Det är hållbara stadsdelar det hänger på Om städers och stadsdelars betydelse för en globalt hållbar utveckling Susanna Elfors, Tekn. Dr. samhällsplanering och miljö, hållbarhetskonsult. Hållbar stadsutveckling och miljökommunikation
Eller: Vad har en Nobelpristagare med miljö/hållbarhetscertifieringar att göra?
Klimattoppmötet i Doha En urvattnad överenskommelse som inte löser problemen.
Enligt världsbanken är vi på väg mot en fyra graders uppvärmning av jordklotet. Dags att ge upp?
Nej! säger Elinor Ostrom (F 1933 - D 2012). Mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009. Bild: Holger Motzkau 2010, Wikipedia/Wikimedia Commons
Vi kan inte lita på en enda global policy för att lösa de problem som det innebär att förvalta våra gemensamma resurser som oceaner, atmosfären, skogar, vattenvägarna och den rika mångfald av liv som skapar de rätta förutsättningarna för liv, inkluderat sex miljarder människor. Elinor Ostrom (http://www.projectsyndicate.org/commentary/green-from-thegrassroots)
I framtiden kan vi se globala system av sammanlänkade hållbara städer, om det är lyckade kommer alla att vilja delta. Elinor Ostrom (http://www.projectsyndicate.org/commentary/green-from-the-grassroots)
Det allmännas tragedi Enligt Garret Hardin, ekolog, (1968) kommer våra gemensamma resurser att ta slut eller förstöras eftersom ingen tar ansvar för dem och alla parter kortsiktigt tjänar på att överutnyttja resurserna. Länk: http://homes.chass.utoronto.ca/~mturner/ec313/readings/hard in_science_1968.pdf
Hållbar förvaltning Ostroms forskning visar att gemensamma resurser kan vara gemensamma OCH förvaltas hållbart under vissa omständigheter. Källa: Ostrom E, (1991): Governing the commons, Cambridge University press. Länk: Private and Common Property Rights: http://encyclo.findlaw.com/2000book.pdf
Ostroms villkor: 1. Gruppen som förvaltar har kunskap om resursens tillstånd. 2. Gruppen förvaltar långsiktigt. 3. Gruppmedlemmarna delar normer av tillit och ömsesidighet. 4. Gruppen har ett demokratiskt system för beslutsfattande som ser till att alla medlemmar är involverade och tar ansvar för resursen. Länk: Private and Common Property Rights: http://encyclo.findlaw.com/2000book.pdf(här finns även fler villkor)
Kan miljö/hållbarhetscertifieringar bidra till detta?
Certifieringar bygger på systematik och oberoende granskare 1. Gruppen som förvaltar har kunskap om resursens tillstånd. 3. Gruppmedlemmarna delar normer av tillit och ömsesidighet
Certifieringar skapar attraktiva stadsdelar och hus 2. Gruppen förvaltar långsiktigt (människor vill bo och leva länge där)
Certifieringar är flexibla och kombineras med andra projekt 4. Gruppen har ett demokratiskt system för beslutsfattande som ser till att alla medlemmar är involverade och tar ansvar för resursen.
Certifieringar uppmuntrar samverkan 3. Gruppmedlemmarna delar normer av tillit och ömsesidighet. 4. Gruppen har ett demokratiskt system för beslutsfattande som ser till att alla medlemmar är involverade och tar ansvar för resursen.
Certifieringar skapar engagemang 4. Gruppen har ett demokratiskt system för beslutsfattande som ser till att alla medlemmar är involverade och tar ansvar för resursen.
Så, ja Nobelpristagare och hållbarhets/miljöcertifieringar hör ihop!
Mer info om Ostroms forskning relaterad till bebyggelsen Elfors, S (2006): Environmental Research as a Tool for Change: Theoretical and methodological implications from two case studies producing knowledge for environmentally sustainable housing, doktorsavhandling KTH.
Tack och lycka till! Mejl: Susanna.elfors@sustopia.se Twitter: @sustopia www.sustopia.se Hållbar stadsutveckling och miljökommunikation