Sven Kindell
Pärmbild. Spridningsberäkningar har utförts för bland annat Östra Kyrkogatan i centrala Umeå.
Författare: Uppdragsgivare: Sven Kindell WSP Samhällsbyggnad Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: 2012-06-20 H Backström, M Magnusson 2012/1200/9.5 1.0 Uppdaterade spridningsberäkningar för Östra Kyrkogatan och närliggande gatuavsnitt i Umeå Uppdragstagare SMHI 601 76 Norrköping Uppdragsgivare WSP Samhällsbyggnad Box 502 901 10 Umeå Distribution WSP Samhällsbyggnad Klassificering ( ) Allmän (X) Affärssekretess Nyckelord Projektansvarig Sven Kindell Telefon 011-495 8201 E-postadress sven.kindell@smhi.se Kontaktperson Luftkvalitet, spridningsberäkningar, kvävedioxid, partiklar, Umeå, Övrigt Daniel Johnson Telefon 090-70 34 41 E-postadress daniel.johnson@wspgroup.se
Denna sida är avsiktligt blank
Innehållsförteckning 1 2 3 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 4 4.1 4.2 5 SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 2 METODIK... 2 Beräkningsmodellen SIMAIR-väg... 2 Percentilmått... 3 Indata till SIMAIR-väg... 3 Utnyttjade trafik- och gatugeometridata... 4 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar... 5 RESULTAT... 6 Kommentarer till beräkningarna... 8 Något om osäkerhetsfaktorer och beräkningsnoggrannhet... 8 REFERENSER... 10
Denna sida är avsiktligt blank
1 Sammanfattning I samband med utarbetandet av en ny detaljplan för kvarteren Nanna och Mimer i centrala Umeå har SMHI utfört förnyade spridningsberäkningar för elva gatuavsnitt. Planförslaget innebär bl.a. att ett badhus kan uppföras i kvarteret Nanna. Beräkningarna avser förhållanden år 2020 för följande tre scenarier: Planförslaget respektive Ingen Planförändring dvs. med nu gällande detaljplan, samt ett Jämförelsealternativ som bl.a. innebär ny bebyggelse med något lägre höjd än i det nya förslaget. Jämförelsealternativet har något högre trafikflöden än Ingen Planförändring. Planförslaget i sin tur har något högre trafikflöden på flertalet gator än Jämförelsealternativet, samt viss tung trafik även på de tre minst trafikerade av de studerade gatuavsnitten. Resultaten av spridningsberäkningarna jämförs med svenska miljökvalitetsnormer med tillhörande utvärderingströsklar, samt med svenska miljökvalitetsmål. De studerade gatuavsnitten beräknas i alla tre scenarierna för år 2020 klara miljökvalitetsnormerna med relativt god marginal, för både NO 2 och PM10. Inte heller någon övre utvärderingströskel beräknas överskridas. Nedre utvärderingströskel överskrids för sex av de elva gatuavsnitten i alla tre scenarierna. Det är för PM10 som sex gatuavsnitt överskrider i alla scenarierna. Däremot har scenariet Ingen Planförändring färre gatuavsnitt (två) som överskrider även en NO 2 -tröskel, medan det för Jämförelsealternativet och Planförslaget är sex stycken även för NO 2. Miljökvalitetsmål för PM10 överskrids för fem gatuavsnitt i alla scenarierna. För NO 2 sker målöverskridanden för tre gatuavsnitt i Jämförelsealternativet och Planförslaget, i Ingen Planförändring för två. Östra Kyrkogatan beräknas få de högsta halterna. Den halt som ligger relativt sett närmast en miljökvalitetsnorm är 67,8 μg/m 3, och avser 98-percentil av timmedelhalter NO 2 vid avsnitt F av Östra Kyrkogatan (Skolgatan-Nygatan). Normen ligger på 90 μg/m 3. Sträcka F har även de största skillnaderna i haltbelastning mellan olika scenarier. 98-percentilen av timmedelvärden för NO 2 (samma haltmått som nämndes i stycket ovan) har i scenariet Ingen Planförändring beräknats till 53,4 μg/m 3 och till 65,4 μg/m 3 i Jämförelsealternativet. De väsentligt högre värdena för Planförslaget och Jämförelsealternativet, i förhållande till Ingen Planförändring, sammanhänger med att i dessa båda scenarier byggnation görs på en i dag obebyggd sida av gatan; i Planförslaget är därvid bygghöjden 2 meter högre än i Jämförelsealternativet. För övriga gatuavsnitt är skillnaderna mellan scenarierna små; dock uppvisar sträcka H (Nygatan mellan Östra Kyrkogatan och Västra Kyrkogatan) något större skillnader än de övriga. Resultaten kan studeras närmare i tabellerna 4 och 5 på sidan 7. Nr. 2012-24 SMHI - Uppdaterade spridningsberäkningar för Östra Kyrkogatan och närliggande gatuavsnitt i Umeå 1
2 Inledning Samhällsbyggnadskontoret i Umeå arbetar med en ny detaljplan för kvarteren Nanna och Mimer som möjliggör tillskapandet av en badanläggning och andra centrumskapande aktiviteter i centrala Umeå. Badhuset är planerat att ligga i det centrala kvarteret Nanna strax intill Mimerskolan. Vid sidan av badanläggningen planeras också nya fastigheter och verksamheter i området för att utveckla Umeå centrum och göra det mer attraktivt. SMHI utförde år 2010 spridningsberäkningar för några gator i omgivningarna till de båda aktuella kvarteren (SMHI Rapport 2010-82). Beräkningarna avsåg år 2020 för tre olika planscenarier. Förutom det nya detaljplaneförslaget undersöktes förhållandena samma år med nu gällande detaljplan, samt ett jämförelsealternativ innebärande bl.a. ny bebyggelse med något lägre höjd än i det nya planförslaget. Beräkningarna omfattade elva gatuavsnitt i kvarteren kring det planerade badhuset och avsåg halter av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10). Föreliggande rapport redovisar dessa beräkningar i förnyat utförande, efter att dels trafikförutsättningarna har uppdaterats för två av scenarierna, dels att SMHI tagit fram ett nytt basårsfall 2020 med uppdaterade emissionsfaktorer och bakgrundshalter. På grund av det nya basårsfallet har beräkningarna gjorts om även för scenariot Ingen Planförändring trots att det ej ändrats trafikmässigt jämfört med den tidigare rapporten. 3 Metodik 3.1 Beräkningsmodellen SIMAIR-väg Beräkningar har utförts med modellberäkningssystemet SIMAIR-väg. Systemet har utvecklats av SMHI tillsammans med Vägverket för att man relativt enkelt ska kunna beräkna föroreningshalter vid gator och vägar. En av fördelarna med systemet är att totalhalter kan beräknas. För partiklar inkluderas även uppvirvlingsbidraget. För dokumentation av SIMAIR-väg hänvisas till ref. 1 och 2. Den typ av halt i en tätort som kan uppmätas på behörigt avstånd från främst gator med betydande trafik brukar benämnas urban bakgrundshalt. Relevant mätplats kan vara i en mindre park eller dylikt. Även mätningar i taknivå kan sägas utgöra en sorts urban bakgrundshalt (dock inte enligt Naturvårdsverkets mätföreskrifter NFS 2007:7). Denna typ av halt beräknas i ett förberedande beräkningssteg och adderas i SIMAIR-väg till gatans/vägens eget haltbidrag. Totalhalten i beräkningar med SIMAIR-väg sätts närmare bestämt samman av föroreningsbidraget från den aktuella gata/väg vars närmiljö man studerar; från andra gator/vägar och andra källor runtom i tätorten urbant haltbidrag; samt bidragen från övriga Sverige och utlandet regionalt haltbidrag. Observera skillnaden mellan urban bakgrundshalt och urbant haltbidrag. Den förstnämnda inkluderar även de mer avlägsna källorna, medan den senare avser haltbidraget från källor inom den aktuella tätorten. För det lokala haltbidraget i väg- och gatumiljö används i SIMAIR-väg speciella lokalskaliga modeller anpassade för att beräkna den aktuella gatans/vägens haltbidrag i sin egen omedelbara närmiljö. Det urbana haltbidraget beräknas i 1 1 km-rutor med en särskild urban modell främst gjord för marknära utsläpp; för höga källor utnyttjas istället SMHI:s lokalskaliga spridningsmodell Dispersion. Bidragen från övriga Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell MATCH- Sverige (Mesoscale Atmospheric Transport and CHemistry model, beskrivs förenklat i ref. 3). En modellberäkning med SIMAIR-väg innebär tidsstegning timme för timme genom ett års meteorologiska data samt genom i förväg framtagna föroreningsdata från MATCH-Sverige och från den urbana modellberäkningen för tätorten ifråga. För framtidsscenarier tas hänsyn till förändrade emissionsfaktorer för den framtida fordonsparken och förändringar i intransporten av luftföroreningar till den aktuella tätorten. 2 Nr. 2012-24 SMHI - Uppdaterade spridningsberäkningar för Östra Kyrkogatan och närliggande gatuavsnitt i Umeå
I den aktuella tillämpningen för år 2020 i Umeå tas även hänsyn till förändringar i gatugeometrier och trafikflöden i de olika scenarierna. Däremot tas ingen hänsyn till påverkan på trafiken av en ringled. 3.2 Percentilmått Beräkningsresultaten tas fram för samma statistiska haltmått som återfinns i de svenska miljökvalitetsnormerna. Dessa är formulerade för årsmedelvärden och vissa s.k. percentiler, ett statistiskt begrepp som innebär att halterna ligger under en viss nivå under en viss andel av tiden. Med 98-percentil av dygnsmedelvärden menas att 98 % av dygnsmedelvärdena under ett år ligger under angivet värde. Under 2 % av tiden är halten alltså högre än angivet värde, dvs. under 7 dygn. 90-percentilen av dygnsmedelvärden överskrids således 10 % av tiden och kan beräknas som medelvärdet av det 36:e och 37:e högsta dygnsmedelvärdet under året. 98-percentilen av timmedelvärden motsvaras av årets 175:e högsta timmedelvärde. 3.3 Indata till SIMAIR-väg Indata i form av geografiskt fördelade emissioner från olika källtyper i Sverige härrör från SMED (Svenska MiljöEmissionsData, ref. 4). Grunden för trafikemissionsdelen är Vägverkets rikstäckande trafikkartläggning, som kombineras med den nya europeiska emissionsmodellen HBEFA version 3.1 (baseras delvis på den tidigare modellen Artemis). Utländska emissionsdata har tagits fram av SMHI (ref. 5) baserat på PRIMES energiprognoser (http://www.e3mlab.ntua.gr/e3mlab/) framtagna av IIASA (International Institute for Applied System Analysis). De utländska och svenska emissionerna läggs in som indata till MATCH-Europa och MATCH- Sverige för beräkning av transport och kemisk omvandling för långväga transporterade ämnen. Resultatet från dessa beräkningar kategoriseras i SIMAIR som regional bakgrundshalt och avser intransporten av luftföroreningar över den aktuella tätorten. För kväveoxider och PM10 görs även en jämförelse med mätdata från norska och svenska mätstationer i regional bakgrund. Mätningar och modellresultat assimileras med en 2-dimensionell variationsanalys för att skapa en syntes av modeller och mätningar. En förfining av indata görs för tätortsmiljön. Utsläppen av de olika ämnena fördelas geografiskt med upplösningen 1 km. I tätorterna görs därefter beräkningar av urbant haltbidrag dvs. från utsläpp i den egna tätorten med denna högre upplösning. Det framräknade urbana bakgrundshaltbidraget varierar alltså med läget i tätorten. Meteorologiska data är hämtade från SMHIs analyssystem för väderobservationsdata, Mesan (Mesoskaligt Analyssystem, ref. 6). I Mesan interpoleras data, från olika typer av observationssystem, till ett rikstäckande nät av analyspunkter med tätheten 11 km. Analyserna från Mesan för var tredje timme används till MATCH-Sverige samt efter interpolering till 1 1 km täthet och timvisa data till de urbana och lokala spridningsmodellerna i SIMAIR-väg. Beräkningar har utförts med meteorologiska data för år 2008. Lokalklimatets påverkan på spridningen beskrivs på ett speciellt sätt, eftersom spridningsförhållandena är särskilt ogynnsamma i Umeå. I beräkningarna har använts emissionsfaktorer och föroreningsdata (haltbakgrund) enligt prognoser för år 2020 (ref. 7). Nr. 2012-24 SMHI - Uppdaterade spridningsberäkningar för Östra Kyrkogatan och närliggande gatuavsnitt i Umeå 3
3.4 Utnyttjade trafik- och gatugeometridata WSP Samhällsbyggnad i Umeå har levererat till SMHI trafikdata (se tabell 1) och gaturumsmått (se tabell 2) för de elva gatuavsnitten. Bokstavsbeteckningarna i tabellerna anges i enlighet med beräkningsunderlaget från WSP. När det gäller vägbredder avståndet mellan trottoarkanter/ vägkanter så har denna mätts upp av SMHI utifrån flygfoton på www.eniro.se. Exakta vägbredden är av mindre betydelse för de beräknade halterna, särskilt när det gäller gaturum. Skyltad hastighet har på alla gatorna antagits vara 30 km/h. Andelen personbilar som är dubbdäcksförsedda har under högvinter antagits vara 90 %. Andelen icke varmkörda personbilar har antagits vara 27 %. Tabell 1 Studerade gatuavsnitt med utnyttjade trafikvärden år 2020, dels antal fordon per årsmedeldygn, dels procentandel tung trafik. Värden för de tre scenarierna anges med snedsträck emellan, i följande ordning: Ingen Planförändring / Jämförelsealternativet / Planförslaget. Står endast ett värde så gäller det alla tre scenarierna. Bet. Gata Avsnitt av gatan Total trafik Tung trafik (%) A Östra Kyrkogatan V. Strandgatan Storgatan 9 400 / 9 555 / 9 834 4,9 B Storgatan Ö. Kyrkogatan V. Kyrkogatan 12 000 / 12 171 / 12 329 3,7 C Storgatan V. Kyrkog. Vasagatan 12 000 / 12 152 / 12 319 3,7 D Östra Kyrkogatan Storgatan Kungsgatan 13 000 / 13 301 / 13 860 4,9 E Östra Kyrkogatan Kungsgatan Skolgatan 13 000 / 13 301 / 13 860 4,9 F Östra Kyrkogatan Skolgatan Nygatan 14 900 / 15 201 / 15 760 s 1 4,9 15 511 n 1 4,9 G Östra Kyrkogatan Nygatan Norrlandsgatan 10 400 / 10 701 / 11 011 4,9 H Nygatan Ö. Kyrkogatan V. Kyrkogatan 4 700 / 5 205 / 4 845 0 / 0 / 3 I Västra Kyrkogatan Nygatan Norrlandsgatan 1 000 / 1 216 / 1 062 0 / 0 / 3 J Norrlandsgatan V. Kyrkogatan Ö. Kyrkogatan 2 200 / 2 308 / 2 231 0 / 0 / 3 K Östra Kyrkogatan Norrlandsgatan Järnvägsallén 10 400 / 10 809 / 11 049 4,9 1) s=södra, n=norra delen av kvarterssträckan. 4 Nr. 2012-24 SMHI - Uppdaterade spridningsberäkningar för Östra Kyrkogatan och närliggande gatuavsnitt i Umeå
Tabell 2 Gatugeometriska mått som har använts för de olika gatuavsnitten. Streck innebär att det inte finns någon bebyggelse i gatans närhet. Värden för de tre scenarierna anges med snedsträck emellan, i följande ordning: Ingen Planförändring / Jämförelsealternativet / Planförslaget. Står endast ett värde så gäller det alla tre scenarierna. Bet. Gata Avsnitt av gatan Vägbredd 1 (m) Halv gaturumsbredd (m) Hushöjd V- alt. N- sida (m) Hushöjd Ö- alt. S- sida (m) A Ö. Kyrkog. V. Strandg. Storg. 20 - - - B Storg. Ö. Kyrkog. V. Kyrkog. 13 - - - C Storg. V. Kyrkog. Vasag. 12 9 11 9 D Ö. Kyrkog. Storg. Kungsg. 11 7,5-10 E Ö. Kyrkog. Kungsg. Skolg. 11 11 15 10 F Ö. Kyrkog. Skolg. Nygatan 11 9 / 11 / 11 - / 15 / 17 10 G Ö. Kyrkog. Nygatan Norrlandsg. 11 11 12 12 H Nygatan Ö. Kyrkog. V. Kyrkog. 5 10,5 / 8,5 / 8,5 11 - / 15 / 17 I V. Kyrkog. Nygatan Norrlandsg. 7 9 10 12 J Norrlandsg. V. Kyrkog. Ö. Kyrkog. 8 9 13 12 K Ö. Kyrkog. Norrlandsg. Järnvägsallén 16 13,5 12 12 1) Avståndet mellan trottoarkanter/vägkanter. 3.5 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar De i denna rapport använda haltmåtten (medelvärden och percentiler) är desamma som i de svenska miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt SFS 2010:477. Tabell 3 visar normvärden och de till MKN hörande utvärderingströsklarna. De sistnämnda anger när bestämda krav på kontroll från kommunens sida av föroreningsnivån inträder. Även värden för miljökvalitetsmålet Frisk luft anges i tabellen. Regeringen beslutade den 26 april 2012 om reviderade preciseringar för miljökvalitetsmålen och det är dessa som anges. MKN är bindande, medan miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till de är således mer långsiktiga. Nr. 2012-24 SMHI - Uppdaterade spridningsberäkningar för Östra Kyrkogatan och närliggande gatuavsnitt i Umeå 5
Tabell 3 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar som färgkodats för att underlätta resultatutvärderingen i kapitel 4. Tabellen visar även nationella miljömål delmål. Haltenheten är μg/m 3. Streck betyder att norm/utvärderingströskel/miljömål saknas för aktuell kombination av ämne och haltmått. Färgerna återkommer i resultattabellerna som signal på om respektive miljökvalitetsnorm eller utvärderingströskel överskrids. Klarad nedre utvärderingströskel symboliseras med blå färg. Understrykning i resultattabellerna innebär överskridande av de under 2012 reviderade miljökvalitetsmålen. Ämne Haltmått Årsmedelvärde 90-percentil av dygnsmedelvärden 98-percentil av dygnsmedelvärden 98-percentil av timmedelvärden NO 2 Miljökvalitetsnorm 40-60 90 Övre utvärderingströskel 32-48 72 Nedre utvärderingströskel 26-36 54 Miljökvalitetsmål 20 - - 60 PM10 Miljökvalitetsnorm 40 50 - - Övre utvärderingströskel 28 35 - - Nedre utvärderingströskel 20 25 - - Miljökvalitetsmål 15 30 1 - - 1) Det är inte ännu fastlagt vilken percentil av dygnsmedelvärden som avses. Efter samråd med Naturvårdsverket bedöms dock halten motsvara 90-percentil. 4 Resultat Beräkningsresultaten för kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) redovisas i tabell 4 respektive tabell 5. Halterna är beräknade för avståndet 3 meter från husfasad då hus finns vid gatan, i annat fall 1 meter utanför ytterkant av vägen. Beräkningshöjden är 2 meter. Tabellerna använder färgmarkering av resultaten, i enlighet med tabell 3, för att förtydliga hur halterna ligger i förhållande till miljökvalitetsnorm och utvärderingströsklar. En kalibrering av modellresultat mot uppmätta halter gjordes i en nyligen publicerad SMHI-rapport (ref. 7). De korrektionsfaktorer som där redovisas för Västra Esplanaden i Umeå har använts för att få fram de halter som redovisas i det följande. Man kan notera att hänsyn till kraftiga inversioner i Umeå ingår implicit i en korrektion mot mätdata. Utdata från SIMAIR-väg har multiplicerats med nedanstående faktorer. Utnyttjade korrektionsfaktorer för NO 2 : Årsmedelvärde 1,33; 98-percentil av dygnsmedelvärden 1,35; 98-percentil av timmedelvärden 1,69. Utnyttjade korrektionsfaktorer för PM10: Årsmedelvärde 0,77; 90-percentil av dygnsmedelvärden 0,80. 6 Nr. 2012-24 SMHI - Uppdaterade spridningsberäkningar för Östra Kyrkogatan och närliggande gatuavsnitt i Umeå
Tabell 4 Beräknade NO 2 -halter (μg/m 3 ) år 2020, ogynnsammaste sida av gatan. Röd färg betyder överskriden miljökvalitetsnorm (MKN), orange klarad MKN men överskriden övre utvärderingströskel, gult klarad övre men inte nedre utvärderingströskel, blått klarad nedre utvärderingströskel. Understrykning innebär överskridande av miljökvalitetsmål. Jämför tabell 3. De tre scenarierna betecknas: IPä Ingen Planförändring; Jfr Jämförelsealternativet; Pfg Planförslaget. Bet. Gata Avsnitt av gatan Årsmedelvärde 98-percentil av dygnsmedelvärden 98-percentil av timmedelvärden IPä Jfr Pfg IPä Jfr Pfg IPä Jfr Pfg A Ö. Kyrkog. V. Strandg. Storg. 9,4 9,6 9,6 20,0 20,1 20,3 36,3 36,5 36,8 B Storg. Ö. Kyrkog. V. Kyrkog. 10,4 10,5 10,5 20,5 20,7 20,8 39,0 39,2 39,4 C Storg. V. Kyrkog. Vasag. 17,6 17,7 17,8 36,7 36,9 37,0 61,5 61,7 62,0 D Ö. Kyrkog. Storg. Kungsg. 17,6 17,7 18,0 33,2 33,4 33,9 54,9 55,4 56,1 E Ö. Kyrkog. Kungsg. Skolg. 20,5 20,8 21,2 39,8 40,1 40,6 64,2 64,7 65,6 F Ö. Kyrkog. Skolg. Nygatan 1 16,8 20,4 21,3 21,4 32,0 41,3 42,9 43,2 53,4 65,4 67,8 67,6 G Ö. Kyrkog. Nygatan Norrlandsg. 17,7 18,0 18,1 35,5 35,9 36,3 59,0 59,5 60,0 H Nygatan Ö. Kyrkog. V. Kyrkog. 9,4 10,9 11,8 19,6 23,0 25,1 35,0 40,7 43,9 I V. Kyrkog. Nygatan Norrlandsg. 8,6 8,8 8,9 18,2 18,5 18,9 33,6 34,0 34,5 J Norrlandsg. V. Kyrkog. Ö. Kyrkog. 9,3 9,3 9,7 19,6 19,7 20,9 36,0 36,2 37,5 K Ö. Kyrkog. Norrlandsg. 16,8 17,0 17,3 33,6 34,0 34,3 56,3 57,0 57,5 Järnvägsallén 1) Det övre värdet i scenariet Pfg avser södra, det nedre värdet norra delen av kvarterssträckan. Tabell 5 Beräknade PM10-halter år 2020 (μg/m 3 ), ogynnsammaste sida av gatan. Röd färg betyder överskriden miljökvalitetsnorm (MKN), orange klarad MKN men överskriden övre utvärderingströskel, gult klarad övre men inte nedre utvärderingströskel, blått klarad nedre utvärderingströskel. Understrykning innebär överskridande av miljökvalitetsmål. Jämför tabell 3. De tre scenarierna betecknas: IPä Ingen Planförändring; Jfr Jämförelsealternativet; Pfg Planförslaget. Bet. Gata Avsnitt av gatan Årsmedelvärde 90-percentil av dygnsmedelvärden IPä Jfr Pfg IPä Jfr Pfg A Ö. Kyrkog. V. Strandg. Storg. 10,2 10,2 10,2 16,9 17,0 17,0 B Storg. Ö. Kyrkog. V. Kyrkog. 10,9 10,9 10,9 18,1 18,2 18,2 C Storg. V. Kyrkog. Vasag. 16,2 16,3 16,3 28,6 28,6 28,8 D Ö. Kyrkog. Storg. Kungsg. 16,9 17,2 17,5 30,6 30,9 31,5 E Ö. Kyrkog. Kungsg. Skolg. 17,6 17,7 18,0 30,2 30,6 31,2 F Ö. Kyrkog. Skolg. Nygatan 1 16,3 17,6 18,1 18,2 28,4 31,0 32,1 32,2 G Ö. Kyrkog. Nygatan Norrlandsg. 15,5 15,6 15,8 26,7 27,0 27,4 H Nygatan Ö. Kyrkog. V. Kyrkog. 11,7 12,7 12,5 20,0 21,3 20,6 I V. Kyrkog. Nygatan Norrlandsg. 9,3 9,5 9,4 14,9 15,0 14,9 J Norrlandsg. V. Kyrkog. Ö. Kyrkog. 10,3 10,4 10,3 17,3 17,5 17,2 K Ö. Kyrkog. Norrlandsg. Järnvägsallén 14,7 14,9 15,0 25,5 25,8 25,9 1) Det övre värdet i scenariet Pfg avser södra, det nedre värdet norra delen av kvarterssträckan. Nr. 2012-24 SMHI - Uppdaterade spridningsberäkningar för Östra Kyrkogatan och närliggande gatuavsnitt i Umeå 7
4.1 Kommentarer till beräkningarna De studerade gatuavsnitten beräknas i alla tre scenarierna för år 2020 klara miljökvalitetsnormerna med relativt god marginal, för både NO 2 och PM10. Inte heller någon övre utvärderingströskel beräknas överskridas. Nedre utvärderingströskel överskrids för sex av de elva gatuavsnitten i alla tre scenarierna. Det är för PM10 som sex gatuavsnitt överskrider i alla scenarierna. Däremot har scenariet Ingen Planförändring färre gatuavsnitt (två) som överskrider även en NO 2 -tröskel, medan det för Jämförelsealternativet och Planförslaget är sex stycken även för NO 2. Miljökvalitetsmål för PM10 överskrids för fem gatuavsnitt i alla scenarierna. För NO 2 sker målöverskridanden för tre gatuavsnitt i Jämförelsealternativet och Planförslaget, i Ingen Planförändring för två. Östra Kyrkogatan beräknas få de högsta halterna. Den halt som ligger relativt sett närmast en miljökvalitetsnorm är 67,8 μg/m 3, och avser 98-percentil av timmedelhalter NO 2 vid avsnitt F av Östra Kyrkogatan (Skolgatan-Nygatan). Normen ligger på 90 μg/m 3. Sträcka F har även de största skillnaderna i haltbelastning mellan olika scenarier. 98-percentilen av timmedelvärden för NO 2 (samma haltmått som nämndes i stycket ovan) har i scenariet Ingen Planförändring beräknats till 53,4 μg/m 3 och till 65,4 μg/m 3 i Jämförelsealternativet. De väsentligt högre värdena för Planförslaget och Jämförelsealternativet, i förhållande till Ingen Planförändring, sammanhänger med att i dessa båda scenarier byggnation görs på en i dag obebyggd sida av gatan; i Planförslaget är därvid bygghöjden 2 meter högre än i Jämförelsealternativet. För övriga gatuavsnitt är skillnaderna mellan scenarierna små; dock uppvisar sträcka H (Nygatan mellan Östra Kyrkogatan och Västra Kyrkogatan) något större skillnader än de övriga. För sträcka F beräknas årsmedelhalten av NO 2 ligga på 21,4 μg/m 3 i scenario Planförslaget. Av detta beräknas 14,0 μg/m 3 komma från lokala utsläpp på den aktuella gatan, 5,6 μg/m 3 utgörs av urbana haltbidrag från övriga källor i Umeå, 0,7 μg/m 3 av regionala haltbidrag från övriga Sverige och 1,1 μg/m 3 beräknas komma från utlandet. För samma sträcka har årsmedelhalten av PM10 beräknats till 18,2 μg/m 3 i Planförslaget. Av detta beräknas 9,8 μg/m 3 komma från lokala utsläpp på den aktuella gatan, 2,2 μg/m 3 utgörs av urbana haltbidrag från övriga källor i Umeå och 6,1 μg/m 3 av regionala haltbidrag från övriga Sverige och utlandet. Det ska observeras att uppvirvling av stoft från vägbanor är inkluderade i PM10-utsläppen. 4.2 Något om osäkerhetsfaktorer och beräkningsnoggrannhet Beräkningarna avser år 2020 och har gjorts med ett flertal antaganden om framtida emissioner och bakgrundshalter. De mest kritiska (osäkraste) antagandena anges nedan. NO 2 : Emissionen av NO X och NO 2 år 2020 är osäker av huvudsakligen följande skäl: Den emissionsmodell som använts (HBEFA) underskattar sannolikt NO X -emissionen i verklig trafik för vissa fordonskategorier, speciellt dieseldrivna lätta och tunga fordon. Utvecklingen av dieseldrivna personbilar är osäker och därmed även primäremissionen av NO 2. Sammantaget innebär detta att de presenterade NO 2 -halterna kan vara något underskattade. PM10: Utvecklingen av dubbdäcksanvändningen är osäker. Vi har här antagit samma dubbdäcksanvändning som år 2008. Om dubbdäcksanvändningen skulle minska till år 2020 så tenderar de presenterade PM10-halterna att vara något överskattade. Det kan vara intressant att se i siffror hur stor beräkningsnoggrannheten är hos SIMAIR-väg. I en valideringsrapport (ref. 8) redovisas jämförelser mellan beräknade och uppmätta halter, bl.a. för årsmedelhalten av PM10 och NO 2 för utvalda gaturum i nio svenska städer. Det ogynnsammaste (högsta) utfallet av det relativa haltberäkningsfelet ABS[(Uppmätt Beräknad)/Uppmätt] noterades för 8 Nr. 2012-24 SMHI - Uppdaterade spridningsberäkningar för Östra Kyrkogatan och närliggande gatuavsnitt i Umeå
NO 2 till 0,30 (dvs. 30 %) och för PM10 till 0,38 (38 %). Medianutfallet för de studerade gaturummen låg för NO 2 på 0,14 (14 %) och för PM10 på 0,15 (15 %). Dessa resultat kan jämföras med kvalitetsmålet för årsmedelvärde i Luftkvalitetsförordningen: 0,30 (30 %) för NO 2 och 0,50 (50 %) för PM10. SIMAIR-väg uppfyller alltså kvalitetsmålet. För år 2020 finns ju dock av naturliga skäl inte någon validering mot mätdata. Nr. 2012-24 SMHI - Uppdaterade spridningsberäkningar för Östra Kyrkogatan och närliggande gatuavsnitt i Umeå 9
5 Referenser (1) Dokumentation av SIMAIR-väg se webbplatsen www.luftkvalitet.se. (2) Gidhagen, L., Johansson, H. och Omstedt, G., 2009: SIMAIR - Evaluation tool for meeting the EU directive on air pollution limits, Atmospheric Environment, Vol. 43, 1029 1036, doi:10.1016/j.atmosenv.2008.01.056. (3) Persson Ch., Ressner E., Klein T.: Nationell miljöövervakning MATCH-Sverige modellen. Metod- och resultatsammanställning för åren 1999-2002 samt diskussion av osäkerheter, trender och miljömål. SMHI Meteorologi Nr 113, 2004. (4) Information om SMED Svenska MiljöEmissionsdata se webbplatsen www.smed.se. (5) Andersson C., Andersson S., Langner J. och Segersson D., 2011: Halter och deposition av luftföroreningar. Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart. SMHI Meteorologi, Nr. 147, 32 pp. (6) Häggmark L., Ivarsson K.I., Gollvik S. and Olofsson P.O.: Mesan, an operational mesoscale analysis system. Tellus 52A, pp. 1-20, 2000. (7) Omstedt G., m.fl.: Luftkvaliteten i Sverige år 2020. Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter. SMHI Meteorologi Nr 150, 2012. (8) Andersson S., Omstedt G.: Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 och bensen. Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 2004 och 2005. SMHI Meteorologi Nr 137, 2009. 10 Nr. 2012-24 SMHI - Uppdaterade spridningsberäkningar för Östra Kyrkogatan och närliggande gatuavsnitt i Umeå
Denna sida är avsiktligt blank
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 601 76 NORRKÖPING Tel 011-495 80 00 Fax 011-495 80 01