Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1 Wivianne Bondesson

UV MITT, RAPPORT 2008:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1 Wivianne Bondesson

UV MITT, RAPPORT 2008:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1 Dnr 421-4395-2007 Wivianne Bondesson

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel. 010-480 80 60 Fax 010-480 80 94 www.arkeologiuv.se uvmitt@raa.se 2008 Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2008:7 ISSN 1403-9044 Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. Fig. 1 och 2 är godkända från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2008-02-22 (dnr 601-2008/410). Layout Charlotta Lindgren Omslagsbild fram Stensättningen objekt 3 med en del av kanten framrensad. Foto: Wivianne Bondesson. Bak En del av ytan av stenåldersboplatsen, objekt 5. Sydsluttningen vetter ner mot en forntida vik. Foto: Wivianne Bondesson. Tryck EO Grafiska, Stockholm 2008

Innehåll Inledning 4 Antikvarisk bakgrund 4 Arkeologisk potential inför utredningen 5 Målsättning 5 Metod 5 Resultat 7 Administrativa uppgifter 9 Bilagor 1. Objekttabell 12 2. Schakt- och provgropstabell 14 3. Fyndtabell 15 Figurer 1. Utdrag ur Topografiska kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. 4 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med utredningsområdets objekt och schakt markerade. Skala:1:5 000. 6 3a. Stensättningen objekt 3 innan rensning av kant. Foto 8 3b. Stensättningen objekt 3 med en del av kanten framrensad. Foto 8 4. Jordkällaren vid backstugan Hummelkärrsbacke, objekt 8. Foto 10 5. Stenmuren vid backstugan Hummelkärrsbacke, objekt 9. Foto 10 6. Stenmuren mellan torplämningen Hummelvret och backstugan Bergalund, objekt 11, objekt 9. Foto 10 7. Möjlig husgrund efter torpet Hummelvret. Foto 11 8. Gränsmärket RAÄ 212. Foto 11 9. Gränsmärket RAÄ 168 är ett imponerande och välbevarat fem stenarör. Foto 11

Fig. 1. Utdrag ur Lantmäteriets Terrängkarta, blad 604 Eskilstuna, med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Skäggesta 5:1 i Barva socken. Utredningen ska fungera som planeringsunderlag för Länsstyrelsen i deras ställningstaganden till planer på en bergtäkt inom ägorna. Utredningsområdet är cirka 0,35 km 2 stort, undantaget ett område med befintlig täktverksamhet 0,08 km 2 stort. Det utgörs till största delen av en skogsklädd bergshöjd med omrörd och schaktade områden i sydväst. Höjden över havet varierar mellan 10 och 40 meter. Uppdragsgivare är Vägverket Produktion. Antikvarisk bakgrund Barva socken fornminnesinventerades år 1957 och revideringsinventerades år 2005. Däremellan har flera inrapporteringar skett framför allt i samband med de många och stora utredningar som gjorts i samband med till exempel E20 och Svealandsbanan. Inom utredningsområdet finns ett fåtal tidigare registrerade fornlämningslokaler. I nordväst är en torplämning, RAÄ 167:1 4 Skäggesta

(ej återfunnen vid revideringsinventeringen), samt ett par gränsmärken (RAÄ 168 och RAÄ 212). I söder fanns tidigare ytterligare en torplämning som nu är undersökt och borttagen, RAÄ 117. Blickar man lite vidare i närområdet finns en mycket rik fornlämningsmiljö vid Barvalappen. I SHM:s lösfyndsregister finns tre fynd registrerade på den berörda fastigheten, ett av dem är fynd från Skäggesta gärdesbacke, från en hög med stenbetäckning över fynden (SHM 3970). Fyndet utgörs av en söndrig urna av simpel form och grovt gryt, tång av järn i urnan, liten fin hammare, 29 små olikfärgade pärlor i urnan samt ett knivslidebeslag i brons. Det andra fyndet (SHM 8949) är från Skäggesta Mosse och utgörs av en stenyxa med skafthål. Det tredje fyndet (SHM 4224) utgörs av fyra pärlor. Här finns ingen närmare uppgift om fyndplatsen än själva fastigheten. Arkeologisk potential inför utredningen Höjden över havet och det topografiska läget indikerade att det inom området fanns en potential att finna boplatser från yngre stenålder. Det skulle i så fall röra sig om små platser för marin fångst, belägna vid den dåtida havsstranden. Även om det vid denna tid förekom jordbruk var fångst av alla slag ett viktigt komplement vilket indikeras av boplatser av denna typ i andra delar av Sörmland. Senast i år har ett par sådana undersökts av SAU i Påljungshage utanför Nyköping. Det skulle även kunna förekomma kulturlämningar efter utmarksutnyttjande av olika slag. Målsättning Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventering av fornlämningar noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för eventuella boplatslägen fastställs genom utredningsgrävningar. På ett vidare plan syftar utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika, alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas: Identifiering av stenåldersboplatser. Redovisning av utmarksområden typiska lämningar såsom torp, kolmilor och tjärdalar. Metod Arbetet inleds med en kort genomgång av bakgrundsmaterial som befintliga historiska kartor och geologiska kartan. Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identifieras. Dessa beskrivs kortfattat och mäts in med GPS. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, företrädesvis boplatslägen, utförs med hjälp av traktorgrävare varvid mindre schakt tas upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Ytan finrensas skiktvis för hand. Efter dokumentation och inmätning läggs schakten igen. Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport. Skäggesta 5

Fig. 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 10H 6a, med utredningsområdets objekt och schakt markerade. Skala 1:5 000.

Resultat Vid utredningen påträffades två fasta fornlämningar, objekt 3 och 5, samt fyra övriga kulturhistoriska lämningar, objekt 6, 8, 9 och 11. Sedan tidigare fanns en fast fornlämning och två övriga kulturhistoriska lämningar registrerade, objekt 10/RAÄ 167 samt RAÄ 168 och RAÄ 212. Fem boplatslägen registrerades, det vill säga i detta fall platser lämpliga för vistelser i samband med fiske och marin fångst för den yngre stenålderns skärgårdsbefolkning. Boplatslägena gick vidare till utredningsgrävning varvid en visade sig vara en boplats och därmed ha status av fast fornlämning. På denna, objekt 5, påträffades slagen kvarts samt skärvsten i tre koncentrationer. Hela det topografiskt avgränsade läget markerades men det kan inte uteslutas att endast mindre delar av ytorna är fyndförande. Den exakta utbredningen kan endast fastställas vid en arkeologisk förundersökning. Boplatsen är belägen mellan 20 och 30 meter över havet, vilket ger en ungefärlig strandlinjedatering till 5 500 4 000 år före vår tid. Vid denna tid låg boplatserna vid stranden av en havsvik. Viken låg då i norra kanten av ett större sammanhängande fastlandsområde. Mot norr exponerade kusten mot mycket stora fjärdar med mycket långt till andra större öar. Här har varit mycket utsatt för vädrets makter när vinden legat på från detta håll. Detta kan vara en förklaring till det väl skyddade läget man valt. Objekt 5 ligger i sydsluttning ner mot en vik som exponerar mot öster. Boplatsytan övergår i ett flackt pass i norr som därefter breder ut sig i en relativt stenfri del av öns nordsluttning. Sydsluttningen ner mot den forntida viken läas av berg på tre sidor. Topografin skapar här en väl skyddad plats med närhet till fina fångstområden i den relativt grunda Kafjärden norr därom. Här har säkerligen funnits rikligt med fisk, säl och sjöfågel för fångstfolket vid den dåtida kusten. Stensättningen, objekt 3, är av typen stenfylld och ensamliggande i krönläge och kan grovt typdateras till bronsålder/äldre järnålder. Den är placerad på krönet av en långsträckt bergryggen, dock inte allra högst upp, men väl exponerad framför allt mot söder. En yta i nordöstra kanten, 2 1 meter stor framrensades (och återställdes sedan) för att fastställa fornlämningsstatus. Rensningen visade en tydligt avgränsad kant där stensättningens jämnstora större stenar kontrasterade väl mot den utanförliggande naturliga småstenspackningen. Delar av krönet utgörs av berg i dagen men delar är täckta av en ställvis klapperartad och övermossad eller lätt övertorvad moränpackning av ganska jämnstort stenmaterial med inslag av större block. Även om gravtypen brukar benämnas ensamliggande kan därför inte helt uteslutas att det finns fler dolda gravar i den ockulärt svårbedömda terrängen i anslutning till fornlämningen och inom dess skyddsområde. De övriga kulturhistoriska lämningarna utgjordes av sentida bebyggelseoch odlingslämningar dels efter det sedan tidigare registrerade torpet Hummelvret (objekt 19/RAÄ 167) dels efter backstugan Hummelkärrsbacke (objekt 11 resp. objekt 6, 8 och 9). Objekt 11 är en stenmur belägen mellan torpet Hummelvret och den betydligt senare och än idag befintliga backstugan Bergalund. Utan undersökning kan inte avgöras till vilketdera muren hör. De andra lämningarna är rester efter Hummelkärrsbacke och dess tillhörande verksamheter. Lämningarna utgörs av sentida fossil åker, en fin och välbevarad lämning efter en jordkällare med en intilliggande stensatt källa/brunn samt en vällagd mur som avgränsar mot utmarken. Backstugan finns utsatt på Häradskartan, upprättad 1897 1901, men saknas på samtliga äldre kartor och kan därför på grund av sin sannolikt sena anläggningstid inte betraktas som fornlämning. Skäggesta 7

Fig. 3a. Stensättningen objekt 3 innan rensning av kant. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 3b. Stensättningen objekt 3 med en del av kanten framrensad. Foto: Wivianne Bondesson. 8 Skäggesta

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-4395-2007. Länsstyrelsens dnr: 431-17559-2007. Projektnummer: 10833 (f.d. 1210514). Intrasisprojekt: M2007:048. Undersökningstid: 23 och 25 januari, 29 31 januari och 1 februari 2008. Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, arkeolog Katarina Appelgren. Underkonsulter: SÅAB. Exploateringsyta: 0,35 km 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10H 6a. Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6584 132, y 1552 959. Höjdsystem:. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Fynd med Fnr 1 4 förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, i väntan på beslut om fyndfördelning. Skäggesta 9

Fig. 4. Jordkällaren vid backstugan Hummelkärrsbacke, objekt 8. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 5. Stenmuren vid backstugan Hummelkärrsbacke, objekt 9. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 6. Stenmuren mellan torplämningen Hummelvret och backstugan Bergalund, objekt 11, objekt 9. Foto: Wivianne Bondesson. 10 Skäggesta

Fig. 7. Möjlig husgrund efter torpet Hummelvret. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 8. Gränsmärket RAÄ 212. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 9. Gränsmärket RAÄ 168 är ett imponerande och välbevarat femstenarör. Foto: Wivianne Bondesson. Skäggesta 11

Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Obj.nr Beskrivning Statusförslag Kommentar 1 Boplatsläge, 85 25 m stort (N S). Beläget på en flack udde som skjuter ut i den smalaste delen av pass mellan två höjder. Delvis omrört med mycket kross. Gammal kraftledningsgata? Unga barrtelningar, uppvuxen blandskog i kanterna. 30 m ö.h. Ej forn lämning Utredningsgrävd med negativt resultat. Utgår. 2 Boplatsläge, 30 15 m stort (Ö V). Beläget i ÖNÖ sluttning, i en svacka som är betydligt mer stenfri än omgivande terräng. Skogsmark med uppvuxen barrskog. 30 m ö.h. 3 Stensättning, ca 3 m i diameter och 0,1 0,2 m hög. Rund, Fyllning av 0,1 0,4 m stora stenar, vanligen 0,2 m stora. Belägen på kam av berg, ej högsta krönet, delvis på häll. Hällmark med enstaka unga barr- eller lövträd. 40 m ö.h. 4 Boplatsläge, 25 12 m stort (NÖ SV). Beläget i en liten svacka på en avsats i VNV-sluttning av berg. Vetter ner mot pass (forntida sund). Stort block ovanför. Hällmark med gles barrskog. 35 m ö.h. 5 Boplats, 220 35 100 m stort (N S). Beläget i en svagt skålad S-sluttning ner mot forntida vik /sund samt i det relativt stenfria passet ovanför och en bit ner i dess norrsluttning. Läas av berg på tre sidor. Ytan är betydligt mindre stenig än omgivningen. Grus och mo. Fynd av slagen kvarts samt skärvsten. Skogsmark med glest med unga barrträd, ställvis tätt med lövsly. 20 30 m ö.h. 6 Område med sentida odlingsspår. Inom ett ca 200 50 m stort område (NÖ SV) är fossilåker i form av dikes- och hakavgränsade tegar samt ca ett 10-tal röjningsrösen. Dessa är 1 2 m stora, flacka och oftast slarvigt upplagda längs åkerkanterna, ibland runt block och av blandat stenmaterial. Åkrarna ansluter till dagens åkermark och är vanligen bevuxna med första generationens granskog. Ej fornlämning Fornlämning Ej fornlämning Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Skogsmark, blandskog i NÖ delen och granskog i SV. 5 10 m ö.h. 7 Boplatsläge, 55 35 m stort (N S). Beläget i Ej fornlämning S mynningen av flackt pass, i mycket flack SSV sluttning. Ytan är betydligt mindre stenig än omgivningen. Grus och mo. Begränsas av dumpmassor i S. Skogsmark med glest med uppvuxen blandskog. 30 m ö.h. Utredningsgrävd med negativt resultat. Utgår. Överkörd ock skadad av maskin rakt över vilket lämnat spår i mitten. En yta i NÖ kanten, 2 1 m stor framrensad och återställd för att fastställa fornlämningsstatus. Utredningsgrävd med negativt resultat. Utgår. Fynd av slagen kvarts. F1 F4. Utredningsgrävd med negativt resultat. Utgår. 12 Skäggesta

Obj.nr Beskrivning Statusförslag Kommentar 8 Lägenhetsbebyggelse, jordkällare till backstugan Hummel kärrsbacke. 5 4 m stor (NNV SSÖ) och 1,3 m djup. Utgång mot NNV, 2,5 m l och 0,5 1 m bred. Rummet är drygt 2 2 m stort med fint kallmurade väggar. Jordkällaren ansluter till mur i SSÖ, obj. 9. Väggarna är ca 1 m tjocka. Belägen ca 5 m S om väg. Ca 3 m N om är en källa invid några stora block, dock ej säkert uppmurade. Blandskog, öster om lämningen är planterad granskog. 15 m ö.h. 9 Hägnad i form av en kallmurad stenmur, ca 43 m lång, 0,5 1 m hög och 0,5 1,2 m bred. Ställvis inpassade stora block. Många skift av olikstora stenar. Löper omedelbart bakom objekt 8. Blandskog. 15 m ö.h. 10/ RAÄ 167:1 Torplämning, läge för torpet Hummelvret enligt lantmäterikarta från år 1705. Revideringen 2005: inga lämningar är synliga. Vid 2008 års utredning inmättes en stensamling, 1,5 m i diameter och 0,1 m hög av 0,2 0,4 m stora stenar. Kan vara rest av spismursröse. Strax S därom är en flack stensatt grop invid ett stenblock, ca 2 3 m stor (N S) och 0,2 m djup. Svårtolkat, kan möjligen vara källargrop. Längre upp mot vägen är två stenrader som kan vara syllstensrader. Området är hyggesplöjt i samband med trädplanteringen vilket kraftigt försvårar tolkningen av lämningen. 5 10 m ö.h. 11 Hägnad i form av en kallmurad stenmur, ca 13 m lång, 0,5 1 m hög och 0,5 1,2 m bred. Ställvis inpassade stora block. Många skift av olikstora stenar. Blandskog. 10 m ö.h. RAÄ 168:1 Gränsmärke, femstenarör, 2,5 m diameter och 0,5 m hög, kallmurad av 0,5 0,7 m stora stenar och fylld av 0,2 0,5 m st stenar. I mitten en hjärtsten, 0,3 m hög, 0,4 m bred (N S) och 0,2 m tjock. Avsmalnad vitmålad topp. I V kanten en visarsten, 0,3 m hög, 0,4 m bred (Ö V) och 0,1 m tjock. Ägogräns. På berghäll. Skogsmark (barr). 20 25 m ö.h. RAÄ 212:1 Gränsmärke, 0,2 0,2 m och 0,4 m hög med en inhuggen ruta, 1 dm sida, på den plana toppen. Några 0,2 0,4 m stora stenar ligger runt om. N sluttande moränmark. Skogsmark (barr). 15 20 m ö.h. Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning På häradskartan från 1897 1901, med boningshus och två uthus som sannolikt förstörts i samband med breddning av vägen och anläggande av en grusplan. Saknas på äldre kartor. Skäggesta 13

Bilaga 2. Schakt- och provgropstabell Snr/ Pgnr Obj.nr Beskrivning Anläggningar och fynd Pg1 4 0,8 0,8 m stor och 0,02 0,1 m djup (Ö V). Mossa 0,02 0,05 m tjock, därunder rotmatta med mylla, sen berg. Pg2 4 0,8 0,7 m stor och 0,07 m djup (Ö V). Halva rutan, S delen bestod av 0,02.0,05 m tjock torv och därunder rötter på berg. Norra delen bestod av 0,07 m tjock rotmatta och därunder ljus silt. Pg3 4 0,8 0,6 m stor och 0,07m djup (Ö V). Under 0,05 0,07 m tjock rotmatta och torv fanns berg. Pg4 4 1,2 0,95 m stor och 0,05 0,3 m djup (Ö V). Mossa 0,03 0,05 m tjock, därunder rotmatta med mylla i N delen. I S delen silt med vittrat material från berget. Berg i botten. Pg5 4 0,6 0,7 m stor och 0,1 m djup (Ö V). Mossa/torv 0,05 m tjock, därunder kompakt rotmatta och därunder 0,05 m tjockt lager av myll/lerblandad silt, sen berg. Pg6 4 1,3 0,7 m stor och 0,1 m djup (ÖSÖ VNV). Torv 0,01 0,05 m tjock, därunder rotmatta 0,05 m tjock i S delen. Därunder mylla i bergets fickor. Berg i botten. S7 1 L-format. I N S riktning 18 2 m stort och 0,2 m djupt samt i Ö V riktning 9 2 m stort och 0,1 m djupt. Omgrävt och stört i N delen. Lera blandat med morän 0,2 m djupt. Mindre stört i S delen, grusig morän. I Ö V omgrävt med lera blandat med grusig, gul morän. S8 2 21 3 m stort (NÖ SV). Belägen i sluttning. Under 0,1 0,2 m tjock torv bestod botten av grusig morän. I N delen inslag av större stenar, 0,3 m stora. I S delen av schaktet ett större grusinslag. S9 2 9 3 m stort och 0,3 m djupt (Ö V). Under 0,2 m tjock torv bestod botten av grusig, ljusgul, moblandad morän. S10 5 6 3 m stort (ÖNÖ VSV). Under 0,05 m tjock torv fanns ca 0,05 m tjockt myllblandat gruslager. Därunder grusig morän. S11 5 5 3 m stort och 0,2 0,3 m djupt (SÖ NV). Under 0,05 m tjocktorv bestod botten av 0,05 m tjockt, myllblandat gruslager och därunder gul, grusig morän. S12 5 16 3 m stort och 0,3 m djupt (NÖ SV). Under 0,1 m tjock torv bestod botten av grusig morän. Ytligt i NÖ delen fanns under torven relativt rikligt med skärvig och skarpkantad sten. 1,2 0,9 m stor sotfärgning, möjligen härrör den skarpkantade stenen från den. Mörkfärgningen gav ett flammigt intryck, avgränsad av en 0,3 m stor opåverkad yta. S13 5 16 3 m stort och 0,3 m djupt (NNV SSÖ). Under 0,3 m tjock torv och mylla bestod botten av i N delen sandblandad lera och sand med inslag av större 0,1 0,5 m stora stenar samt ett block. I S delen bestod botten av gulbrun sand med inslag av 0,1 m stora stenar. S14 5 12 2 3 m stort och 0,3 m djupt (N S), i sluttning. Torv och mylla 0,2 0,3 m tjockt. I botten ljus, sandblandad lera/silt. I S delen rikligt med inslag av 0,4 0,5 m stora stenar. Fynd av en slagen bergart, ej tillvaratagen. F1. Koncentration av skärvig och skarpkantad sten i NÖ delen. F2. F3. 14 Skäggesta

Snr/ Pgnr Obj.nr Beskrivning Anläggningar och fynd S15 5 22 3 m stort och 0,3 m djupt (SSV NNÖ). Under 0,2 m tjockt lager torv bestod botten av lerblandad och i södra delen sandblandad mo och grus. Centralt var en koncentration av skärvsten (ca 5 st.) i en 0,4 m i diameter stor myll och mörkfärgning, 0,02 m djup med plan botten. Lucker. S16 5 6 3 m stort och 0,3 m djupt (NÖ SV). Under ca 0,2 m tjock torv och mylla bestod botten av gul sand med inslag av 0,05 0,1 m stora stenar. Spridd skärvsten. S17 5 10 3 m stort och 0,2 m djupt (NNÖ SSV). Under 0,05 0,1 m tjock torv bestod botten av gul, grusig morän med inslag av 0,05 0,1 m stora stenar. S18 7 24 3 m stort och 0,2 m djupt (N S). Under 0,05 m tjock torv bestod botten av gul, grusig morän. S19 7 13 3 m stort och 0,2 m djupt (NNÖ SSV). Under 0,05 m tjock torv bestod botten av gul, grusig morän. Koncentration av skärvig och skarpkantad sten centralt. Spridd skärvsten. F4. Bilaga 3. Fyndtabell Varje fyndnummer motsvarar ett schakts samlade fyndmängd. Fnr Obj.nr Snr Typ Vikt, g 1 5 11 2 slagna kvarts. 356,8 2 5 12 2 slagna kvarts och 1 splitter. 25,5 3 5 13 1 slagen kvarts 1,5 4 5 16 2 kvartsavslag, 1 kvartskärna samt en slagen kvarts. 86,5 Skäggesta 15

Skäggesta Med anledning av planer på en bergtäkt har Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, i januari och februari 2008, genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Skäggesta 5:1 i Barva socken, Södermanland. Vid utredningen påträffades en boplats från yngre stenålder (neolitisk tid). Boplatsen låg då i en sydsluttning på stranden av en östexponerad vik med öppet hav norr därom. Ytterligare fyra lägen för förmodade boplatser utredningsgrävdes utan att ge indikationer på förhistorisk verksamhet. Därtill påtffades en stensättning av typen stenfylld och ensamliggande i krönläge som grovt kan typdateras till bronsålder/ äldre järnålder. Vidare registrerades fyra övriga kulturhistoriska lämningar vilka utgjordes av sentida bebyggelse- och odlingslämningar dels efter det sedan tidigare registrerade torpet Hummelvret som är fast fornlämning dels efter backstugan Hummelkärrsbacke Sedan tidigare fanns även två övriga kulturhistoriska lämningar registrerade, två gränsmärken. ISSN 1403-9044