Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.
. Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt psykiskt sjuka under under 1900-talet 1 Överföringen av mentalsjukhusen från staten till Landstingen 1967. 2 Riksdagsbeslut 1980 att mentalsjukhusen skall avvecklas. 3 År 1994 gjorde Sveriges riksdag slut på en mer än hundraårig epok där allvarligt psykiskt sjuka hade samlats på stora institutioner med över tiden olika beteckningar. Samhällsintegration på lika villkor och ökat inflytande över sina liv och över den service, stöd och vård som man behövde för att kunna leva i samhället skulle nu råda.
Försök att verkställa beslutet. -Ett större engångsbelopp till kommunerna år 1995. -Medel till försök inom tre områden under tre år men ingen fortsättning för två områden. -Personer med missbruk o psykos. Inge fortsättning. -Ekonomiskt stöd till brukar o anhörigorganisationerna. Ingen fortsättning -Stöd från personliga ombud 1999 beslöt Sverige Riksdag att upprätta ett permanent och rikstäckande system med personliga ombud. Idag får över 6000 personer stöd från PO
Perioden 2000-2011 Överföring av stora generella belopp till kommuner och landsting för att stärka vården av de psykiskt sjuka. Systemet har utvärderats av bl a Riksrevisionen som konstaterat att de inte kunnat följa pengarnas väg men de hade i vart fall inte kommit fram till de drabbade och deras anhöriga. Strategin har inte fungerat för de drabbade och deras anhöriga. Perioden har istället präglats av allvarliga försämringar för de allvarligt psykiskt sjuka och dras anhöriga.
Konsekvenser för de anhöriga De anhöriga har fått bära en orimlig börda som en följd av Riksdagens beslut 1994. -De använder idag över 20 timmar i veckan för att stödja sina vuxna barn att klara sina liv. -De lämnar idag ekonomiskt bistånd till sina vuxna barn med i genomsnitt över 3 000:-/månad.
Konsekvenser för personer med schizofreni och liknande psykoser -Successivt allt kortare livslängd idag 20-25 år kortare liv. -Antalet hemlösa har ökat under hela perioden. -Fattigdomen i gruppen har ökat successivt sedan början av 1990-talet. -Antalet som vistas i institutioner som HVB-hem och behandlingshem har ökat.
Konsekvenser för personer med schizofreni och liknande psykoser -Socialtjänstens gruppboende av olika slag har ökat i storlek och utvecklats åt institutionshållet. -Ensamhet, övergivenhet, sysslolöshet, utanförskap har ökat under perioden. -Nya mediciner har tillkommit som förbättrat situationen för en del men som samtidigt har farliga biverkningar. Metabolt syndrom som biverkan är på intet sätt under kontroll.
Konsekvenser för personer med schizofreni och liknande psykoser -De drabbade får inte adekvat vård för sina somatiska sjukdomar på samma sätt som övriga befolkningen. -Fattigdom, brist på stöd och utanförskap har samverkat till att gruppen inte kunnat tillgodogör sig ett hälsosamt levnadsätt som befolkningen i övrigt.
2012 byter staten strategi och går över till ett helt nytt system. Regeringens plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016. Överenskommelser med SKL 2012 och 2013. SKL handlingsplan för psykisk hälsa 2012 2016. Regeringen sett behov av att särskilt prioritera två målgrupper: Barn och unga Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Stort framsteg efter 20 år.
Regeringens nya strategi 1 Genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum vill man skapa förutsättningar för ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete i kommuner och landsting. Övernskommelsen består av ett antal kortsiktiga utvecklingsprojekt och en prestations- och resultatbaserad modell.
Regeringens nya strategi 2 Överenskommelsen med SKL skall revideras årligen. Uppnår och redovisar man att man når upp till kraven så får kommuner och landsting pengar i slutet av varje år. Inga garatier för framtiden.
Regeringens nya startegi 3 Uppföljning genom -Hälsodataregister -Nationela kvalitetsregister Säkra och aktuella data krävs för att en del kommuner och landsting skall få pengar och att en del inte skall skall få pengar. Utvärdering genom myndighet med slutredovisning 2017.
Regeringens nya strategi 4 Svaga samband mellan de effekter man vill uppnå och de åtgärder man hittills har redovisat. Svaga eller inga samband mellan åtgärder och de försämrade tillsånd som de drabbade har utvecklat sedan 1994. Inga samband mellan åtgärder och en nödvändig avlastning av de anhörigas ansvar för reformen.
Regeringens nya strategi 5 Vi har alla förhoppning att förhållanden för de drabbade och deras anhörig skall förbättras som en följd av det nya styrsystemet. Men det nya systemet skall på kort tid påverka förhållanden som hittills visat sig svåra att alls påverka. Systemet har dessutom andra svagheter. -Ett stort antal stora register är svåra att manövrera.
Regeringens nya strategi 6 -Politiska beslut om att inte ge pengar till vissa kommuner och landsting skall fattas av politiker som ansvarar för situationen lokalt. -Svårt att idag implementera även lagstiftning. Idag är det t ex 3,5 år sedan lagen om samordnad personlig plan trädde I kraft. Tillämpningen har knappast kommit igång I landet. En positiv sak är att beslut om den nya strategin fattats med stöd över blockgränserna I politiken.
Regeringens nya strategi 7 Vi måste alla vara beredda att analysera situationen och ha en öppen dialog för att klara av svårigheterna. Några strukturfrågor! Vi behöver bestämma oss för vilken psykiatri vi skall ha. Det är inte rimligt att varje kommun och varje landsting driver sin egen modell. Vi måste ju t ex utbilda stora grupper människor till att arbeta inom psykiatrin och socialtjänsten. Vad skall vi utbilda dem till? Resursfördelning och utvcklingssatsningar bör därför inriktas på att stödja den psykiatri vi valt för landet.
Regeringen nya strategi 8 Ett av de stora problemen är den fragmentisering av ansvar och uppgifter som både socialtjänsten och psykiatrin utvecklat sedan lång tid. Regeringen verkar vara medveten om problemet. Det ska genomföras ett projekt som syftar till att stödja kommuner och landsting att utveckla integrerade verksamheter, som t.ex. Assertive Community Treatment (ACT) och Case Managers säger man.
Regeringen nya strategi 9 Dessa verksamheter är en förutsättning för att det ska bli möjligt att uppnå en mer jämlik hälsa och mer jämlika livsförhållanden för personer med omfattande eller komplicerad problematik säger regeringen. Men det finns idag inga förslag till ett storskaligt genomförande av ACT, FACT, CM eller att utöka antalet personliga ombud. Resursfördelning och utvcklingssatsningar bör därför inriktas på att stödja ett storskaligt införande av FACT.ACT,CM och att utöka antalet personliga ombud.
Regeringens nya strategi 10 1 Strategin omfattar bara perioden 2012-2016 -Svårt att säkerställa strukturella förändringar på så kort tid. 2 Många projekt som drivs med kortsiktig finansiering. -Svårt att få kommuner och landsting att fortsätta med verksamheter när statens pengar upphör. 3 Men det är ju å andra sidan inte rimligt att avveckla en så omfattande och prestigefylld satsning efter 2016.
Sammanfattning Det var ju Sveriges Riksdag som beslöt om samhällsintegration på lika villkor för personer med schizofreni och liknande psykoser. Kanske kan ändå de drabbade, deras anhöriga hoppas att denna integration successivt skall förverkligas på ett humanitärt och värdigt sätt och att de anhöriga skall avlastas sin tunga börda för reformen.