2012 års organisationsbedömning

2012 års organisationsbedömning Organisationens namn: Global Environment Facility (GEF) Ansvarig handläggare/ departement: Lars Roth, UD-MU Namn samt organisationstillhörighet på deltagare i beredningen: Julia Hector (miljödepartementet) Prudence Woodford-Berger (UD-MU) Generell information, inkl. finansiell data Texten nedan hämtas lämpligen, där så är möjligt, från senaste bedömningen. Se över texten, uppdatera information och revidera vid behov. Mandat och huvudsaklig inriktning på verksamheten enligt organisationens strategiska styrdokument (kommentera): Den globala miljöfonden, GEF, (Global Environment Facility) är en finansiell mekanism för klimat-, öken-, biologisk mångfalds- och Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar. GEF bildades 1991 för att erbjuda finansiering för de nya konventioner som skapades till följd av Riomötet, och för att motverka tillskapandet av flera nya miljöfonder knutna till enskilda konventioner. I mandatet ingår att bidra till globala miljönyttigheter genom att betala merkostnaden för att göra projekt i utvecklingsländer mer miljövänliga. GEFs basbudget fördelas mellan så kallade fokalområden; varje fokalområde är knuten till en miljökonvention. De största fokalområdena är klimat (30 %) och biologisk mångfald (25 %). Andra områden som får finansiering är landdegradering (9 %), långlivade organiska föroreningar (9 %), internationella vattendrag (10 %), tvärsektoriellt kapacitetuppbyggande (2 %) och i viss mån ozonuttunnande substanser. De 10 största mottagarländerna under GEF 5 (per den 120224) är i fallande ordning China (109 MUSD), Ryssland (50 MUSD), Brasilien (23 MUSD), Togo (15 MUSD), Zambia (13 MUSD), Uzbekistan (13 MUSD), Kazakstan (12 MUSD), Columbia (10 MUSD), Moldavien (9 MUSD) och Azerbajdzjan (9 MUSD). GEF är även sekretariatet för några fonder under klimatkonventionen: Special Climate Change Fund (SCCF), Least Developed Countries Fund (LDCF) och Anpassningsfonden (AF), varav SE stödjer de två sistnämnda inom ramen för klimatsatsningen med sammanlagt 665 MSEK under perioden 2009-2012. Styrelseorgan, managementstruktur och svenskt deltagande, inklusive antal svenskt anställda i organisationen (kommentera): Styrelsen har 32 valkretsar av både givar- och mottagarländer. Sverige sitter i en valkrets med Finland och Estland. Sverige och Finland turas om att leda valkretsen vart tredje år. Finland tog över stolen den 1 januari 2012. Sekretariatet leds av en VD, Naoko Ishii, JP som tillträde i augusti 2012 och därmed efterträder tidigare VD Monique Barbut, FR. Världsbanken är förvaltare av fonden och GEFs sekretariat är formellt en del av Världsbanken. GEF har ett eget oberoende utvärderingskontor och ett vetenskapligt råd som granskar projekt med avseende på deras potential att uppfylla konventionen ifråga. Eftersom genomförandet av projekt sker via verkställande organisationer har GEF inga fältkontor. De verkställande organisationerna är UNDP, UNEP, Världsbanken, FAO, UNIDO, AfDB, AsDB, EBRD, IDB och IFAD. Processen med att utvidga antalet verkställande organisationer är pågående. 94 personer arbetar inom sekretariatet i Washington samt ytterligare sex personer under Anpassningsfonden, dock inga svenskar. 1

Totalt utbetalade resurser (el. motsvarande i enlighet med Annex 2), samt svenska finansiella bidrag, nominellt och i förhållande till andra givare 1. Kommentera även hur stor del av organisationens budget som är basbudgetstöd/icke-öronmärkt stöd och hur mycket som är öronmärkt (kommentera): GEFs årsomsättning ligger på ca 500 MUSD. Sedan GEF bildades 1991 har ca 10,5 miljarder USD betalats ut i öronmärkt stöd till mer än 2 800 projekt i 168 länder. 51 miljarder USD har attraherats i medfinansiering under samma period. Genom GEFs Small Grants Projekt (SGP) har vidare drygt 14 000 gåvor lämnats till det civila samhället och icke-statliga organisationer till ett sammanlagt belopp av 634 miljoner USD. Sverige har stött GEF sedan pilotfasen. I dagsläget bidrar 40 länder till GEF och påfyllnader sker vart fjärde år. Nästa påfyllnadsförhandlingar förväntas dra igång i början av 2013 och avser perioden 2014-2017. Sveriges andel är 3,63 procent, vilket gör Sverige till nionde största givare. Sverige bidrar till GEF 5 med en miljard SEK. Av dessa utgör 780 MSEK Sveriges basbidrag till GEF. Resterande 235 MSEK betalades ut som ett extrabidrag och som en del av regeringens klimatsatsning. A. Sammanfattande bedömning för relevans X Mycket relevant Relevant Inte relevant Med utgångspunkt från bedömningen av relevans (avsnitt A i annexet) redogör för organisationens relevans. I den mån en bedömning tidigare gjorts av organisationen, kommentera viktigare förändringar): Den övergripande svenska bedömningen är att GEF är en mycket relevant organisation. GEF är idag den största globala fonden för miljö och utveckling. GEF är en finansiell mekanism för klimat-, öken-, biologisk mångfalds- och Stockholmskonventionen. GEF bidrar till en hållbar utveckling, till en lokalt och globalt bättre miljö, samt till u-ländernas möjligheter att genomföra sina åtaganden under miljökonventionerna. Fonden är unik i sitt slag och relevant för milleniemålet om en miljömässigt hållbar utveckling (MDG7) liksom för PGUs miljömål. GEF är också en relevant aktör utifrån ett fattigdomsbekämpningsperspektiv då en miljömässigt hållbar utveckling på många sätt är en förutsättning för att långsiktigt kunna minska fattigdomen. GEF har också en indirekt positiv inverkan för säkerhetspolitiken pga. organisationens konfliktförebyggande arbete avseende klimat, landdegradering och vatten. Positiva åtgärder har vidtagits avseende GEFs arbete med jämställdhet och social trygghet jämfört med den senaste organisationsbedömningen. B. Sammanfattande bedömning för intern effektivitet Mycket låg Låg Acceptabel God X Hög Mycket hög 1 Detaljerad finansiell information skall införas i Annex 2. 2

Med utgångspunkt från bedömningen av intern effektivitet (avsnitt B i annexet) redogör för organisationens interna effektivitet. I den mån en bedömning tidigare gjorts av organisationen, kommentera viktigare förändringar: Den övergripande svenska bedömningen är att GEF har hög intern effektivitet. Under senare år och under ledning och initiativ av tidigare VD Monique Barbut har ett framgångsrikt reformarbete kring bl.a. ökad öppenhet och transparens genomförts. GEF har lyckats uppnå en ökad grad av nationellt ägarskap. Bl.a. pågår ett arbete med att använda direct access, dvs. mottagländernas möjligheter att använda sig av GEF-finansiering utan någon mellanhand i form av verkställande organisationer, på försöksbasis i GEF (motsvarande metodik används även framgångsrikt i Anpassningsfonden). Inom ramen för detta arbete kan ytterligare tio nationella och regionala aktörer komma att ackrediteras som verkställande organisationer. Jämställdhets- och sociala trygghetsaspekter har tillägnats en mer framträdande roll bl.a. genom framtagandet av en ny jämställdhetspolicy. Sekretariatet har också lagt ner mycket kraft och tid på att förbättra organisationens resultatuppföljning, vilket har lett till en rad positiva förbättringar avseende organisationens interna effektivitet. Dock kvarstår fortfarande ett behov att förbättra den kvantitativa uppföljningen av GEF-finansierade projekt i termer av uppnådda miljöeffekter, utvecklingseffekter (t.ex. ökad tillgång till energi för de fattiga) samt sociala effekter (t.ex. i form av ökade arbetstillfällen). Detta är naturligtvis svårare för projekt vars huvudsyfte är kapacitetsuppbyggnad samt projekt inom vissa tematiska områden som internationella vattenprojekt och lättare för t.ex. energiinvesteringar. Som en del av Världsbanken har GEF ett välutvecklat personal- och mångfaldsarbete. GEF använder sig också av Världsbankens existerande regelverk, riktlinjer och procedurer avseende transparens och revision. GEF har en ombudsman för klagomål från utvecklingsländer. C. Sammanfattande bedömning för extern effektivitet Mycket låg Låg Acceptabel God X Hög Mycket hög Med utgångspunkt från bedömningen av extern effektivitet (avsnitt C i annexet) redogör för organisationens externa effektivitet. I den mån en bedömning tidigare gjorts av organisationen, kommentera viktigare förändringar: Den övergripande svenska bedömningen är att GEF har hög extern effektivitet. GEFs Annual Performance Report 2011 som kom ut i maj 2012 redovisar att 82 procent av avslutade projekt bedömdes moderately satisfactory eller högre på en fyrgradig skala (high satisfactory, satisfactory, moderately satisfactory, unsatisfactory). Utvärderingar på landnivå genom-förs regelbundet och uppvisar överlag goda resultat. Generellt beskrivs GEF i positiva ordalag vilket också kommer till uttryck i UKs (2011) och Australiens (2012) respektive organisationsbedömningar. Fältenkätsvaren (som inte är tillräckligt många för att kunna utgöra ett stabilt bedömningsunderlag) framställer GEF som en viktig organisation inom miljöområdet som verkar för nationellt ägarskap och aktörssamverkan, frågor som Sverige brukar lyfta fram som prioriterade i multilaterala sammanhang. Då GEF saknar egna fältkontor är organisationens externa effektivitet till stor del avhängig av de verkställande organisationernas effektivitet. Denna omständighet förklarar bl.a. de relativt långa beslutsprocesserna som har kritiserats sedan GEFs start även om stora förbättringar har åstadkommits under senare år (projektcykeln har kortats från 66 till 16 månader). D. Trender/tendenser rörande relevans, intern och/eller extern effektivitet Redogör för trender och tendenser. Har organisationen under de tre senaste åren förändrats i positiv eller negativ riktning vad gäller relevans och/eller intern respektive extern effektivitet. I den mån en svensk organisationsbedömning har gjorts av organisationen tidigare, ska ett 3

tydligt avstamp tas ifrån denna. GEF bedömdes i 2008 års organisationsöversyn vara relevant för svenska utvecklingsmål i linje med Sveriges politik för global utveckling. Denna bedömning kvarstår. GEF är särskilt relevant för en av de tematiska prioriteringarna för Sveriges utvecklingssamarbete, miljö och klimat. Som den största globala fonden för miljö och utveckling bidrar GEF till en hållbar utveckling, till en bättre miljö (både lokalt och globalt) samt till utvecklingsländernas möjligheter att genomföra och leva upp till sina åtaganden under miljökonventionerna. Fonden är unik i sitt slag och relevant för milleniemålet om en miljömässigt hållbar utveckling (MDG7) något som i sin tur skapar långsiktiga förutsättningar för att förbättra fattiga människors livsvillkor. Flera interna reformarbeten under senare år, bl.a. införandet av det nya resursallokeringssystemet STAR har bidragit till att stärka kopplingen mellan utveckling och miljö genom att bättre integrera GEF-finansierade projekt i samarbetsländernas planer för att minska fattigdomen. Mycket positivt för svenskt vidkommande är också framtagandet av den nya jämställdhetspolicyn. Den interna effektiviteten bedömdes 2008 vara mindre god, dock med positiva utvecklingstrender. Detta visar sig idag vara en korrekt bedömning. Systemet med resultatbaserad styrning som infördes i samband med GEF 4 är nu väl etablerat och har bl.a. i styrelsens diskussioner preliminärt fått positiva omnämnanden. Genomförda interna organisationsförändringar kommer att utvärderas mer omfattande i samband med nästa utvärdering av GEF (OPS-5) och lagom till nästa påfyllnadsrond (GEF6). Sekretariatet styrs av både styrelsen och miljökonventionerna, som har olika uppfattningar om vad GEF bör prioritera. Denna inbyggda konflikt ansågs tidigare försvaga styrelsen och göra konventionsparter ständigt missnöjda. Styrelsen har dock under de senaste två åren, både på konventionernas och sekretariatets initiativ, godkänt en rad rekommendationer som tar sikta på att förbättra relationerna mellan parterna. Åtminstone ur styrelsens perspektiv förefaller det som om läget har stabiliserats jämfört med tidigare år. Gällande GEFs externa effektivitet lyfte 2008 års organisationsbedömning fram problematiken med de långa projektcyklarna till följd av att bidragen kanaliseras via GEFs verkställande organisationer som utgör ett andra lager. Detta extra lager ansågs också försvåra ansvarsutkrävande när det uppstod problem eller svårigheter i genomförandet av projekt och i återrapporteringen. Det ansågs vidare inte alltid vara självklart, för vare sig mottagarlandet eller styrelsen, om ett problem berodde på brister hos samarbetsorganisationen eller hos GEF. Strukturen gjorde också att GEF blev relativt osynlig på landnivå. Positiva förändringar har skett sedan dess. Projektcykeln även om den fortfarande får anses vara för lång har kortats från 22 (tidigare 66) till 16 månader. Även GEFs försöksverksamhet avseende direct access dvs. att möjliggöra för enskilda mottagarländer att tillgodogöra sig GEF-finansiering direkt via nationella institutioner istället för att pengarna kanaliseras via multilaterala organisationer är ett steg i rätt riktning och ett svar på den kritik som framförts i synnerhet från mottagarländernas sida. Problem kvarstår dock delvis bl.a. vad gäller slutrapporteringen och utvärderingen av projekt som inte alltid sker tillfredsställande och i tid (se även avsnitt C 2.1) samt GEFs relativa osynlighet på landnivå (se även avsnitt C 1.1). Den stora utmaningen för GEF kommer att vara att mobilisera tillräckligt med resurser för att kunna bemöta de växande miljöproblemen. Någon dramatisk förbättring de närmaste åren är tyvärr knappast att vänta mot bakgrund av den ekonomiska krisen i världen som också riskerar att försvåra påfyllnadsförhandlingarna inför GEF 6. GEFs grundprinciper med global environmental benefits och merkostnader gör GEF vidare till ett tämligen restriktivt instrument. Speciellt på klimatsidan har behoven av betydligt större volymer och annorlunda instrument än vad GEF kan erbjuda varit ledande orsaker till bl.a. uppkomsten av Världsbankens klimatfinansieringsfonder (CIF) och den gröna klimatfonden (GCF). Risken är att finansiering av dessa sker på bekostnad av finansiering av GEF även om GEFs tematiska ansvarsområden är mycket bredare än enbart klimat. E. Rekommendationer till organisationen Redogör för förslag på åtgärder för organisationen. Åtgärderna bör presenteras för att Sverige enklare ska kunna använda resultatet från bedömningen och påverka organisationerna i linje mot stärkt relevans och effektivitet. Denna del ska alltså bidra till att göra bedömningen till ett mer användbart påverkansverktyg gentemot organisationen. 4

Att kunna hitta nya finansieringskällor kommer att vara avgörande för att GEF ska kunna leva upp till sitt uppdrag att bidra till att förbättra den globala miljön. GEF bör aktivt verka för att utveckla nya och innovativa metoder för att mobilisera ytterligare medel. Lärdomar kan möjligtvis dras från Världsbankens klimatinvesteringsfonder (CIF) där en rad innovativa finansieringsinstrument har utvecklats. Det kan noteras att en stor andel av GEF-finansieringen går till medelinkomstländer. Mot bakgrund av växande ekonomiskt välstånd bland flertalet av dessa bör en diskussion initieras bland givarländerna om huruvida GEF 6 inte bör rikta ett större fokus på låginkomstländerna. Den privata sektorns deltagande behöver stärkas för att kunna katalysera ytterligare resurser till GEF. Detta skulle kunna ske genom att utveckla instrument som minskar risken för privatsektorsinvesteringar i miljöteknik. GEF bör fortsätta sträva efter att korta ner beslutsprocessen samt en ökad transparens i beslut om bidrag. Lärdomar kan dras från Anpassningsfonden som publicerar samtliga projektansökningar vilket möjliggör för NGOs att lämna synpunkter och kommentarer innan några beslut fattas. GEF bör också fortsätta sträva att ytterligare förbättra sin resultatredovisning genom detaljerad mätning och uppföljning av verkan och hävstångseffekter av sina program. Förutom miljöeffekter bör särskild vikt fästas vid effekter avseende fattigdomsbekämpning samt jämställdhet. GEF bör aktivt följa upp tillämpningen av den nya jämställdhetspolicyn och dess genomslag i GEFs verksamhet. GEF bör också verka för att en ökande del av projekt finansierade under GEFs Small Grants Program går till kvinno-organisationer samt till organisationer som driver frågor av särskild vikt för kvinnor. 5

ANNEX: Indikatorer för bedömning A. Relevanta mål Introduktion: Nedan görs en bedömning av hur relevanta organisationens målsättningar är för svenskt vidkommande. Avsikten är delvis att bedöma hur organisationens mål förhåller sig till vart och ett av huvuddragen för Sveriges politik för global utveckling 2 och målet för Sveriges humanitära bistånd. Dessutom avslutas relevansavsnittet med fyra mer övergripande frågor om relevans som behandlar organisationens fokus kring Sveriges tre tematiska prioriteringar för utvecklingssamarbetet, organisationens roll i den internationella biståndsarkitekturen, organisationens fokus på fattigdomsbekämpning samt organisationens eventuella roll för andra politikområden. För varje huvuddrag finns utrymme, Kommentarer, att kort redogöra för den bedömning som gjorts, d.v.s. ge förklaringar till bedömningarna och orsaker till att en organisation eventuellt inte lever upp till ett bedömningskriterium, alternativt inte går att bedöma. Glöm inte att ange källor och referenser! Använd den input som kommer in från fältet vad gäller organisationens relevans. OBS det är högst osannolikt att en organisations målsättningar är relevanta inom alla områden. För vissa starkt nischade organisationer kan det t.o.m. vara så att organisationen endast är, och bara ska vara, relevant inom ett specifikt område. Det är således fullt möjligt att en organisation inte bedöms möta några kriterier på ett flertal indikatorer (huvuddrag), men ändå anses vara mycket relevant för Sverige. I den avslutande summeringen förtydligas vilken typ av organisation det är (organisation med brett utvecklingsmandat, nischorganisation, huvudsakligen humanitär organisation etc.) och i ljuset av det ges en bedömning av dess relevans för svenskt vidkommande, med fokus på utvecklingssamarbetet och den humanitära verksamheten. Det är i huvudsak denna text som förs in på motsvarande plats i sammanfattningen. Inputen från fältet kan med fördel även användas vid bedömningen av relevansen. i) Respekt för de Mänskliga Rättigheterna a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1, UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: - Kommentarer (max 150 ord): Arbete med mänskliga rättigheter ingår inte i GEFs huvudmandat. Använda källor och referenser: Instrument for the Establishment of the Restructured Global Environment Facility, oktober 2011 2 Huvuddraget Globala gemensamma nyttigheter finns inte med eftersom detta i huvudsak täcks av huvuddraget Klimat och miljö. 6

ii) Demokrati och God Samhällsstyrning a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1 UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: c Kommentarer (max 150 ord): Demokrati och God Samhällsstyrning tillhör inte GEFs huvudmandat. God samhällsstyrning har dock betydelse för landets tilldelning under GEFs system för resursallokering (RAF och STAR) som i stort sätt baseras på IDAs Resource Allocation Index som inkluderar ovannämnda kriterier varför GEFs arbete har indirekt relevans även vad gäller dessa aspekter. Högre rating medför en större allokering något som i sin tur kan vara incitament till förbättring. Allokeringarna justeras vartannat år med hänsyn till senaste data. I sammanhanget kan också anföras att GEFs Small Grants Program engagerar lokala befolkningar och civila samhället i miljöarbetet. Som en sidoeffekt av detta projekt främjas således delaktighet och demokrati. I flera länder har samarbetet lett till policy- eller institutionell reform. Använda källor och referenser: GEF-kansliet iii) Jämställdhet mellan kvinnor och män a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1 UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: a, c Kommentarer (max 150 ord): GEF förlitade sig fram tills nyligen på de jämställdhetspolicys som fanns hos sina verkställande organisationer, vilket ledde till stora variationer avseende i vilken form och utsträckning jämställdhetsperspektivet beaktades. I april 2011 beslutade GEF om ett flertal nya policys bl.a. avseende integreringen av ett jämställdhetsperspektiv. I enlighet med de nya riktlinjerna ställs krav på att alla verkställande organisationer har en jämställdhetspolicy på plats som uppfyller vissa minimikriterier som GEF bedömer vara nödvändiga för det enskilda projektet. Vidare tillförs ackrediteringspanelen, som beslutar om nya partnerorganisationer, en expert på bl.a. jämställdhet. GEF arbetar också aktivt med att förbättra uppföljningen av sina projekt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vad som också kan noteras i sammanhanget är att ca 25 % av projekt under GEFs Small Grants Program (SGP) går till kvinnoorganisationer. Använda källor och referenser: GEF Policies on Environmental and Social Safeguards and Gender Mainstreaming (GEF/C.40/10, april 2011), DGID Multilateral Aid Review, februari 2011, Progress Report on the Implementation of the GEF Results-Based Management Framework (GEF/C.41/Inf.09, oktober 2011), GEF-kansliet. iv) Hållbart nyttjande av naturresurserna och omsorg om miljön a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten 7

c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1 UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: a, b och c Kommentarer (max 150 ord): GEFs mandat är att åstadkomma global miljönytta genom att erbjuda delfinansiering enligt den s.k. merkostnadsprincipen för miljöprojekt i utvecklingsländer. Under GEF5 går ca 30 procent av bidragen till klimat, 25 procent till biologisk mångfald, 10 procent till internationella vattendrag, 9 procent till landdegradering och ytterligare 9 procent till långlivade organiska föroreningar (POPs). Använda källor och referenser: Statistik från GEF-kansliet. v) Ekonomisk tillväxt a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1 UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: c Kommentarer (max 150 ord): Ekonomisk tillväxt tillhör inte GEFs huvudmandat. En effektiv användning av naturresurser är dock en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Investeringar i energieffektivisering och förnybar energi samt GEFs arbete med ett hållbart skogsbruk och en hållbar markanvändning är exempel på åtgärder som bedöms främja en ekonomisk tillväxt. Fonden ger ett incitament för nya projekt vilket i sin tur kan ha betydelse för tillväxten. Använda källor och referenser: Instrument for the Establishment of the Restructured Global Environment Facility, oktober 2011 vi) Social utveckling och trygghet a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1 UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: a Kommentarer (max 150 ord): Social utveckling och trygghet tillhör inte GEFs huvudmandat. I april 2011 beslutade GEF dock om ett flertal nya policydokument bl.a. avseende social trygghet (se även iii). Policyn pekar ut sju prioriterade områden samt tillhörande riktlinjer avseende bl.a. ofrivillig omlokalisering av befolkning samt ursprungsbefolkningens intressen. I enlighet med den nya policyn ställs krav på att alla verkställande organisationer har en policy på plats som adresserar dessa områden. Vidare tillfördes ackrediteringspanelen som beslutar om nya verkställande organisationer en expert på social trygghet och jämställdhet något som förväntas få genomslag under de kommande åren. Använda källor och referenser: GEF Policies on Environmental and Social Safeguards and Gender Mainstreaming (GEF/C.40/10, april 2011) 8

vii) Konflikthantering a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området enligt Prop. 2007/08:1 UO7, kap. 3.6.1 Bedöms möta följande kriterier: c Kommentarer (max 150 ord): Konflikthantering är inget uttalat mål men GEFs arbete är relevant i ett mer långsiktigt perspektiv eftersom väpnade konflikter om knappa naturresurser och förekomsten av katastrofer till följd av miljöskada har blivit allt vanligare samt riskerar att öka i omfattning. De temaområden inom GEF som är mest relevanta för konfliktförebyggande arbete är klimat, langdegradering samt vatten. Använda källor och referenser: Instrument for the Establishment of the Restructured Global Environment Facility, oktober 2011 viii) Humanitär verksamhet a) Finns som klart uttalade målsättningar i organisationens strategier och övergripande styrdokument b) Är något som organisationen i hög utsträckning arbetar konkret med i verksamheten c) Organisationens målsättningar insatser ligger väl i linje med Sveriges aktuella prioriteringar inom området (Policy för Sveriges humanitära bistånd UF2010/39010/SP) Bedöms möta följande kriterier: - Kommentarer (max 150 ord): Detta ligger utanför GEFs verksamhet. Använda källor och referenser: Instrument for the Establishment of the Restructured Global Environment Facility, oktober 2011 Summering och slutkommentarer avsnitt A 1) Hur många av de tjugofyra bedömningskriterierna uppnås? 9 (24) 2) Kommentarer till bedömningar gjorda under Relevanta mål (max 200 ord): GEF är en central aktör vad gäller uppfyllandet av MDG7 en god miljö och hållbar utveckling. GEF finansierar projekt som bidrar till genomförandet av FN:s miljökonventioner, bl.a. klimat, biologisk mångfald, långlivade kemiska substanser (Stockholmskonventionen) och ökenspridning. GEFs mandat är att skydda den globala miljön och därmed gagna en miljömässigt sund och hållbar ekonomisk utveckling. Effekterna på MDG 1-6 är svårare att mäta men GEFs arbete har betydelse även för global fattigdomsbekämpning där en hållbar utveckling oftast är en förutsättning för att kunna åstadkomma utveckling och en långvarig förbättring. Att endast nio bedömningskriterier anses uppnås förklaras med att flera kriterier ligger utanför GEFs huvudmandat som jämfört med många andra multilaterala organisationer är mycket nischat. Det ska dock understrykas att förbättringar har skett vad gäller GEFs arbete med jämställdhet och social trygghet varför årets bedömning ligger högre jämfört med 2008 års organisationsbedömning då GEF endast fanns uppfylla sex kriterier. 9

Övriga överväganden för bedömning av relevans Kommentera organisationens relevans i förhållande till regeringens tre tematiska prioriteringar, demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet. Kommentar: GEF är en central aktör i regeringens arbete med miljö och klimat. Organisationens relevans i den internationella biståndsarkitekturen, dess tydliga, kritiska och kompletterande roll i den internationella biståndsarkitekturen. Kommentar: GEF är idag den största fonden som inriktar sig på att förbättra den globala miljön genom att främja en hållbar utveckling. GEF är således en nyckelaktör i uppfyllandet av MDG7 och indirekt även avseende fattigdomsbekämpning (se även s8). Vänligen kommentera organisationens inriktning på fattigdomsbekämpning, fokus på de fattigaste länderna och på vilka sätt, annat än ovan nämnt, som organisationen bidrar till genomförandet av Milleniemålen. Kommentar: Miljömässigt hållbar utveckling är en förutsättning för att långsiktigt kunna minska fattigdomen varför GEF är en relevant aktör även utifrån ett fattigdomsbekämpningsperspektiv. Samtliga länder som uppfyller kriterierna i de GEF-relaterade konventionerna är bidragsberättigade. Idag samarbetar GEF med 182 länder. GEFs nya resursallokeringssystem, STAR (System for a Transparent Allocation of Resources), ska säkerställa att pengarna används där de gör störst nytta. Fördelningen på landnivå sker på indikativ basis baserad på tre viktningskriterier GEF Benefits Index (GBI), GEF Performance Index (GPI) och ett lands BNP. De största mottagarländerna är således BRIC-länderna och GEF har ingen uttalat policy om att främja projekt i de fattigaste länderna. Dock finns det ett golv på minst 4 MUSD i medelsallokering till samtliga kvalificerade länder. Genom STARs BNP index sker också en viss omförskjutning av medel från MIC-länder till förmån för LDC-länder vars tillförda medel ökar med 12 procent under GEF 5 jämfört med tidigare år. I den mån organisationen är viktig för genomförandet av målen för andra politikområden, vänligen ange vilka och på vilket sätt organisationen bidrar till genomförandet av dessa. Kommentar: GEFs arbete har indirekt säkerhetspolitisk betydelse då flertalet initierade projekt indirekt bidrar till att förebygga konflikter över knappa naturresurser. Summerande bedömning av organisationens relevans (förs in under A i Organisationsbedömningen) Summering av organisationens relevans: GEF är idag den största globala fonden för miljö och utveckling. GEF är en finansiell mekanism för klimat-, öken-, biologisk mångfalds- och Stockholmskonventionen om långlivade substanser. GEF bidrar till en hållbar utveckling, till en lokalt och globalt bättre miljö samt till utvecklingsländernas möjligheter att genomföra sina åtaganden under miljökonventionerna. Fonden är unik i sitt slag och relevant för milleniemålet om en miljömässigt hållbar utveckling (MDG7) liksom för PGUs miljömål. GEF är också en relevant aktör utifrån ett fattigdomsbekämpningsperspektiv då en miljömässigt hållbar utveckling är en förutsättning för att långsiktigt kunna minska fattigdomen. GEF har också en indirekt positiv säkerhetspolitisk inverkan pga. organisationens konfliktförebyggande arbete avseende klimat, landdegradering och vatten. Positiva steg har vidtagits avseende GEFs arbete med jämställdhet och social trygghet jämfört med den senaste organisationsbedömningen. 10

B. Intern effektivitet Avsnittet om intern effektivitet handlar om att bedöma hur pass väl riggad organisationen är internt för att i slutändan kunna leverera goda resultat (dvs. ha god extern effektivitet). Bedömningen av den interna effektiviteten är uppdelad på tre frågeområden; Strukturella faktorer, Resultatstyrning, planering och uppföljning, samt Transparens, revision och upphandling. Det finns ett fält för eventuella kommentarer under varje fråga. Här finns det framförallt möjlighet att kommentera kring huruvida de system/policies som finns på plats de facto fungerar i praktiken. I slutet av varje frågeområde finns dessutom en ruta för Kommentar där antalet uppnådda bedömningskriterier summeras och det ges möjlighet att förtydliga och kommentera de bedömningar som gjorts. I de fall där en bedömning gjorts tidigare år, är det viktigt att lyfta fram förändringar i antal uppfyllda kriterier. Och, kom ihåg - det är inte minst för Din framtida efterträdare viktigt att ange vilka källor som använts för bedömningen. I de fall en MOPAN bedömning av organisationen genomförts de senaste åren bör resultatet av denna användas i nedanstående avsnitt. B1: Strukturella faktorer Introduktion: En väl fungerande organisation har en operativ ledning och styrelse som anses legitim och fungerar väl. Rollfördelningen dem emellan är tydlig och upprätthålls. Därtill ska det finnas en ändamålsenlig organisationsstruktur över hela linjen, som möjliggör ett effektivt agerande även i fält. Den typ av organisationer som det i allmänhet handlar om är starkt kunskapsbaserade och dess främsta tillgång är personalen. En väl fungerande personalpolitik är därför av stor vikt. i) Styrelsestrukturen fyller en viktig strategisk roll inom organisationen a) Styrelsen, eller motsvarande, för en konstruktiv dialog kring strategiska styrfrågor b) Styrelsen, eller motsvarande, tar beslut som har operationella konsekvenser c) Styrelsen, eller motsvarande, är ett instrument för ansvarsutkrävande av den exekutiva ledningen Bedöms möta följande kriterier: a, b och c Använda källor och referenser: Rules of Procedure for the GEF Council, oktober 2007, GEF Annual Performance Report 2011 (GEF/ME/C.42/01), april 2011, DFID Multilateral Aid Review, februari 2011, Australian Multilateral Assessment of the GEF, mars 2012. Kommentar: GEF har ett tydligt mandat samt en tydlig strategi för sin verksamhet. Styrelsen har en adekvat regional fördelning och representation från GEFs medlemsländer. Styrelsemedlemmarna representerar 32 valkretsar, varav 16 givarländer, 14 mottagarländer och två övergångsekonomier. Föreslagna reformer i GEF4 har tagits om hand på ett effektivt sätt. Exempel på dessa är antagandet av en privatsektorsstrategi samt införandet av verktyget The Management Action Records (MAR) som infördes i oktober 2005. Genom verktyget kan graden av verkställandet av styrelsens beslut följas upp. GEFs Annual Performance Report 2011 visar att sedan MARs införande kan 90 av 100 styrelsebeslut anses vara verkställda. Av resterande tio beslut har flera ersatts av nya varför det inte längre var relevant att verkställa dessa. 11

ii) Den exekutiva ledningen leder organisationen på ett effektivt sätt a) Den exekutiva ledningen har en tydlig roll och uppdrag b) Den exekutiva ledningens agerande får genomslag i organisationen c) Den exekutiva ledningen har både personalens och styrelsens förtroende Bedöms möta följande kriterier: a och b Använda källor och referenser: DFID Multilateral Aid Review, februari 2011, Australian Multilateral Assessment of the GEF, mars 2012, kontakt med Finlands styrelserepresentant i GEF. Kommentar: Underlag saknas för att kunna besvara punkten c) då resultaten från Världsbankens enkätundersökningar enligt uppgifter från GEF-sekretariatet är sekretessbelagda. Vad som bör påpekas är att det i samband med 2008 års bedömning konstaterades att det fanns ett stort missnöje bland personalen med organisationens ledning. Denna kritik tycks dock ha klingat av under senare år förmodligen delvis till följd av en ökad personalomsättning. iii) Organisationsstrukturen är väl anpassad efter verksamheten a) Det finns en dokumenterad och tydlig delegationsordning mellan huvudkontor och fältkontor (avseende beslutsmandat, operativ ledning etc.) b) Beslutsdelegering mellan huvudkontor och fältkontor är rimlig utifrån verksamhetens behov c) Finansiella resurser är i huvudsak allokerade i enlighet med land-, sektor-, och tematiska prioriteringar Bedöms möta följande kriterier: c Använda källor och referenser: System for Transparent Allocation of Resources (STAR), september 2010, Fältenkätsvar Bangkok och Mexiko, GEF Annual Country Portfolio Evaluation 2010: Moldova and Turkey Kommentar: a) Frågan är ej aktuell då GEF inte har några fältkontor b) Frågan är ej aktuell då GEF inte har några fältkontor GEF stödjer i huvudsak nationellt ägarskap som är ett av GEFs huvuduppdrag. GEF har inlett ett arbete med att på försöksbasis tillämpa direct access metoden som möjliggör för enskilda mottagarländer att tillgodogöra sig GEF-finansiering direkt via nationella institutioner istället för att pengarna kanaliseras via multilaterala organisationer. Uppemot tio nationella och regionala aktörer kan komma att ackrediteras som nya verkställande organisationer. Eftersom GEFs resurser fördelas mellan olika temaområden (se även s1) kan bristande GEF-resurser inom ett tematiskt område emellanåt leda till att GEF inte kan prioritera vissa områden i samma utsträckning som i mottagarlandets nationella planer. Ett exempel på detta som nämns i ovanstående utvärdering av GEF-projekt i Moldavien och Turkiet är landdegradering. iv) Det finns en väl fungerande personalpolitik a) Rekrytering, inklusive befordran, av personal sker baserat på kompetens och 12

erfarenhet, enligt ett transparent system b) Medarbetarenkäter eller liknande genomförs och följs upp regelbundet c) Organisationen har en fungerande jämställdhets- och/eller mångfaldsplan (policy) Bedöms möta följande kriterier: a, b och c Använda källor och referenser: GEF-kansliet Kommentar: Medarbetarsamtal genomförs årligen. I samband med dessa diskuteras även karriärmöjligheter. Medarbetare uppmuntras att delta i relevanta kurser som erbjuds internt men även att söka sig till externa kurser. Möjligheten att söka lediga tjänster erbjuds året runt. Medarbetarenkäter skickas ut vartannat år till Världsbankens medarbetare. GEF-personalen ingår i denna undersökning. Som en del av Världsbanken har GEF också en välutvecklad jämställdhets- och mångfaldsplan, både avseende kön, nationalitet och funktionshinder och strävar efter en stor mångfald bland bankens personal. Ett exempel på bankens insatser att uppnå detta mål är det s.k. Junior Professionells Program for Afro-Descendents (JPPAD). Summering och slutkommentar avsnitt B1 1) Hur många av de tolv bedömningskriterierna uppnås? 9 (12) 2) Kommentarer till bedömningar gjorda under strukturella faktorer (max 200 ord): GEFs tidigare VD lyckades genomföra ett framgångsrikt reformarbete kring bl.a. ökad öppenhet och transparens, en ökad grad av landägarskap samt ett bättre beaktande av jämställdhets- och sociala trygghetsaspekter. Som en del av Världsbanken har GEF ett välutvecklat personal- och mångfaldsarbete. B2: Resultatstyrning och utvärdering Introduktion: God resultatstyrning innebär att organisationen har ett tydligt system, med bl.a. utvärderingsprogram och rutiner, där operativa och strategiska målsättningar följs upp systematiskt och löpande i alla delar av verksamheten. Erfarenheter från utvärderingar tas tillvara och integreras i verksamhetens löpande planering och utveckling. Den löpande uppföljningen sker utifrån resultatindikatorer och/eller key performance indicators (KPI). i) Organisationen har ett fungerande resultatbaserat system för att planera och styra insatser a) Det finns ett dokumenterat system/rutiner på plats för att planera, följa upp och styra insatser, samt mäta de resultat som uppnås b) Resultat och effektindikatorer (indikatorer som speglar kvalitativa förändringar) mäts systematiskt över tid för att följa upp måluppfyllelse inom huvudsakliga verksamhetsområden c) Information från uppföljningssystem presenteras löpande till den exekutiva ledningen och styrelsen Bedöms möta följande kriterier: a, b och c Använda källor och referenser: GEF Annual Performance Report 2011 (GEF/ME/C.42/01), Annual Monitoring Review Report (GEF/C.40/04/Rev.1) 2011 Kommentar: Ett nytt resultatramverk, Result Based Management (RBM) infördes i 13

samband med GEF 4 i juli 2006. Indikatorer har utarbetats för samtliga fokusområdesstrategier. Uppföljning sker årligen genom uppföljnings- och resultatrapporter (se källor och referenser) som presenteras för den exekutiva ledningen och styrelsen. ii) Information från resultatbaserade system används aktivt i planering, styrning och utveckling av verksamheten a) Analys av utvecklingsmönster och graden av måluppfyllelse har inverkan på planering av löpande och framtida aktiviteter och insatser b) Analys av utvecklingsmönster och graden av måluppfyllelse har inverkan på beslut om budgetallokeringar c) Uppföljning av resultat utgör en del av medarbetarsamtal/utvecklingssamtal Bedöms möta följande kriterier: a, b och c Använda källor och referenser: GEF-kansliet Kommentar: Projektens måluppfyllelse bedöms genom verktyget Project Portfolio Performance Index (PPI). PPI bygger på ett poängsystem där poäng fördelas på landnivå utifrån projektimplementeringsrapporter (PIR) och avslutningsrapporter (TER). Resultaten från dessa utvärderingar spelar in i kommande projekt. Utvecklingssamtal genomförs årligen. För programansvariga är en genomgång av implementeringsrapporter en del av det löpande arbetet. Som ett led i GEFs nya kunskapsstrategi (Knowledge Management Strategi, KM) kommer kompetenshöjande aktiviteter att integreras i anställningskontraktet vid nyanställningar. iii) Resultatbaserad rapportering från verksamheten är fullgod a) Rapportering från verksamheten, t.ex. årsrapporter, tematiska rapporter innehåller redovisning av uppnådda resultat och effekter b) Rapportering från verksamheten redovisar förhållandet mellan använda resurser och uppnådda resultat c) Rapportering från verksamheten sprids såväl aktivt som systematiskt till finansiärer, partners och andra intressenter Bedöms möta följande kriterier: a, b och c Använda källor och referenser: Annual Monitoring Review Report (GEF/C.40/04/Rev.1), 2011, GEF Annual Performance Report (GEF/ME/C.42/01), 2011. Kommentar: Resultatuppföljningen är fokuserad på att redovisa hur framgångsrikt ett projekt har implementerats samt projektens långsiktiga hållbarhet. Fortfarande kvarstår dock ett behov att förbättra den kvantitativa uppföljningen av GEFfinansierade projekt i termer av uppnådda miljöeffekter, utvecklingseffekter (t.ex. ökad tillgång till energi för de fattiga) samt sociala effekter (t.ex. i form av ökade arbetstillfällen). Detta är naturligtvis svårare för projekt vars huvudsyfte är kapacitetsuppbyggnad samt projekt inom vissa tematiska områden som internationella vattenprojekt och lättare för t.ex. energiinvesteringar. iv) Organisationen har ett oberoende och väl fungerande 14

utvärderingssystem a) Det finns tydliga riktlinjer för utvärderingsverksamheten b) Det finns en tydlig mekanism för hur utvärderingarnas resultat ska tillvaratas för att förbättra verksamheten c) Utvärderingsinstansen är oberoende Bedöms möta följande kriterier: a, b och c Använda källor och referenser: The GEF Monitoring and Evaluation Policy, februari 2006, Annual Monitoring Review Report, AMR (GEF/C.40/04/Rev.1), 2011, GEF Annual Performance Report (GEF/ME/C.42/01), 2011 Kommentar: Ett oberoende utvärderingskontor som svarar direkt till styrelsen inrättades 2003. Kontoret gör analyser på uppdrag av styrelsen. Styrelsen får även godkänna ToRs, metodologin och budgeten. Sekretariatet är skyldigt att presentera för styrelsen sina åtgärder för att förbättra verksamheten utifrån utvärderingarnas slutsatser. Detta görs löpande. Summering och slutkommentar avsnitt B2 1) Hur många av de tolv bedömningskriterierna uppnås? 12 (12) 2) Kommentarer till bedömningar gjorda under Resultatstyrning, uppföljning och utvärdering (max 200 ord) Under senare år och under ledning och initiativ av dåvarande VD Monique Barbut har sekretariatet lagt ner mycket kraft och tid på att förbättra organisationens resultatuppföljning vilket har lett till en rad positiva förbättringar. Dock kvarstår fortfarande ett behov att förbättra den kvantitativa uppföljningen av GEF-finansierade projekt i termer av uppnådda miljöeffekter, utvecklingseffekter (t.ex. ökad tillgång till energi för de fattiga) samt sociala effekter (t.ex. i form av ökade arbetstillfällen). Detta är naturligtvis svårare för projekt vars huvudsyfte är kapacitetsuppbyggnad samt projekt inom vissa tematiska områden som internationella vattenprojekt och lättare för t.ex. energiinvesteringar. B3: Transparens, revision och upphandling Introduktion: Som stöd för en öppen och väl fungerande organisation krävs en hög grad av insyn och öppenhet för kritik. Transparens, revision och upphandling fokuserar på organisationens offentliggörande av information och öppenhet i kommunikation, samt möjlighet till insyn för organisationens intressenter. Detta gäller både information som organisationen själv producerar och hantering av extern information med relevans för organisationens verksamhet (t.ex. revisionsrapporter och peer reviews). i) Dokumentation för verksamheten är offentligt tillgänglig a) Det finns ett system/regelverk på plats för hur, när och vilken information som ska offentliggöras b) Dokumentation, inklusive information angående administrationen av organisationen t.ex. löner, görs i allmänhet offentlig och hemligstämplas inte i onödan c) Relevant offentlig dokumentation är både lättillgänglig och överskådlig, 15

t.ex. via Internet Bedöms möta följande kriterier: a, b och c Använda källor och referenser: GEF Practices on Disclosure of Information (GEF/C.41/Inf.03) Kommentar: GEF har ett väl utvecklat regelverk och riktlinjer avseende offentliggörandet av dokument. All projektrelaterad information bedöms vara offentlig. Undantag kan finnas, t.ex. med hänsyn till IPR. Styrelsemötena är öppna för NGOs och direktsänds via webb-tv. All projektrelaterad dokumentation samt underlaget till styrelsemötena är tillgängliga via GEFs hemsida. GEFs administrativa budget publiceras årligen dock inte några individuella löner. Lönesättningen följer Världsbankens regelverk och riktlinjer. ii) Det finns rutiner inom organisationen för att identifiera, följa upp och beivra fall av korruption a) Det finns en klar och tydlig policy avseende korruption i organisationen eller andra typer av oegentligheter b) Det finns en whistle blower funktion 3, eller motsvarande, installerad c) Det finns procedurer/rutiner på plats för att beivra oegentligheter Bedöms möta följande kriterier: a, b och c Använda källor och referenser: GEF-kansliet Kommentar: GEF följer Världsbankens regelverk och riktlinjer avseende korruption. iii) Revisionssystemet är pålitligt och effektivt a) Inte bara den externa utan även den interna revisionen är oberoende b) Ledningen använder aktivt resultat från såväl interna som externa revisioner för att styra och förbättra verksamheten c) Revisionsresultat görs offentligt tillgängliga utan onödiga dröjsmål Bedöms möta följande kriterier: a och b Använda källor och referenser: GEF-kansliet Kommentar: GEF använder sig av Världsbankens internrevision. GEFsekretariatets och utvärderingskontorets administrativa budgetar har genomgåtts vid två tillfällen under de senaste fem åren på GEF-chefens begäran. Resultaten har använts för att stärka kontrollramverket men betraktas som konfidentiella varför de endast har lämnats för insyn till Världsbankens styrelse. iv) Organisationens upphandling är transparent och konkurrensneutral a) Det finns ett regelverk för upphandlingar till såväl huvudkontor som fältkontor 3 Även kallat meddelarskydd, dvs. ett system som möjliggör att oegentligheter inom organisationen kan rapporteras anonymt direkt till ledning eller annan ansvarig 16

b) Information från organisationens egna upphandlingar offentliggörs efter avslutat ärende (t.ex. vinnande leverantör, poängsättning etc.) c) Det finns fungerande system för klagomål på plats, samt vägledning för leverantörer hur klagomål inlämnas. Bedöms möta följande kriterier: a, b och c Använda källor och referenser: GEF-kansliet Kommentar: GEF-projekt implementeras genom GEFs partnerorganisationer som måste följa sina respektive upphandlingsregler. GEF-sekretariatets egna upphandlingar följer Världsbankens regelverk och riktlinjer. Den vinnande leverantören meddelas av Världsbanken men poängsättningen offentliggörs inte. Summering och slutkommentar avsnitt B3 1) Hur många av de tolv bedömningskriterierna uppnås? 11 (12) 2) Kommentarer till bedömningar gjorda under Transparens, revision och upphandling (max 200 ord) GEF använder sig av Världsbankens existerande regelverk, riktlinjer och procedurer när det gäller dessa aspekter. Dessa får generellt höga betyg (se även senaste organisationsbedömning av Världsbanken). Summerande bedömning av organisationens interna effektivitet (B1, B2, B3) (förs in under B i Organisationsbedömningen) Summering av organisationens relevans: Under senare år och under ledning och initiativ av nuvarande exekutivdirektör har ett framgångsrikt reformarbete kring bl.a. ökad öppenhet och transparens genomförts. GEF har lyckats uppnå en ökad grad av landägarskap. Bl.a. pågår ett arbete med att använda direct access, dvs. mottagländernas möjligheter att använda sig av GEF-finansiering utan någon mellanhand i form av verkställande organisationer, på försöksbasis i GEF (motsvarande metodik används även framgångsrikt i Anpassningsfonden). Jämställdhets- och sociala trygghetsaspekter har tillägnats en mer framträdande roll. Sekretariatet har också lagt ner mycket kraft och tid på att förbättra organisationens resultatuppföljning vilket har lett till en rad positiva förbättringar. Dock kvarstår fortfarande ett behov att förbättra den kvantitativa uppföljningen av GEF-finansierade projekt i termer av uppnådda miljöeffekter, utvecklingseffekter (t.ex. ökad tillgång till energi för de fattiga) samt sociala effekter (t.ex. i form av ökade arbetstill-fällen). Detta är naturligtvis svårare för projekt vars huvudsyfte är kapacitetsuppbyggnad samt projekt inom vissa tematiska områden som internationella vattenprojekt och lättare för t.ex. energiinvesteringar. Som en del av Världsbanken har GEF ett välutvecklat personal- och mångfaldsarbete. GEF använder sig också av Världsbankens existerande regelverk, riktlinjer och procedurer avseende transparens, revision och upphandling. GEF har en ombudsman för klagomål från utvecklingsländer. 17