Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Relevanta dokument
Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

ICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF)

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Rymdforum, Göteborg, 9-10 Mars, 2015

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Min bok om. planeterna. Namn:

Den stora kometjakten

Den stora kometjakten

Rymdfarkosters fysiska omgivning

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Svensk Rymdfysik är Världsledande!

Meteorologi. Läran om vädret

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

FORSKNINGSSTRATEGIER Institutet för rymdfysik, IRF

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Preliminär timplanering: Plasmafysik

IV Fusions-, rymd- och plasmafysik

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Fotosensorer avbildar norrsken, jordens eget fönster mot rymden. Sensorteknik

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

till Jupiter Därför ska vi tillbaka av Gabriella Stenberg, Martin Wieser och Stas Barabash

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Satellit-navigering. GPS-tillämpningar

Norrsken över Mars. Plasma Acceleration above Martian Magnetic Anomalies

Min bok om Rymden. Börja läsa

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Recent Auroral Research

Vilken atmosfär skyddar/upprätthåller liv bäst?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Min bok om Rymden. Börja läsa

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Växthuseffekten och klimatförändringar

Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2004

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

KOSMOS PLANETEN JORDEN VINDEN FRÅN SOLEN GABRIELLA STENBERG WIESER SÄRTRYCK UR: SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

OFP metoder. Inspecta Academy

Nord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning

På längre avstånd kan åska orsaka störningar i utrustning, men dess verkan på nära håll är farligast.

Inför solfäcksmaximet : Kortkort om olika sorters solaktiviteter

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Värme, kyla och väder. Åk

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Mansoor Ashrati 9B

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Styrelsen för Tekniska föreningen i Uppsala lämnar följande verksamhetsberättelse för 2017

Rymdfysik med mätteknik. Ny kursplan

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Vår närmaste stjärna - Solen

Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2007

Verksamhetsplan Institutet för rymdfysik

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

MATTIAS MARKLUND GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Astronomi, kraft och rörelse

INNOVATIV RYMD- och ATMOSFÄRFYSIKFORSKNING

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

LFY220, Från Big Bang till nutid 2, Fysik för lärare 2, 30 högskolepoäng

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Planet

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Årsredovisning Institutet för rymdfysik

Instuderingsfrågor extra allt

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

2010 ÅRSREDOVISNING. Institutet för rymdfysik

Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige

Min bok om Rymden. Börja läsa

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Årsredovisning Institutet för rymdfysik

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Jordens Magnetiska Fält

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Årsredovisning Institutet för rymdfysik

attraktiv repellerande

Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom :

Transkript:

Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 080626

Innehåll Typer av satelliter Vädersatelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta

SPOT Samarbete mellan Sverige, Frankrike och Belgien som inleddes 1977 SPOT-satelliterna förser forskare och fjärranalysanv rranalysanvändarendare med uppgifter om bl a hav,, land, jordbruk,, vegetation och geologi En av de största användarna ndarna av SPOT-data är svenska Skogsvårdsorganisationen Nu pågår ett nytt samarbetsprojekt, Plejaderna

SPOT

SPOT

Vädersatelliter EUMETSAT driver satelliter som övervakar väder och klimat De mest kända satelliterna från EUMETSAT heter Meteosat Geostationära satelliter Leverar bilder över samma område varje kvart dygnet runt

-ljusgrått är kalla, höga moln (slöjmoln/cirrus, ofta tunna som knappt skymmer solen) - mellangrått är medelhöga moln (ofta tjockare moln som skymmer solen, kanske ger nederbörd) - mörkgrått är låga moln (tex dimmoln, duggregnsmoln etc)

Blåvitt = höga och kalla, ofta tunna moln Vitt = medelhöga moln, eller nysnö/glaciär eller tjocka höga moln (som skymmer solen) Gult = låga moln, is eller "gammal snö" Grönt/brungrönt = land Blått/svart = hav, sjö

Grön snö!

Den första f satelliten Спутник (Sputnik) 4 oktober 1957 84 kg, 58 cm i diameter omloppstid 96 minuter brändes upp i atmosfären 4 januari 1958 (fungerade i 22 dagar) radiosändare som visades satellitens temperatur och tryck

Svenska satelliter Viking Freja Astrid-1 Astrid-2 Odin Munin

Svenska satelliter Viking 22 februari 1986 520 kg omloppstid 262 minuter studerade plasma och norrsken var i bruk till 12 maj 1987 har resulterat i mer än 250 forskningsartiklar

Svenska satelliter Freja 6 oktober 1992 14 oktober 1996 214 kg undersökte magnetosfären och den övre jonosfären studerade även polarsken Svart norrsken: Nedåtriktade strömmar där elektronerna flödar uppåt. Områden helt tomma på norrsken.

Svenska satelliter Astrid 24 januari 1995 27 kg inklination 83 omloppstid 105 minuter uppdraget avslutades 27 september 1995 skapa en global översikt över rymdvädret genom mätningar av neutrala partiklar

Svenska satelliter Instrument PIPPI (Prelude in Planetary Particle Imaging) Astrid

Svenska satelliter Instrument PIPPI (Prelude in Planetary Particle Imaging) EMIL (Electron Measurements In-situ and Lightweight) Astrid

Svenska satelliter Astrid Instrument PIPPI (Prelude in Planetary Particle Imaging) EMIL (Electron Measurements In-situ and Lightweight) MIO (Miniature Imaging Optics)

Svenska satelliter Astrid-2 10 december 1998 29 kg inklination 83 omloppstid 105 minuter uppdraget avslutades 24 juli 1999 mäta elektriska och magnetiska fält i norrskensregionen

Svenska mikrosatelliter Instrument EMMA (Electrical and Magnetic field Monitoring of the Aurora) LINDA (Langmuir INterferometer and Density experiment for Astrid-2) MEDUSA (Miniaturized Electrostatic DUal-tophat Spherical Analyzer) PIA (Photometers for Imaging the Aurora) ASC (Advanced Stellar Compass) Astrid-2

Svenska satelliter Odin 20 februari 2001 studerar atmosfären och undersöker rymden ozonuttunning och växthuseffekt astronomiska mätningar av det interstellära mediet fortfarande i bruk

Svenska satelliter Munin 21 november 2000 6 kg apogeum 1800 km perigeum 698 km inklination 95 omloppstid 110 minuter mäta elektron- och jonflödet i norrskensregionen uppdraget avslutades 12 februari 2001

Svenska mikrosatelliter Munin

Mikrosatelliter Fördelar med mikrosatelliter funktion och pålitlighet ej begränsat av storlek tidsbesparande låga kostnader

Cassini/Huygens to Saturn

Cassini RPWS LP Plasmamätningar Langmuir probe (LP) Väderstation för f r plasma densitet temperatur hastighet satellitens uppladdning medeljonmassa

Saturnus magnetosfär [Morooka et al., Ann. Geophys., 2008]

Plasma-dust dust-koppling Wahlund et al., Nature, in preparation

Enceladus

Titan Saturnus största måne r = 2575 km (större än Merkurius) Tät atmosfär Huvudsakligen N 2 Likheter med hur jorden såg ut innan liv bildades här?

Titan

100 New study 80 18 19 60 40 All 28 flybys LAT LAT 20 0 30 29 25 27 26 16 17 20 23 43 A 5 21 32 20 40 37 40 60 42 41 7 36 80 39 0 5 10 15 20 Titan Local Time 0 5 10 15 20 Saturn Local Time 0 5 10 15 20

180 160 140 25 New study 29 30 27 26 28 21 32 120 16 100 Focus on flybys SZA SZA LAT 80 60 18 17 19 23 A 40 5 37 39 7 36 40 20 42 41 43 20 0 0 5 10 15 20 Titan Local Time 0 5 10 15 20 Saturn Local Time 0 5 10 15 20 2 11 14

2400 Density New study T17 in T17 out T18 in 2400 Temperature Ion speed T17 in T17 out T18 in 2400 T17 in T17 out T18 in 2200 T18 out 2200 T18 out 2200 T18 out T19 in T19 in T19 in T19 out T19 out T19 out T21 in T21 in T21 in 2000 Trean T21 out T23 in T23 out 2000 T21 out T23 in T23 out 2000 T21 out T23 in T23 out T26 in T26 in T26 in Altitude Altitude [km] 1800 1600 T26 out 1800 1600 T26 out 1800 1600 T26 out 1400 1400 1400 1200 1200 1200 1000 1000 1000 10 0 10 1 10 2 10 3 10 4 Density [cm 3 ] 10 2 10 1 10 0 10 1 Temperature [ev] 10 0 10 2 10 4 Ion speed [km/s]

3000 T16 in T16 2800 2600 Ettan utan 2400 T16 out T17 in T17 out T18 in T18 out T19 in T19 out T21 in T17 T18 Altitude Altitude [km] 2200 2000 1800 T21 out T23 in T23 out T26 in T26 out T19 T21 1600 T23 1400 T26 1200 1000 10 2 10 1 10 0 10 1 10 2 10 3 10 4 Density [cm 3 ] Density

1800 1700 1600 T16 T17 T23 T26 T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T42 1500 T18 T40 Altitude Altitude [km] 1400 1300 T19 T21 T41 T42 1200 1100 1000 900 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Density [cm 3 ] Density

T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T42 SLT 2 SLT 14 SLT 11 Electron density [cm -3 ] Electron density [cm 3] Blue dots: radio occultation results 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T42 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 SZA SZA

T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T42 SLT 2 SLT 14 SLT 11 Altitude [km] Altitude [km] 1300 1250 1200 1150 1100 1050 1000 Blue dots: radio occultation results 950 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 SZA SZA T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T42

2400 T17 in T17 out T18 in 0.25 2200 T18 out T19 in Electron temperature [ev] Electron temperature [ev] 0.2 0.15 0.1 0.05 T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T42 2000 1800 1600 1400 T19 out T21 in T21 out T23 in T23 out T26 in T26 out 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 SZA SZA 1200 1000 10 2 10 1 10 0 10 1 Temperature [ev]

Jonutflöde från n Titan Utflöde Lätta joner Tunga joner Ökat utflöde av tunga joner vid inflygningen Plasmaerosion: Tunga jonger: : ~4 10 25 ions/s Lätta joner: : ~2 10 25 ions/s [Modolo et al., GRL, 2007a & b]

Cluster Sköts upp 16 juli och 9 augusti 2000 Fyra identiska satelliter med 11 instrument vardera Uppsala ansvarar för f r ett instrument som mäter m elektriska fält f och vågorv Studerar magnetosfärens samverkan med solvinden

Rosetta Sändes upp 2004 och kommer fram 2014 På väg g till en komet, Churyomov- Gerasimenko Langmuirprob från Uppsala Kometer är r i princip oförändrade sedan solsystemet bildades och har funnits längre l än n våra v planeter