Projekt Rent ut: Förstudie - Identifikation av miljöfarliga ämnen i hårvårdsprodukter

Projekt Rent ut: Förstudie - Identifikation av miljöfarliga ämnen i hårvårdsprodukter Foto: Sara Abrahamsson Gryaab rapport 2014:5 Sara Abrahamsson 2014-08-02 Sida 1 av 66

Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget ska begränsa föroreningarna från avloppsvatten till recipient, samt i möjligaste mån även tillvarata avloppsvattnets innehåll. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 2 miljarder kronor gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag har befriats från utsläpp och att vattenmiljön i skärgården har förbättrats. 2012:2 Tillförsel av läkemedelsrester från sjukhus 2012:3 Miljörapport Ryaverket 2011 2012:4 Miljörapport Syrhåla 2011 2012:5 Kvicksilver till Ryaverket 2012:6 Driftkostnader slamhantering 2012:7 Driftkapacitet slamhantering 2012:8 Viskositetsanalys och karaktärisering av slam 2012:9 Reningskapacitet på Gryaab 2011 2012:10 Provtagning av vatten ur kabelbrunn för teleutrustning 2012:11 Avgiftsfördelning mellan ägarkommuner och Gryaab AB 2012:12 Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 2012:13 Fullskaletest av maximal denitrifikationskapacitet i Efterdenitrifikationen 2012:14 Karakterisering av inkommande vatten 2012:15 Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 2012:16 Anläggningsdata 2012 2012.17 Omvärldsbevakning om fosfor, avloppsslam till jordbruk och REVAQ 2012:18 Tillrinningen till Ryaverket - Hur blir det 2030? 2013:1 Vad är reningskapaciteten på Ryaverket- och hur kan den öka? 2013:2 Zink till Ryaverket 2013:3 Miljörapport Ryaverket 2012 2013:4 Miljörapport Syrhåla 2012 2013:5 Kadmium till Ryaverket 2013:6 Provtagningskampanj vid Sockerbruket, Klippan 2013:7 Spårning efter nickel och krom 2013 2013:8 Nickel i järnsulfat - hur mycket hamnar i slammet? 2013:9 Referensprovtagning 2012 - delrapport för organiska ämnen 2013:10 ISO 14001 - Identifiering av miljöaspekter på Gryaab 2013:11 Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012- delrapport metaller 2014:1 Miljörapport Ryaverket 2013 2014:2 Miljörapport Syrhåla 2013 2014:3 Optimerad BOD-avskiljning 2014:4 Silver till Ryaverket källor till silver i inkommande avloppsvatten Sida 2 av 66

Sammanfattning Ryaverket är ett avloppsreningsverk som ägs och drivs av Gryaab. Gryaab är ett kommunalt aktiebolag och ägs av kommunerna Göteborg, Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal, Lerum och Partille. Projekt Rent ut har gått ut på att undersöka vilka miljöfarliga ämnen som ingår i hårvårdsprodukter som används och säljs på olika frisersalonger runt om i Göteborg. Syftet med projektet är att få en bild hur dessa ämnen kan påverka reningsprocessen på Ryaverket, slammets kvalitet och om ämnena är nedbrytbara i avloppsreningsverket samt risken för att nå recipienten. En viktig fråga att besvara är om det finns några PRIO-ämnen (prioriterade riskminskningsämnen och utfasningsämnen) i produkterna. Under projektets gång besöktes fyra olika frisersalonger: en miljöcertifierad, en ekologisk, en mindre och en större, mer väletablerad salong. För att bli miljöcertifierad måste frisersalongen uppnå vissa miljömässiga krav, bland annat vad gäller produktval. För att kalla sin salong ekologisk finns det däremot inga definierade krav som måste uppnås. Därför blir ekologiska salonger ingen garanti för miljöförbättring till skillnad från miljöcertifierade salonger. Däremot kan det konstateras att den ekologiska salong som besöktes i detta projekt innehar produkter som innehåller färre miljöfarliga ämnen än de vanliga hårvårdssalongerna. Under besöken fotades hårvårdsprodukternas innehållsförteckning och efter besöken analyserades de olika ämnena. De produktgrupper som granskats är schampo, balsam, hårinpackning, hårfärgningsmedel, blekmedel och permanentvätska. Resultatet visade att det inom alla produktgrupper fanns många hälso- och miljöfarliga ämnen och även ämnen vars effekter ännu inte är kända. På de vanliga frisersalongerna påträffades en del PRIO-ämnen i form av de prioriterade riskminskningsämnena resorcinol, p-fenyldiamin (PPD) och p-aminofenol. Efter en grov beräkning kunde det uppskattas att det släpps ut cirka 210-525 kg p-fenyldiamin, 210 kg p-aminofenol och 525 kg resorcinol på frisersalonger i Göteborg varje år. Dessa tre ämnen fanns i hårfärg och hårfärgningsmedel verkar vara den av de utvalda produktgrupperna som orsakar mest miljöfarliga utsläpp till avloppet. Däremot hittades inga utfasningsämnen i någon av de undersökta produkterna. På den ekologiska salongen hittades endast ett fåtal miljöfarliga ämnen (bland annat p-fenyldiamin i hårfärg) och på den miljöcertifierade salongen har inga PRIO-ämnen påträffats. Enligt en av frisörerna på den miljöcertifierade salongen är det fullt möjligt att uppnå samma kvalitet med mer miljövänliga produkter, men det krävs kunskap för att lära sig de nya metoder som behövs för att uppnå samma resultat som vid användning av mindre miljövänliga produkter. En slutsats som kunde dras är att det finns väldigt många olika ämnen med avancerade namn i hårvårdsprodukter och frågan som kan ställas till följd av detta är om alla ämnen verkligen uppfyller en funktion och om de överhuvudtaget är nödvändiga. Det är problematiskt att ämnenas halt inte anges på innehållsförteckningen och att det därmed inte går att avgöra utsläppet av de miljöfarliga ämnena som faktiskt frigörs och når reningsverket. Därför kunde endast en grov uppskattning göras av vissa substanser. Slutligen, det finns alltså ämnen i hårvårdsprodukter som klassificeras som miljöfarliga och som är giftiga för vattenlevande organismer. För Gryaabs del vore det önskvärt om fler miljöcertifierade salonger fanns med tanke på att mer miljövänliga hårvårdsmedel används där. Förhoppningsvis kan frisörsbranschen, hårfrisörsskolor och producenterna av produkterna samverka till utvecklingen av nya metoder och att mer miljövänliga hårvårdsmedel används. Sida 3 av 66

Förord Enligt certifieringssystemet REVAQ, till vilket Gryaab är anslutet till, ska industrier och andra verksamheter kartläggas med avseende på användningen av kemiska produkter som kan ledas till det allmänna spillvattennätet. Målet är att ta bort eller hindra de så kallade utfasningsämnena (ämnen med särskilt farliga egenskaper för hälsa och miljö) att nå avloppsnätet. Projektet Rent ut är en del av detta arbete. Projektet går ut på att undersöka om det finns utfasningsämnen i de produkter som används på frisersalonger i Göteborg. Slutligen vill jag tillägna ett stort tack till de frisersalonger i Göteborg som jag fått besöka. Besöken har varit värdefulla för denna undersökning. Sida 4 av 66

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Förord... 4 Inledning... 7 Syfte... 7 Avgränsningar... 7 Antaganden... 7 Tidigare studier... 8 Disposition... 8 Bakgrund... 9 Gällande lagstiftning - hårvårdsprodukter... 9 Vatten och avloppsbestämmelser... 9 Miljöbalken (1998:808)... 9 Förordning (2013:413) om kosmetiska produkter... 9 EU:s kosmetikaförordning (EG) 1223/2009... 10 Kort om hälsoaspekter... 10 PRIO-ämnen... 11 Prioriterade riskminskningsämnen... 11 Utfasningsämnen... 11 Ämnen i hårvårdsprodukter och dess inverkan på miljön... 12 Alkalier/baser... 13 Syror... 13 Avhärdare/komplexbildare... 13 Blekmedel... 13 Lösningsmedel... 13 Vaxer... 14 Oljor... 14 Parfymer... 14 Tensider... 14 Konserveringsmedel... 14 Antioxidationsmedel... 14 Mjällmedel... 14 Färgämnen... 15 Förbättrande åtgärder... 15 Certifieringssystemet Grön Salong omfattande miljöcertifieringar... 15 Avfallssystemet Grön Salong... 16 Metod... 17 Metoddiskussion... 17 Resultat... 18 Färgprodukter... 18 Prio-ämnen i färgprodukter... 19 Bedömda miljöfarliga ämnen i färgprodukter... 20 Andra ämnen i färgprodukter... 21 Beräkning av utsläpp av vissa miljöfarliga ämnen i färgprodukter... 21 Blekmedel... 22 Permanentvätska... 22 Schampo... 23 Balsam... 23 Inpackning... 24 Bedömning av ämnenas påverkan på Gryaab... 24 Diskussion... 25 Slutsats... 27 Framtida projekt... 27 Källförteckning... 28 Publikationer och tidskrifter... 28 Internetreferenser... 28 Sida 5 av 66

Bilagor... 29 Bilaga 1. Brev till frisersalonger.... 29 Bilaga 2a-f. Information om Grön Salong omfattande miljöcertifieringar... 29 Bilaga 2a. Krav för Grön Salong... 29 Bilaga 2b. Priser för Grön Salong... 29 Bilaga 2c. Positiv-listan... 29 Bilaga 2d. Observations-listan... 29 Bilaga 2e. Förbuds-produkts-listan... 29 Bilaga 2f. Förbuds-ämnes-listan... 29 Bilaga 3. Information om Grön Salong Stena recyclings avfallssystem... 29 Bilaga 4. Ämnen som benämns i resultatet med CAS-nr och kemisk formel.... 29 Sida 6 av 66

Inledning Det blir allt vanligare att gå till frisören och klippa, färga eller styla håret. Användningen av hårvårdsprodukter fortsätter att öka med åren. Det råder en oklar uppfattning om vad hårvårdsprodukter egentligen innehåller och hur skadliga de ingående ämnena är. Den svenska lagstiftningen som berör användandet av hårvårdsprodukter är mer hälsoinriktad än miljöinriktad. Avloppsreningsverk som Ryaverket är byggda för att kunna ta emot spillvatten liknande hushållsspillvatten. Det finns industrier och andra verksamheter som avviker från det typiska avloppsvattnet som kommer från hushållen och därför är det viktigt ha kontroll och bevaka deras utsläpp samt att spåra farliga utsläpp till det kommunala avloppsnätet. Utsläppen kan påverka negativt reningsverkets biologiska processer eller vattenlevande organismer i sjöar och vattendrag. Därför har projektet Rent ut startats upp på Ryaverket. Projektet är en utvärdering om vilka miljöfarliga ämnen som ingår i hårvårdsprodukter. Syfte Syftet med projekt Rent ut är att bedöma hur ämnena i hårvårdsprodukter kan påverka Ryaverket, reningsprocessen, slam samt risken för att nå recipient. Vidare att undersöka om det finns PRIO-ämnen (prioriterade riskminskningsämnen eller utfasningsämnen) i hårvårdsprodukter. Avgränsningar Eftersom Ryaverket endast påverkas av de hårvårdsprodukter som används och säljs på frisersalonger belägna i Göteborg, Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal, Lerum och Partille är det relevant att begränsa undersökningen till Göteborg. Hårvårdsprodukterna som undersöks är schampo, balsam, inpackning, hårfärg, permanentvätska och blekmedel då dessa (till skillnad från exempelvis hårspray) via avloppet kommer till Gryaab för rening. Rapporten inriktar sig mer på de miljörelaterade problem som kan uppstå till följd av användningen av hårvårdsprodukterna och inte de hälsorelaterade. Fokus har legat på hårfärgningsprodukter då de verkar innehålla mest miljöfarliga ämnen. Antaganden Vid beräkning av utsläpp av vissa miljöfarliga ämnen från hårfrisersalonger i Göteborg antas att det finns cirka 150 salonger och 500 frisörer. Uppgift från hur mycket av varje produkt som förbrukats har uppskattats av en av de frisörer som besökts (se tabell 1 nedan). Siffror på ämnets ungefärliga halt i hårvårdsprodukten har tagits från rapporten Hårvårdsprodukter: vad innehåller de och hur påverkas miljön? Uppskattning av utsläpp av vissa miljöfarliga ämnen i hårvårdsprodukter blir på grund av dessa antaganden grov. Tabell 1. Uppskattning av hur mycket en frisör i Göteborg använder och säljer under 1 år. Produkter Använder (liter) Säljer (liter) Schampo 12 130 Balsam 12 130 Inpackning 12 130 Färgprodukter 21 - Permanentvätska - - Blekmedel 31 - Vidare bör även nämnas att utvärdering och bedömning av de olika substanserna som påträffats i hårvårdsprodukterna och hur de påverkar Ryaverket har gjorts av Nicklas Paxéus, miljökemist på Gryaab. Sida 7 av 66

Tidigare studier Om hårvårdsprodukter och innehållet i dessa har två rapporter skrivits av Stockholm Vatten. I uppsatsen Hårvårdsprodukter: vad innehåller de och hur påverkas miljön? gjordes en undersökning av innehållet i ett antal hårvårdsprodukter och vilken eventuell miljöpåverkan dessa kunde bidra till. Resultaten visade att det är många kemikalier i hårvårdsprodukter som saknar tydlig miljöinformation, vilket gör det svårt att bedöma dess farlighet. Det pekade även på att hälsoaspekten ofta är bättre utredd eftersom de direkta skadorna på användare är svåra att undgå. Enligt rapporten verkar hårfärgningsmedel vara den produktgrupp som misstänkts innehålla största antal miljöfarliga ämnen. I rapporten Reningsmetoder för reducering av hårfärgningsämnen i avlopp från frisersalonger en teknisk ekonomisk och miljömässig utvärdering undersöktes olika reningsmetoder för att se vilka av dessa som kan användas vid en frisersalong för att reducera de utsläpp som användningen av hårvårdsprodukter gav upphov till. Syftet med examensarbetet var att ta fram ett eller flera förslag på reningsmetoder för att avlägsna hårfärger i vattenfas, vid hårtvätt hos frisersalonger innan sköljvattnet hamnar i avloppsnätet. Förslagen som togs fram var aktivt kol adsorption, ozonbehandling och nanofiltrering. Slutsatsen var att ozonbehandling var den metod som medförde mest minskade utsläpp av hårfärgningsmedel, uppemot 99 procent. Om flera frisersalonger delar på en och samma ozonanläggning blir det även en lägre kostnad per frisör än om varje frisersalong köper in en liten ozonanläggning var. Aktivt kol adsorption visade sig annars vara den mest ekonomiska lösningen, samtidigt som det även var en bra miljömässig lösning (utsläppen kunde minskas upp till 75 procent). Disposition Rapporten inleds med bakgrund där lagstiftning gällande frisersalonger beskrivs följt av en kort redogörelse av de hälsoeffekter som kan uppstå till följd av användning av hårvårdsprodukter. Därefter beskrivs PRIO-ämnen följt av en introduktion av ämnen som kan ingå i de olika hårvårdsprodukterna och hur de påverkar miljön samt en kort beskrivning om miljöarbetet som pågår kring hårvårdssalonger. Därefter kommer en redogörelse av använd metod följt av en metoddiskussion. Rapporten avslutas sedan med resultat, diskussion och slutsats. Sida 8 av 66

Bakgrund Gällande lagstiftning - hårvårdsprodukter Den svenska lagstiftningen som berör hårvårdsverksamhet är bland annat förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, miljöbalken (1998:808), förordningen (2013:413) om kosmetiska produkter och EU:s förordning (nr 1223/2009) om kosmetiska produkter. Lagarna är mer inriktade på att motverka hälsorelaterade problem än miljörelaterade. Hårvårdsverksamheten räknas som en yrkesmässig hygienisk verksamhet. Sedan den 1 januari 2008 är sådan verksamhet inte längre anmälningspliktigt enligt 38 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd då förordningen ändrades. Det innebär att hårvårdsverksamheter saknar ett uttalat krav på egenkontroll, vilket kan leda till att dessa blir svårare att bedöma och myndigheten får sämre koll på vilka verksamheter som finns. (Welander, 2009). Vatten och avloppsbestämmelser Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster 21 får fastighetsägare inte orsaka skador genom utsläpp av vätskor, ämnen eller föremål. Fastighetsägaren får heller inte orsaka att VA-huvudman (i detta fall Gryaabs ägarkommuner) får svårt att uppfylla de krav som ställs på anläggningen, eller att uppfylla sina skyldigheter i övrigt. Enligt Allmänna bestämmelser för användare av Göteborgs Stads allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) är huvudmannen inte skyldig att ta emot spillvatten vars beskaffenhet i ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvattens. Miljöbalken (1998:808) Enligt miljöbalkens 2 kapitel (Allmänna hänsynsregler m.m.) ska verksamhetsutövaren (i detta fall frisören) ha kunskap om sin verksamhet och hur den påverkar miljön. Verksamhetsutövaren har även ansvar att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta innebär bland annat att bästa möjliga teknik ska användas och att de produkter som används ska bytas ut om de kan ersättas med mindre farliga produkter. Vad gäller frisersalonger ska alltså hårvårdsprodukter som kan medföra riska för människors hälsa och miljön bytas ut om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga och samtidigt uppnå samma funktion. Den kommunala nämnden (i detta fall Göteborgs miljöförvaltning) ansvarar för bland annat tillsynen av miljö- och hälsoskydd enligt kap 9. Förordning (2013:413) om kosmetiska produkter Hårvårdsprodukter ingår i gruppen kosmetiska och hygieniska produkter. Kosmetiska produkter är, enligt förordningen om kosmetiska produkter, kemiska ämnen eller blandningar av kemiska ämnen som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre delar (överhud, hår och hårbotten, naglar, läppar och yttre könsorgan) eller på tänder och slemhinnor i munhålan i uteslutande eller huvudsakligt syfte att rengöra eller parfymera dem, förändra deras utseende, skydda dem, bibehålla dem i gott skick eller korrigera kroppslukt. Förordningen innehåller bland annat regler om hur produkten ska märkas. Kosmetiska produkter märks inte som andra kemiska produkter som berörs av kemikalielagstiftningen (REACH 1 och CLP 2 ), vilket gör det svårare att kontrollera och få kunskap om ingående miljöfarliga ämnen. Det finns heller inga säkerhetsdatablad för kosmetiska produkter med uppgift om innehåll och farlighet. Istället finns innehållsförteckningen på förpackningen, där ämnena anges. Där räknas ämnena upp i inbördes ordning, men halten anges inte. Huruvida leverantören upplyser om halten är heller inte säkert. Enligt bestämmelser finns det ämnen som är tillåtna upptill en viss halt. 1 REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of CHemicals) är en EU-förordning (EG 1907/2006). 2 CLP (Classification, Labelling and Packaging) är en EU-förordning (EG 1272/2008). Sida 9 av 66

EU:s kosmetikaförordning (EG) 1223/2009 EU:s kosmetikaförordning är direkt tillämplig i medlemsstaterna och behöver inte genomföras i den svenska lagstiftningen. Däremot behöver den svenska lagstiftningen anpassas för att kosmetikaförordningen ska få avsedd effekt. Förordningen omfattar bland annat anmälan för import och tillverkning, märkning och innehåll. Kosmetiska och hygieniska produkter ska enligt förordningen vara ofarliga vid korrekt användning. Kort om hälsoaspekter Hårvårdsprodukter innebär vissa hälsorisker, både för frisörer och för deras kunder. Studier har visat samband mellan användning av blekmedel och astma hos frisörer. Hårfärgningsmedel innehåller ämnen som ger kontaktallergi och studier visar på ökad risk för cancer för frisörer som exponeras yrkesmässigt. Det finns även studier som tyder på ökad risk för cancer vid konsumenters användning av hårfärgningsmedel. (Welander, 2009) Sida 10 av 66

PRIO-ämnen PRIO-ämnen är utvalda ämnen som innebär en betydande risk för miljön. Det finns cirka 5000 PRIOämnen och de är uppdelade i två grupper: prioriterade riskminskningsämnen och utfasningsämnen. Prioriterade riskminskningsämnen Cirka hälften av de utvalda PRIO-ämnena benämns som prioriterade riskminskningsämnen. Dessa ämnen har egenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet. De måste alltid bedömas i den aktuella användningen och utifrån den risk som då kan uppkomma. Tabell 2 nedan redovisar de kriterier ett ämne ska uppfylla för att benämnas som ett prioriterat riskminskningsämne. Tabell 2. Egenskaper hos prioriterade riskminskningsämnen. Kriterier för prioriterade riskminskningsämnen 1. Mycket hög akut giftighet. 2. Allergiframkallande. 3. Hög kronisk giftighet. 4. Mutagent. 5. Miljöfarligt, långtidseffekter. 6. Potentiellt PBT/vPvB = Potentiellt Persistenta, Bioackumulerande, Toxiska/ mycket persistenta, mycket bioackumulerande. Källa: Kemikalieinspektionen (2011) Utfasningsämnen Andra hälften av PRIO-ämnena benämns som utfasningsämnen. Dessa är ämnen med särskilt farliga egenskaper för hälsa och miljö och oberoende av hur de används bör de inte förekomma. Det finns ingen direkt samlad bild av förekomsten eller användningen av utfasningsämnen i Göteborg, förutom hos tillståndspliktiga verksamheter. Hos dessa har användningen minskat eftersom många företag aktivt arbetar med att fasa ut sådana ämnen ur tillverkning och produktion. (Göteborgs Stad, 2014). Hårvårdsverksamheten är varken tillstånds- eller anmälningspliktig. Tabell 3 nedan visar de kriterier ett ämne ska uppfylla för att benämnas som ett utfasningsämne. Tabell 3. Egenskaper hos utfasningsämnen. Kriterier för utfasningsämnen 1. Cancerframkallande. 2. Mutagent. 3. Reproduktionstoxiskt. 4. Hormonstörande. 5. Särskilt farliga metaller (kvicksilver, kadmium, bly). 6. PBT/vPvB = Persistenta, Bioackumulerande, Toxiska/ mycket persistenta, mycket bioackumulerande. 7. Ozonstörande ämnen. Källa: Kemikalieinspektionen (2011) Sida 11 av 66

Ämnen i hårvårdsprodukter och dess inverkan på miljön Frisersalonger ger upphov till utsläpp till avloppet vid bland annat hårtvätt, klippning, färgning och permanentning. Enligt studien Hårvårdsprodukter: vad innehåller de och hur påverkas miljön? innehåller hårvårdsprodukter ofta uppemot 30 olika kemikalier. Dessa kemikalier kan påverka vattenlevande organismer genom att vara giftiga 3, svårnedbrytbara 4 och bioackumulerbara 5. Om ämnena inte bryts ned i reningsverket kan de störa reningsprocessen och/eller försämra kvaliteten på det utgående avloppsvattnet och det slam som bildas. De hårvårdsprodukter vars ingående ämnen leds via avloppet till Ryaverket är framför allt schampo, balsam, inpackning, färgprodukter och permanentvätska. Tabell 4 nedan ger en överblick över de utvalda hårvårdsprodukterna och exempel på dess innehåll. Tabell 4. Beskrivning av utvalda hårvårdsprodukter samt exempel på innehåll. Produkt Användningsområde Exempel på innehåll Schampo Schampo används för att rena och vårda håret. Det karaktäriseras av att de skummar, gör håret lättkammat, konditionerar samt är milda mot hud och ögon. Tensider, färgämnen, konserveringsmedel, syror, mjällmedel och antioxidationsmedel. Balsam Inpackning Färgprodukter Permanentvätska Blekmedel Hårbalsam används för behandling av hår i samband med tvätt och permanentning för att förhindra att håret laddas med statisk elektricitet och blir flygigt. Balsamet lägger sig som ett tunt skikt på hårstrået vilket gör att håret går lättare att kamma ut och känns mjukare. Hårinpackningsmedel har till uppgift att reparera, fördröja, motverka och maskera effekter som till exempel kluvna hårstrån, tovigt hår, ökad statisk elektricitet och förlorad lyster. Hårfärgningsmedel används vid färgning av hår. Hårfärgningsmedel förekommer som vätska, kräm, gel, schampo och puder. Hårpermanentmedel används för permanentering av hår. Hårpermanentmedel består av permamentvätska och fixering som kan vara i kräm eller vätskeform. Hårblekningsmedel används för att göra mörkt hår ljusare. Hårblekningsmedel finns som vätskor och som pulver. Tensider, konserveringsmedel, färgämnen, parfym, avhärdare/komplexbildare, syror och oljor. Tensider, konserveringsmedel, färgämnen, parfymer, vaxer och oljor. Konserveringsmedel, färgämnen, avhärdare/komplexbildare, lösningsmedel, parfymer, tensider och alkalier/baser. Tensider, parfymer och alkalier/baser. Väteperoxid och alkalier/baser. Källa: Johansson & Zimerson (1996) 3 Toxicitet kan mätas som dödlighet eller effekter på bland annat reproduktion. 4 Ämnets nedbrytbarhet förklarar hur väl den organiska molekylen kan brytas ned. 5 Bioackumulation innebär att koncentrationen av ett visst ämne i en organism ökar genom att det upptas fortare än det kan nedbrytas, sönderfalla eller utsöndras. Sida 12 av 66

Alkalier/baser Den yttre miljöpåverkan av alkali vid utsläpp av små mängder är av liten betydelse om neutralisation sker eller om tillräcklig utspädning sker. Den huvudsakliga hälsoeffekten av alkali är hudirriterande eller frätande påverkan. Alkali förekommer bland annat i färgprodukter, permanentvätska och blekmedel i form av exempelvis ammoniak, natriumhydroxid och silikat. Ammoniak är den vanligaste av förekommande kväveföreningar och dess primära funktion i hårfärg är att spränga upp hårskiktet, samtidigt som det eliminerar tidigare pigment, vilket gör att nya partiklar kan tränga in i håret. (Svärd & Wahlberg, 1998). Ammoniak klassificeras som miljöfarlig och är mycket giftig för vattenlevande organismer, (Johansson & Zimerson, 1996). Ryaverket har, som många andra avloppsreningsverk, kväverening och låga halter av ammonium i avloppsvattnet kan hanteras. Syror Den huvudsakliga hälsoeffekten av syror är hudirriterande eller frätande påverkan. Den yttre miljöpåverkan av de flesta syror från hårvårdsprodukter är av liten betydelse om de neutraliseras eller får en tillräcklig utspädning. (Svärd & Wahlberg, 1998). Exempel på syror som finns i hårvårdsprodukter är fosforsyra, citronsyra och askorbinsyra (C-vitamin). Avhärdare/komplexbildare Smuts och hårt vatten innehåller ofta stora mängder kalcium- och magnesiumjoner som gör anjontensider overksamma vilket ger en sämre tvättverkan. Vattenavhärdare gör hårt vatten mjukt genom att de binder kalcium och magnesiumjonerna i komplex och bidrar till att anjontensiderna kan bli effektiva. Vissa vattenavhärdare är svårnedbrytbara och starka komplexbildare och misstänks därför lättare passerar rakt genom reningsverken och hamna i utgående vatten. De avhärdare som främst kan ha denna effekt är EDTA. (Svärd & Wahlberg, 1998). Exempel på avhärdare i hårvårdsprodukter är EDTA och tetranatriumpyrofosfat. Blekmedel Hårblekningsmedel reagerar med de ämnen i håret som ger färg. Det består främst av väteperoxid som är ett flytande blekmedel. Blekningen sker genom att syre avges. Väteperoxid är inte bedömt som miljöfarligt, men det är frätande och brandfarligt i kontakt med brandfarliga ämnen. (Svärd & Wahlberg, 1998). Väteperoxid bryts relativt snabbt ned. Övriga oxidations- och reduktionsmedel i hårblekningsmedel är exempelvis cystein, cysteamin HCl samt natrium- och kaliumpersulfat. Lösningsmedel Organiska lösningsmedel löser bland annat fett, smuts, olja och färg och de kan i varierande omfattning och på olika sätt påverka miljön. En del lösningsmedel är flyktiga och kan bidra till bildning av luftföroreningar och smog. Andra är inte lika flyktiga men de kan ha en negativ inverkan på vattenorganismer och avloppsreningsverk. (Svärd & Wahlberg, 1998). Exempel på lösningsmedel i hårvårdsprodukter är glycerin, etanol och paraffiner. Dessa nämnda lösningsmedel är lättnedbrytbara. Sida 13 av 66

Vaxer Miljöfarlighetsdata för vaxer är väldigt sparsamma i litteraturen. Det är därför inte möjligt att bedöma de flesta enskilda substanser ur miljösynpunkt. Miljöaspekterna har bedömts som ofullständigt utredda. Vissa ämnen i dessa grupper kan vara allergiframkallande. (Svärd & Wahlberg, 1998). Exempel på ämnen som används i hårvårdsprodukter är xantangummi (spermaceivax som främst används som förtjockningsmedel) och lanolin (ullfettsalva). Oljor Ur miljösynpunkt är de vegetabiliska oljorna att föredra, exempelvis vetegroddolja. Exempel på oljor i hårvårdsprodukter är mineralolja och silikonolja. Mineralolja används för att det är billigt och utvinns av petroleumråvara. Flera silikonoljor har enligt tillgängliga uppgifter inte lättnedbrytbara egenskaper och visar tendens till bioackumulation hos fisk. (Johansson & Zimerson, 1996). Parfymer Parfymer tillsätts av estetiska skäl. De kan förstärka intrycket av renhet genom en behaglig doft eller genom att maskera dålig lukt från någon ingrediens. Många välluktande ämnen kommer ursprungligen från naturen. Det är för närvarande inte känt om parfym kan medföra några risker för miljön. Några ämnen kan mycket väl vara miljöfarliga, men eftersom endast mycket små mängder används är problemet troligen litet. Parfymer kan påverka hälsan negativt genom att vara irriterande för huden samt allergi- och cancerframkallande. (Svärd & Wahlberg, 1998). Tensider Tensider är en stor grupp ämnen där de flesta har avfettande och tvättaktiva egenskaper. De flesta tensider är mer eller mindre giftiga för vattenlevande organismer och deras biologiska nedbrytbarhet kan variera. Eventuell miljöfarlighet får bedömas från fall till fall. Tensider är i allmänhet inte giftigt för människor, men kan orsaka torrhet, narighet och irritation på huden. (Svärd & Wahlberg, 1998). Hårvårdsprodukters bidrag till de totala utsläppen av tensider i kretsloppet är dock litet enligt Welander. Exempel på tensider i hårvårdsprodukter är natriumlaurylsulfat (vanligt i tandkrämer) och cetrimoniumklorid. Konserveringsmedel Konserveringsmedel är i allmänhet mycket giftiga för vattenlevande organismer och klassificeras därför som miljöfarliga. Då deras funktion är att vara giftiga mot mikroorganismer betyder det samtidigt att de kan störa viktiga biokemiska processer i avloppsreningsverkens biologiska reningssystem om de förekommer i större koncentrationer. De flesta konserveringsmedel kan framkalla överkänslighet och allergi. (Svärd & Wahlberg, 1998). Exempel på konserveringsmedel som förekommer i hårvårdsprodukter är klormetylisotiazolinon, metylparaben och natriumbensoat. De två sistnämnda förekommer naturligt i miljön, t.ex. i vissa bär. Antioxidationsmedel Butylhydroxitoluen (BHT) är ett antioxidantmedel som förekommer i bland annat schampo. BHT är bedömt som miljöfarligt då det är giftigt för vattenlevande organismer, inte lättnedbrytbart och potentiellt bioackumulerbart. Andra oxidationsmedel som finns ibland annat schampo är askorbinsyra (C-vitamin), cystein (aminosyra) och tokoferylacetat (E-vitamin). (Svärd & Wahlberg, 1998). Mjällmedel Många mjällschampon innehåller det svampdödande medlet zinkpyrition. Zinkpyrition är mycket giftigt för vattenlevande organismer, (Fall, 2010). Zinkpyrition förekommer även i vissa båtbottenfärger. Sida 14 av 66

Färgämnen Färgämnen tillsätts för att ge hårvårdsprodukten ett visst utseende. De har ofta svårnedbrytbara egenskaper. Andra miljöegenskaper är oftast dåligt kända och eventuell miljöfarlighet får bedömas från fall till fall. (Svärd & Wahlberg, 1998). Enligt rapporten Hårvårdsprodukter: vad innehåller de och hur påverkas miljön? är halten av färgämnen oftast mycket låg i hårvårdsprodukter. Exempel på färgämnen i hårvårdsprodukter är p-fenylendiamin (PPD), resorcinol och p-aminofenol. Förbättrande åtgärder I arbetet med att förbättra miljöeffekterna som uppstår till följd av hårvårdverksamhet i Sverige har certifieringssystemet Grön Salong omfattade miljöcertifieringar uppkommit. Företaget Stena Recycling AB har även infört ett avfallssystem för frisersalonger med samma namn. Certifieringssystemet Grön Salong omfattande miljöcertifieringar Certifieringssystemet Grøn Salon uppfördes i Danmark 2005 och har funnits i Sverige sedan 2009 under det svenska namnet Grön Salong omfattande miljöcertifieringar. Det är ett ideellt nätverk av myndigheter och organisationer och är oberoende av ekonomiska intressen. Syftet med Grön Salong är att förbättra frisörernas arbetsmiljö och kundernas hälsa. En frisersalong som är certifierad enligt Grön Salong ska garantera att kunder och frisörer inte kommer i kontakt med de mest skadliga ämnena. (Grön Salong omfattande miljöcertifieringar, 2014a). För att bli certifierad enligt Grön Salong måste vissa krav uppnås. Vad gäller kraven angående vilka produkter man får använda finns fyra listor att följa: Positiv-listan, observations-listan, förbuds-produkts-listan och förbuds-ämnes-listan (se bilagor 2c-f). Produkter listade under positiv-listan rekommenderas och innehåller inga problematiska ämnen som är skadliga för hälsa och miljö. Produkter listade under observations-listan accepteras endast enligt överenskommelse med Grön Salong och innehåller minst ett problematiskt ämne. Produkter listade under förbuds-produkt-listan får inte användas på salonger som är certifierade enligt Grön Salong, eftersom de innehåller flera problematiska ämnen. Produkter innehållande ämnen som är listade under förbuds-ämnes-listan får heller inte användas. (Grön Salong omfattande miljöcertifieringar, 2014b). I Sverige finns cirka 10 hårfrisersalonger som är certifierade enligt Grön Salong omfattande miljöcertifieringar varav en belägen i Göteborg, (Grön Salong omfattande miljöcertifieringar, 2014c). Det finns flera orsaker varför så pass få frisersalonger är certifierade är enligt Palvig 6. Det föreligger en generell brist på kunskap om frisörernas arbetsmiljö och det råder fördomar om att det inte är möjligt att uppnå samma kvalitet med de typer av produkter som Grön Salong accepterar. Bara en liten andel av frisörerna är medvetna om att certifieringssystemet existerar. 7 6 Joachim Palvig, ordförande i Grön Salong, mejlkontakt under juni 2014. 7 För ytterligare information angående certifieringssystemet Grön Salong (priser, kriterier mm.) se bilaga 2a-f. Sida 15 av 66

Avfallssystemet Grön Salong Då Sveriges frisersalonger tillsammans slänger cirka 600 ton kemikalier i soporna varje år införde Stena Recycling AB konceptet Grön Salong i Göteborg år 2009. Grön Salong är ett avfallssystem för omhändertagande av frisörernas miljöförstörande och farliga avfall (se även bilaga 3). Rent praktiskt tillhandahålls frisören miljöboxar att slänga farligt avfall i som sedan transporteras, sorteras, återvinns eller destrueras beroende på vilket avfall det handlar om. Frisörerna erbjuds även instruktioner och utbildning i hälsovådliga och miljöfarliga ämnen. Grön Salong ger frisersalongen en stark miljöprofil vilket ger konkurrensfördelar när de ska nå miljömedvetna kunder. Grön Salong visar på en snabb utbredning över både Sverige, Norge, Finland och över 150 frisörer totalt har infört lösningen. (Stena Innovative recycling, 2011) Det finns cirka 16 000 frisersalonger i Sverige, men endast cirka 100 av dessa köper tjänsten Grön Salong. I Göteborg finns cirka sju frisörer som använder tjänsten. Intresset är stort, men av någon anledning är det inte många som tar steget. Det är snarare en fråga om okunskap än om ekonomi, enligt Söderberg 8, då tjänsten kostar mellan 3000-5000 kr per år. Söderberg har ett förslag för att möjliggöra införandet av systemet. För att det inte ska bli några extra kostnader för frisersalongerna så skulle de kunna införa två olika alternativ för kunderna. Det ena alternativet är vanligt och kostar inget extra, medan det andra alternativet är mer miljövänligt och då blir några kronor dyrare. Behandlingarna i sig är de ingen skillnad på. Den extra inkomst som tillkommer av de kunder som föredrar det mer miljövänliga alternativet kan då läggas på tjänsten Grön Salong. 8 Thomas Söderberg, Stena Recycling AB, telefonsamtal 30 juni 2014. Sida 16 av 66

Metod För att få en uppfattning om vilka hårvårdsprodukter som används på frisersalonger i Göteborg och vilka ämnen produkterna innehåller besöktes 4 salonger. Olika typer av frisersalonger valdes ut (en ekologisk, en miljöcertifierad, en mindre och en mer väletablerad salong) för att få en bild av hur frisörbranschen som helhet påverkar Ryaverket. Innan besöket gjordes förarbete i form av informationssökande om frisörbranschen och miljöarbetet kring den. Själva besöket tog ungefär en timma och då gjordes en kartläggning av hårvårdsprodukterna och innehållsförteckningen fotades. Efter besöket gjordes en analys av produkternas ingående ämnen genom att söka efter information om ämnenas egenskaper. Detta kunde göras i bland annat kemikalieinspektionens databas (PRIO-databasen 9 ) och CLP ( EU-harmoniserade klassificeringar 10 ) och även i GRIND, Gryaabs industriregister. I GRIND finns databaser kopierade (bland annat PRIO-databasen och CLP-databasen) men även vattendirektivets ämnen. En utvärdering om ämnenas eventuella miljöfarlighet har via de olika databaserna kunnat göras. Bedömning om huruvida substanserna bryts ned i avloppsreningsverket, ansamlas i slam eller når recipient har gjorts av Nicklas Paxéus, miljökemist på Gryaab. Metoddiskussion Eftersom projektet hade en tidsgräns på 6 veckor fick det utformas på ett sätt så att det som skulle göras hanns med och en del avgränsningar fick göras efter hand. Genomgång av en hel del långa innehållsförteckningar tog upp mycket tid och därför fick de produkter som misstänktes ha mest påverkan på miljön prioriteras (färgprodukter). Bokningen av besök på frisersalong var en ganska trög process, då flera frisörer inte visste vad Gryaab var för något företag och syftet med undersökningen behövde därför förklaras på ett tydligt sätt. Nödvändigt att informera om var att besöket inte var någon inspektion och att det inte kostade något. Flera frisörer var också stressade och menade på att de inte hade tid att ta emot besök. Det var framför allt svårt att få tag i behörig person på de större salongskedjorna. Frisörerna var ändå hjälpsamma när jag förklarat mitt ärende och endast ett besök fick ställas in på grund av motvilja från frisersalongen. Information angående genomsnittlig förbrukning av vatten och produkter var inte lätt för frisörerna att ta fram på så pass kort varsel. En möjlighet skulle kunna vara att kontakta frisörernas branschförbund (Frisörföretagarna) för att få svar på sådana frågor. Vid kontakt med Frisörföretagarna hänvisade de till KTF (Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet) men på grund av tidsbrist har dessa inte kontaktats. Eftersom projektet utfördes under semestertider (under juli månad) var det ibland svårt att få tag i vissa personer och företag. Informationssökningen om ämnenas eventuella miljöfarlighet blev ofta ganska komplicerad då många ämnen har krångliga och långa namn. Ett ämne kan ha flera olika namn genom att ämnet kan anges i dess kemiska namn på engelska eller svenska och ibland förekom ämnet med INCI-benämning 11. Vissa ämnen var det svårt att hitta relevant information om, och ibland kunde motsägande information om ett ämne finnas på olika källor. 9 PRIO-databasen (Prioriteringsdatabasen) är ett hjälpmedel i det förebyggande arbetet för att minska riskerna på människa och miljö till följd av kemikalier. 10 EU-harmoniserade klassificeringar är en databas med förteckning över ämnen och ämnesgrupper med bindande EU-gemensam klassificering och märkning. 11 INCI står för International Nomenclature for Cosmetic Ingrediens. Sida 17 av 66

Resultat Cas-nummer 12 och kemisk formel för alla ämnen som benämns i resultatet nedan hittas i bilaga 4. Färgprodukter Foto: Sara Abrahamsson Färgprodukter verkar vara de produkter som innehåller mest problematiska ämnen ur miljösynpunkt. Resultatet visar på att ett antal riskminskningsämnen ingår i färgprodukter, men det verkar inte finnas några utfasningsämnen. Effekter från vissa ämnen som påträffades i färgprodukter var ännu inte kända. Tabell 5 presenterar de ämnen i färgprodukter som påträffats ha miljöfarliga effekter för Ryaverket. Tabell 5. Ämnen i färgprodukter som påträffats ha miljöfarliga effekter för vattenmiljön Utfasnings -ämne CLP-klassificering gällande vattenmiljön Ämne Cas-nr Prioriterat riskminskningsämne Resorcinol 108-46-3 Nej Nej *H400 P-fenyldiamin 106-50-3 Ja Nej *H400, **H410 (PPD) P-aminofenol 123-30-8 Ja Nej *H400,**H410 3-aminofenol 591-27-5 Nej Nej ***H411 Toluen-2,5-615-50-9 Ja Nej ***H411 diaminsulfat 1-hydroxyetyl-4, 5-diaminopyrazolesulfat 155601-30-2 Nej Nej ***H411 *H400: Mycket giftigt för vattenlevande organismer. **H410: Mycket giftigt för vattenmiljön. ***H411: Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. 12 CAS-nummer är unika numeriska identifierare för kemiska ämnen,föreningar, polymerer, biologiska sekvenser, mixer och legeringar. Sida 18 av 66

Prio-ämnen i färgprodukter Tre av de ämnen som påträffats i färgprodukter klassas som prioriterat riskminskningsämnen: p- fenyldiamin (PPD), toluen-2,5-diaminesulfat och p-aminophenol. P-fenyldiamin (PPD) P-fenyldiamin (PPD) (C 6 H 4 (NH 2 ) 2 ) är ett ämne som vid oxidering blir svart. Det var tidigare förbjudet i Sverige, men har tillåtits sedan Sveriges medlemskap i EU. Ämnet förekommer i låga halter i Ryaverkets inkommande och utgående avloppsvatten. Ämnet binds inte till slam och bryts inte ned i reningsprocessen och inte heller vid rötningen. Ämnets bedöms passera avloppsreningsverket och nå recipient med utgående vatten. Bioackumulering till vattenlevande organismer bedöms dock vara liten. Det är giftigt för fisk och alger och en aning mutagent. Substansen bedöms brytas ned abiotiskt i recipienten. 13 Toluen-2,5-diaminesulfat Toluen-2,5-diaminesulfat (C 6 H 3 (NH 2 ) 2 CH 3 SO 4 ) är nära besläktat med p-fenyldiamin (PPD) och har därför liknande egenskaper. Ämnet är svårnedbrytbart men binds inte till slam. Biokoncentration i vattenlevande organismer bedöms vara låg. Ämnet är giftigt och verkar passera avloppsreningsverket och nå recipient med utgående vatten. 13 P-aminofenol P-aminofenol (C 6 H 7 NO) bedöms vara svårnedbrytbart vid avloppsreningsverkets rening och bryts heller inte ned anaerobt. Ämnet ansamlas inte till slam och det har låg bioackumulerbarhet. Ämnets halt i utgående vatten bedöms vara lägre än NOEC (No Effect Concentration). En intressant upptäckt vad gäller p-aminofenol är att substansen bildas från paracetamol vid avloppsreningen, vilket bidrar till den totala halten substans i utgående vatten. Ämnet bedöms passera avloppsreningsverket och nå recipient med utgående vatten. 13 13 Nicklas Paxéus, miljökemist på Gryaab. Sida 19 av 66

Bedömda miljöfarliga ämnen i färgprodukter Övriga ämnen som redovisas i tabell 5 klassas inte som PRIO-ämnen, men visar på giftighet för vattenlevande organismer. Dessa ämnen är resorcinol, 3-aminofenol och 1-hydroxyetyl-4,5- diaminopyrazolesulfat. Resorcinol Resorcinol (C 6 H 6 O 2 ) bedöms vara lättnedbrytbart i avloppsreningsverk med hjälp av aktivt slam. Ämnet har en viss nedbrytning vid rötning. Reningen av substansen på Gryaab bedöms uppgå till 95 procent och ämnet förväntas ha en låg halt i slam. Halt i utgående vatten ligger under NOEC (No Effect Concentration). 13 3-aminofenol 3-aminofenol (C 6 H 7 NO) är nära besläktat med p-aminofenol och därför görs samma bedömning av de båda substanserna (se p-aminofenol ovan). 13 1-hydroxyetyl-4,5-diaminopyrazolesulfat För ämnet1-hydroxyetyl-4,5-diaminopyrazolesulfat (C 5 H 10 N 4 OH 2 SO 4 ) finns ingen tillgänglig miljödata. Det bedöms dock som ej lättnedbrytbart utifrån dess struktur och det verkar vara vattenlösligt. Substansen binds sannolikt inte till slam och har antagligen ingen tendens att bioackumuleras. Vidare verkar substansen passera avloppsreningsverket och gå ut till recipient. Utvärderingen av ämnet kan dock inte göras på ett tillfredställande sätt då data om dess miljöegenskaper saknas helt. 13 Sida 20 av 66

Andra ämnen i färgprodukter Inga av ämnena i tabell 5 fanns i produkter som användes och såldes på den miljöcertifierade salongen på grund av att flera av ämnena är förbjudna att använda enligt Grön Salong (se bilaga 2f). Endast ett av ämnena påträffades på den ekologiska salongen (p-fenyldiamin), men då i en lägre halt i produkterna än vad som anses vara vanligt förekommande på andra frisersalonger. Andra ämnen som finns i hårvårdsprodukter (som inte redovisas i tabell 5) är exempelvis ammoniumhydroxid, butylhydroxitoluen (BHT) och klormetylisotiazolinon. Ammoniumhydroxid klassificeras som miljöfarligt. Ryaverket har, som många andra avloppsreningsverk, kväverening och låga halter av ammonium i avloppsvattnet kan hanteras. BHT är bedömt som miljöfarligt då det är giftigt för vattenlevande organismer, är inte lättnedbrytbart och är potentiellt bioackumulerbart (Svärd & Wahlberg, 1998). Klormetylisotiazolinon, ett konserveringsmedel, är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Övriga ämnen som påträffats i färgprodukter är exempelvis mineralolja, natriumlaurylsulfat, cetrimoniumklorid 14, glycerin, väteperoxid, dinatriumfosfat, quaternium 70 15 och propylenglykol. Av nämnda ämnen kan glycerin och propylenglykol anses vara relativt harmlösa. Natriumlaurylsulfat är vanlig i tandkräm och cetrimoniumklorid är en tensid som är svårnedbrytbar och giftig för vattenlevande organismer. Beräkning av utsläpp av vissa miljöfarliga ämnen i färgprodukter Eftersom halten inte anges på innehållsförteckningen för produkterna har siffror tagits från rapporten Hårvårdsprodukter: vad innehåller de och hur påverkas miljön? Beräkning av utsläpp har därför endast kunnat göras av vissa av de påträffade miljöfarliga ämnena i hårfärg. Annan information (exempelvis förbrukning av produkter) har uppskattats av en av de frisörer som besöktes (se tabell 1). Tabell 6-7 nedan redovisar de resultat som framtagits vid beräkning av utsläpp av de miljöfarliga ämnena p-fenyldiamin (PPD), p-aminofenol och resorcinol som hårfrisersalonger i Göteborg ger upphov till. Tabell 6. Uppskattade siffror på antal frisörer i Göteborg, förbrukning av färgprodukter och beräkning av det utsläpp (av ämnet i fråga) som frisersalonger i Göteborg ger upphov till. Uppskattning Antal frisörer i Göteborg 500 Färgprodukter som förbrukas per frisör 21 liter/år* Färgprodukter som förbrukas av alla frisörer 21 liter 500 frisörer 10 500 liter/år i Göteborg Utsläpp av ämne 10 500 liter/år Ämnets halt *Siffran är tagen från tabell 1. Tabell 7. Utsläpp av miljöfarliga ämnen i hårvårdsprodukter från frisersalonger i Göteborg. Beräkningarna utgår från antagandet att ämnena inte reagerar och/eller förbrukas vid användning. Ämne Ämnets halt i produkten (%) Utsläpp av ämnet * (kg/år) P-fenyldiamin (PPD) 2-5 210-525 P-aminofenol 2 210 Resorcinol 5 525 14 hexadekyltrimetylammoniumklorid 15 INCI-namn för dimethyl[3-[(1-oxooctadecyl)amino]propyl][2-oxo-2-(tetradecyloxy)ethyl]ammonium chloride Sida 21 av 66

Blekmedel Foto: Sara Abrahamsson Basämnet i blekmedel är väteperoxid. Väteperoxid är inte bedömt som miljöfarligt och anses inte ha negativa effekter på reningsverket då det bryts snabbt ned i avloppsnätet. Övriga ämnen i blekmedel är exempelvis fosforsyra (stark syra), dinatriumfosfat (används i livsmedel) och natriumlaurylsulfat (vanlig i tandkräm). Permanentvätska Foto: Sara Abrahamsson Hårpermanentmedel består av permanentvätska och fixering som kan vara i kräm eller vätskeform. Inga PRIO-ämnen har påträffats i permanentvätskan och de ingående substanserna bedöms inte medföra någon större risk för Gryaab. En del ämnen har dock hittats som kan misstänkas vara skadliga för miljön och hälsan såsom ammoniumhydroxid, ammoniumbikarbonat, väteperoxid och cetrimoniumklorid. Övriga ämnen som påträffats i permanentvätska är dinatriumfosfat, kastorolja, stearinalkohol och dinatrium EDTA. Hårpermanentmedel användes inte på den ekologiska eller miljödiplomerade salongen. Anledningarna till detta var att medlet innehåller miljö- och hälsoproblematiska ämnen och att permanent skadar håret. Sida 22 av 66

Schampo Foto: Sara Abrahamsson Några PRIO-ämnen påträffades inte i de schampon som används och säljs på de salonger som besökts. Några substanser som är intressanta är guar- hydroxypropyltrimoniumklorid klormetylisotiazolinon, metylparaben och etylparaben. Den förstnämnda föreningen är en kvartär ammoniumförening och det saknas uppgifter om miljöeffekter. Klormetylisotiazolin, ett konserveringsmedel, är som tidigare nämnts mycket giftig för vattenlevande organismer. Parabener utgör enligt Läkemedelsverket inte någon större fara för miljön. De parabener som används i kosmetiska produkter bryts snabbt ned i reningsverk till ämnen som inte har endokrina effekter eller miljöstörande egenskaper. Därför är sannolikheten låg att de förekommer större mängder i miljön. Parabener har dessutom förhållandevis låg akut giftighet för vattenlevande organismer och låg potential att bioackumuleras. (Läkemedelsverket, 2014) Balsam Foto: Sara Abrahamsson Inga PRIO-ämnen påträffades på de besökta frisersalongerna. Några av de substanser som hittades som kan misstänkas vara skadliga för miljön är metylisotiazolinon, cetrimoniumklorid och behentriomoniumklorid. Metylisotiazolinon (konserveringsmedel) är mycket giftig för vattenlevande organismer. Cetrimoniumklorid (katjonisk tensid) är svårnedbrytbar och giftig för vattenlevande organismer. Behentrimoniumklorid (katjonisk tensid) är giftigt för vattenlevande organismer. Sida 23 av 66

Inpackning Foto: Sara Abrahamsson Inga PRIO-ämnen har hittats i de inpackningar som används och säljs på de frisersalonger som besökts. Även här har dock ämnen påträffats som kan misstänkas vara skadliga för hälsa och/eller miljön såsom metylparaben, cetrimoniumklorid och behentrimoniumklorid. Om miljöeffekter, se ovan rubrik Balsam respektive Schampo. Bedömning av ämnenas påverkan på Gryaab En del av de ämnen som påträffats i de hårvårdsprodukter som används och säljs på frisersalonger i Göteborg bedöms vara miljö- och hälsofarliga. Allmänt verkar det vara så att många av de miljöfarliga substanserna inte avskiljs i avloppsreningsverket utan passerar genom det och når recipienten med utgående vatten. Många av ämnena är giftiga för vattenlevande organismer det vill säga kan påverka livet i hav, sjöar etc. Sida 24 av 66

Diskussion För många ämnen i hårvårdsprodukter är det svårt att få fram information om deras hälso- och miljöeffekter, särskilt miljöeffekter. Bestämmelser om kosmetiska produkter fokuserar mer på hälsoaspekter än på miljöaspekter. Detta kan vara en anledning att det finns mer forskning på hur de ingående ämnena i hårvårdsprodukter påverkar människors hälsa än på hur de påverkar miljön. Det kan konstateras att hälsoeffekterna också är mer uppenbara genom att exempelvis allergier kan uppkomma hos de frisörer eller kunder som använder preparaten i fråga. Det är inte lika lätt att spåra de miljöeffekter som uppstår (på exempelvis avloppsreningsverk eller recipient) till följd av användandet av produkterna och deras ingående ämnen. Lagstiftningen är ett viktigt styrmedel att leda konsumenter och företagare mot en mer hållbar riktning. För att förbättra frisörbranschen ur både hälso- och miljösynpunkt krävs mer forskning då man ännu inte har vetskap om hur vissa ämnen som finns i hårvårdsprodukter får för effekter på hälsa och miljö. Innehållsförteckningarna är ofta långa och det blir komplicerat när ämnena anges antingen med antingen INCI-namn eller kemiska namn. Eftersom halten inte anges i innehållsförteckningen, utan ämnena endast står i storleksordning, är det svårt att veta hur mycket av ett visst ämne produkten innehåller, och vidare hur mycket utsläpp produkten i fråga ger upphov till. För varje produktgrupp finns en massa olika märken, vilka många skiljer sig en del innehållsmässigt. En djungel av produkter och ingående ämnen gör det komplicerat att få en helhetsbild över hur användandet av hårvårdsprodukter påverkar Ryaverket. Resultatet visar dock att den produktgrupp av de utvalda som innehåller mest problematiska ämnen ur miljösynpunkt är hårfärgningsmedel. Här i hittades bland annat de miljöfarliga ämnena resorcinol, p- fenyldiamin (PPD), p-aminofenol, 3-aminofenol, toluen-2,5-diaminesulfat och 1-hydroxyetyl-4, 5-diaminopyrazolesulfat. Efter en grov beräkning kunde det uppskattas att det släpps ut cirka 210-525 kg p-fenyldiamin, 210 kg p- aminofenol och 525 kg resorcinol sammanlagt på frisersalonger i Göteborg varje år. Detta resultat leder fram till frågan hur mycket av det totala utsläppet (som via ingående avloppsvatten når Ryaverket) av dessa ämnen som hårvårdsprodukter står för. Om det är en stor del bör det sättas in åtgärder för att minska dessa utsläpp från frisersalonger, då dessa ämnen påverkar vattenmiljön negativt, men är det en liten del kanske det inte har så stor betydelse i det stora hela. Enligt de frisörer som besökts är det de ljusa och de mörka hårfärgerna som innehåller mest ämnen som är problematiska ur miljösynpunkt. I de övriga produkterna (schampo, balsam, hårinpackning, blekmedel och permanentvätska) påträffades inga PRIO-ämnen. Andra ämnen som skulle kunna misstänkas ha negativ inverkan på vattenmiljön, exempelvis butylhydroxitoluen (BHT) och klormetylisotiazolinon, hittades dock. I övrigt verkar hårvårdsprodukterna innehålla mer ämnen som är problematiska för människors hälsa än för miljön, exempelvis väteperoxid. Hårvårdsprodukter innehåller alltså en hel del problematiska ämnen för både hälsa och miljö. Många är svårnedbrytbara, giftiga och bioackumulerande och ett flertal ämnen når recipienten som t.ex. havet. Vidare kan diskuteras om användningen av hårvårdsprodukter skulle kunna innebära problem för Ryaverket i framtiden om användningen fortsätter att öka i samma takt som idag. Det kan även diskuteras om ökningen av användandet av hårvårdsprodukter medför andra negativa konsekvenser för miljön i övrigt och för människors hälsa. Enligt många frisörer som besöktes brister frisörskolorna i att lära ut hur användandet av hårvårdsprodukter påverkar hälsa och miljö. Denna brist leder till okunskap och omedvetenhet vid framtida arbete inom branschen för de som inte söker sig till ytterligare kunskap. En viktig del i arbetet med att förbättra frisörbranschen och öka medvetenheten hos frisörer är därför att föra in mer miljöfokus i frisörutbildningarna runt om i landet. Sida 25 av 66