstånd pågår i ca 6 timmar och är en kortvarig händelse Medel högvatten i Viken är 113 cm det motsvarar en händelse som förekommer ungefär vartannat år Övriga år är högsta vattenståndet runt 1 m Under stormiga år kan fler händelser med höga vattenstånd förekomma under samma vinter Vad betyder det för erosionen?
http://www.learnnc.org/lp/multimedia/19885 This figure is figure 4-2-1, p. 38 in Riggs and Ames (2003). This diagram copyright 2008. All Rights Reserved
Vågor Källa: Google Images
Definitioner Våghöjd = 2 gånger vågens amplitud Våglängd = avståndet från vågtopp till vågtopp Signifikant våghöjd = Medelvärdet av de högsta 1/3 av vågorna Källa: Google Images
Förhållandet mellan våglängd, våghastighet och period
Vågor möter en strand http://www.geography.learnontheinternet.co.uk/images/coast/waves.gif
För översvämningsfrågor: Våguppsköljning, overtopping har betydelse Illustration: Signild Nerheim
Hur kan det se ut? Beräkning av vågklimat på uppdrag av Transportstyrelsen (Maria Andersson, SMHI) Genomsnittliga 95percentilen av H10
Summering, vågor i Ängelholm Vågor bildas av vinden Vågriktningen följer vindriktningen, vilket innebär att vågorna går in mot land samtidigt som det är högt vattenstånd i Skälderviken Våghöjden beror på stryklängden, blåssträckan. Längst blåssträcka för nordvästlig vind
http://www.learnnc.org/lp/multimedia/19885 This figure is figure 4-2-1, p. 38 in Riggs and Ames (2003). This diagram copyright 2008. All Rights Reserved
Strömmar? Huvudsakliga nordgående ström från utflödet i Öresund och Bälten Kustparallella strömmar skapas av vågorna Strömmar skapas också av vindar, och av vattenståndsskillnader Där vågorna får loss material, transporterar strömmarna bort det
Erfarenhet från Helsingborg Kraftiga strömmar på grund av stora vattenståndsskillnader kan skapa extremhöga vågor Som mest nådde vattenståndet 163 centimeter över medelvattenstånd i Viken. Barsebäck hade 136 centimeter över, vilket då var rekord för den mätplatsen. Det lägsta vattenståndet rapporterades från Skanör med 149 centimeter under medelvattenstånd. Vågor På kvällen den 27 november rapporterades 11 meter höga vågor av vågbojen vid Väderöarna. En våg observerades på ca 4 m. Vågor sköljde sedan över Parapeten STÖRRE skador innanför erosionsbotten (utan sediment) än där det fanns sandstrand
Vindklimatet Nordvästliga - västliga sydvästliga vindar vanligast En vanlig medelvind kan vara 7 m/s Typiska värden för en vind med 50 100 års återkomsttid kan vara 22-25 m/s, högre för byvind Bilden visar genomsnittet av årets högsta byvind 1995-2014 (SMHI)
Vindar i Halland och Skåne Vindutsatt Värsta stormen i Skåne: 1967 krävde 4 människoliv Källa: SMHI
Julstormen 1902 I Halmstad kastades mudderverket Herkules och den engelska briggen Excelcior upp på Östra Stranden. Av badhuset i Halmstad fanns bara en enda påle kvar av byggnaden. Kallbadhuset i Varberg förstördes helt. Järnvägsbron i Ängelholm blev illa åtgången, och den 4 km långa järnvägsbanan Malmö-Limhamn raserades. Notis i Svenska Dagbladet: Snälltåget från Malmö och Helsingborg som skulle ha ankommit till Göteborg kl 7 i morse, har efter passerandet av Slöinge station icke hörts av.
För erosion inte bara värsta stormar, utan antalet stormar http://www.learnnc.org/lp/multimedia/19885 This figure is figure 4-2-1, p. 38 in Riggs and Ames (2003). This diagram copyright 2008. All Rights Reserved
Öresund väder och vatten
Uppdaterad översvämningskartering Rönne å SMHI
Som politiker eller tjänsteman vad är bra att veta Goda underlag finns att ta fram och analysera beträffande havsvattenstånd SMHI öppna data kolla själv! Utvärdera skador mot aktuellt väderläge, lär av det Vågor svårare. Allt bättre underlag med ny vågmodell för kusten Är det viktigt att kvantifiera erosionspåverkan, eller räcker det att ha förstått processerna? Vädret blir som det blir ändå vi bara köper mer sand
http://www.smhi.se/oceanweb http://produkter.smhi.se/oceanweb/
Alltså: Nu har ni rätt bra koll på hur det funkar med vattenstånd och vågor i Skälderviken Vad behöver ni mer för att gå vidare med ert arbete kring erosion?