FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING

LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR MILJÖLÖSNING - EN REINVESTERING FÖR NÄSTA GENERATION»» Infrastrukturen för värme, el och vatten är grunden för det moderna samhället. Det är hygienfaktorer som alltid måste fungera, 24 timmar om dygnet 365 dagar om året. Investeringar och reinvesteringar i denna infrastruktur är en av de viktigaste uppgifterna för en kommun.»» Borås är i behov av att genomföra två viktiga reinvesteringar; nytt kraftvärmeverk och nytt avloppsreningsverk. De är strategiskt viktiga eftersom den infrastruktur som nu ska byggas kommer användas av Boråsarna även under andra halvan av detta århundrade. Vi måste därför ta höjd både för hur Borås kommer att utvecklas befolkningsmässigt, för en annan markanvändning i centrala delar av staden och för framtida krav och förväntningar på energisystemet.»» De aktuella projekten är sedan tidigare både beskrivna och fastslagna i ett inriktningsbeslut av Borås Stad. Nu är det tid att fatta investeringsbeslutet och ta steget vidare mot förverkligande av planerna.

FÖR BORÅS»» Det finns en stor möjlighet i att båda dessa reinvesteringar är i behov att göras samtidigt. Det ger såväl ekonomiska som miljömässiga synergier, både kort- och långsiktigt.»» Om man hade vetat vad vi vet idag om hållbarhet och kretslopp när anläggningarna byggdes en gång i tiden så skulle verksamheterna, med största sannolikhet, varit samlokaliserade från start. Detta är också vad kommunfullmäktige visar i sitt inriktningsbeslut. Sobacken utanför Borås har i flera utredningar presenterats som den mest lämpliga platsen för att samlokalisera verksamheterna.»» Investeringen är omfattande såväl ekonomiskt som tekniskt. Detta innebär att många delar har behövt revideras under förstudiens gång. Det är först när vi står med konkreta anbud från leverantörer som vi kan slå fast en mer exakt finansiell ram för projektet.

VARFÖR KALLAS PROJEKTET EN REINVESTERING? Det nya kraftvärmeverket och avloppsreningsverket ersätter befintliga uttjänta anläggningar. Biopannorna på Ryaverket är från 1965 och har överstigit antalet rekommenderade drifttimmar. Avloppsreningsverket på Gässlösa är från 1934 och klarar inte en ökad befolkningstillväxt och uppfyller inte lagstadgade utsläppsvärden.

VARFÖR MÅSTE PROJEKTET GENOMFÖRAS? Reinvesteringen måste genomföras för att: tillgängligheten för fjärrvärmeleveranserna och avloppsrening ska säkerställas. lagstadgade utsläppsvärden för renat avloppsvatten ska uppnås. staden ska kunna fortsätta sin positiva utveckling och växa med fler invånare, verksamheter och industrier.

VILKA POSITIVA MILJÖEFFEKTER INNEBÄR PROJEKTET? Genom att etablera de nya biopannorna på Sobacken flyttas ca 7 000 tunga lastbilstransporter bort från centrala Borås. Transporterna kommer främst att ske via den nya 27:an och via riksväg 41. Det är en stor positiv lokal miljöeffekt för Borås centrala delar. Det nya kraftvärmeverket kommer att producera hela 90 GWh mer förnybar el till Borås med ungefär lika mycket insatsbränsle. El 85 GWh Biobränsle 545 GWh KVV Ryaverket Värme inkl. biotork 365 GWh El 175 GWh Biobränsle 555 GWh KVV EMC Värme KVV 330 GWh Värme RGK 80 GWh

Det nya avloppsreningsverket kommer att rena avloppsvattnet betydligt bättre än dagens reningsverk och uppnå lagstadgade utsläppsvärden. Det nya avloppsreningsverket kommer dessutom att kunna ta emot större vattenvolymer. Utsläpp idag Med nytt avloppsml/l reningsverk ml/l Fosfor (P) 0,3 0,20 Kväve (N) 15 10 Organiskt material (BOD7) 10 8 Exakta utsläppsvärden kommer att bestämmas i miljötillståndet. Höga utsläpp av fosfor, kväve och organiskt material kan leda till övergödning av vattendrag, syrebrist och döda bottnar.

SKA VI VERKLIGEN SATSA VIDARE PÅ FJÄRRVÄRMEN? Värmepumparna blir bara bättre och bättre, klimatet varmare och kunderna energieffektiviserar mer och mer. Vi tror också att värmeleveranserna i framtiden kommer minskas med tanke på konkurrens, teknikutveckling, energibesparingar och ett varmare klimat. Omfattande studier ger oss en framtidsbild att det kommer ske en minskning med ca 0,5 %/år från dagens nivåer. En möjlighet med ett nytt kraftvärmeverk är att ansluta fjärrvärmenätet i Fristad (ca 25 GWh) till det centrala nätet och på det sättet öka värmeleveranserna. Vårt befintliga fjärrvärmesystem är ett stort värmesystem då ca 40 000 boråsare värms med fjärrvärme, ca 90 % av alla flerbostadshus i Borås är anslutna. Sedan den första fjärrvärmekunden anslöts 1959 har fjärrvärme levererats med en hög leveranssäkerhet. Miljöutsläppen har också kontinuerligt förbättrats. Enligt Naturvårdsverket är fjärrvärmebranschens omställning den största förklaringen till att Sverige lyckats nå klimatmålen enligt Kyoto-avtalet. Vi har en hög kundnöjdhet bland våra kunder. Kunderna upplever att fjärrvärmen är bekymmersfri, miljöbra och

kostnadseffektiv uppvärmning. Genom att reinvestera i våra produktionsanläggningar anpassar vi oss samtidigt efter framtidens efterfrågan. Prognos för fjärrvärmeutvecklingen 800 700 600 500 GWh/år 400 300 200 100 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Småhus nuv. kunder Lokaler, nuv. kunder Flerbostadshus, nuv kunder Andra leveranser Industri, nuv. kunder Anslutningar fr.o.m 2013 - nybebyggelse Anslutningar fr.o.m 2013 - bef. bebyggelse

FINNS DET NÅGRA RISKER MED PROJEKTET? Vi arbetar kontinuerligt med att identifiera vilka risker projektet medför. Det vi kan konstatera är att vi redan idag lever och hanterar ett flertal risker med nuvarande verksamhet. I diagrammet åskådliggör vi en känslighetsanalys som har gjorts för det nya kraftvärmeverket. Som man kan se finns redan de identifierade riskområdena i vår befintliga verksamhet också.

Känslighetsanalys för kraftvärmeverket Fjärrvärmeleverans ± 10 % (± 63 GWh/år) Elintäkt ± 15 % (± 100 kr/mwh) Hög (+) Låg (-) Dagsläge, Hög (+) Skuldränta ± 1 %-enhet Dagsläge, Låg (-) Investeringskostnad KVV ± 10 % -30-25 -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 25 30 Resultatpåverkan AO Energi, MSEK/år

PUMPA VATTEN TILL SOBACKEN, ÄR DET ENERGISMART? Det kommer att behövas elenergi för att pumpa såväl avloppsvatten som fjärrvärme från centrala Borås ut till Sobacken. Beräkningar visar att det kommer att krävas ca 2,4 GWh elenergi/år för att pumpa avloppsvattnet ut till Sobacken. Vi kommer att utnyttja fallhöjden, återvinna lägesenergin, som vi har tillgodo då renat avloppsvatten ska ledas från Sobacken ut till Viskan. Med en turbin i utloppsledningen kommer vi att producera ca 1 GWh el/år. Således blir nettoenergiförlusten ca 1,4 GWh/år. Att pumpa fjärrvärmevatten till och från Sobacken innebär också en energiåtgång i form av el och värmeförluster. Ser man på fjärrvärmesystemet ur ett systemperspektiv så är förlusterna för såväl värme som el små för pumpningen av fjärrvärmevattnet. Det nya kraftvärmeverket på Sobacken kommer att producera ca 175 GWh förnybar el/år. Dessutom producerar vi förnybar el från avfallsförbränning, vattenkraft och solceller på ytterligare 90 GWh/år. Den energiförlust vi gör genom att pumpa ut vatten till Sobacken kan ställas i relation till hur mycket vi kommer att producera i den nya anläggningen samt till de vinster som samförläggningen på Sobacken totalt sett innebär.

HUR KOMMER PRISBILDEN SE UT I FRAMTIDEN FÖR VÅRA KUNDER INOM FJÄRRVÄRME OCH VA? Vår absoluta målsättning är att Borås ska vara en attraktiv marknad för att bosätta sig i och för näringslivet att driva och etablera företag i. Våra kalkyler visar på att vi kommer ligga bra till prismässigt om man jämför med andra städer samt till alternativa uppvärmningssätt.

Prisbild idag för fjärrvärme och alternativen Värmekostnad för olika alternativ Resultat för villa 30 000 25 000 Kr/år Kr/år 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Fjärrvärme Bergvärme Luft-/v. VP Resultat för ett Nils Holgersson-hus 250000 200 000 150 000 100 000 Pellets Kapital Fasta Rörliga Kapital Fasta Rörliga Diagrammen visar vad kostnaden är för kunder med de olika uppvärmningssätten. Man kan konstatera att fjärrvärme är konkurrenskraftigt både när det gäller villakunder och flerbostadshus. Enheten är uppvärmningskostnad per år. 50 000 0 FjärrvärmeL BergvärmeP uft-/v. VP ellets

Prisbild idag och i framtiden för tjänsterna fjärrvärme, VA och avfall. Nils Holgersson - jämförelse Riket och Borås för avfall + VA + fjärrvärme 300 250 Uppskattade kostnader per år för NH-fastigheter år 2013 resp. 2017 Prisutveckling 2013-2017, bedömning Riket + 3,1 % per år Borås + 3,6 % per år 200 150 158 158 177 180 Fjärrvärme VA 100 Avfall 50 60 49 70 63 0 20 Riket medel 2013 24 Borås 2013 21 Riket medel 2017 24 Borås 2017 I framtidsstaplarna har kostnaden för Riket medel räknats upp med den prisökning som har varit de senaste åren och Borås 2017 har räknats upp med vår tänkta prisökning.

SKA ACKUMULATORTANKEN OCKSÅ FLYTTAS TILL SOBACKEN? Nej! Ackumulatortanken är helt rätt placerad systemmässigt. Fjärrvärmenätet som består av ett ledningsnät på nästan 30 mil är som ett spindelnät med centrum vid ackumulatortanken. Här utgår de största ledningarna med en dimension på 500 mm. Avfallspannorna som togs i drift 2005 kommer även fortsättningsvis att ligga kvar på samma plats fram till ca 2035. Då de nya biopannorna har tagits i drift på Sobacken kan bränslehanteringen och biopannorna på Ryaverket demonteras.

KOMMER BORÅS STADS INVÅNARE FÅ MINDRE MEDEL TILL SKOLA OCH OMSORG I OCH MED REINVESTERINGEN? Nej! Reinvesteringen ska rymmas inom bolagets ekonomi. Samtliga sex affärsområden särredovisas och hanteras individuellt. Fjärrvärme är ett affärsdrivande område och affären med fjärrvärme ska bära investeringssumman. VA-området ska över tiden gå ± 0 och finansieras med VA-taxan.

LÄS MER: www.borasem.se/emc