BESLUT Dnr 91-13320/10 2011-08-18 Kontrollavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER VERSION 2 2011 1
1 Nyheter 2011... 7 1.1 Nytt upplägg på kontrollinstruktionen... 7 1.2 Nyheter inom respektive område... 8 1.2.1 Fågel/habitat... 8 1.2.2 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område... 8 1.2.3 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område... 8 1.2.4 Vskydd... 8 1.2.5 Hormoner... 9 1.2.6 Livsmedel... 9 1.2.7 Foder... 9 1.2.8 Djurskydd... 9 1.2.9 Skötselkrav... 9 2 Bakgrund... 10 3 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen... 11 3.1 Ta ställning till om du är jävig... 11 3.2 Tänk på sekretessen... 11 3.3 Förhindra smittspridning... 11 3.4 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till... 11 3.5 Lantbrukaren ska vara närvarande... 11 3.6 Force majeure-liknande händelse... 11 4 Regler om avisering och problem vid kontrollbesöket... 13 4.1 Olika regler för olika stöd... 13 4.2 Kontroller som får aviseras... 13 4.3 Kontroller som inte får aviseras... 13 4.4 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att avisera... 14 4.5 Problem vid kontrollbesök... 14 4.6 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll... 14 4.7 Regelverk om avisering... 14 5 Dokumentation av kontrollen... 15 5.1 Krav som ställs på dokumentationen... 15 5.1.1 Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning... 15 5.1.2 Den ska vara ett bra beslutsunderlag... 15 5.1.3 Den ska vara hållbar över tiden... 15 5.1.4 Den ska vara underlag vid överklagande... 15 5.1.5 Den ska kunna hålla för en granskning... 15 5.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar... 15 5.2.1 Dokumentera noggrant... 15 5.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser... 16 5.2.3 Dokumentation av dokumentkontroll... 16 5.2.4 Skriv utförliga kommentarer... 16 5.2.5 Mer att tänka på... 16 5.2.6 Fotografier... 17 6 Nyckelbegrepp... 18 7 Tvärvillkor och djur... 19 7.1 Företag med betesmark... 19 7.2 Djur i de olika tvärvillkorsdirektiven... 19 7.3 Företag med enbart åkermark... 20 8 Anvisningar om kontrollprotokoll/checklista... 21 2
9 Grundvatten... 26 9.1 Grundv 1... 26 10 Fågel/habitat... 28 10.1 Fågel/habitat 1... 28 10.2 Fågel/habitat 2... 30 10.3 Fågel/habitat 3... 32 11 Avloppsslam... 35 11.1 Slam 1... 35 11.2 Slam 2... 37 11.3 Slam 3... 38 11.4 Slam 4... 39 11.5 Slam 5... 40 12 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område... 43 12.1 Vnäring 1... 43 12.2 Vnäring 2... 45 12.3 Vnäring 3... 46 12.4 Vnäring 4... 49 12.5 Vnäring 5... 52 12.6 Vnäring 6... 53 12.7 Vnäring 7... 55 12.8 Vnäring 8... 56 12.9 Vnäring 9... 57 12.10 Vnäring 10... 57 12.11 Vnäring 11... 58 13 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område... 60 13.1 Vnäring 12... 60 13.2 Vnäring 13... 61 13.3 Vnäring 14... 62 13.4 Vnäring 15... 65 13.5 Vnäring 16... 67 13.6 Vnäring 17... 68 13.7 Vnäring 18... 69 13.8 Vnäring 19... 69 14 Växtskydd... 71 14.1 Vskydd 1... 71 14.2 Vskydd 2... 72 14.3 Vskydd 3... 74 14.4 Vskydd 4... 74 14.5 Vskydd 5... 75 14.6 Vskydd 6... 76 14.7 Vskydd 7... 77 15 Hormoner... 79 15.1 Hormon 1... 79 15.2 Hormon 2... 80 16 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur... 82 16.1 TSE 2... 82 16.2 TSE 3... 83 16.3 TSE 4... 84 3
16.4 TSE 5... 85 17 Anmälan av vissa djursjukdomar... 87 17.1 Mulklöv 1, Svinpest 1, Blåtunga 1... 87 18 Livsmedel... 89 18.1 Lväxt 1... 89 18.2 Lväxt 2... 90 18.3 Lväxt 3... 91 18.4 Lväxt 4... 92 18.5 Lväxt 5... 94 18.6 Lanimal 1... 95 18.7 Lanimal 2... 96 18.8 Lanimal 3... 97 18.9 Lanimal 4... 99 18.10 Lanimal 5... 100 18.11 Lanimal 6... 103 18.12 Lanimal 7... 104 18.13 Lanimal 8... 105 18.14 Lmjölk 1... 105 18.15 Lmjölk 2... 106 18.16 Lmjölk 3... 107 18.17 Lmjölk 4... 108 18.18 Lmjölk 5... 108 18.19 Lmjölk 6... 109 18.20 Lmjölk 7... 110 18.21 Lmjölk 8... 111 18.22 Lmjölk 9... 112 18.23 Lmjölk 10... 113 18.24 Lägg 1... 113 18.25 Bedömningsvägledning vid tvärvillkorsbrister livsmedel... 115 19 Foder... 118 19.1 Foder 1... 118 19.2 TSE 1... 119 19.3 Foder 3... 121 19.4 Foder 6... 122 19.5 Foder 7... 124 19.6 Foder 8... 125 19.7 Foder 9... 126 19.8 Foder 10... 128 19.9 Foder 11... 128 19.10 Foder 12... 129 19.11 Foder 13... 130 19.12 Foder 20... 131 20 Djurskydd... 134 20.1 Kontrollpunkter som gäller för samtliga animalieproduktionens djur... 134 20.1.1 Tillsyn och skötsel... 134 20.1.2 Daglig tillsyn sker av alla djur... 135 20.1.3 Daglig tillsyn sker av alla automatiska system och anordningar... 136 20.1.4 Sjuka djur och dokumentation... 136 20.1.5 Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlats med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen... 137 4
20.1.6 Utrymme, inredning och utrustning... 138 20.1.7 Kraven på inredningens utformning avseende skaderisker etc är uppfyllda... 139 20.1.8 Stallklimat och luftkvalitet... 139 20.1.9 Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation... 140 20.1.10 Fönster och belysning... 141 20.1.11 Foder och vatten... 141 20.1.12 Utegångsdjur... 142 20.1.13 Operativa ingrepp... 143 20.1.14 Hormoner och andra ämnen... 144 20.1.15 Avel... 145 20.2 Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för kalvar... 145 20.2.1 Tillsyn och skötsel... 145 20.2.2 Utrymme, inredning och utrustning... 146 20.2.3 Kraven på inredningens utformning avseende skaderisker etc. är uppfyllda... 146 20.2.4 Kravet följs avseende att kalvar inte hålls bundna... 147 20.2.5 Kraven för hållande av kalvar i ensambox är uppfyllda... 147 20.2.6 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta... 148 20.2.7 Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god hygien och god djurhälsa... 148 20.2.8 Kravet på ströets kvalitet och användningen av strö är uppfyllda... 149 20.2.9 Stallklimat och luftkvalitet... 149 20.2.10 Fönster och belysning... 150 20.2.11 Foder och vatten... 150 20.2.12 Kraven på tillgång till vatten och på vattnets kvalitet är uppfyllda.. 151 20.2.13 Kalvar utfodras minst 2 gånger per dag... 151 20.2.14 Nyfödda kalvar får råmjölk... 151 20.3 Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för grisar... 152 20.3.1 Daglig tillsyn sker av alla grisar... 152 20.3.2 Utrymme, inredning och utrustning... 152 20.3.3 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta... 153 20.3.4 Smågrisar har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från suggan... 153 20.3.5 Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder... 154 20.3.6 Grisarna hålls normalt lösgående... 154 20.3.7 Suggor och gyltor hålls i grupp under dräktigheten... 155 20.3.8 Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö är uppfyllda... 155 20.3.9 Suggor/gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan före grisning... 156 20.3.10 Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag och stallklimat... 156 20.3.11 Fönster och belysning... 157 20.3.12 Buller... 157 20.3.13 Foder och vatten... 157 20.3.14 Operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt. 158 20.4 Bedömningsvägledning vid tvärvillkorsbrister djurskydd... 159 21 Skötselkrav... 161 21.1 1031 TV Bibehållande av landskapselement OK... 161 21.2 1033 TV Bevuxen sluttande åkermark OK... 162 5
21.3 1034 TV Bränning av halm OK... 163 21.4 1036 TV Uttag av bevattningsvatten OK... 164 22 Regelverk... 168 22.1 Grundvatten... 168 22.2 Fågel/habitat... 168 22.3 Avloppsslam... 168 22.4 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område... 168 22.5 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område... 168 22.6 Växtskydd... 169 22.7 Hormoner... 169 22.8 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur... 169 22.9 Anmälan av vissa djursjukdomar... 169 22.10 Livsmedel... 169 22.11 Foder... 170 22.12 Djurskydd... 170 22.13 Skötselkrav... 171 23 Bemyndiganden att utföra kontroller... 172 6
1 Nyheter 2011 1.1 Nytt upplägg på kontrollinstruktionen I denna instruktion hittar du kontrollpunkter gällande: - Grundvatten - Fågel/habitat - Avloppsslam - Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område - Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område - Växtskydd - Hormoner - Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur - Anmälan av vissa djursjukdomar - Livsmedel - Foder - Djurskydd - Skötselkrav De kontrollpunkter som inte tas upp i denna instruktion är de som rör märkning, journalföring och registrering av djur samt de skötselkrav rörande åker- och betesmark som ligger på skiftesnivå. Dessa återfinns i stället i Kontrollinstruktionen för djurkontroller 2011 respektive Kontrollinstruktionen för arealbaserade kontroller 2011. I denna instruktion finns endast de kontrollpunkter som avser tvärvillkor. För att få en fullständig bild av samtliga kontrollpunkter när det gäller de offentliga kontrollerna inom foder, livsmedel och djurskydd hänvisar vi till respektive vägledning. Dessa finns publicerade på handläggarstödet och på Jordbruksverkets webbplats. Regelverkstexterna från förordningar och föreskrifter återges inte längre i kontrollinstruktionen för tvärvillkor. Hänvisningar till aktuell paragraf finns dock vid respektive kontrollpunkt. Detta innebär att det är upp till dig som kontrollant att förse dig med senaste versioner av aktuella regelverk inför kontrollen. De regelverk som är aktuella för kontroll av tvärvillkor som berörs i denna instruktion finns samlade i slutet av instruktionen. I version 2 av kontrollinstruktionen för tvärvillkorskontroller har nya kapitel tillkommit samt att bedömningsvägledningarna har omarbetats. Nya kapitel: 3-5. Dessa avsnitt handlar om vad man ska tänkta på före, under och efter kontrollen, regler om avisering och hur kontrollresultaten ska 7
dokumenteras. Motsvarande kapitel finns i kontrollinstruktionerna för djurbaserade och arealbaserade kontroller. 7. Beskriver vilka tvärvillkor som gäller för olika typer av djurhållning som kan finns på företaget och vilka djur som inte omfattas av tvärvillkoren. Bedömningsvägledning: Bedömningsvägledningarna har omarbetats. Tidigare var kriterier för mindre överträdelse specificerade i en del av tabellerna. Kolumnerna för mindre överträdelser har tagits bort och i stället finns det en förklarande text om när det kan vara aktuellt med en mindre överträdelse. Denna ändring har gjorts för att det inte ska missförstås att för varje kryss i rutan mindre överträdelse i protokollet ska det finnas ett numeriskt värde för allvar, omfattning och varaktighet. Ett kryss i rutan för mindre överträdelse kan alltså inte kombineras med Ej aktuellt i samtliga tre rutor för allvar, omfattning och varaktighet. 1.2 Nyheter inom respektive område 1.2.1 Fågel/habitat - När det gäller kontrollpunkt Fågel/Habitat 2 så har instruktionen förtydligats när det gäller vilka växtarter som omfattas av tvärvillkoret. Tvärvillkoret gäller endast de fridlysta växtarter som är markerade med N i bilaga 1 till artskyddsförordningen. 1.2.2 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område - Kontrollpunkterna Vnäring 3 och Vnäring 7 är från och med 2011 aktuella att kontrollera. - Bedömningsvägledningen för Vnäring 4 är uppdelad i fem delfrågor i stället för tidigare fyra. Det är bedömningsvägledning för Vnäring 4b, Dokumentation av planerad kvävegödsling utifrån grödans behov, som har tillkommit. - Vnäring 1 har kompletterats med ytterligare en bedömningsvägledning; Tabell 12. Bedömning av dokumentationsbrister. 1.2.3 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område - Kontrollpunkterna Vnäring 14 och Vnäring 16 är från och med 2011 aktuella att kontrollera. 1.2.4 Vskydd - Nya hänvisningar till regelverk för kontrollpunkterna Vskydd 1 och 2. - Vskydd 2 har utökats till att gälla alla de villkor som framgår av märkningen på produkten. 8
1.2.5 Hormoner - Kontroll av användning av hormoner görs också vid kontroll av läkemedel på gård. Kontrollvägledning för dessa kontroller finns på Jordbruksverkets webbplats och i denna finns även kontrollpunkterna Hormon 1 och Hormon 2. 1.2.6 Livsmedel - På förstasidan i kontrollprotokollet för livsmedel finns två nya uppgifter som ska fyllas i utav länsstyrelsen. Dessa är verksamhet och kvalitetssäkringssystem och beskrivs närmare i kap 4. Anvisningar om kontrollprotokoll/checklista. 1.2.7 Foder - Kontrollpunkt Foder 3 är ändrad och ställer nu krav på att de ensileringsmedel som foderföretagaren använder är godkända. - Kontrollpunkt Foder 20 har tillkommit men innefattar samma krav som Foder 3 gjorde förra året, nämligen att de fodertillsatser eller förblandningar som foderföretagaren använder är godkända och används till rätt djurslag. 1.2.8 Djurskydd - Förtydligande text om vilka utrymmesbestämmelser som gäller för värphöns har lagts till. - I tabell 65. Brister avseende annat än dokumentation, har i besättningen återigen ändrats till i aktuell djurgrupp. Tillhörande exempel på detta finns under tabellen. 1.2.9 Skötselkrav - I kontrollpunkten 1031 TV, Bibehållande av landskapselement, finns inte längre något krav på att man inte får jordbearbeta närmare än 2 meter när det gäller småvatten. Även kravet, i definitionen av öppet dike, att det ska vara vattenförande någon del av året har tagits bort. 9
2 Bakgrund I samband med en reform av EU: s jordbrukspolitik infördes successivt 2005-2007 s.k. tvärvillkor för areal- och djurrelaterade jordbrukarstöd. Tanken är att lantbrukare som inte följer vissa miljö-, hälso- och djurskyddsbestämmelser ska få avdrag på stödbeloppet. Kravet på lantbrukaren att följa tvärvillkoren omfattar jordbruksverksamheten och hela jordbruksföretagets jordbruksmark. Kontrollen av tvärvillkoren utförs av länsstyrelserna. Tvärvillkoren består av två delar, verksamhetskrav och skötselkrav. Verksamhetskraven består av ett antal EU-direktiv och EU-förordningar som jordbrukarna måste beakta för att få fullt stöd. Skötselkrav (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) för jordbruksmark fastställs av medlemsstaten. Gemensamt för verksamhetskrav och skötselkrav är att den enskilda lantbrukaren drabbas av minskning av stödbeloppen i det fall länsstyrelserna konstaterar överträdelse av bestämmelserna. När det gäller gödsel och växtskyddsmedel finns ett antal krav som utgör så kallade extra tvärvillkor för miljöersättningar. Av samordningsskäl har Jordbruksverket valt att ta med dessa krav i samma protokoll, instruktioner och IT-system som tvärvillkoren inom samma ämnesområden. Överträdelser av extra tvärvillkor för miljöersättningar leder till avdrag på lantbrukarens miljöersättningar med åtagande år 2007 eller senare, men inte på andra stöd som t.ex. gårdsstöd och kompensationsbidrag. Målgrupp för kontrollinstruktionerna är länsstyrelsernas kontrollanter. Detta dokument behandlar kortfattat några nyckelbegrepp om tvärvillkor. Mer information om begrepp, beräkningsprinciper m.m. om tvärvillkor finns via Handläggarstödet och www.jordbruksverket.se. Där finns även gällande versioner av kontrollprotokoll och kontrollinstruktion för utskrift. 10
3 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen 3.1 Ta ställning till om du är jävig Innan du gör en kontroll ska du ta ställning till om du kan vara jävig enligt förvaltningslagen. Det är heller inte lämpligt att du gör kontrollen, om du har utfört de två senaste fältkontrollerna på företaget, handlagt företaget eller gjort åtagandeplan, åtgärdsplan m.m. I sådana situationer ska du ta kontakt med den kontrollansvarige som i sin tur lämnar över kontrollen till en annan kontrollant. 3.2 Tänk på sekretessen Det är viktigt att tänka på gällande sekretessbestämmelser. I kontrollsammanhang är det särskilt viktigt när det gäller vilka lantbrukare som kommer att kontrolleras. 3.3 Förhindra smittspridning För att undvika smittspridning ska du använda lämpliga skyddskläder, till exempel ren overall och plastsockor, när du går in i stallar. Om så krävs ska du även använda desinfektionsmedel. Du ska, så långt det är möjligt med bibehållen kontrollkvalitet, tillgodose lantbrukarens önskemål angående smittskydd. 3.4 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Om du träffar lantbrukaren på gården eller under kontrollen ska du informera lantbrukaren om vad som ska kontrolleras och hur kontrollen kommer att gå till. Du ska också upplysa lantbrukaren om de eventuella avvikelser som du konstaterar under kontrollen. Lantbrukaren ska bistå med nödvändig hjälp för att du ska kunna genomföra kontrollen. Om lantbrukaren inte gör det kan ansökan komma att avslås eller sanktioner komma att beslutas. Vid kontrollbesöket har du möjlighet att upplysa lantbrukaren om de sanktioner som finns inom regelverket och hur de tillämpas. Däremot får du inte upplysa lantbrukaren om det kommer att tillämpas några sanktioner i det aktuella fallet. Beslut om eventuella sanktioner ska fattas av någon annan person än den som utfört fältkontrollen. 3.5 Lantbrukaren ska vara närvarande Du ska inte gå in i några stallar, om ingen på gården vet att en kontroll genomförs. Lantbrukaren eller dennes representant måste också finnas tillgänglig någon gång under kontrollen för att du ska kunna göra en kontroll av stalljournal och annan dokumentation. Om lantbrukaren inte har möjlighet att närvara kan det bli aktuellt att avbryta kontrollen för att fortsätta vid ett senare tillfälle. 3.6 Force majeure-liknande händelse I vissa fall kan kontrollen inte genomföras eller man konstaterar att lantbrukaren inte kommer att kunna uppfylla stödvillkoren beroende på att någon oförutsedd händelse har inträffat. Vissa händelser kan godkännas som force majeure eller force majeure-liknande händelser, till exempel att lantbrukaren avlider eller under en längre tid inte är arbetsför, naturkatastrofer inträffar, djurstallar förstörs eller besättningen drabbas av en epizooti. Om det inträffar sådana händelser kan 11
lantbrukaren ändå få behålla stödet i sin helhet eller delar av stödet. Även andra oförutsedda händelser kan leda till att stöd ändå betalas ut. Om du stöter på problem som kan hänföras till force majeure-liknande händelser, bör du diskutera dessa med den som är kontrollansvarig eller stödansvarig. 12
4 Regler om avisering och problem vid kontrollbesöket 4.1 Olika regler för olika stöd Det finns olika aviseringsregler för stödkontroller och tvärvillkorskontroller. Vissa kontroller får aviseras, andra inte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om avisering inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Om kontrollen ska aviseras, ska det göras så kort tid som möjligt före kontrollen. 4.2 Kontroller som får aviseras För arealbaserade stöd- och tvärvillkorskontroller som gäller areal, får aviseringen inte överstiga 14 dagar. Aviseringstiden för djurstödskontroller och vissa tvärvillkorskontroller för djur får inte överstiga 48 timmar. Om du aviserar kontrollen ska du alltid skriva en motivering på kontrollprotokollet om orsaken till varför det gjorts. Det ska göras även om kontrollen aviseras inom 14 dagar eller 48 timmar. Kontroller som får aviseras är handjursbidragskontroller tvärvillkorskontroller för djurskydd gårdsstödskontroller kontroller av miljöersättningar kontroller av kompensationsbidrag. Du bör vara restriktiv med att skjuta upp aviserade kontrollbesök. Om lantbrukaren eller dennes representant inte har tillfälle att närvara ska du undersöka om kontrollen går att utföra med hjälp av en ersättare eller utan assistans. 4.3 Kontroller som inte får aviseras Huvudregeln är att kontrollerna ska vara oaviserade. Gränsen för när en oaviserad kontroll blir en aviserad kontroll är max tre timmar innan kontrollen ska genomföras. Det är starttiden för kontrollen som räknas. Kontroller som inte får aviseras är CDB-kontroll tvärvillkorskontroller för märkning, journalföring och rapportering till CDB tvärvillkorskontroller för märkning och journalföring för gris tvärvillkorskontroller för märkning och journalföring av får och get Företag där kontrollen i vissa fall ändå kan behöva aviseras är hos deltidslantbrukare och lantbrukare som bor i avlägsna områden. 13
4.4 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att avisera När olika sorters kontroller hos en lantbrukare ska samordnas är det viktigt att tänka på att det är olika aviseringsregler för stödkontroller, tvärvillkorskontroller och registerkontroller. Det innebär till exempel att om en CDB-kontroll eller tvärvillkorskontroll kombineras med en stödkontroll så begränsas möjligheten att avisera kontrollen. 4.5 Problem vid kontrollbesök Om det uppstår problem i samband vid själva kontrolltillfället ska du notera detta i akten. Du ska sedan skicka en tjänsteanteckning med mottagningsbevis till lantbrukaren. Detta gäller i samtliga fall utom vid force majeure. 4.6 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Om lantbrukaren av någon anledning vägrar tillåta en stöd- eller tvärvillkorskontroll bör detta respekteras. Detsamma gäller vid kontrolltillfället om lantbrukaren, eller annan ansvarig person, inte medverkar i den utsträckning som kan anses nödvändig för att kontrollen ska kunna genomföras. Lantbrukaren ska dock informeras om att ansökan kan komma att avslås om kontrollen inte kan genomföras till följd av orsaker som beror på lantbrukaren. Observera att för vissa kontroller av till exempel märkning och registrering av djur måste den delen av kontrollen ändå genomföras, se djurkontrollinstruktionen. Djurskyddskontroller genomförs vanligtvis, om nödvändigt med assistans från polisen, även om lantbrukaren motsätter sig kontroll. 4.7 Regelverk om avisering Stödkontroller och vissa tvärvillkorskontroller får aviseras, om det inte strider mot kontrollens syfte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om avisering inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Om en kontroll ska aviseras, ska det göras så kort tid som möjligt före kontrollen. Detta framgår av artikel 27.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009, (IAKSförordningen) 1. 1 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn 14
5 Dokumentation av kontrollen 5.1 Krav som ställs på dokumentationen 5.1.1 Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning Din dokumentation ska ge en så objektiv beskrivning som möjligt av det som du ser vid kontrolltillfället. Dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena så väl att även den som inte varit med vid kontrollen kan få en riktig bild av de förhållanden som konstaterades. Med hjälp av din dokumentation ska en annan person, lantbrukare eller myndighet kunna förstå vad du sett och bakgrunden till de ställningstaganden som du gjort. 5.1.2 Den ska vara ett bra beslutsunderlag Dokumentationen ska ge den handläggare som fattar beslut om stöd, och avgör om stödvillkoren är uppfyllda eller inte, en god bild av de förhållanden som konstaterades vid kontrolltillfället. För att korrekta beslut ska kunna fattas rätt pengar till rätt lantbrukare måste fältkontrollen resultera i ett bra beslutsunderlag. Om underlagsmaterialet från kontrollen är väl genomarbetat och väl belyser vad som konstaterades vid kontrolltillfället, underlättar det både vid beslutsfattandet och vid fortsatta kontakter med lantbrukare. 5.1.3 Den ska vara hållbar över tiden Dokumentationen ska också vara hållbar över tiden, så att den kan vara användbar som kunskapsmaterial om lantbrukaren skulle få en förnyad kontroll. Erfarenheterna från de kontroller som under åren genomförts är att en god dokumentation vid det första kontrolltillfället är till stor hjälp vid senare handläggning och förnyade kontrollbesök. 5.1.4 Den ska vara underlag vid överklagande Om beslutet överklagas är det beslutsfattaren vid en överprövande instans som ska besluta i ärendet med stöd av dokumentationen från kontrollen. Om dokumentationen från kontrollen är bristfällig, kan det bli svårt för länsstyrelsen att motivera sitt beslut vid en överprövning. 5.1.5 Den ska kunna hålla för en granskning Dessutom kan kontrollarbetet komma att granskas och bedömas vid flera olika tillfällen. Granskningen kan komma att utföras av Jordbruksverkets kontrollenhet, enheten för internrevision eller av andra myndigheter som granskar statlig förvaltning. Några av kontrollerna kan också komma att granskas av EUkommissionens revisorer. Om kommissionens revisorer finner brister i dokumentationen kan det få stora konsekvenser, eftersom revisorerna kan dra slutsatserna att samtliga kontroller i länet eller landet utförts på samma sätt. Detta kan då leda till en sanktion för hela landet eftersom revisorerna utgår ifrån att kvaliteten på kontrollerna är lika. 5.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar 5.2.1 Dokumentera noggrant Var noggrann när du dokumenterar. I kontrollinstruktioner och protokoll är det inte möjligt att ange exakt vilka detaljer som ska dokumenteras vid ett 15
kontrollbesök. I vissa situationer måste du därför dokumentera betydligt fler uppgifter än vad som uppenbart framgår av kontrollinstruktionen eller protokollet. Det är särskilt viktigt att dokumentera väl om det uppstår tveksamheter kring kontrollen eller om du iakttar brister. Tänk på att du även måste dokumentera sådana förhållanden som kan komma att ändras efter det att kontrollen genomförts. Uppmärksamma också att lantbrukaren ska få yttra sig över all den dokumentation som används som underlag för beslut för lantbrukaren, innan beslutet fattas. 5.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser Det som måste dokumenteras är konstaterade fakta som har betydelse för stödvillkoren. Men det kan även vara bra att notera iakttagelser som inte nödvändigtvis påverkar stödvillkoren för att på det sättet ge ett stöd för minnet och för att ge en korrekt helhetsbild av kontrollbesöket. 5.2.3 Dokumentation av dokumentkontroll När du granskar jordbrukarens dokumentation, anteckna vilka dokument som granskats. Sätt en daterad signatur på det granskade dokumentet. 5.2.4 Skriv utförliga kommentarer Dokumentationen ska beskriva dels hur det ser ut, dels på vilket sätt detta påverkar kontrollantens bedömning. Skriv till exempel: Lantbrukaren har ingen fullständig växtodlingsplan. I den plan som jordbrukaren upprättat fanns endast uppgifter om skiftesidentitet och gröda. Övrig information saknas. Denna beskrivning ger ett fullvärdigt beslutsunderlag, medan enbart kommentaren växtodlingsplan saknas saknar beskrivning om varför växtodlingsplanen inte kan godkännas. 5.2.5 Mer att tänka på Tänk också på följande: Skriv tydligt tänk på att andra ska kunna läsa dina noteringar och anteckningar. Skriv med arkivbeständig skrift, inte blyerts. Notera alltid brister eller fel som är till nackdel för lantbrukaren. Gör noteringar för alla de kontrollpunkter som du kontrollerat. Använd inte tippex eller motsvarande. Stryk i stället över felaktiga uppgifter så att man kan se den ursprungliga texten. Signera ändringen och dokumentera orsaken, om den inte är uppenbar. Se till att noteringarna är sakliga och relevanta. Utnyttja det material som finns tillgängligt i form av kontrollprotokoll och bilagor. Om det utrymme som finns där inte är tillräckligt för att beskriva vad du konstaterat, använd ett vanligt A4-papper. 16
5.2.6 Fotografier Fotografier ger bra stöd för minnet och kan vara mycket användbara för den kommande handläggningen. Fotopunkt och fotoriktning ska framgå av din dokumentation. Anteckna också vad du vill visa med bilden. För de foton som kommuniceras med brukaren ska det tydligt framgå var bilden är tagen. 17
6 Nyckelbegrepp Bedömningsvärde - mindre överträdelse, 1, 2 eller 3 med vilken kontrollanten/inspektören graderar överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. Mindre överträdelse motsvarar ingen beloppsminskning, 1 motsvarar 1 % beloppsminskning, 2 motsvarar 3 % och 3 motsvarar 5 %. Krav utifrån aktuell rättsakt fastställt krav enligt den struktur som Jordbruksverket valt för att gruppera vissa detaljbestämmelser (motsvarande begrepp för skötselkraven är norm). En rättsakt kan innehålla flera krav. Rättsakt aktuell EU-lagstiftning, exempelvis nitratdirektiv, habitatdirektiv m.fl. Till de flesta rättsakter finns svensk lagstiftning kopplad. Den svenska lagstiftningen blir då i tvärvillkorssammanhang en del av begreppet rättsakt. Område det tvärvillkorsområde som rättsakten tillhör. Områdena är 1. miljö, 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, 3. djurskydd, 4. skötselkraven. De extra tvärvillkoren för miljöersättningarna utgjorde tidigare ett femte område inom tvärvillkoren. Numera tillhör de växtnäringsrelaterade extra tvärvillkoren område 1. miljö och de växtskyddsrelaterade extra tvärvillkoren område 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd. Allvar en överträdelses allvar ska framför allt bedömas mot bakgrund av hur stora följder överträdelsen har fått, eller med stor sannolikhet riskerar att få, med hänsyn till syftet med kravet. Allvarsbedömningen ska göras för sig, utan hänsyn till omfattning eller varaktighet. Omfattning en överträdelses omfattning ska avse någon form av kvantitativ omfattning, t.ex. antal djur eller hektar som har berörts av överträdelsen. Varaktighet en överträdelses varaktighet ska bland annat bedömas med hänsyn till hur länge följderna varar eller vilka möjligheter som finns att åtgärda följderna på ett rimligt sätt. Ofta är det lämpligare att försöka bedöma varaktighet bakåt i tiden än att göra antaganden om hur långt framåt i tiden en överträdelse kommer att kvarstå. Mindre överträdelse en överträdelse som med hänsyn till dess allvar, omfattning och varaktighet är så liten att ingen minskning av lantbrukarens stödbelopp bör ske. Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får inte betraktas som mindre överträdelser. Mindre överträdelser ska dokumenteras och följas upp. En förutsättning för att lantbrukaren ska slippa avdrag på stöden är att hon/han inom viss tid åtgärdar överträdelsen och visar för kontrollmyndigheten att överträdelsen är åtgärdad. 18
7 Tvärvillkor och djur I de fall det finns någon typ av djurhållning på gården måste du ta ställning till vilka djur som hör till jordbruksföretaget och som därmed ska omfattas av de olika tvärvillkoren. Det finns olika regler för olika tvärvillkor, vilket innebär att djuren som finns på företaget som söker stöd, kan ingå i tvärvillkoren för växtnäring, men inte för djurskydd. 7.1 Företag med betesmark Finns betesmarker i företaget, finns det tvärvillkor som anger att dessa marker ska betas. För att markerna ska kunna betas måste det finnas djur, alltså är huvudprincipen att alla djur omfattas. Undantag finns enligt direktiven nedan (exempelvis ingår inte hobby- eller sällskapshästar i tvärvillkoren inom djurskydd). Det innebär att om man tar in betesdjur så berörs man av tvärvillkoren oavsett om man äger djuren eller inte, enda undantaget är hästar. 7.2 Djur i de olika tvärvillkorsdirektiven Vid granskning av de olika direktiven kan vi se vilka djur som ska ingå i tvärvillkoren och vilka som inte ska vara med. Det finns alltså några djurkategorier som ska sorteras bort efter att vi har tillämpat huvudprincipen. Det innebära att följande resonemang ska tillämpas för resp. direktiv: Växtnäring: (Rådets direktiv 91/676 EEG) Djur som ingår: Gäller alla djur oavsett djurslag inkl.hobby- eller sällskapsdjur. Djur som inte ingår: Inte aktuellt Foder: (Rådets förordning (EG) 183/2005) Djur som ingår: Djur som ska blir livsmedel för den öppna marknaden. Djur som inte ingår: Djur som producerar livsmedel för eget bruk, t.ex. hushållsgris, några höns eller kalkoner, två kalvar etc. Familjens husdjur t.ex. något får, get, kanin och gris. Livsmedel: (Rådets förordning (EG) 852/2004) Djur som ingår: Djur som ingår i primärproduktion. 19
Djur som inte ingår: Djur som hålls för att enbart producera livsmedel som konsumeras inom privathushållet. Djurskydd: (Rådets direktiv 98/58 EG) Djur som ingår: Djur som hålls eller föds upp för animalieproduktion (livsmedel, avel, skinn eller pälsar). Stuteriverksamhet, hästarna ingår i jordbruksverksamheten och omfattas av tvärvillkoren. Hästar som ingår i jordbruksverksamheten, exempelvis genom arbete i jordbruket. Betesdjur Djur som inte ingår: Hästar som inte ingår i animalieproduktionen (bortkryssad i hästpasset) Hästar som används för tävling, rid- och körskola, utställning. Hästar som används för hobby. Hästar som tillhör någon annan. Hobbydjur som t.ex. några höns Familjens kanin eller minigris Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd I Rådets direktiv 98/58 finns uppräknat vilka djur som inte omfattas av direktivet. Det innebär alltså att om denna typ av hästar sköter betesmarken så ska dessa hästar ingå i jordbruksverksamheten, men omfattas inte av djurskyddskrav som utgör tvärvillkor. Djurmärkning: (Rådets förordning (EG) 1760/2000, Rådets förordning (EG)21/2004) Det är djurhållaren (alltså den som är registrerad som djurhållare på platsen hos Jordbruksverket) på marken som blir betad som har det juridiska ansvaret för att djuren är korrekt märkta. Ägarskapet är inte en faktor i det avseendet. 7.3 Företag med enbart åkermark Det finns ingen betesmark vilket innebär att djuren inte behövs för att sköta några tvärvillkor. I de här fallen går vi direkt in i varje direktiv och ser vad som gäller, se ovan. 20
8 Anvisningar om kontrollprotokoll/checklista Vid konstaterade överträdelser kommer kontrollprotokollet och all tillhörande dokumentation att utgöra underlag för länsstyrelsens beräkning av eventuellt avdrag på lantbrukarens stödbelopp. Det är mycket viktigt att du som kontrollant för noggranna anteckningar så att det finns ett bra underlag för beslutsfattaren. Daterad fotodokumentation är ofta en fördel om det finns något av relevans att fotografera. Länsstyrelsen ansvarar för att lantbrukaren ges möjlighet att ta del av och kommentera kontrollprotokoll och annat underlag före beslut. Lantbrukaren ska enligt EU-bestämmelser underrättas om eventuella överträdelser av tvärvillkoren inom tre månader från kontrollbesöket. Jordbruksverket rekommenderar betydligt snabbare besked till lantbrukaren än så. Länsstyrelsens beslut om avdrag på stöden ersätter inte i något avseende de åtgärder som kommunen eller länsstyrelsen ska vidta enligt miljöbalken eller annan lagstiftning. Länsstyrelsen skickar meddelande om beslut om avdrag och beslut om stödbelopp till lantbrukaren. Lantbrukaren kan överklaga länsstyrelsens beslut. Så här fyller du i kontrollprotokollet: A. Kontrollobjekt Här fyller du i lantbrukarens personuppgifter. Namn, adress och lantbrukarens kundnummer hos länsstyrelsen är obligatoriska uppgifter. Specifikt för protokoll livsmedel Verksamhet Beskriv huvudsaklig verksamhet och övrig verksamhet som bedrivs på anläggningen, t.ex. spannmålsproduktion och uppfödning av nötkreatur eller frilandsodling av bladgrönsaker och övriga frilandsgrönsaker. Beskrivningen bör följa uppdelningen av branscher enligt Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Med huvudsaklig verksamhet menas den verksamhet som utgör mer än 50 % av verksamheten inom primärproduktionen. Om det är svårt att avgöra vilken verksamhet som är den huvudsakliga bör den verksamhet som har högst prioritetsklass enligt vägledningen anges som huvudsaklig verksamhet. Kvalitetssäkringssystem Frivilliga första-, andra- eller tredjepartssystem som företag i primärproduktionen använder i sin egenkontroll, t.ex. branschriktlinjer, djuromsorgsprogram, mejeriföretagens kvalitetssäkringssystem (t.ex. Arlagården) eller certifierade system (t.ex. IP, IP Trädgård, Krav). Kvalitetssäkringssystemet ska vara bedömt av Livsmedelsverket och Jordbruksverket och finnas uppräknat i 21
Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Länk till SLVs samtliga vägledningar http://www.slv.se/sv/grupp2/lagstiftning/vagledning-och-annan-information/ Länk till vägledningen om riskklassificering http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/riskklassific ering_primarproduktion.pdf B. Kontrollmyndighet Ange vilken kontrollmyndighet du gör kontrollen för. Fyll i ditt namn, din e- postadress och ditt telefonnummer. Kommunerna är fr.o.m. 2010 inte utpekade som kontrollmyndigheter för tvärvillkoren. Om länsstyrelsen ändå får in uppgifter om väl dokumenterade tvärvillkorsöverträdelser från kommunernas miljötillsyn är det uppgifter om kommunens inspektör som ska skrivas in i avsnitt B. Kontrollprotokollet behöver i de fallen endast fyllas i med sådant som inte framgår tydligt av den dokumentation länsstyrelsen har fått från kommunen. C. Kontroll - allmänt Fyll i namnet på de personer som var med på inspektionen, t.ex. lantbrukaren och/eller någon anställd vid jordbruksföretaget. Svara på frågan om lantbrukaren har aviserats om kontrollen i förväg genom att kryssa i aktuell ruta. Om du kryssar i Ja ange datum för när lantbrukaren meddelades. Förutsatt att det inte strider mot kontrollens syfte får kontrollen föranmälas. Anmälan ska begränsas till den minsta tidsperiod som behövs, och får inte överstiga 14 dagar. Anmälan högst tre timmar före planerad ankomst till jordbruksföretaget räknas inte som avisering i detta sammanhang utan kan markeras med Nej. Fyll i datum för kontrollen. Om lantbrukaren vägrade kontroll markera då Ja -rutan. Om du kryssar i Ja, beskriv då under E. Övriga kommentarer på vilket sätt lantbrukaren aktivt vägrade kontrollen. Effekten av att lantbrukaren vägrar en kontroll blir i regel att lantbrukaren inte får några tvärvillkorsrelaterade stöd utbetalda alls för det aktuella året. D. Resultat Oavsett frågornas formulering innebär Ja att du vid kontrolltillfället inte har kunnat konstatera någon överträdelse, inte att du garanterar att lantbrukaren vid varje tillfälle under året uppfyller kraven. 22
Markera Nej endast i de fall du konstaterar en överträdelse. Nej ska alltid kombineras med att du beskriver och graderar den konstaterade överträdelsen i avsnitt G. Om en viss fråga inte är aktuell att kontrollera hos lantbrukaren, till exempel för att denne inte använder växtskyddsmedel, ska du markera Ej aktuellt. Om du av någon anledning inte har kontrollerat en fråga i samband med en fullständig tvärvillkorskontroll kryssar du i Ej kontrollerat. Lämna en förklaring under E. Övriga kommentarer i ett sådant fall. Ej kontrollerat medför att gården inte kan räknas in i länsstyrelsens obligatoriska kontrollfrekvens varför ytterligare en gård måste tas ut för fullständig tvärvillkorskontroll. E. Övriga kommentarer Här kan du lämna övriga uppgifter. F. Underskrift Det finns inget förordningskrav om underskrift, men här ges möjlighet att för dig som kontrollant ändå underteckna protokollet. G. Bedömning av överträdelse nr Då en överträdelse har konstaterats ska denna bedömas i avsnittet G. Bedömning av överträdelse nr. Fyll i beteckningen på aktuell överträdelse i rubriken (se beteckning/numrering i avsnitt D. Resultat ). Då flera överträdelser har konstaterats ska ett avsnitt för varje överträdelse fyllas i. Beskriv överträdelsen så detaljerat som möjligt i fritextfältet. Överträdelsen ska graderas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet på en skala 1-3 där 3 är allvarligast. Använd de bedömningsvägledningar som finns vid respektive avsnitt nedan. Avsiktlighet bör utredas Ta ställning till om du som kontrollant anser att länsstyrelsen bör utreda om överträdelsen är avsiktlig och därför bör leda till betydligt högre avdragsprocent än vad som gäller vid försummelse. Begreppet avsiktlighet bör endast användas vid mycket allvarliga överträdelser som bevisligen har skett trots att lantbrukaren haft full vetskap om bestämmelserna. Ett Ja här måste kompletteras med noggrann motivering. Mindre överträdelse En överträdelse kan betraktas som mindre endast om kontrollanten vid kontrolltillfället bedömer att överträdelsen A. inte utgör en direkt risk för människors eller djurs hälsa, och B. med hänsyn till dess allvar och omfattning kan betraktas som så försumbar att det är oskäligt med avdrag på lantbrukarens stöd, och 23
C. leder till 1 % avdrag men inte mer vid användning av ordinarie bedömningsvägledning. Observera att även om överträdelsen bedöms som mindre så måste du som kontrollant gradera den med bedömningsvärden på vanligt sätt. Normalt sätt är endast bedömningsvärde 1 relevant för annars är det knappast rimligt att betrakta det som en mindre överträdelse. Graderingen behövs för att överträdelsen ska få genomslag på stöden om det visar sig att lantbrukaren inte utnyttjar möjligheten att rätta till den brist som kontrollanten har konstaterat. Information om uppföljningen mindre överträdelser finns i en separat tvärvillkorsvägledning, åtkomlig via Handläggarstödet och www.jordbruksverket.se. Specifikt för checklista djurskydd Typ av åtgärd som länsstyrelsen beslutar om I de fall det finns TV-brister måste länsstyrelsen fylla i detta avsnitt, och registrera det i DSK-Kontroll, för att Sverige ska kunna uppfylla EU-rapporteringskraven i kommissionens beslut (2006/778/EG) av den 14 april 2006 om minimikrav på insamling av informationer från produktionsanläggningar där vissa djur hålls för animalieproduktion. I det beslutet anges vilka uppgifter från den offentliga kontrollen som varje medlemsstat ska rapportera. Denna rapportering ska avse EU-direktivens djurskyddskrav och stämma överens med tvärvillkoren. Ange för varje överträdelse vilken eller vilka av följande åtgärder som länsstyrelsen vidtagit med anledning av konstaterad brist. A. Föreläggande eller annan form av påpekande (muntligt och/eller skriftligt) att åtgärda bristen inom 3 månader. Inga övriga åtgärder. B. Föreläggande att åtgärda bristen inom utsatt tid, längre än 3 månader. Inga övriga åtgärder. C. Omedelbara myndighetsåtgärder i form av omhändertagande och omedelbara beslut om förelägganden och förbud enligt 26 djurskyddslagen (1988:534) (kontrollanten bör ha delegationsrätt för sådant beslut). Beslut om förbud enligt 26 djurskyddslagen kan t. ex innebära att kontrollmyndigheten begränsar antalet djur som får hållas på en viss anläggning/djurutrymme, eller förbjuda djurhållaren att använda stallbyggnad eller visst utrymme för djur som inte är lämplig ur djurskydds- och även djurhälsosynpunkt. Åtalsanmälan är också en typ C. D. Ingen åtgärd Länsstyrelsen ska registrera detta i DSK när länsstyrelsen beslutat om en eller flera av ovanstående åtgärder. Vid eventuella kombinationer av åtgärder ska länsstyrelsen markera alla som är relevanta i det enskilda ärendet, t.ex. A och C 24
om länsstyrelsen har utfärdat ett föreläggande om åtgärder inom 3 månader och dessutom åtalsanmält djurhållaren. 25
9 Grundvatten 9.1 Grundv 1 Uppfyller lantbrukare med miljöfarlig verksamhet de grundvattenrelaterade krav som följer av anmälnings- eller tillståndsplikten? Kontrollera att lantbrukare som i juridisk mening bedriver miljöfarlig verksamhet inom sin jordbruksverksamhet har anmält eller sökt tillstånd för verksamheten, och att lantbrukaren följer myndigheternas anvisningar och beslut i de delar som kan ha inverkan på grundvatten. Kommentar För normalt förekommande verksamheter inom ett jordbruk är det grundvattenrelaterade tvärvillkoret relevant endast för gårdar med mer än 100 djurenheter. För mindre jordbruksföretag än så är därmed Ej aktuellt rätt ruta att sätta kryss i på kontrollprotokollet, om det inte vid kontrollbesöket framkommer att lantbrukaren i sin jordbruksverksamhet uppenbarligen bedriver miljöfarlig verksamhet som medför betydande risk för förorening av grundvatten. Förbered gärna kontrollbesök vid företag som kan antas ha mer än 100 djurenheter genom att hos kommunen och/eller länsstyrelsen ta reda på om respektive myndighet har beslutat om restriktioner eller åtgärder av relevans för skydd av grundvatten. Själva kontrollbesöket kan sedan, när det gäller grundvattenfrågan, inriktas på att granska om lantbrukaren förefaller följa myndigheternas beslut. Eventuella brister i hanteringen av stallgödsel, avloppsslam eller växtskyddsprodukter ska hänföras till relevanta kontrollpunkter i växtskydds-, växtnärings- eller slamavsnitten i kontrollprotokollet. Gränsen för anmälningsplikt till kommunen går vid 100 djurenheter medan gränsen för tillståndsplikt (ansökan hos länsstyrelsen) går vid 200-400 djurenheter beroende på djurslag. Det kan finnas exempel på anmälnings- eller tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet även vid jordbruksföretag med färre eller inga djur. Det är dock endast överträdelser inom jordbruksverksamheten som har relevans i tvärvillkorssammanhang, t.ex. om lantbrukaren sprider ut eller gräver ned spillolja på åker- eller betesmark. Om en lantbrukare t.ex. hanterar stora mängder farliga ämnen i en industriverksamhet som råkar ligga på gården har det inte med tvärvillkoren att göra. 26
Tabell 1. Bedömningsvägledning Grundv1 1 2 3 Allvar Omfattning Varaktighet Har inte tillstånd, men kan få det. Ingen eller endast en försumbar otillåten förorening kan konstateras. Risk föreligger för förorening av grundvatten, men bedöms inte begränsa grundvattnets användning eller påverkan på miljön. Överträdelsen upphör inom maximalt 14 dagar. Har inte tillstånd och kan inte få det, men på - börjar direkt åtgärder för att avhjälpa en konstaterad förorening. Förorening som spridits till grundvatten och påverkar grundvattnets användning som dricksvatten inom det egna företaget. Överträdelsen upphör senare än inom 14 dagar men inom 3 månader. Har inte tillstånd och kan inte få det, och har inte vidtagit några åtgärder för att avhjälpa en konstaterad förorening. Förorening som spridits till grundvatten och påverkar möjligheten att använda grundvattenförekomsten som dricksvatten eller att grundvatten påverkar ekosystem i angränsande ytvatten-förekomst. Överträdelsen kan inte rättas till inom 3 månader. Mindre överträdelse kan vara aktuellt när lantbrukaren inte har tillstånd, men har sökt om tillstånd och kan få det. Ingen otillåten förorening kan konstateras samt att risken för förorening av grundvattnet är i det närmaste obefintlig. Överträdelsen ska kunna rättas till direkt. Delar av 5, 11 a, 21 och bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Bakomliggande EU-direktiv samt annan information Artiklarna 4 och 5 i rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen. Information om skydd av grundvatten finns via Sveriges geologiska undersökning på deras webbplats www.sgu.se. 27
10 Fågel/habitat 10.1 Fågel/habitat 1 Har lantbrukaren haft tillstånd när hon/han genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område? Kontrollera att lantbrukaren inte utan tillstånd har genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. om lantbrukaren har sökt tillstånd för åtgärder som påverkar Natura 2000- området, har länsstyrelsen beviljat tillståndet? att eventuell tillståndspliktig åtgärd har utförts i enlighet med tillståndet. Kan kontrolleras i diarium eller med handläggare. att inte åtgärder som beskrivs som hotbild i Natura 2000-områdets bevarandeplan har utförts utan tillstånd eller i strid mot ett sådant tillstånd. Det kan t.ex. röra sig om plöjning och sådd i en naturlig gräsmark, eller utlagd gödsel i anslutning till ett vattendrag. Kommentar För att få utföra en åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs särskilt tillstånd som normalt söks hos länsstyrelsen. Vilka åtgärder som kan påverka miljön på ett betydande sätt i det aktuella området anges i en bevarandeplan. Länsstyrelsen tar fram dessa efter samråd med bl.a. markägare. De återfinns oftast på länsstyrelsens hemsida och är diarieförda. I bevarandeplanen anges under rubriken hotbild vilka dessa åtgärder kan vara. Lantbrukaren bör samråda med länsstyrelsen innan sådana åtgärder vidtas. Observera att försiktighetsprincipen ska följas, d.v.s. redan åtgärder som kan innebära en betydande påverkan omfattas. Det handlar vidare om åtgärder på naturmiljön i området, inte bara enskilda naturtyper och arter. Åtgärden kan också ske utanför, men påverkar Natura 2000-området. Kontrollera innan fältbesöket om skiftet ligger inom ett Natura 2000-område eller om det ligger så att åtgärder inom skiftet kan påverka ett Natura-2000 område (via vattendrag, grundvatten, ljud eller luft). Kontrollera på länsstyrelsen eller via Naturvårdsverkets Web/VIC-natur (Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbetsverktyg för områdesskyddet). Informationen finns även tillgänglig via kartverktyget, skyddad natur, www.naturvardsverket.se/sv/arbete-mednaturvard/skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/skyddad-natur eller via kartverktyget Sveriges Natura 2000-områden, http://w3.vicmetria.nu/n2k/jsp/main.jsp. Om så är fallet, kontrollera om lantbrukaren har sökt tillstånd för någon åtgärd som på ett betydande sätt kan skada Natura 2000- området. 28
Omfattningen bedöms antingen som antalet m 2 eller procentandel av det Natura- 2000 område som påverkats. Tabell 2. Bedömningsvägledning Fågel/habitat 1 1 2 3 Allvar Omfattning Liten skada med möjlighet till omedelbar återställning. <50 m 2 eller <25 % Liten skada med möjlighet till återställning utan att naturens tillstånd försämras. 50-1000 m 2 eller 25-50 % Skada som är svår eller omöjlig att återställa. >1000 m 2 eller >50 % Varaktighet Under 1 år 1-2 år 3 eller fler år Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid en obetydlig ändring av områdets naturtillstånd som är mindre än 10 m 2 eller 5 %. Varaktigheten får maximalt uppgå till en vecka. Miljöbalken (1998:808) 7 kap 28-29. Bakomliggande EU-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter Natura 2000 i Sverige Handbok med allmänna råd 2003:9, www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-0131-0.pdf Art- och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med- naturvard/skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/natura-2000/vagledning/art-- och-naturtypsvisa-vagledningar-for-natura-2000-/ Om lantbrukaren är närvarande vid kontrollen kan man fråga lantbrukaren om han tagit del av bevarandeplanen och om han är medveten om vad tvärvillkoret innebär. 29